Diss. Stockholm : Univ., 2004. / Pp. 202-213: Bibliography.

Diss. Uppsala : Uppsala universitet, 2005.

This essay concerns practical knowledge and examines preschool teachers experience of responsibility in preschool. The material is obtained through four interviews with preschool teachers. Data have been analysed with a hermeneutic approach and the discussion is based on reasoning about responsibility. My questions are: How do preschool teachers reason about responsibility concerning their professional role in preschool? How do preschool teachers experience joint responsibility for their childcare colleagues and the work team in the preschool? The results show that preschool teachers develop strategies for taking responsibility, but feel uncertain about childminders’  responsibility in preschool. This results in preschool teachers taking more responsibility for compensating for this uncertainty. / Denna uppsats är en studie i praktisk kunskap och undersöker förskollärares erfarenheter av ansvar i förskolan. Materialet erhålls genom fyra intervjuer med förskollärare. Data har analyserats med en hermeneutisk metod och diskuteras utifrån resonemang kring ansvar. Mina frågor är: Hur erfar förskollärare sin yrkesrolls ansvar i förskolan? Hur erfar förskollärare sina banskötarkollegors och arbetslagets gemensamma ansvar i förskolan? Resultatet visar att förskollärare utarbetat strategier för ansvarstagande men känner en osäkerhet kring vilket ansvar barnskötare har i förskolan. Detta resulterar i att förskollärare tar mer ansvar för att kompensera för denna osäkerhet.

I denna studie är syftet att synliggöra, och på så sätt bidra med mer kunskap kring, vilka uppfattningar vårdnadshavare till barn i förskolan har kring yrkesrollerna barnskötare och förskollärares olika ansvar och innebörder, samt hur dessa relaterar till de mål och riktlinjer kring ansvar och arbetsfördelning som skrivs fram i förskolans läroplan. Fem vårdnadshavare från tre olika kommuner i västra Sverige har deltagit i den kvalitativa studien där metodansatsen är diskursanalys. Kvalitativa semistrukturerade intervjuer har använts för datainsamling och en diskursanalys vid analysering av materialet. Resultatet visar att det finns en diskurs som handlar om att vårdnadshavare uppfattar att barnskötare innefattas av arbetet med barnen och ansvarar för deras omsorg, och en annan diskurs som handlar om att förskollärare uppfattas som den av rollerna som ansvarar för barnens utbildning och organisering av förskolans verksamhet. Det framkommer även att vårdnadshavarna i studien visar sig ha lite kännedom om hur förskolans läroplan relaterar till yrkesrollernas ansvar och arbetsuppgifter. Den uppgift som förskolans personal har ålagts gällande att upplysa vårdnadshavare om dess innehåll verkar därav inte prioriteras i den dagliga kommunikationen. Detta då studien visar att vårdnadshavares uppfattningar om förskolans yrkesroller skiljer sig åt från hur barnskötare och förskollärare beskrivs utifrån Skolverket (2018), vilket kan ge konsekvenser för samverkan mellan förskola och hem. / The purpose of this study is to visualize what perceptions parents of children in preschool have about the professional role’s childcare workers and preschool teacher’s different responsibilities and meanings, and how these relate to the goals and guidelines regarding responsibility and division of work that are written in the preschool curriculum. Five parents from three different municipalities in western Sweden have participated in the qualitative study where the method approach is a discourse analysis. Qualitative semi-structured interviews were used to collect data and a discourse analysis for analyzing the material. The results show that there is a discourse regarding to how parents perceive childcare workers as included in the work with the children and are responsible for their care, and another discourse about how preschool teachers are perceived as those responsible for the children’s education and the organization of the preschool. It also emerges that the parents in the study appear to have little knowledge of how the preschool curriculum relates to the professional role’s responsibilities and tasks. The assignment that are required by the preschool staff as to inform parents about its content, do therefore not seem to be prioritized in the daily communication. This as the study shows that parent’s perceptions of the professional roles in preschool are different from Skolverket’s (2018) description of childcare workers and preschool teachers, which can have consequences for the collaboration between preschool and home.

The aim of this study is to describe situations that nurses experience as strenuous in their work with elders in institutional environment. The study focuses on the content and structure of the situations, meanings the nurses put in the situations and how they manage to handle the situations. The approach was to have a phenomenological perspective and a theoretical frame of reference in the CPT model  (CognitivePhenomenological-Transactional view) from Lazarus and Manet as well as inAntonovsky's discussion about the importance of general resistance resources against stressful events. The study is based on observations and interviews with five nurses working in three different institutions and in five different wards. The thesis states that factors in the work organisation such as lack of a common caring philosophy, ignorance of the nurses' role and function, communication problems with other organisations, imbalance between demands and resources are experienced as strenuous. Situations with pain and pain relieving, constant shouting from patients and  severe confusion were pointed out as particularly stressful in the interaction with patients. The nurses use a number of strategies in order to handle these strains, such as seeking social support, planned problemsolving, positive reappraisal and sometimes distancing. From an immediate perspective these strategi.es were efficient and the nurses were satisfied with their work.

