Syfte och frågeställningar: Denna studie har granskat begreppet mental tuffhet och dess roll i sporten baseboll. Syftet var att, genom en kvantitativ och kvalitativ metod, undersöka hur fyra unga svenska pitchers reflekterar över de egenskaper, färdigheter och verktyg associerade till mental tuffhet för att skapa en ökad förståelse i unga pitchers mentala förmåga. Detta genomförs som den första svenska idrottspsykologiska studien i sitt slag. Hur upplever unga basebollspelare olika aspekter av de innefattande egenskaper och färdigheter som omfattar mental tuffhet? Besitter unga basebollspelare som håller en jämn prestationsnivå under match även en högre grad av mental tuffhet? Metod: Studien består av en kvalitativ och kvantitativ metod där ett urval av fyra pitchers först statistiskt har observerats under match för att sen intervjuas med en semistrukturerad intervjumetod. Statistikinsamling genomfördes med syftet att kvantitativt granska deras prestation under match sett till lyckade och misslyckade kast. Efter varje match har testpersonerna intervjuats med utgångspunkt från matchens statistik samt fyra idrottspsykologiska teman; självförtroende, motivation, idrottspsykologiska verktyg och målsättning. Denna metodtriangulering har använts för att granska hur de hanterar mentalt tuffa situationer i match. Resultat: Ett antal faktorer framkom i studiens analys som relaterade till mental tuffhet: fysiska och mentala förberedelser, den fysiska förmågan, fokusering/refokusering, viljan att bli bättre samt att hantera motgång. Även ett antal påverkande faktorer framkom: utbildning, lagkamrater/omgivning, yttre krav och externa distraktioner. Slutsats: Generellt framkom mental tuffhet som ett brett och komplext begrepp kopplat till många olika idrottspsykologiska faktorer. Kopplingar mellan self-efficacy och mental tuffhet har gjorts då testpersonerna beskrev prestationsbaserade självförtroende i sin tro på sin egen fysiska och tekniska förmåga, samt motivation i sin fysiska utveckling. Det framkom även att resultatets påverkande faktorer spelade en stor roll i hur de senare kände mental tuffhet i match. Nyckelord: Baseboll, pitchers, mental tuffhet, self-efficacy, självförtroende, motivation, visualisering, självprat, målsättning

Syfte: Att öka kunskap om klinisk hypnos inom ramen för familje-/parterapi. Frågeställningar: I vilken omfattning används hypnos? När? Av vilka anledningar, samt hur? Metod: Kvalitativ, explorativ. 10 intervjuer har genomförts. Resultat: Inblick ges i systemiskt hypnosarbete, vilket kan utgöra förstudie till fortsatt forskning. Omfattning: Hypnos används i 0 - 100 % av fallen, vanligast i 40 - 50 %. När: Vid depression, ångest, affektiv-, kommunikations-, sex & samlevnadsproblem, med dissociativa klienter, trauma, ätstörningar, klienter med autistiska drag, vid kroppssymtom; smärta, mage/tarmproblem, högt blodtryck. Hypnos är särskilt givande vid problem som påverkar familjen. Anledningar: Hypnos är salutogent, ger verktyg för interaktion och bearbetning som når ickeverbala nivåer, kan ge kroppsreaktioner. Hypnos anses skonsamt, helande, effektiviserande. Hypnos upplevs ofta positivt, vilsamt för såväl klienter som terapeut. Terapeutens ensamarbete underlättas. Hur: Direkt och indirekt hypnos används, med och utan övrig familj närvarande, utifrån klientens behov. Namnet klinisk hypnos överväger, men ”visualisering, inre bild, imaginativ övning, dagdrömsteknik etc.” förekommer för att ej väcka fördomar, vilket existerar. Olika hypnostekniker exemplifieras. Diskussion: Metod och frågeställningar har god passform. Resultatet stöds av tidigare forskning och teoribildning samt pekar på nyheter; omfattningen, vikten av möjligheten att arbeta tyst, med medföljande personal, självhypnos, minska lugnande medicinering, vilsamt för terapeuten. Varför metoden ej är vidare spridd, beforskad diskuteras. Vetenskapliga studier om hypnos efterfrågas. / Purpose: To increase knowledge on clinical hypnosis within the context of family/couples therapy. Questions: To what extent is hypnosis utilized? When? For what reasons, and how? Method: Qualitative, explorative. 10 interviews were made. Results: Insight is given in systemic hypnotherapy, which could form a preliminary to further research. Scope: Hypnosis is used in 0 - 100% of cases, most common in 40 - 50 %. When: For depression, anxiety, affective-, communication-, sex & relationshipproblems, with dissociative clients, trauma, eating disorders, clients with autistic traits or bodily symtoms; pain, gastrointestinal problems, high blood pressure. Hypnosis is especially rewarding when family is affected by the problem. Reasons: Hypnosis is salutogenic, adds tools for interaction and processing that reach nonverbal levels, can give body reactions. Hypnosis is regarded gentle, healing, increasing efficiency. Hypnosis often gives positive, restful experiences, for clients and therapist. Hypnosis facilitates working alone. How: Direct and indirect hypnosis is used, with or without family present, based on the clients needs . The term clinical hypnosis dominates, allthough "visualization, mental image, imaginative exercise, reverie technique etc." appears to not arouse prejudice. Hypnotic techniques are exemplified. Discussion: Method and issues are well fit. The result is supported by earlier research/theories, pointing to news; scope, the importance of the possibility to work in silence, with escorts, reduction of sedatives, selfhypnosis, restfulness for the therapist. Why the method is not further spread, researched is discussed. Scientific studies of hypnosis are requested.

