Dagens socialtjänst kännetecknas av att ha hög personalomsättning som resulterat i olika arbetsrelaterade problem, såsom hög arbetsbelastning, stress och otillräckliga resurser. Denna studie syftar till att undersöka och kvantifiera de arbetsmiljörelaterade faktorer som, i störst utsträckning, leder till att socialsekreterare inom Stockholms socialtjänst stannar kvar på sina arbetsplatser. Studiens datainsamlingsmetod består av en enkät som totalt fick 35 respondenter. Slutsatserna visade en randordning mellan de arbetsmiljörelaterade faktorerna, där de personliga egenskaperna hos socialsekreterarna visade sig vara de starkaste/viktigaste faktorn till att socialsekreterarna stannar på sina arbetsplatser. Stöd och handledning var den näst starkaste faktorn som hade en större betydelse för socialsekreterarna inom området barn och unga. Återhämtning och självkännedom var den tredje starkaste faktorn. Stimulans och utveckling var den fjärde starkaste faktorn som hade en större betydelse för socialsekreterare som hade längre anställningstid. Den svagaste faktorn för socialsekreterarna i denna studie var kall och drivkrafter. / Sweden’s social services are today characterized by having high staff turnover which has resulted in various work-related problems, such as high workload, stress and insufficient resources. This study aims to investigate and quantify the work environment-related factors that, to the greatest extent, lead to the social secretaries staying at their workplaces within Stockholm's social services. The study's data collection method consisted of a survey that received a total of 35 respondents. The conclusions showed a certain hierarchy between the work environment-related factors, where the personal characteristics of the social secretaries turned out to be the strongest / most important factor in keeping them at their workplace. Support and supervision were the second strongest factor that had certain significance for the social secretaries in the field of child-welfare. Recovery and self-awareness were the third strongest factor. Stimulation and development was the fourth strongest factor that had certain significance for social secretaries that had longer periods of employment. The weakest factor for the social secretaries in this study was call and driving forces.

Anställda inom stöd och omsorg tillhör Sveriges största yrkesgrupp och står för största antalet sjukfall för både män och kvinnor. För att inte riskera ohälsosam arbetsbelastning behöver kraven på arbetstagarna i arbetet vara rimliga i relation till resurserna som finns tillgängliga. Studiens syfte var att undersöka och jämföra hur kommunanställda inom stöd och omsorg som arbetar med klienter i deras hem uppfattar att psykosociala och fysiska faktorer i arbetsmiljön påverkar deras känsla av tillfredsställelse och välbefinnande i arbetet. Data samlades in från 81 deltagare genom enkäten WEIS-3Q-S, demografiska frågor samt två öppna frågor kring förtydliganden av upplevelsen av arbetsmiljön. Statistiska jämförelser gjordes mellan kön, ålder, utbildningsnivå och anställningstid. I resultatet framkom det att deltagarna var mest nöjda med arbetsmiljöfaktorer inom den sociala miljön, arbetets värde samt arbetstid. De områden som deltagarna var mest missnöjda med handlade om den fysiska miljön och förmåner. Vissa signifikanta skillnader framkom inom de olika grupperna, såsom att männen generellt sett var mer nöjda med sin arbetsmiljö än kvinnorna. Deltagarna var till största del nöjda med aspekter inom den sociala miljön, men för att höja arbetstillfredsställelsen kan förändringar i den fysiska miljön behöva ske samt skapa en bättre balans mellan vad arbetstagarna upplever sig få tillbaka från sitt arbete i relation till vad de ger. / Personnel in health and social care are among the largest occupational groups in Sweden and account for the largest number of sick-listings for both men and women. To avoid the risk of an unhealthy workload, workers’ requirements at work should be reasonable in relation to the available resources. The purpose of the study was to investigate and compare how municipality employees who work with clients in their homes perceive that psychosocial and physical factors in the work environment affect their satisfaction and well-being at work. Statistical comparisons were made among gender, age, educational level and length of employment. Data was collected from 81 participants through the WEIS-3Q-S questionnaire, demographic questions, and two optional open questions to further explain the experience of the work environment. The results show that the participants were most satisfied with the social environment, the value of work and the work schedule. The areas that the participants were most dissatisfied with concerned the physical environment and benefits. Some significant differences were found within the different groups, such as that generally the men were more satisfied with their working environment than the women. Participants were mostly satisfied with aspects of the social environment, but in order to increase job satisfaction, changes in the physical environment may need to be made, and there should be a better balance between what the employees perceive they give at work in comparison to what they get back.