Bakgrund: På operationssalar samarbetar flera olika kompetenser mot ett gemensamt mål, att ge patienten god och säker vård och omvårdnad. Forskning har visat att det krävs ett gott teamarbete bland personalen för att patientsäkerheten ska kunna säkerställas.  Syfte: Syftet var att beskriva operationsteamets erfarenheter av vilka faktorer som påverkar teamarbetet på operationssal. Metod: Studien har genomförts med kvalitativ metod och induktiv ansats. Ett strategiskt urval användes som urvalsmetod. Två personer från varje yrkeskategori i teamet; anestesisjuksköterskor, anestesiologer, operationssjuksköterskor, operationsundersköterskor och operatörer handplockades till kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Data har analyserats med kvalitativ innehållsanalys.  Resultat: Studien resulterade i sex huvudkategorier: Att samarbeta och ha en personlig relation till kompetenta kollegor, Att ha en god stämning där alla är inkluderade och känner sig trygga, Att vara väl förberedd, ha ett gemensamt mål och uttalade roller, Att vara fokuserad, engagerad och visa respekt även under stress, Att lyssna på varandra och kommunicera högt och tydligt med closed loop och Att arbeta strukturerat och använda de hjälpmedel och verktyg som finns.  Slutsats: Teamarbetet är viktigt för patientsäkerheten och för en god omvårdnad. Faktorer som samarbete, personliga relationer, en god stämning, gemensamma mål, respekt och kommunikation upplever operationsteamet påverkar teamarbetet. Faktorerna kan kännas självklara, samtidigt påtalar deltagarna den förbättringspotential som finns, vilket belyser det komplexa med teamarbetet.

My research illustrates new school librarians’ information practices by studying their critical examination of information and information seeking and how their workplace conditions impact their work situation in terms of the prerequisites for information and knowledge sharing. Interviews with ten new school librarians were conducted and recorded. The transcriptions were analyzed through qualitative thematic analysis where models of information seeking, organizational culture and information culture were used in order to concretize the social interplay of the information practices. The new school librarians used everyday life information seeking more than traditional search strategies. All of the participants expressed that their school did not prioritize media and literacy (MIL) work or that they did not prioritize it enough. All of the participants cooperated with other librarians both in person and through digital networks, hence the epithet herd animals. They conveyed that they too make source criticism mistakes and that transparency is part of source confidence. Eight participants described information seeking problems, such as pay walls and information overload. The professors’ information packed work is an interaction barrier for the new school librarians. The introductions at the schools pave the ground for information sharing. Schools are naturally hierarchical and market oriented. A relation based information culture benefits the school library’s inclusion. Reading is prioritized over MIL at the schools. This relates to the perception that a librarian only work with books, which can be changed through a well-developed cooperation between professors and librarians, active work from the librarians and the right resources for MIL work. Therefore the participants who worked at smaller schools and/or schools with a clan culture had a better chance to work with MIL. This is a two years master’s thesis in Library and Information Science.