The aim of this compilation thesis is to understand how technology for visual storytelling can be shaped and used in relation to social science education in primary school, but also how social dimensions, technical and other matters create emerging learning conditions in such an educational setting. The visual storytelling technology introduced and used in the study is ‘the Statistics eXplorer platform, a geovisual analytics. The choice of theoretical perspectives to inform and guide the study is a socio-cultural view of human action, but also actor network theory is used to take account also of activities of technology and other matters. The study builds on three empirical materials that generate data from 16 social science teachers, and 126 students from five social science classrooms, in three Swedish primary schools. It contains field notes from the introduction of the technology; focusgroup interviews with teachers; think-aloud interviews with students and two kinds of video recordings from the classrooms (with an ordinary video camera and with software that capture activities at the computer screen, students’ activities and the audio as well). The analysis shows that the visual storytelling technology is shaped in relevant ways for social science teachers. The analysis also illustrates that the visual educational material are usable for primary school students in their social science education. They illustrate further how teachers, students, technology, information, tasks, data types, etc. together and in in close relation create highly complex learning conditions. The technology can therefore be seen as appropriate for the educational practice, but the complexity together with students’ apprehension of how to announce knowledge distribute severe problem spaces in the learning activities. The technology can therefore be assumed as a catalyst for educational change, but to achieve its potentials, reflections on didactic design and knowledge formation is requested to support the quality of students’ knowledge in relation to visual analysis. / Syftet i denna avhandling är, att förstå hur teknik för visual storytelling kan vara utformad och användas i relation till samhällsorienterande undervisning i grundskolan (årskurs 4 – 6), men också hur sociala dimensioner, tekniska och andra faktorer skapar villkor för lärande i ett sådant undervisningssammanhang. I studien introduceras datavisualiseringsteknik för visual storytelling: ‘the Statistics eXplorer platform’, ett geovisual analytics. Den teoretiska referensramen har sin grund i ett social konstruktionistiskt synsätt Ett socio-kulturellt perspektiv används för att analysera social aktivitet, men även aktörnätverks teori används för att analysera både sociala och materiella aktörer. Avhandlingen bygger på tre empiriska material som genereras med hjälp av 16 lärare i samhällsorienterande ämnen, och 126 elever tillhörande fem olika klassrum i tre olika svenska grundskolor. Materialet innehåller: fältanteckningar ifrån introduktion av tekniken, fokusgrupps-intervjuer med lärare, ‘tänka högt’-intervjuer med elever och två sorters videoinspelningar ifrån klassrum (dels med vanlig videokamera och dels med mjukvara som spelar in aktiviteter på datorskärmen och elevernas aktiviteter vid datorn, liksom ljudet). Analysen visar hur lärare, elever, teknik, information, uppgifter, data-typer, etc. tillsammans, i nära samarbete i de studerade klassrummen, skapar mycket komplexa villkor för lärande. De läraktiviteter som uppstår i klassrummen där teknik för visuell analys inkluderas, erbjuder elever support att: hantera stora datamängder, bli delaktiga i olika läraktiviteter och uppnå olika utbildningsmål, men även andra sorters elevrelaterade mål. Därför kan tekniken sägas vara relevant för denna sorts undervisning. Vidare visar analysen hur komplexiteten tillsammans med elevernas uppfattningar av hur kunskap skall visas, skapar påtagliga ‘problem spaces’ i läraktiviteterna. Lärandevillkoren kan därför förstås som en klassrumspraktik som inte fullt ut överensstämmer med den introducerade teknikens erbjudanden för visuell analys. Därför efterfrågas en förändrad syn på didaktisk design och elevers kunskapsformering, vilket blir betydelsefullt för kunskapens kvalitet i förhållande till visuell analys.