Obesity is a major concern in the United States and has a multitude of negative physical and mental health consequences. Proper nutrition and exercise are important elements to initiating and maintaining a healthy lifestyle. Since most people spend a large amount of their time working, it is important that organizations create an atmosphere that is conducive to employees being able to eat healthy diets and exercise regularly. The social and environmental climate in terms of health was examined through the construct of a Workplace Nutrition and Exercise Climate (WNEC), defined here as the situational, social, and environmental factors within an organization that encourage and provide support to employees interested in eating healthy and exercising. This study sought to develop a scale for this construct and test its reliability, validity, and relationships to important health behavior and outcome variables. One-hundred and fifty-six participants were recruited to take an online survey, as well as provide contact information for 2 co-workers. Forty-three of these participants were successfully matched directly to 1 or 2 co-workers in their organization. The scale showed evidence for reliability, through high internal consistency and interrater reliability. The results showed that the scale should be considered a single construct, but that individual nutrition or exercise can be measured if the user has empirical evidence that it is necessary for their research question. The scale also improved on a previous measure of health climate in a number of ways. The construct was directly related to organizational health benefits, self-reported healthy diet, job satisfaction, and depression. Additionally, while the initial simple mediation model proposed was not supported by the data (neither proper diet nor exercising behaviors individually mediated the relationship between the new construct of workplace nutrition and exercise climate and the physical and mental health variables), some exploratory moderation models showed promising leads for future researchers. Specifically, males and females differed on their relationships between the current climate construct and the self-reported healthy diet and total exercise frequency variables. Given the wealth of previous research that shows the negative effects of obesity, if these findings continue to be supported, it may indicate that WNEC plays a crucial, primary prevention role in helping employees get and/or stay healthy. Future research should continue to look at this new construct of WNEC, design studies that allow for aggregation and investigation of the shared climate, and determine how researchers and practitioners can create a healthy WNEC in an organization.

Bakgrund: Akutmottagningen är den plats där personer med akuta skador tas emot och vårdas. Sjuksköterskans arbete på akutmottagningen styrs av lagar och riktlinjer. En av sjuksköterskans viktigaste uppgifter för att upprätthålla en säker vård är att bedöma, sortera och prioritera patienterna som inkommer till akutmottagningen. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskans erfarenheter av sin arbetsmiljö på akutmottagningen. Metod: En kvalitativ litteraturöversikt med induktiv ansats. Sammanställningen är av tio vetenskapliga artiklar med kvalitativ design. Artiklarna analyserades induktivt med hjälp av Fribergs modell i fem steg. Resultat: Analysen av resultatet gav sammanlagt tre huvudteman med totalt sex underteman. Huvudtemat “Hög arbetsbelastning” innehållande undertemana “Stort patientflöde” och “Bemanning och skiftarbete.  Huvudtemat “Individuella aspekter” innehållande undertemana “Personliga hälsan” och “Emotionella reaktioner” samt huvudtemat “Behovet av stöd” med undertemana “Funktionellt ledarskap” och “Kollegialt samarbete”. Slutsatser: Sjuksköterskans erfarenheter av arbetsmiljön påverkas av arbetsbelastningen, individuella aspekter samt av stödet från kollegor och chefer. Sjuksköterskorna upplever att arbetsmiljöfaktorerna som ovan nämnts påverkar omvårdnaden och deras möjlighet att ge säker vård. Nyckelord: Akutmottagning, arbetsmiljö, erfarenheter, sjuksköterskor, säker vård / Title: The nurses experience of the working environment at the emergency department -a literature review with a qualitative approach. Background: The emergency department is the place where patients with acute illness and injuries are taken in and taken care of. The nurses work in the emergency department is controlled by laws and guidelines. One of the nurses most important duty in maintaining safe care is to assess, sort and prioritize the patients who are admitted to the emergency department. Aim: The aim of the study was to describe nurses experience of their work environment