Bakgrund: Brist på sjuksköterskor har rapporterats under en längre tid både globalt och i Sverige och hög arbetsbelastning har länge varit ett problem inom hälso- och sjukvården. Dessa faktorer påverkar arbetsmiljön och sjuksköterskors hälsa och med stor sannolikhet även patientsäkerheten. Vårdskador orsakar onödigt lidande för patienter, längre vårdtider samt ökade samhällskostnader. Ökade kunskaper om hur faktorer i arbetsmiljön är relaterade till patientsäkerheten är viktigt för att kunna bedriva ett effektivt förbättringsarbete. Syfte: Att beskriva hur faktorer i sjuksköterskans arbetsmiljö är relaterade till patientsäkerheten inom slutenvården. Metod: Detta är en litteraturöversikt med inriktning omvårdnad. Resultatet är sammanställt utifrån från 16 vetenskapliga artiklar från databaserna CINAHL och PubMed, publicerade mellan 2011–2021. Resultat: Underbemanning, hög arbetsbelastning och tidsbrist leder till ogjorda omvårdnadsmoment och ökar risken för vårdrelaterade skador och infektioner. Dåliga tvärprofessionella relationer och ett otillåtande samtalsklimat minskar samarbete i team och avvikelserapportering vilket försämrar patientsäkerheten. Bristande lokaler, utrustning och platsbrist minskar möjligheterna att bedriva säkervård genom bland annat högre arbetsbelastning. Slutsats: Flera faktorer i arbetsmiljön inom slutenvården kan relateras till bristande patientsäkerhet, både direkt och indirekt. Arbetsgivare har ett ansvar att säkerställaen hälsosam arbetsmiljö och förbättringsåtgärder bör implementeras både förpatienternas säkerhet och för de berörda sjuksköterskors välbefinnande. / Background: Nurse shortages has been reported for a long time both globally and in Sweden and a high workload has long been a problem in Swedish health care. These factors affect the work environment, nurses' health and most likely also patient safety. Healthcare-associated injuries cause unnecessary suffering for patients, prolonged periods of hospitalization and increased healthcare costs. Increased knowledge of how factors in the work environment are related to patient safety is important in order to implement effective improvement measures. Aim: To describe how factors in the nurse work environment are related to patientsafety in inpatient care. Method: This is a literature review with nursing orientation. The results are compiled of data from 16 research articles from the databases CINAHL and PubMed, published between 2011-2021. Results: Understaffing, high workload and lack of time lead to nursing tasks left undone and increase the risk of care-associated injuries and infections. Poor interprofessional relationships and a judicial work climate impair teamworking and error reporting, impairing patient safety. Inadequate premises, equipment and patient number capacity reduce the ability to provide safe care through, among other things, a higher workload. Conclusion: Several factors in the work environment in inpatient care can be related to reduced patient safety, both directly and indirectly. Employers have a responsibility to ensure a healthy working environment and improvement measures are necessary for the safety of patients as well as the the well-being of nurses.

Bakgrund: Sjuksköterskor spenderar mycket av sin arbetstid med dokumentation och samordning med andra vårdinstanser. Omfattande information om komplexa resurskrävande patienter är en nyckelfaktor för ett säkert överlämnande mellan avdelningar och sjuksköterskor. Dokumentationsarbetet sker nästan uteslutande i IT-baserade miljöer. Detta är relevant att undersöka för att kunna förbättra sjuksköterskors psykosociala arbetsmiljö inom ramen för dokumentation. Syfte: Belysa sjuksköterskors upplevelser av det administrativa arbetet i omvårdnaden. Metod: En litteraturöversikt. Resultat: Ur analysen framkom tre huvudkategorier; Arbetsplatsens betydelse för upplevelsen av administrativt arbete, Dokumentation upplevs bra om den innebär direkt nytta eller förändring för patienten, IT-systemens betydelse för upplevelsen av administrativt arbete samt sex underkategorier. Slutsats: Sjuksköterskors upplevelser av administrativt arbete varierar. Skillnaderna beror på arbetsplats, datorsystem och patienter. Dokumentation i sig själv kan påverka upplevelsen av arbetsmiljön. Upplevs dokumentationen direkt gynna patientens möjligheter till hälsa och välbefinnande, upplevs även arbetsinsatsen mindre betungande. Krångliga IT-system kan innebära repetitiv dokumentering, vilket höjer arbetsbelastningen i form av ökad tidsåtgång. Detta påverkar den psykosociala och fysiska arbetsmiljön i och med att sjuksköterskan spenderar tid dokumenterandes i stället för att arbeta patientnära. Dokumentation är en viktig del av omvårdnaden och behöver vara så utan att hindra i sjuksköterske- och patientrelationen. / Background: Nurses spend time working with documentation and coordination with other care agencies. Comprehensive information about complex resource-intensive patients is a key factor for a secure transfer between departments and nurses. The documentation work takes place almost exclusively in IT-based environments. It is relevant to investigate as there can be improvement in the nurses' psychosocial work environment within the framework of documentation. Purpose: To shed light on nurses' experiences of the administrative work in nursing. Method: A literature review. Results: The analysis revealed three main categories; The importance of the workplace for the experience of administrative work, Documentation is experienced well if it makes direct benefit or change for the patient, IT systems significance for the experience of administrative work and six subcategories. Conclusion: Nurses’ experiences of administrative work vary. The differences depend on the workplace, computer systems and patients. Documentation can affect the experience of the work environment. If the documentation directly benefits the patient’s opportunities for health and wellbeing, the work effort is also perceived as less burdensome. Complicated IT systems can involve repetitive documentation, which increases the workload in form of increased time. This affects the psychosocial and physical work environment as the nurse spends time documenting instead of working close to the patient. Documentation is an important part of nursing and needs to be so without hindering the nurse and patient relationship.

