This thesis focuses on students’ encounters with working life. The thesis aims to contribute to an increased understanding of the potential value of digital job portals in interplay with traditional social networks by capturing students’ perceptions of their paths to working life. A qualitative research method has been applied where respondents from University West have been interviewed both individually and in groups. Both current and previous students were included in the study. Eleven semi-structured individual interviews and two group interviews were conducted and recorded with the support of field notes. Based on this combined approach, which also permitted interaction among the respondents, the study could capture a greater variety of both current and previous students’ experiences. The study contributes with knowledge based on a number of students’ experiences of their encounters with working life, both before and after completing their studies at the university. The results of the study suggest that the interplay between digital job portals and traditional contact networks is of great importance. Digital job portals seem to provide a broad picture of the job opportunities in relation to the education, while the contact networks provide more in-depth understanding as well as relationships that might contribute to actual job offers. Hence, values are created as a result of their interplay. In addition, the study shows that the practice part of the work integrated learning approach at University West is instrumental for students in enriching their contact networks and that this, in turn, often result in their first jobs. On the basis of the results, recommendations are suggested for further studies as well as for actions that might improve the students’ paths to working life.The recommendations concern capturing of previous students’ experiences, analysis of the effects of Work Integrated Learning and in particular different forms of practice, exploringmore aspects of comp / Denna studie handlar om studenters möte med arbetslivet. Syftet har varit att bidra till en ökad förståelse för digitala jobbportalers potentiella värde för studenter i samspel med traditionella kontaktnätverk i studenternas möte med arbetslivet. En kvalitativ forskningsmetod har tillämpats där respondenter i form av alumner och sistaårsstudenter från Högskolan Väst har fått svara på frågor både enskilt och i grupp. Elva semistrukturerade enskilda intervjuer samt två gruppintervjuer har genomförts och spelats inmed stöd av fältanteckningar. Detta för att få en djupare förståelse för respondenternas upplevelser och erfarenheter av vägen till arbetslivet.Studien bidrar med kunskap om ett antal studenters upplevelser och erfarenhet av mötet med arbetslivet, både innan och efter avslutade studier på Högskolan Väst. Studiens resultat tyder på att samspelet mellan digitala jobbportaler och traditionella kontaktnätverk har en stor betydelse. Ett sätt att beskriva samspelet skulle kunna vara att digitala jobbportaler bidrar till en bred bild av arbetsmarknaden kopplat till utbildningen medan kontaktnäten bidrar till djupare förståelse och relationer som kan leda vidare till jobb. Värde skapas i hur dessa kompletterar och samspelar med varandra. I tillägg visar studien på att arbetsintegrerat lärande inte endast är viktigt för att koppla samman teori och praktik utan praktikperioder bidrar även till att berika studenternas kontaktnät, som i sin tur kan skapa förutsättningar för studenterna att få ett första arbete efter studierna. Med utgångspunkt i resultatet utformades rekommendationer för fortsatt arbete. Dessa rör att ta tillvara på tidigare studenters erfarenheter av vägen till arbete, analysera effekterna av AIL och särskilt olika former av praktik, utforska fler aspekter av kompetensförsörjning och -förmedling, samt digitala jobbportalers utformning och funktion.