in emergency departments. Method: A qualitative literature review with inductive approach. The compilation consists of ten scientific articles with qualitative design. The articles were inductively analysed using Friberg’s model in five steps. Results: Analysis of the result yielded a total of three main themes with six subthemes. “High workload” containing subthemes “Substantial patient flow” and “Staffing and shift work”. “Individual aspects” including subthemes “Personal health” and “Emotional reactions” and main theme “Need of support” containing subthemes “Functional leadership” and “Collegial cooperation”. Conclusion: The nurses experience of the work environment is affected by the workload, individual aspects and by support from colleagues and managers. Nurses felt that the work environment factors mentioned above affect their ability to provide safe care. Keywords: Emergency department, experiences, nurse, safe care, work environment

Arbetsmiljön i förskolan tenderar att bli allt mer krävande. Arbetsskadestatistiken visar också på en ökad förekomst av ohälsa bland anställda inom skola, vård och omsorg. Innan åtgärder görs för att förbättra arbetsmiljön behöver riskbedömning och handlingsplan göras. För att få med alla tänkbara komponenter behövs en heltäckande metod. Vid kartläggning av den fysiska arbetsmiljön i Hudiksvalls kommuns samtliga förskolor har en riskbedömningsmodell utvecklats och använts för att få en övergripande bild av riskområden inom förskolepersonalens arbetsmiljö. Syftet med detta arbete är att beskriva hur riskbedömningsmodellen utvecklats och använts med målet att den ska kunna användas i andra kommuner. Modellen har provats i Hudiksvall vid två tillfällen, år 2005 och år 2010. Resultat från kartläggningen 2010 presenteras här och en jämförelse med 2005 görs. Riskbedömningsmodellen bygger på enkät med öppna frågor till förskolepersonal kombinerad med observation och bedömning av ergonom och arbetsmiljöingenjör av 11 riskområden inom den fysiska arbetsmiljön på förskolan. Resultatet av kartläggningen ger en överskådlig bild av aktuella arbetsmiljörisker och har använts som underlag vid utveckling av förskolans verksamhet och möjliggjort rationella underhållsåtgärder för kommunens fastighetsavdelning. Resultatet har också kommunicerats till enskilda förskolor för att påvisa just deras riskområden.  Kombinationen av enkät och professionell bedömning av flera riskområden vid samma tillfälle har snabbt kunnat ringa in tänkbara orsaker till ohälsa bland personal inom förskolan. Att redovisa både positiva och negativa arbetsmiljöfaktorer har varit en fördel. Den tydliga redovisningen har underlättat när beslut om åtgärder ska fattas. Det finns ett fortsatt behov av att utveckla detta och andra instrument för arbetsmiljökartläggningar inom skola, vård och omsorg. / The occupational environment in preschool is becoming increasingly important. Occupational injury statistics show an increased incidence of illness among employees in education, health and care. Before action can be taken to improve the working environment, a careful assessment must be made and an action plan created. To include all possible components requires a comprehensive approach. Mapping of the physical work in Hudiksvall Municipality at all preschools provides a means by which to get an overall picture of risk areas within the preschool staff work environment. The aim of this work is to describe how the risk assessment model was developed and used with the ambition that it can be used in other municipalities. The model has been tested in Hudiksvall, on two occasions, in 2005 and 2010. The findings from the survey in 2010 are reported here and a comparison with 2005 is made. The risk assessment model is based on a survey with open questions for preschool staff combined with observation and assessment of ergonomics and safety engineer of 11 risk areas within the physical environment of the pre-school. The results of the survey give a clear picture of current health risks and can be used as a basis for the development of pre-school activities as well as improved maintenance of the municipal buildings. The results have also been communicated to the individual pre-schools to demonstrate their particular areas of risk. The combination of survey and professional assessment of several risk areas has been shown to enable a quick identification of possible causes of illness among pre-school staff. To report both positive and negative environmental factors has been an advantage. The clear method of reporting has facilitated decision-making on what if any actions to take. There is a continuing need to develop this and other instruments for the work environment survey of schools, health and social care.