Syftet med denna studie är att undersöka hur ideella ridskolor arbetar i Sverige mot en hälsofrämjande arbetsplats då få studier inom hälsofrämjande arbete genomförs i ideella organisationer. Studien fokuserar på ideella ridskolor i Dalarna. Sjukfrånvaron i Sverige 2017 uppgick till 62 miljarder kronor, där psykisk ohälsa var grunden för nästan hälften av beloppet. Tidigare forskning har visats att arbetsmiljön påverkar anställdas psykiska hälsa. Därför är trivsel på arbetsplatsen av stor betydelse på grund av dess roll för att skapa en hälsofrämjande arbetsplats. En hälsofrämjande organisation har positiva effekter på både individen och organisationen och förebygger sjukfrånvaro. Den teoretiska referensramen för studien bygger på tidigare forskning inom ämnet hälsofrämjande arbetsplatser. Studiens empiri är baserad på fem semistrukturerade intervjuer som gjorts via Zoom samt telefon på grund av Covid-19-pandemin. Resultatet visar faktorer som är förutsättningar för ett hälsofrämjande arbete. En av faktorerna är utbildning, dels i hälsofrämjande arbete då resultatet har visats att några respondenter inte är bekanta med begreppet hälsofrämjande arbete och att arbetet tar olika stor plats i de ideella ridskolorna. Även utbildning i ledarskap är av betydelse. En annan faktor är resurser där tid, stöd och ekonomi ingår. Resultatet visar att tiden många gånger inte räcker till för att arbeta hälsofrämjande samt att stödet från styrelsen är bristande många gånger. Dock är även ekonomi ett hinder och därav kan det vara svårt att ta in extra resurser. Resultatet pekar även på delaktighet och samanhållning samt kommunikation som betydelsefulla faktorer i det hälsofrämjande arbetet. En bristande kommunikation har visats vara orsaken till konflikter, kommunikation har även visats vara lösningen på konflikter. För utveckling av det hälsofrämjande arbetet i ideella ridskolor pekar resultatet på ett behov av kunskap inom hälsofrämjande arbete samt även inom ledarskap. Även ett behov av tydliggörande i vad styrelsen har för ansvar i rollen som arbetsgivare visas i resultatet. / The purpose of this study is to investigate how non-profit organizations work in Sweden towards a health-promoting workplace as few studies in health-promoting work are carried out in non-profit organizations. The study focuses on non-profit riding schools in Dalarna. Sick leave in Sweden in 2017 amounted to SEK 62 billion, where mental illness was the basis for almost half of the amount. Previous research has shown that the work environment affects employees' mental health. Therefore, well-being in the workplace is of great importance due to its role in creating a health-promoting workplace. A health-promoting organization has positive effects on both the individual and the organization and prevents sick leave. The theoretical frame of reference for the study is based on previous research in the subject of health-promoting workplaces. The empirical study is based on five semi-structured interviews conducted via Zoom and telephone due to the Covid-19 pandemic. The results show factors that are prerequisites for health promotion work. One of the factors is education, partly in health-promoting work as the results have shown that some respondents are not familiar with the concept of health-promoting work and that work takes different places in the non-profit riding schools. Leadership training is also important. Another factor is resources where time, support and finances are included. The results show that the time is often not enough to work to promote health and that the support from the board is often lacking. However, finances are also an obstacle and therefore it can be difficult to bring in extra resources. The results also point to participation and cohesion as well as communication as important factors in the health promotion work. Lack of communication has been shown to be the cause of conflicts, communication has also been shown to be the solution to conflicts. For the development of health-promoting work in non-profit riding schools, the results point to a need for knowledge in health-promoting work and also in leadership. The need also clarifies the Board's responsibility for its role as an employer.