Ofrivillig ensamhet är ett komplext problem som blivit än mer diskuterat på grund av pandemin som råder. I Sverige känner sig många unga personer ensamma i sitt hem eller bostadsområde. Ofrivillig ensamhet kan i längden leda till negativa hälsoeffekter vilket motiverar insatser från flera olika håll. En tänkbar lösning är att främja social interaktion genom den fysiska miljöns utformning. Studiens syfte är därför att undersöka om och hur ett antal fastighetsföretag arbetar med att möjliggöra möten och sociala kontakter i sina bostadsområden. Genom intervjuer med representanter från sju fastighetsföretag undersöks vilken typ av social interaktion, utifrån teorin om tunna band, som planeringen syftar till och hur förutsättningarna för möten ser ut. Resultaten pekar på att företagen främst planerar för starka band, vilka förutsätter svaga band som möjliggörs genom spontana möten. Slutsatser från studien är att förutsättningarna för att möjliggöra spontana möten skiljer sig mellan områden, vilka innehar olika betydelser som påverkar möjligheten till spontana möten. Problematik med kriminalitet och otrygghet är aspekter som påverkar dessa förutsättningar. Insatser i den fysiska miljön kan med fördel kompletteras av sociala insatser för att skapa goda förutsättningar för användningen. Ofrivillig ensamhet behöver angripas från flera håll varav samhällsplaneringen kan vara en del av lösningen. / Involuntary loneliness is a complex problem that has been discussed even more because of the prevailing pandemic. In Sweden, many young people feel alone in their home or residential area. Involuntary loneliness can in the long run lead to negative health effects, which justifies efforts from several different directions. One conceivable solution is to promote social interaction through the design of the physical environment. The purpose of the study is therefore to investigate if and how a number of real estate companies work to enable meetings and social contacts in their residential areas. Interviews with representatives from seven real estate companies examine the type of social interaction, based on the theory of weak ties, which the planning aims at and what the conditions for meetings look like. The results indicate that the companies are primarily planning for strong ties, which require weak ties that are made possible by spontaneous meetings. Conclusions from the study are that the conditions for enabling spontaneous meetings differ between areas, which have different meanings that affect the possibility of spontaneous encounters. Problems with criminality and insecurity are aspects that affect these conditions. Efforts in the physical environment can advantageously be supplemented by social efforts to create good conditions for use. Involuntary loneliness needs to be tackled from several directions, of which urban planning can be part of the solution.

Chilenare är den största sydamerikanska invandrargruppen i Sverige som började sin flykt hit efter militärkuppen år 1973. Cirka hälften av de chilenska invandrarna är kvinnor och majoriteten har tagit sig till Sverige på grund av flykt eller anhöriginvandring. Många av dem var vid migrationen lågutbildade och kunde sällan fler språk än spanska. Studiens syfte är att undersöka hur chilenska invandrarkvinnor har reproducerat socialt kapital. Detta undersöks genom att ta del av deras berättelser om hur de upplevde vägen till etableringen på den svenska arbetsmarknaden. Forskningsfrågorna lyder som följer: 1) Hur tog sig chilenska invandrarkvinnor till sin arbetsmarknadsetablering? 2) Hur skapade sociala nätverk socialt kapital? Vilka resurser har de innehållit? 3) Vilka sociala aktörer har påverkat arbetsmarknadsetableringen för chilenska invandrarkvinnor? De teoretiska begreppen som används är Bourdieus kapitalbegrepp, Granovetters styrka i svaga länkar, samt Putnams överbryggande och sammanbindande socialt kapital. Utifrån dessa begrepp har jag skapat en konceptuell modell. Till studien har det använts en kvalitativ metod i kombination med en egocentrisk nätverksanalysmetod. Studiens resultat visar att de chilenska invandrarkvinnorna har haft det relativt lätt att etablera sig i den svenska arbetsmarknaden och nyttjat både svaga länkar och informella arbetssökningsmetoder för att hitta jobb. Undersökningsresultat visar också att sammanbindande sociala nätverk är av stor betydelse för de chilenska invandrarkvinnorna. Resultat visar att socialt och kulturellt kapital förlorade sitt värde i början av migrationen men som med tiden gick att återskapa. / Chileans are the largest South American immigrant group in Sweden that began their escape after the military coup in 1973. About half of the Chilean immigrants are women and the majority have made it to Sweden due to exile or family reunion immigration. Many of them had basic school education. At the time of migration Spanish was their only language. The purpose of the study is to investigate how Chilean immigrant women have reproduced social capital. This is examined by taking part in their stories about how they experienced the path to establishment in the Swedish labor market. The research questions are as follows: 1) How did Chilean immigrant women made their way to their labor market establishment? 2) How did social networks create social capital? What resources have they contained? 3) What social actors have had an impact on the labor market establishment of Chilean immigrant women? The theoretical concepts used are Bourdieu's capital concept, Granovetter's “strength of weak ties”, and Putnam's bridging and bonding social capital. The study has used a qualitative method in combination with an egocentric network analysis method. The results of the study show that Chilean immigrant women have found it easy to establish themselves in the Swedish labor market and have used both weak links and informal job search methods to find jobs. Survey results also show that “bonding” social networks are of great importance to the Chilean immigrants. Results show that social and cultural capital lost value at the beginning of migration but over time could be recreated.