With increasing volumes as well as types of waste which are recycled, the pressure and need of employees at recycling centres is likely to increase. It’s been reported that employees within the recycling line of business are at greater risk of experiencing workplace related accidents or illness compared to the total workforce in Sweden. Good working conditions are necessary for workers to maintain good health and contribute to a sustainable society, both economically and regards to public health. The aim of the study was to identify today’s most pronounced workplace issues at recycling centres in Sweden. The study was designed with the intention to acquire knowledge of the ways those issues were resolved as well as what else would’ve been required to create a better work environment. The study was conducted using a web survey that was sent to 120 Swedish recycling centres randomly selected. 48 recycling centres took part of the survey. For the majority of those who responded the main workplace issues were traffic, threats/violence, risk of falling or getting crushed or handling of hazardous chemical waste. Some good examples of how to reach a better work environment were presented. Remodelling of the layout or building a new recycling centre was the most required way to proceed to improve the working conditions. Also better cooperation between co-workers as well as between recycling centres in different areas of Sweden was suggested.

Inom flera industrier står företag inför utmaningar i form av ökad konkurrens och förändringar inom marknader. Deras förmåga att förhöja kreativitet och innovation har identifierats som en viktig faktor för att uppnå konkurrenskraftighet och långsiktigt överlevnad. Ett företags innovationsklimat avgör dess förmåga att utveckla idéer till användningsbara applikationer, och påverkas av vilken industri den är verksam inom. Den högteknologiska industrin kräver en anpassning till marknader som förändras snabbt, vilket ställer krav på att företag utvecklar innovativa lösningar för att uppfylla kunders förväntningar. Följaktligen, uppmuntran av kreativitet och innovation kan anses vara en stor utmaning och nödvändighet för de flesta företagen i framtiden. Detta examensarbete redovisar en bedömning av innovationsklimatet inom ett högteknologiskt företag som är verksam inom försvarsindustrin, nämligen Saab AB. Dessutom bidrar den med forskning inom ett relativt slutet och outforskat område, vilken har en brist på djupgående undersökningar. Arbetet är begränsat till att omfatta en bedömning av organisationen inom produktområdet Gripen vid affärsenheten Electronic Warfare Systems. Inledningsvis genomfördes mätningar för att uppskatta organisationens relativa grad av kreativitet och innovation. Därefter användes den erhållna informationen till att jämföra organisationens ställning i förhållande till andra industrier. Slutligen utvärderades organisationen, varvid dess relativa styrkor och svagheter identifierades. Utöver detta fastställdes en rimlig nivå av innovation, samt åtgärder till förbättringar. Studiens resultat visar att organisationen har ett kreativt och innovativt klimat, men att det finns områden som måste förbättras för att ytterligare främja innovation. Organisationens innovationsförmåga är stark i jämförelse med andra industrier, och används framgångsrikt till att producera och implementera nya och användbara idéer. Även om organisationen inte arbetar aktivt med innovation på en kontinuerlig basis, visar studien att innovationsförmåga finns vid behov. Detta uttalande stämmer överens med de mätningar som utfördes, där organisationen har en god grund för innovation, men stundtals saknar motivationen för att uppnå denna. För att förbättra den nuvarande ställningen behöver organisationen fokusera mer på innovation och uppmuntra kreativitet inom hela organisationen. / In many industries, companies are facing challenges in terms of increased market change and competition. Their ability to increase creativity and innovation has been identified as an important factor to achieve competitive success and long-term survival. A company’s innovation climate determines its ability to incorporate ideas into useful applications, and is affected by the type industry it operates within. In particular, the high technology industry requires adaption to rapidly changing markets, in which companies have to develop innovative solutions to fulfil customers’ expectations. Thus, the encouragement of creativity and innovation could be considered a major challenge and necessity for many companies in the future. This master’s thesis provides an assessment of the innovation climate within a highly technological company that operates within the area of military defense, namely Saab. In addition, it contributes with deductive research connected to a relatively closed and unexploited area, in which there currently is an absence of in-depth investigations. The thesis is limited to include an assessment of the organization within Product Area Gripen at the Business Unit Electronic Warfare Systems. Initially, measurements were produced to estimate the organization’s relative degree of creativity and innovation. Secondly, the obtained data was used to compare the organization’s standings in relation to other industries. Lastly, the findings from the study were used to evaluate the organization, in which its relative strengths and weaknesses were identified. In addition, a suitable level of innovation was established, and measures of improvements determined. The study’s findings indicate that the organization has a creative and innovative climate, but there are areas that have to be improved in order to further stimulate innovation. In addition, the organization’s innovative capabilities are strong in comparison to other industries, and are used to successfully produce and implement novel and useful ideas. Although, the organization does not actively innovate on a continuous basis, it demonstrates that innovative capabilities exist when they are needed. This statement is consistent with the measurements that were performed, in which the organization has a foundation for innovation, but occasionally lacks the motivation to achieve it. In order to improve the current standings, the organization has to increase its orientation towards innovation, and encourage creativity throughout the entire organization.