Detta arbete är en del av delprojektet ”Bild av hum/sam” som förvaltas av Milda Rönn (fil dr i nordiska språk) på Humsamverkan. Projektet skapar bl.a. redskap och aktiviteter för att påverka den allmänt rådande föreställningen om humaniora och samhällsvetenskap och finansieras av VINNOVA - Sveriges innovationsmyndighet   Idag står till exempel provrör och matematiska formler som evigt återkommande symboler för forskning och vetenskap i framkant. Ett porträtt av Einstein representerar vanligtvis den vetenskapliga genialiteten, men det skapar samtidigt vanföreställningar om kvinnor och forskning. När forskning i allmänhet ska illustreras görs det mycket ofta med bilder från teknik- och naturvetenskapen. Det är alltså något som är inpräntat i vår kultur, att teknik- och naturvetenskapliga bilder uppfattas som normen för det vetenskapliga och får stå som sinnebilden för forskning generellt.    Problematiken är dock att de konventionella vita rockarna och provrören föga appellerar till en humanistisk forskare eftersom de inte överhuvudtaget representerar vad disciplinen står för. När humaniora och humanistisk forskning väl visualiseras görs det ofta i samband med en trave böcker, slumpmässiga grupper av människor eller enskilda individer. Det finns ingenting i bilderna, vare sig i komposition eller i element som tyder på att de föreställer vetenskaplighet och forskning. Dagens befintliga material kommunicerar med andra ord inte vetenskap och saknar verklighetsförankring.   Hur kan man då påverka de konkreta bilder av humaniora och humanistisk forskning som finns, så att de visar på vetenskaplighet och innovativ kapacitet? Det övergripande målet är att utgå ifrån de befintliga bilder som idag finns att tillgå och utveckla dem till att bli vetenskapligt förankrade samt sammankopplade med forskning.   Det hela har mynnat ut i ett förslag på en informationsdesign modell - Analysmodell. Det är en slags mall för bildarkitekturen som man kan följa i gestaltningen och tillblivelsen av bilder föreställande humanistisk forskning.