Syftet med studien är att undersöka hur arbetet för fackförbunden i södra Sverige blivitpåverkat av Coronapandemin. Studiens syfte besvaras genom en kvantitativenkätundersökning på förtroendevalda med hel- eller deltiduppdrag samt anställda inomfackföreningsrörelsen, där åtta förbund ingår ifrån centralorganisationerna LO, TCO ochSaco. Studien undersöker upplevelsen av den interna samt externa kommunikationen,arbetsorganiseringen samt arbetsmiljön under pandemin. Utgångspunkten är attfackförbunden organiserar sig utifrån en mekanisk arbetsdelning. Avsikten är att undersökavilken riktning arbetsorganisering gått under pandemin. Vidare undersöks hurkommunikationen förändrats där digitalisering står i fokus. Studien utgår från en deduktivansats där vi testar vår tidigare forskning och teori mot det empiriska materialet för att skapaförståelseför förändringen. Undersökningen visar hur informanterna upplever en ökadarbetsbelastning samt sämre arbetsmiljö under pandemin, där de flesta informanter arbetarmestadels hemifrån. Kommunikationen i förbunden har påverkats negativt, där de digitalakommunikationsverktygen blivit mer centrala. Informanterna är positiva till fortsatt arbete pådistans, där kombinationen hemifrån och kontoret är det flest informanter vill inför framtidensorganisering. De är även positiva inför helt- eller delvis flexibla arbetstider i framtidensorganisering. / The purpose of this essay is to investigate how trade unions and their work in the south ofSweden been affected by the Coronapandemic. The focus of this study is the employees workand the organisational work, mainly the organizational structure. This will be examined with aquantitative method using internet-based surveys. Our starting point is individuals withemployment or assignation in these organisations where the structural consequences of thepandemic on an organizational level is of interest. We want to highlighten the external andinternal communication, the work organisation and the experience of the employees fromtheir work situation and work environment. We also want to target wheather the participantswork-effort been affected against the organisations goals and purposes. Our material is basedon former research that we in a deductive way analyse our empirical findings against. Theexamination shows that a the trade unions have a less mechanical structure due to thecoronapandemic. It also shows a higher workload, poorer ergonimics and a negative impacton their internal and external communication.

Approximately 1,6 percent of Swedish employees work under a consultancy firm, which is a fast-growing market. The responsibility of consultant’s work environment is in accordance with Swedish legislation on systematic work environment (SAM) divided between consultant- and client company. This study investigated how 1) consultants experience that their consultant- and client company employers, respectively, work with work environment health; 2) both consultant- and client company employers, respectively, experience their work with implementing work environment/health practices based on SAM. Data collection consisted of 12 in-depth interviews with 8 consultants, 3 consultant managers, and 1 workplace manager. Based on thematic analysis of interviews with consultants three themes were identified: Communication and relation with managers; Justice and inclusion; Managers’ involvement in workplace health. Based on thematic analysis of interviews with managers four themes were identified: Working with SAM; Work environment goals, Relation between consultant- and workplace managers, Relation with consultants. Findings showed the importance of supportive and present leadership, workplace justice and inclusion for consultants’ wellbeing. This responsibility of consultant’s daily work environment was mainly taken by workplace managers. Conclusions are that clear communication and division of responsibility between consultant- and workplace managers regarding consultants’ work environment/health is vital for well-functioning SAM.

Digitalization in work environment has been a trend in recent years and has profound impact on the way people work. We see the application of digital technologies in workplace greatly benefits people’s daily work, but we also notice health problems such as stress and pressure caused by poorly designed software systems. Two methods, to be used in software development, were proposed to improve the user experience of the software systems. The methods, Contextual Persona method and Contextual Think-Aloud method are supposed to extend IT professionals’ understanding of contextual factors when developing software systems. In this paper, we study students’ perception on the usage of the contextual methods through questionnaire-based survey. We identified the positive and negative aspects of using the contextual methods, and suggestions for improvement. Moreover, we conclude that using the contextual methods is helpful to deliver software systems that are well suited in users’ work environment, and therefore provide a better user experience for the users.