Detta arbete utgår ifrån den diskussion som förts i det svenska samhället vad gäller förskollärarnas ansvar som synliggjorts i den reviderade läroplanen samt införandet av lärarlegitimation. Arbetet syftar på att förstå, genom kvalitativa intervjuer, vad fyra verksamma pedagoger inom förskolan har för tankar omkring arbetets huvudfrågor: Samarbete, ledarskap och ansvar, erfarenhet och praktisk kunskap samt teoretisk kunskap. Vidare finns viss historik omkring förskolan och förskollärarens bakgrund. Målet med denna undersökning är att lyfta upp frågan om samverkan mellan praktisk kunskap och teoretisk kunskap och diskutera samarbetet mellan yrkesgrupperna samt stärka betydelsen av att inneha båda dessa kunskaper. I resultatdelen ämnas de fyra intervjuade pedagogernas åsikter framföras och sedan diskuteras i förhållande till begreppen och tidigare forskning. Samtliga pedagoger är och har varit aktiva i förskolan under minst fem år. Genom studien har resultatet pekat allt tydligare på att de två förskollärarna och de två barnskötarna har olika syn på de olika arbetsrollerna. Sammanfattningsvis menar jag att förskollärarna verkar tycka att ansvar och ledarskap till viss del är deras uppgifter men att arbetslaget, innefattande både förskollärare och barnskötare, bör samarbeta och man kan ana att de inte vill ta hela ansvaret själva. Barnskötarna, å andra sidan, eftersöker mer ledarskap av förskollärarna och vill att de tar det ansvar som de har utbildning och får lön för. De två barnskötarna är inte lika strikta i sin linje vad gäller rollfördelningen, den ena barnskötaren uttrycker att många pedagoger på förskolan gör ett bra arbete oavsett teoretisk kunskap. Som resultat vill jag lyfta fram att det alltså är de som saknar akademisk utbildning som lyfter fram att det är den teoretiska kunskapen är avgörande för ansvarsbiten. Detta trots att samtliga fyra pedagoger menar att den praktiska kunskapen är viktig. Slutligen innefattar arbetet förslag på vidare studier inom ämnet: då särskilt, varför tycker förskollärarna och barnskötarna i denna undersökning så olika beroende av egen utbildningsgrad? / This study departs from the discussion in Swedish society concerning preschool teachers’ responsibilities as visualized in the revised curriculum and the introduction of teacher license registration.The study is aimed at understanding, through qualitative interviews, what four active pedagogues involved in pre-school feels about the changes, which are this study’s main issues: the concept of cooperation, leadership and responsibility, experience and practical knowledge and theoretical knowledge. Further, there is some history about kindergarten and preschool teachers’ background. The purpose of this study is to highlight the issue of interaction between practical knowledge and theoretical knowledge as well as the cooperation of the people involved in preschool.The results section is dealing with the four pedagogues, who are and have been active in pre-school for at least five years, to be presented and then discussed in relation to the concepts and previous research. The study results have indicated more clearly that the two preschool teachers and the two childminders have different views on the differing roles. In sum I believe that preschool teachers find that responsibility and leadership in some way lies on their shoulders, but they’re pointing more to the team, including both preschool teachers and childcare workers, for cooperation. You can sense that they do not want to take full responsibility themselves. Childcare workers are on the other hand looking for more leadership from the preschool teachers and expect that they should take the responsibility they have been educated and are paid for. The two childcare workers are not as strict in the terms of roles. One of them expresses that many teachers in the preschool are doing a good job regardless of theoretical knowledge. As a result, I would highlight that it is the pedagogues without theoretical knowledge that emphasizes that theoretical knowledge is crucial for the responsibility part, despite the fact that all four teachers believe that practical knowledge is important. Finally, this study includes suggestions for further studies in the subject: on particular, why do preschool teachers and childcare workers in this study feel so different depending on their own level of education?

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Univ., 2003. / Härtill 3 uppsatser.

Artificiell intelligens har blivit en allt större del av samhället där arbetsplatser måste anpassa sig i takt med den tekniska utvecklingen. En bransch som börjat implementera AI alltmer i arbetsprocesser är filmbranschen. Syftet med studien är att utforska hur AI har påverkat filmindustrin, identifiera förändrade dynamiker samt utforska hur aktörer ser på utvecklingen av AI och de etiska och sociala dilemman som kan komma med denna teknik. En kvalitativ metod har använts och sju kvalitativa intervjuer hos diverse filmproduktionsbolag har genomförts vid insamling av data. Resultatet visar att samtliga respondenter använder AI i arbetsprocesser vilket förbättrar effektiviteten och ökar de kreativa möjligheterna. Yrkesroller har delvis redan ersatts av AI och fler förväntas ersättas i framtiden samtidigt som nya roller förväntas uppstå. Ekonomin har än inte påverkats men tillförlitligheten samt frågan kring upphovsrätt av AI-genererat material har diskuterats. Brister i etnisk mångfald vid användning av AI har även påvisats. Slutsatsen går i hand med resultatet i form av att AI bidrar till fler möjligheter men framhäver även viss problematik kring avsaknaden av verkställda lagar av AI-genererat innehåll. / Artificial Intelligence has become an increasingly significant part of society, and workplaces must adapt alongside technological developments. One industry that has begun to implement AI more extensively in its processes is the film industry. This study aims to explore how AI has impacted the film industry, identify changed dynamics, and examine how stakeholders view the development of AI and the ethical and social dilemmas that may arise from the technology. The study implemented a qualitative method and conducted seven qualitative interviews at various film production companies for data collection. The results show that all respondents use AI in their work processes, which improves efficiency and increases creative opportunities. Occupational roles have partly been replaced by AI already and more are expected to be replaced in the future, while new roles are also expected to emerge. The economy has yet to feel the impact, but discussions have been made regarding reliability and the issue of copyright for AI-generated material. Deficiencies in ethnic diversity in the use of AI have also been established. The conclusions align with the results, indicating that AI brings more opportunities but also highlights challenges due to the absence of established laws regarding AI-generated material.