Jag har under projektets gång studerat in fem renässansstycken för klassisk gitarr utan att ta hjälp av instrumentet vid instuderingsprocessen och analyserat resultatet utifrån ett hermaneutiskt perspektiv. Instuderingen av styckena har skett helt mentalt genom en kombination av två olika metoder för mental instudering baserat på Giesking och Liemers (1972) Visualizarion och en metod som Pujol (1983) presenterat som jag i denna studie väljer att kalla för Praktiskt Föreställande. Syftet är att se hur väl jag kan studera in ett stycke helt utan instrument i handen och att utforska hur den mentala instuderingsprocessen utvecklas under projektets gång i takt med att jag lär mig mer om metoderna genom att använda dem. Under den fem veckor långa studien förde jag loggbok där jag reflekterade och redovisade för mina instuderingstillfällen samt spelade in uppspelet av vart stycke med video och ljud. Varje instuderingsperiod á en vecka ledde till en utveckling av metoderna. I resultatet presenterar jag hur min användning av de båda metoderna gradvis utvecklas och hur det klingande resultatet i sin tur förbättras av den mentala förberedelsen. I diskussionskapitlet ställs mitt resultat mot mitt teoretiska perspektiv samt relevant litteratur och tidigare forskning inom området.   Nyckelord: gitarr, mental träning, visualisering, observationsstudie, notläsning, prima vista, hermeneutik / I have during this project studied five renaissance pieces for classical guitar without the help of my instrument while studying them and analyzed the results from a hermeneutical point of view. The studying of the pieces has been a completely mental process and a combination of two methods for mental rehearsal that have been used based on Giesking and Liemers (1972) Visualization and a method presented by Pujol (1983) that I during this study will call Practical Imagery. The intention is to explore how the process of mental rehearsal will evolve during the project as I learn more about the methods by using them. During the five-week long study I wrote a journal used for me to reflect and present the process of studying the pieces and recorded each performance with video and audio. Each period lead to me evolving the use of the methods. In the results I present how the use of both methods lead to them both gradually evolved and how the performance was affected by the mental training. In the discussion chapter I compare the results to my theoretical perspective, relevant literature and former research within the subject matter.   Keywords: guitar, mental rehearsal, visualization, observational study, reading sheet music, sight reading, hermeneutics

Flera av Sveriges sjukhus har implementerat arbetssätt baserat på lean, ett arbetssätt som från början utformades efter industrin för att effektivisera arbetet. Lean -organisationen kan också benämnas som resurssnåla organisationer då arbetssättet är baserat på att det endast används de resurser som är av värde för kunden och tar bort faktorer som inte är direkt nödvändiga för utförandet av arbetsuppgifterna. Hur arbetsplatserna använder sig av lean varierar och ibland plockas endast delar ut för användning. Pulsmötet och pulstavlan är ett visualiseringsverktyg inom lean som författarna intresserade sig för. Författarna vill i studien undersöka hur den administrativa personalen inom hälso- och sjukvård upplever pulsmötet.  Studien genomfördes med en kvalitativ ansats där fem semistrukturerade intervjuer med administrativ personal på olika arbetsplatser genomfördes. Intervjuerna analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys, där fyra kategorier plockades ut. Resultatet visar att den administrativa personalen upplever att pulsmötet underlättar arbetet i förhållande till information och kommunikation. Största delen av pulsmötet för den administrativa personalen är just kommunikationen. Resultatet visar också en liten delaktighet för den administrativa personalen, men trots detta att samarbetet upplevdes bättre efter införande av pulsmöte. Respondenterna upplever att arbetsbelastningen på arbetsplatserna är hög, vilket författarna inte uppfattar stå i relation till pulsmötet, resultatet tyder dock på att användning av pulsmöte och pulstavla kan ha en positiv effekt på arbetsmiljön. Resultatet visar att upplevelsen av pulsmötet hos den administrativa personalen överlag är positiv men att det finns en tydlig skillnad beroende på hur strukturerat mötet är och om det är tydligt kopplat till arbetssättet för övrigt.

Motstånd till förändring och konflikter kring vari nyttan ligger och vilket värde som ett förändrat arbetssätt kan generera handlar ofta om oförståelse. Men när en engagerar sig i någonting, och därigenom börjar förstå sig på det, så införs struktur och mening i det okända som vidare genererar ett kognitivt ramverk. Förståelse byggs upp om varför en övergång från ett nuläge till ett börläge är av värde. Studiens syfte uppkom efter att en processkartläggning genomförts som väckte intresset för ämnet. Detta mynnade sedan ut i att undersöka hur en processkartläggning och visualisering i form av processgrafer kan främja meningsskapande och underlätta vid adoption av informationsteknologi på mikronivå. Studien har genomförts med en kvalitativ forskningsansats där teorin har riktat sig mot förändringen, närmare bestämt hur förändring sker och hur det ser ut vid ett införande av ny informationsteknologi samt vilka konsekvenser det kan ha. Detta har sedan studerats med hjälp av Karl E. Weicks sense making theory. Konklusionen är att den aktivitet som en processkartläggning är samt visualiseringen i form av processgrafer, anses stödja cykeln hos individers meningsskapande. Meningsskapandet i sin tur föreslås kunna hantera den oförståelse, rädsla och oro som ett införandeprojekt kan generera, vilket i sin tur underlättar individers adoption.