Bakgrund: Det finns mycket forskning som beskriver följsamhet till hygienrutiner på operation. Florence Nightingale har med sin omvårdnadsteori bidragit till att skapa grunden för hygienrutiner som praktiseras i samtidens omvårdnad. Följsamhet till hygienrutinerna på operationsavdelningen är en viktig aspekt för att undvika postoperativa komplikationer, samt smitta mellan personal och patient. Covid-19 pandemin har påverkat hela sjukvården, mycket fokus har lagts på ändrade hygienrutiner. Syfte: Att undersöka operationspersonalens upplevelser av hygienrutiner under covid-19 pandemin. Metod: Fem semistrukturerade intervjuer genomfördes med operationspersonal och dessa analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: I resultatet framkom fyra teman, ökad medvetenhet om användandet av hygienrutiner, påverkad arbetsmiljö, osäkerhet kring riktlinjer och otrygghet. Konklusion: Operationspersonalen har under covid-19 pandemin fått en ökad medvetenhet om hygienrutiner och varit positiva till att använda skyddsutrustning. Dock har skyddsutrustningen av sämre kvalité bidragit till upplevelser som påverkad arbetsmiljö, osäkerhet och otrygghet. / Background: There are several studies that describe compliance with hygiene routines on surgery. Florence Nightingale has with her nursing theory contributed to creating the basis for hygiene routines that are practiced in contemporary nursing. Adherence to the hygiene routines in the operating room is an important aspect in order to avoid postoperative complications, as well as infection between staff and patient. The Covid19 pandemic has affected healthcare in several ways and hygiene routines have changed.  Aim: To investigate the operating staff's experiences of hygiene routines during the covid-19 pandemic. Method: Five semi-structured interviews were conducted on surgical staff and analyzed according to a qualitative content analysis. Results: The results revealed four themes, increased awareness of hygiene routines, affected work environment, uncertainty about guidelines and false security. Conclusion: During the covid-19 pandemic, the operating personnel have gained an increased awareness of hygiene routines and have been positive about using protective equipment. However, protective equipment of inferior quality has contributed to an affected work environment, insecurity and false security.

Bullying and abusive discrimination in the workplace is a social global phenomenon that can lead to several consequences for those who are exposed. The purpose of this study is to investigate and increase our understanding of bullying in the workplace. We intend to fulfill the purpose by finding out how bullying in the workplace can be expressed, and how the exposed individuals through a group context experienced the bullying. Previous research shows that bullying in the workplace can include being socially excluded, having importan twork-related information withheld or rumor spreading. Mental illness such as anxiety or depression, or physical ailments such as muscle tension and migraine, are also some of the consequences of bullying. The theoretical framework for the study is Norbert Elias and JohnL. Scotson’s theory of established and outsiders, and Arlie Russel Hochschild’s concept of emotional labor and feeling as clue. This study is based on seven semi-structured interviews with people who, at some point in their professional lives, have been exposed to bullying att heir workplace. The result of this study show that bullying can manifest itself through abuse of power and social exclusion, which often affects the victim to a great extent. There spondents stated that their work motivation decreased, they felt anxiety, worry and a constant lack of energy, which also led to an impact on their private life. / Mobbning och kränkande särbehandling på arbetsplatsen är ett socialt globalt fenomen som kan leda till en rad konsekvenser för den som blir utsatt. Syftet med denna studie är att undersöka samt öka förståelsen för mobbning på arbetsplatsen. Detta med hjälp av frågeställningarna om hur mobbning på arbetsplatsen kan ta sig uttryck samt hur den utsatte individen utifrån en gruppkontext har upplevt mobbningen. Tidigare forskning visar att mobbning på arbetsplatsen bland annat kan handla om att bli socialt utfryst, att bli undanhållen viktig arbetsrelaterad information eller råka ut för ryktesspridning. Psykiska problem i form av exempelvis ångest eller depression, eller fysiska besvär såsom muskelspänningar och migrän, är några av mobbningens konsekvenser. Det teoretiska ramverket för studien innehåller Norbert Elias och John L. Scotsons teori om etablerade och outsiders, samt Arlie Russel Hochschilds begrepp emotionellt arbete och känsla som ledtråd. Denna studie baseras på sju semistrukturerade intervjuer med personer som någon gång under sitt yrkesliv blivit utsatta för mobbning på sin arbetsplats. Resultatet visar att mobbning kan ta sig i uttryck i form av maktutövande och social exkludering, vilket ofta påverkar den utsatte i hög grad. Respondenterna uppgav att deras arbetsmotivation minskade och att de kände ångest, oro och en allmän orkeslöshet, vilket medförde att även deras privatliv påverkades.