Masteruppsatsen Möjligt att mäta möten? undersöker mötesplatsers betydelse för social sammanhållning. Social sammanhållning förstås i denna studie genom två teoretiska begrepp, co-presence och svaga band, begrepp hämtade från urbanmorfologisk, kulturgeografisk och urbansociologisk forskning.  Syftet med studien kan beskrivas som tvådelat. Den första delen syftar till att undersöka vilken betydelse mötesplatser ges för att kunna bidra till att skapa social sammanhållning i en svensk större stads översiktsplan. Detta studeras genom en kvalitativ innehållsanalys av Malmö stads översiktsplan.  Den andra delen av studien syftar till att haka i den urbanmorfologiska forskargruppen Spatial Morphology Groups (SMoG) arbete med utvecklingen av det GIS-baserade verktyget Place Syntax Tool som de uppmuntrar mastersstudenter att använda för att utvärdera om det är ett användbart verktyg för att genomföra tillgänglighetsanalyser. I denna studie testas verktyget genom att analysera en större svensk stads stadsstruktur, Malmö, för att undersöka den rumsliga relationen mellan tillgången till mötesplatser och den byggda strukturen genom begreppet social sammanhållning.  Resultatet av den kvalitativa innehållsanalysen av Malmö stads översiktsplan visar att kommunen främst planerar för mötesplatser utifrån begreppet co- presence. Samtidigt går det att se att de förväntningar som Malmö har på vilka effekter som möten ska ge i form av social sammanhållning är mer kopplade till begreppet svaga band. För att bidra till att öka den sociala sammanhållningen ges mötesplatser betydelsenatt kunna (1); möjliggöra för möten mellan människor med olika bakgrunder, (2); överbrygga fysiska och sociala barriärer samt (3); främja demokrati, delaktighet och trygghet.  Place Syntax-analyserna synliggör var i staden det finns hög respektive låg tillgång till olika typer av mötesplatser. Det synliggörs även om en stad är rumsligt segregerad på grund av att olika områden är dåligt sammankopplade på grund av gatunätverkets konfiguration. Place Syntax Tool bedöms vara ett användbart verktyg för att mäta tillgången till mötesplatser i städer och se mönster över var det kan sättas in åtgärder i den fysiska miljön för att öka möjligheten för människor att mötas.  Resultatet av en Place Syntax-analys som visar på att det finns en hög tillgång till mötesplatser i en stad går inte att likställas med att det finns social sammanhållning. Det resultatet kan visa är huruvida det är möjligt för olika individer och grupper att mötas i en stad vilket bedöms vara en förutsättning för att social sammanhållning överhuvudtaget ska kunna uppnås.

I detta examensarbete utforskas kollektiva boendeformer som socialt hållbara lösningar i framväxande urbana miljöer förankrat i ett gestaltningsförslag. Det finns en efterfrågan på bostadsmarknaden av kollektiva boendeformer följt av strukturella förändringar i samhället, minskade hushållsstorlekar och människans behov av social interaktion. Teoridelen utgör ett teoretiskt ramverk för studiens fokus på kollektiva boendeformer, med hjälp av teoretiska principer och empirisk forskning kring kollektiva boenden, individens behov av autonomi och gemenskap, samt hur rumslig utformning påverkar social interaktion. För att undersöka detta har studien genomfört en litteratursökning, intervju med bostadsforskare och fallstudier av kollektiv i Malmö. Arbetet baseras på en Inquiry by Design metod som möjliggör en flexibel arbetsmetod. I resultatet presenteras insikter från intervjun och fallstudierna, analyser av rumsliga designaspekter, och sammanfattande slutsatser som formulerar designkriterier för ett gestaltningsförslag av ett framtida kollektivboende. Diskussionen placerar forskningsfynden i kontext till aktuella utmaningar inom bostadsmarknaden, betonar vikten av mellanmänskliga relationer i kollektiv, och föreslår en förlängning av "den tredje platsen" som en integrerad del av hemmet. / In this thesis, collective housing forms are explored as socially sustainable solutions in emerging urban environments, anchored in a design proposal. There is a demand in the housing market for collective living arrangements due to structural changes in society, decreasing household sizes, and the human need for social interaction. The theoretical framework of the study focuses on collective housing forms, drawing on theoretical principles and empirical research on collective living, individual needs for autonomy and community, and how spatial design influences social interaction. To investigate this, the study conducts a literature review, an interview with a housing researcher and case studies of collective housing in Malmö. The work is based on an Inquiry by Design method, enabling a flexible approach. The results present insights from the interview and case studies, analyses of spatial design aspects, and summarizing conclusions that result in a design criteria for a proposal of future collective housing forms. The discussion contextualizes the research findings within current challenges in the housing market, emphasizing the importance of interpersonal relationships in collective housing forms, and suggests an extension of the "the third place" as an integrated part of the home.