Denna rapport tar upp teorier och metoder kring användbarhet i skapandet av en Flash-applikation. Rapporten beskriver steg för steg i skapandeprocessen, hela vägen från att ta fram behov och användningsområde till att skapa innehållet och slutligen en utförlig redogörelse för hur applikationen sammansätts. Metoderna som använts är huvudsakligen ITK (Identity Tool Kit) och scenarier enligt Alan Cooper. Vidare har metoder för hopsättning och visualisering av applikationen använts med stöd av Nielsen och Raskins användbarhetsprinciper. Resultatet visar att för att använda ITK i syfte att kartlägga en verksamhet, kräver detta en stor förståelse och modifikation av denna. Det visar också att Alan Coopers teorier om scenarier inte heller kommer till sin rätt utan en utförlig analys av användarna i denna. Resultatet visar även att med hjälp av programvarorna 3D studio Max och Flash kan interaktivt innehåll för produktvisualisering på nätet skapas med goda resultat. / This report addresses the theories and methods of usability in creating a Flash application. The report describes step by step in the creative process, all the way from the development needs and use to create content and finally a detailed explanation of how the application assemblies. The methods used are mainly ITK (Identity Tool Kit) and scenarios according to Alan Cooper. Furthermore, methods of assembly and visualization of application used with the support of Nielsen and Raskin usability principles. The result shows that the use of ITK in order to identify an activity, this requires a great understanding and modification of this. It also shows that Alan Cooper's theories about the scenarios do not come into its own, without a detailed analysis of the users thereof. The results also show that using the software 3D Studio Max and Flash for interactive content for product visualization on the web is created with good results.

Capitalization table (cap table) is a public ledger that tracks the equity ownership of a company’s shareholders. For start-up and non-public companies this information is usually stored in a spreadsheet but even after just a couple of investment rounds the cap table can become highly complex. A factor that further increases the complexity is the need for entrepreneurs and investors to use the data for analysis and calculations for future decision making. The purpose of the thesis has been to create a design hypotheses of a usable graphical user interface that allows shareholders to more clearly understand the ownership situation of the company and future scenario. To answer the research question a user-centered design approach along with a case study was applied. The case study was chosen and performed on a start-up that already offers a web service for better management of corporation documents so that real users could be part of the design process and so that their needs could be analysed. After three iterations, an end result (implemented in AngularJS and TypeScript) was obtained, which can be split into two equal parts. Firstly, a view containing a timeline of the company and its current ownership. The view can also be used to get a snapshot of the company’s ownership in a specific point in time and to simulate how future investment rounds could dilute the current shareholder’s ownership. Secondly, a view where users can simulate future exit scenarios and how much each shareholder will earn in an exit.

Spotify is a music service that offers on-demand streaming and is available in several countries worldwide. As the company and the interest for it grows, more and more parties are involved and those involved, including the record labels want to control and get an overview of their products. They want to be able to see, for example, when a product is available on Spotify and in which countries. Spotify is in May 2013 in process of developing a to be used by administrators on Spotify in order to meet the record labels with the information requested. The new software intends being used by administrators but also by the record labels so that they will be able to overview their products availability. We were asked by one of the developers to conduct user interviews and tests to result in a design proposal on how the display page of information about a product could be visualized more clearly so that it suits both record labels and employees at Spotify. The results of our contextual interviews were translated into a prototype with two display pages. One of them in list format to satisfy administrators and their work and a the other one in shape of a map primarily intended to accommodate the record labels. We made use of contextual design and its working models and interviewing techniques and worked iteratively with several prototype testing.