Denna studie har som syfte att fördjupa förståelsen gällande arbetstagares upplevelser av den psykosociala arbetsmiljön vid distansarbete. För att uppfylla syftet har följande frågeställningar använts: - Hur upplever intervjupersonerna yrkesutövningen vid distansarbete? - Hur upplever intervjupersonerna samarbetet med kollegor vid distansarbete? - Vilka fördelar respektive nackdelar kan identifieras med distansarbetet utifrån intervjupersonernas upplevelser?  Studien bygger på åtta kvalitativa semistrukturerade intervjuer med individer som arbetar på distans men har tidigare arbetat heltid i en kontorsmiljö. För att fördjupa förståelsen av den psykosociala arbetsmiljön under distansarbete har krav-kontroll-stödmodellen av Karasek och Theorell (1990) samt fenomenet gränslöst arbete använts för analys av den insamlade empirin. Även tidigare forskning inom ämnena psykosocial arbetsmiljö, samarbete samt för- och nackdelar med anknytning till distansarbete.  Resultatet visar att det finns både positiva och negativa psykosociala aspekter genom implementeringen av distansarbete. De positiva aspekterna är främst flexibilitet i form av möjligheterna att individuellt styra över sin arbetsdag, ökad produktivitet och tidssparande. De negativa aspekterna är främst brister i kommunikationen, vilket har en negativ effekt på samarbete och arbetets utförande. Det påverkar även känslan av samhörighet samt stödet från kollegor och chefer. Det tenderar att leda till upplevelser av ökade arbetskrav samt känslor av social isolering. Vidare framkommer det att distansarbetet är uppskattat av intervjupersonerna och något som de vill fortsätta med även i framtiden. / The purpose of this study is do deepen the understanding of employees’ experiences of the psychosocial work environment during teleworking. To fulfill the purpose, the following questions have been used: - How do the interviewees experience the practice of teleworking? -How do the interviewees experience the collaboration with colleagues in telework? -What advantages and disadvantages can be identified with the telework based on the interviewees’ experiences?  The study is based on eight qualitative semi-structured interviews with individuals who work remotely but have previously worked full-time in an office environment. To deepen the understanding of the psychosocial work environment during telework, the requirements-control-support model of Karasek and Theorell (1990) and the phenomenon of boundless work have been used for analysis of the collected empirical data. Also previous research in the subjects psychosocial work environment, collaboration and advantages and disadvantages related to teleworking.  The results show that there are both positive and negative psychosocial aspects through the implementation of telework. The positive aspects are mainly flexibility in the form of the opportunities to individually control their working day, increased productivity, and time savings. The negative aspects are mainly shortcomings in communication, which has a negative effect on cooperation and the execution of the work. It also affects the sense of belonging and the support from colleagues and managers. It tends to lead to experiences of increased work demands as well as feelings of social isolation. Furthermore, it appears that the telework is appreciated by the interviewees and something that they want to continue with in the future.