Once a year for over forty years public relations’ practitioners in Sweden gathers, the political week in Almedalen, in the town of Visby. There they exchange knowledge and experience on all types of subjects using different and common communication models whether they are aware of them or not. The research on communication models is sparse, with one exception: Grunig’s model. Both practitioners and researches believe them to be important, even strategic. But too little knowledge about the models as such negatively impacts the understanding of public relations’ activities. It also contributes to the view that public relations is frittered. The thesis studies and analyses communication models of public relations. Models have been created by theorists and practitioners to describe the phenomenon, to understand communication as such and to facilitate communication between humans. The thesis addresses basic questions such as which models there are, where they stem from, who the originators were and the characteristics of each respective model. The basis of the study is comprehensive Anglo-American literature. All in all, over twenty different models have been analyzed in three different ways, i.e. the structure of a model, its historical deposits (sediment) and the application of the model. The result is manifold, since many characteristics form ten attributes and three families of models (a reduction). The characteristics can be seen as the models’ building blocks, e.g. the direction of the communication, the number of contacts and synchronism. Three model families are built on three differentiating characteristics, and the families are named correspondingly. Directional model (Riktningsmodellen), the Co-orientational model (Saminriktningsmodellen) and the Connectivity model (Konnektivitetsmodellen). The classification is of course not set in stone. It should be regarded as a first step to reduce the number of models in use and concentrate on the important characteristics of the models that help public relations researchers and professionals to solve problems and theorists to explain, foresee or guide to better public relations. Finally, five areas of future research are presented: a multinational study of models, a study of practitioners’ model use, a deeper history study according the concept of sediment, a notational system for models and, last but not least, a development of the Connectivity model. The last subject is the one that once inspired me to write a thesis. / <p>QC 20170426</p>

The National Center for Complementary and Integrated Health, National Institutes of Health, U.S. Department of Health and Human Services, has highlighted a need for research to better understand the usage of complementary and alternative medicine practices. The purpose of this study was to investigate the flow of complementary and alternative medicine information among yoga practitioners. The study consisted of 51 yoga practitioners from 7 yoga studio locations. This mixed-methods study used interviews, surveys, and field notes to collect data. Content and social network analyses provided supporting evidence for Rogers' diffusion of innovations theory and Granovetter's strength of weak ties theory. Key findings included a preference for face-to-face communications, students having both strong and weak relationship ties to directors and instructors, and yoga being the top recommended practice. The study suggested that yoga practitioners related to complementary and alternative medicine information through the lens of their friends and relatives, sought information from trusted sources, and used this information to determine which practices were right for them to pursue.