Thesis (M. A.(Nursing Science)) -- University of Limpopo, 2021 / In this study, the working conditions of nurses in the public clinics are assessed as the nurses are not satisfied with their working conditions. The dissatisfaction on nurses working conditions by nurses was identified and observed by the researcher at certain clinics in the Sekhukhune District. Strategies are suggested to improve nurses’ working conditions in the selected public clinics of the Limpopo Province, South Africa. The study aims to develop strategies to improve nurses’ working conditions in selected public clinics of Limpopo Province, South Africa. A qualitative exploratory and descriptive research approach, using a phenomenological design has been used. Data were collected from professional nurses from the selected public clinics, using semi-structured interviews. Data were audiotaped and field notes were taken. The eight Steps of Tesch’s inductive, descriptive open coding technique, described by Creswell was used, followed by independent coding. Purposive sampling recruited 20 professional nurses from seven selected clinics in the Limpopo Province. The Turfloop Research Ethics Committee gave ethical clearance. The Department of Health gave permission for the study to be conducted in the selected clinics. Ethical considerations and measures to ensure trustworthiness have been observed. The results show that nurses’ working conditions are affected by the shortage of human and material resources, poor health clinic structures, unacceptable duty schedules, large numbers of clients which to lead to nurses’ burnout. In addition, there is the challenge of the different roles played by nurses, which impede the provision of quality patients’ care. The nurses suggested that the Department of Health should be transparent regarding any information regarding issues of the health system. Furthermore, strategies to improve patients’ awareness regarding the nurses’ working conditions have been developed from the themes that emerge from this study. The findings of the study cannot be generalized to other clinics of the Limpopo province and of other provinces.

Bakgrund: Arbetsmiljön har både fysisk och psykisk betydelse för vårdkvaliteten. Under Covid-19-pandemin ändrades arbetsförhållandena markant och sjuksköterskor fick uppleva nya utmaningar i arbetsmiljön. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av arbetsmiljö på sjukhus under covid-19-pandemin. Metod: En litteraturöversikt med induktiv ansats vars resultat bygger på 15 vetenskapliga artiklar. Systematisk sökning har genomförts i databaserna CINAHL och Pub Med. Resultat: Resultatet delades in i tre huvudkategorier och sju underkategorier. Det var Förändringar i arbetsmiljön med underkategorierna Att uppleva ökad arbetsbelastning och Att uppleva svårigheter med förändrade arbetsförhållanden, Hinder i arbetsmiljön med underkategorierna Att uppleva begränsningar och svårigheter i omvårdnadssituationer och Att uppleva ovisshet i arbetet och Att uppleva rädsla för smittan samt Möjligheter i arbetsmiljön med underkategorierna Att uppleva känslan av positivt teamarbete och Att uppleva en stödjande ledning och få möjlighet till fortbildning på arbetsplatsen. Slutsats: Ökad arbetsbelastning under covid-19-pandemin bidrog till nedsatt återhämtning samt risk för sämre vårdkvalitet. Sjuksköterskor upplevde obehag vid användande av skyddsutrustning samt otrygghet vid flytt mellan olika arbetsplatser. Omvårdnaden blev begränsad av smittorisken, vilket utmanade patientsäkerheten. Kommunikation mellan organisation/ledning var sämre. Det bidrog till stress och frustration hos sjuksköterskorna. Samtidigt upplevde sjuksköterskorna positivt teamarbete. / Background: The work environment has both physical and mental significance for the quality of care. During the Covid-19 pandemic, working conditions changed markedly and nurses experienced new challenges in the work environment. Aim: The purpose was to describe nurses’ experiences of working environment in hospitals during the covid-19 pandemic. Method: A literature review with an inductive approach, the results of which are based on fifteen scientific articles. Search for scientific articles has been conducted with systematic search in the databases CINAHL and PubMed. Results: The result was divided into three categories and seven subcategories. It was Changes in the work environment with subcategories; Experiencing increased workload and Experiencing difficulties with changed working conditions. Obstacles in the work environment with subcategories; Experiencing limitations and difficulties in nursing situations and To experience uncertainty at work and Experiencing fear of the infection. Opportunities in the work environment with subcategories; To experience the feeling of positive teamwork and To experience a supportive management and get the opportunity for further training in the workplace. Conclusions: Increased workload during the covid-19 pandemic contributed to reduced recovery and the risk of poorer quality of care. Nurses experienced discomfort using protective equipment and insecurity moving between different workplaces. Care was limited by the risk of infection, which challenged patient safety. Communication between organization/management was worse. This caused stress and frustration among nurses. At the same time, nurses experienced positive teamwork.