Bakgrund: Våld i nära relation kränker mänskliga rättigheter och är ett globalt folkhälsoproblem. Globalt sett utsätts var tredje kvinna och var sjätte till var nionde man någon gång i sitt liv för våld i nära relation. Sjuksköterskan är ofta den första som möter våldsutsatta patienter och kräver därför rätt förutsättningar samt kunskap. Syfte: Syftet med litteraturöversikten är att beskriva sjuksköterskans erfarenheter av att möta patienter inom primär- och slutenvården som blivit utsatta för våld i nära relation. Metod: En kvalitativ litteraturöversikt med induktiv ansats. Artikelsökning gjordes i databaserna CINAHL, MEDLINE och Scopus. 12 vetenskapliga artiklar publicerade år 2009–2021 inkluderades i resultatet. Fribergs 5-stegs-modell användes som dataanalysmetod. Resultat: Det framkom två huvudteman med tillhörande sex subteman. Det första huvudtemat, Vikten av att erhålla kunskap om mötet med våldsutsatta innefattade bristande utbildning, svårigheter att identifiera våldet och betydelsen av en vårdande relation. Det andra huvudtemat, Arbetsplatsens betydelse i mötet med våldsutsatta innefattade en fungerande teamsamverkan, bristande riktlinjer och arbetsmiljöns betydelse. Slutsats: Ökad förståelse över sjuksköterskans erfarenheter leder till en ökad medvetenhet gällande vilka förändringar och förbättringsarbeten som behöver införas för att förbättra arbetet med våldsutsatta patienter. Riktlinjer och utbildning är viktiga faktorer för att kunna identifiera våld och arbeta personcentrerat. / Background: Intimate partner violence violates the human rights and is a global health issue. Globally, every third woman and every sixth to ninth man are exposed to intimate partner violence during their lifetime. Nurses encountering patients exposed to partner violence requires the right prerequisites and knowledge. Aim: The aim of this literature review was to investigate nurses’ experience of encountering victims of partner violence in primary and inpatient care. Method: Qualitative literature review with an inductive approach. Articles were collected from CINAHL, MEDLINE and Scopus. 12 scientific result articles published in 2009-2021 were included. Friberg’s 5-step-method was used to analyse the data. Result: Two main themes emerged with six sub-themes; The importance of knowledge in the encounter with victims of violence which included lack of education, difficulties in identifying and the importance of a caring relationship. The importance of the workplace when meeting victims of violence which included a functioning team-collaboration, lack of guidelines and the importance of the workplace. Conclusion: An understanding of the nurse's experiences leads to an increased awareness of what changes and improvement work that needs to be introduced when working with patients exposed to violence. Guidelines and education are important factors to identify violence and to work person-centred.

Bakgrund: VRI (vårdrelaterade infektioner) drabbar 57 000 patienter varje år tillföljd av inskrivning i slutenvården. Den vanligaste smittvägen inom sjukvården är kontaktsmitta. Vissa patienter löper större risk att smittas av VRI än andra, till exempel äldre människor som har ett mindre aktivt immunförsvar. Enligt ICN:s etiska kod är det sjuksköterskans ansvar att patientsäkerheten tillgodoses inom infektionsprevention (Svensk sjuksköterskeförening, 2017) . Genom att informera patienten gällande infektionsprevention kan en vårdande relation skapas mellan patienten och sjuksköterskan. VRI skapar fysiskt lidande för patienten men också psykiskt lidande. Syfte: Syftet med studien var att identifiera upplevda hinder och möjligheter som sjuksköterskan möts av vid infektionsprevention inom slutenvården. Metod: Metoden som användes var en litteraturöversikt där både kvalitativa och kvantitativa artiklar användes. Resultat: Fyra kategorier av upplevda hinder samt möjligheter identifierades vilket var; sjuksköterskans ansvar för patientens delaktighet, följsamhet hos vårdpersonal, motivera för förbättring och arbetsmiljö. Konklusion: För att kunna påverka sin arbetsplats och på lång sikt skapa förändring inom infektionsprevention, behöver sjuksköterskan stöd från ledningen och chefer. Det framkommer också att hinder som sjuksköterskan upplever kan elimineras om arbetsmiljön förbättras.