There is growing interest in applying information and communication technology (ICT) in healthcare. The attention to ICT stems from several factors: costs of healthcare, high prevalence of somatic diseases, longer life expectancy and technological advancements. The quest to meet the growing healthcare needs has led authorities to allocate resources to develop technological solutions. Although this research investment is helpful for the information technology sector, these projects face challenges in working with multidisciplinary teams, recruiting participants and moving research to practice. This dissertation investigates the potential of ICT use in psychosocial support communication designed for people with emotional distress associated with a somatic disease (PEDASDs). The research aims to deliver design principles (DPs) for these ICTs, for three stakeholder groups: nurses, therapists and PEDASDs. The DPs focus on communication between these stakeholder groups and not on the overall ICT design. An interpretative approach was adopted to investigate the stakeholders’ unique ICT requirements. This method allows insights into the stakeholder’s world. Three studies, using semi-structured interviews, at oncology facilities in two healthcare system models (Trinidad &amp; Tobago and Sweden), provide the empirical data. The stakeholders revealed not only their communication support needs but also other issues including the practical distresses of living with a chronic disease, limited support, lack of information, unwillingness to associate with other PEDASDs, professionalism between healthcare providers and disconnected healthcare services. Common ground, bridges and weak ties provide the theoretical framework to explore the findings. Eight DPs emerged from the studies: the healthcare system model, need to educate the stakeholders, ICT customisation, support of stakeholders’ information needs, allow access to external resources, support multidisciplinary team communication, support for self-care and support for significant others. The findings could potentially serve as a guide for ICT projects that develop artefacts for psychosocial support and provide a theoretically grounded understanding of stakeholder communication and relationships. The potential for future work includes investigating the issues of legislation and ethics, studying the needs of significant others, exploring the potential for ICTs in other healthcare system models (particularly the out-of-pocket health system) and examining the impact of social media on psychosocial support. / Det finns ett växande intresse att använda informations- och kommunikationsteknologi (IKT) inom hälso- och sjukvården. Intresset för IKT påverkas av flera faktorer: sjukvårdens kostnader, prevalensen av somatiska sjukdomar, ökad medellivslängd och teknologiska framsteg. Utmaningen att hantera de växande sjukvårdsbehoven har lett till att statliga myndigheter har allokerat resurser för att utveckla teknologiska lösningar. Trots att forskningsinvesteringarna gynnar informationsteknologisektorn i stort möter de konkreta forskningsprojekten utmaningar såsom arbete inom tvärvetenskapliga grupper, rekrytering av deltagare till studier samt implementering. Denna avhandling undersöker möjligheten att använda IKT för kommunikation av psykosocialt stöd eller vård (care). Detta stöd är utformat för personer med emotionella problem relaterade till en somatisk sjukdom (PEDASD). Forskningen syftar till att leverera designprinciper (DP) för tre intressegrupper som använder IKT: sjuksköterskor, terapeuter och PEDASD. Designprinciperna fokuserar på kommunikation mellan de tre intressegrupperna och inte på den övergripande IKT-designen. Ett tolkande tillvägagångssätt har använts för att undersöka intressegruppernas unika IKT-krav och önskemål. Denna metod gör det möjligt att studera intressegruppernas upplevelser. Tre undersökningar, som baseras på semistrukturerade intervjuer, har genomförts vid avdelningar för onkologisk vård inom två sjukvårdssystemmodeller i Trinidad &amp; Tobago respektive Sverige. Studiens empiriska data utgörs av intervjuerna. Data har sedan analyserats utifrån det teoretiska ramverket: Common ground, bridges och weak ties. I sina svar nämnde intressegrupperna inte enbart deras behov av kommunikationsstöd, utan också annat som till exempel praktiska problem att leva med en kronisk sjukdom, begränsat stöd, brist på information, ovillighet att förknippas med andra PEDASD, de professionella relationerna mellan sjukvårdens olika yrkesgrupper samt avsaknaden av koordination inom sjukvården. Analysen resulterade i åtta designprinciper: sjukvårdssystemmodellen, behovet av att utbilda intressegrupperna, IKT-anpassning, stöd för intressegruppernas informationsbehov, tillgång till externa resurser, stöd för kommunikation inom tvärvetenskapliga forskargrupper, stöd för självhjälp och stöd till närstående. Resultaten har potential att fungera som en guide för IKT-forskningsprojekt som utvecklar artefakter för psykosocialt stöd och som presenterar en teoretiskt grundad förståelse av intressegruppers kommunikation och relationer. Resultaten pekar också på behovet av framtida forskning om lagstiftning och etik, nära anhörigas behov, potentialen för IKT inom andra sjukvårdssystemmodeller (i synnerhet system där patienter betalar mer själva) samt sociala mediers inverkan på psykosocialt stöd.

The presented thesis aims to analyze the impact of social networking sites (SNS) in shaping our identity. Especially in the context of changes in everyday life caused by significant increase of SNS users. Unlike previous forms of online identity the identity of SNS users is anchored in the reality. Therefore our identity performance in this environment is closely tied to our real identity and real social network. Part of the thesis describe the influence of real social network on our lives, particularly the strong of weak ties is discussed. The analysis is focused on the processes and forms in which is our identity constructed and manifested within social networking sites. Detailed consideration is aimed on narrative and fragmentary characteristics of such identity. Also the consequences of total indexing of user-generated content and its persistent features are examined. This topic is followed by setting the framework of reputation management and protection of personal data. The findings of research present the forms of user identity on Facebook, the use of privacy settings and in particular the importance of the size of the networks of friends. The relationship between socialization in SNS and in the real world is described.

No description available.