This essay investigates the integration of the school library into teaching in one of Sweden’s senior high schools and the effects of the new education act which gives school libraries a stronger standing. A second purpose is to investigate teachers’ views on professional responsibility with regard to the development of information literacy. Through an email survey different aspects of library integration are investigated. The integration level is assessed according to the library taxonomy for teachers by David V. Loertscher. The results show that teachers do not use the school library to any great extent and only a small percentage has developed their library use after the reform. Although some teachers have increased their use of the library they still see it mainly as a source of material and do not see the school librarian as a resource for the development of new teaching methods. The studies limitation was that the survey was only answered by 34 %. The conclusion is that in order to improve the school libraries’ standing and higher levels of integration in line with Loertscher’s taxonomy, stronger support is needed from school management, principals and politicians as well as clearly assigned responsibilities and awareness of the school library’s potential as a learning resource. / Program: Bibliotekarie

Syftet med föreliggande studie är att undersöka förskollärares och specialpedagogers roller och uppdrag gällande förskolans bedömningspraktik och dokumentation samt vilka konsekvenser de olika yrkesrollernas uppfattning och agerande får för barn i behov av särskilt stöd. Mot bakgrund av ett antal indikatorer som pekar på ett ökat bedömningsfokus i allt lägre åldrar undersöks vilka eventuella skillnader i synen på observation, dokumentation och bedömning som framkommer beroende på profession. En kvalitativ ansats genom semistrukturerade intervjuer genomförs med sju specialpedagoger och sju förskollärare och den ontologiska ståndpunkten utgörs av socialkonstruktionism. Diskursanalys används som metod och utifrån resultatet framträder tre diskurser; ”bedömning och motstånd”, ”individ och dokumentations-osäkerhet” samt ”diskurs och professionalisering”. En slutsats när det kommer till dokumentation är att förskollärarnas undvikande av att dokumentera barn på individnivå riskerar osynliggöra de behov varje enskilt barn har då det enbart blir gruppens utveckling och lärande som speglas. En följd av bedömningsmotståndet är att begreppet riskerar bli så pass värdeladdat att det avstås att ens talas om i förskolan. Vilka konsekvenser får det för barn och elever i behov av särskilt stöd och rätten till en likvärdig utbildning?

<p><strong>Sedan ett antal </strong>år tillbaka har dagspressektorns lönsamhet minskat, vilket inneburit att redaktionerna blivit mindre och arbetsuppgifterna för de enskilda individerna har blivit fler. Ny teknik, Internet, digitaliseringen och flera andra faktorer har gjort att redaktionsarbetet förändrats och mediearbetarna har fått fler arbetsuppgifter än tidigare. Fotograferna ska gärna filma, fota med mobiltelefonens kamera och arbeta mot webbtidningen, samtidigt som de får ökad konkurrens från multijournalister som gör allt själva och amatörfotografer på rätt plats vid rätt tillfälle. Flera undersökningar bland journalister visar på ökad stress, arbetsrelaterade sjukdomar och arbetsskador.</p><p><strong>Syftet med vår </strong>studie är att undersöka hur några av de tidigare nämnda faktorerna utvecklat några fotografers arbetsuppgifter, arbetstempo och arbetssätt på de två lokaltidningarna Sydsvenska Dagbladet och Västerbottens-Kuriren. Dessa två tidningar valdes som två fall inom lokaltidningssektorn, en större och en mindre.</p><p><strong>Vi har använt </strong>oss av en kvalitativ metod i form av enskilda intervjuer av åtta personer. Intervjuer valdes för att få fram fotografernas tankar och känslor, ha möjlighet att ställa följdfrågor samt få utvecklade svar. En fast intervjumanual användes, med ett antal teman och tillhörande frågor. Det utfördes även två informantintervjuer med personer i chefsroll för att få inblick i tidningens omstruktureringar de senaste åren och de bakomliggande motiven. I sammanställningen av intervjumaterialet presenteras tema för tema, med en analys av resultatet under varje enskilt tema.</p><p><strong>Intervjuerna visade att</strong> fotoredaktionerna blivit mindre, men antalet fotouppdrag per dag är ungefär lika många. Inslag för webb-tv görs sällan, utom av de som anställts för att göra just webb-tv. Däremot har fotograferna fått fler arbetsuppgifter i form av redigering, arkivering och arbetet mot webbtidningen med mobilbilder. Fotograferna känner sig inte som multijournalister men menar att det förekommer på tidningen. Arbetstempot och arbetsbördan har alltså ökat en aning, samtidigt som digitaliseringen av fotografin gjort arbetet effektivare. Fotograferna känner sig sällan stressade, utom då de jobbar ensamma eller inte har något att göra, och får inte jobba övertid.</p><p><strong>Några arbetsskador finns</strong>, samt några skador som inte nödvändigtvis är arbetsrelaterade. En del av fotograferna känner sig mer delaktiga i det redaktionella arbetet i dag, även om ett par VK-fotografer saknar att ha en bildchef.</p>

<p>Denna forskning behandlar skrivande journalister och deras yrkesroll. Ändamålet med uppsatsen är att ge en klarare syn kring vad journalistrollen innebär och upplysa om att det inom denna roll finns mindre, men dock så viktiga, biroller. Fokus ligger på kvalitativa intervjuer med journalister från två lokaltidningar och en rikstäckande tidningen varvid diskussionerna kretsar kring journalisternas syn på sitt yrke, sin roll samt de möjligheter och begränsningar som finns i deras arbete. Det som kan konstateras är att journalistik är en komplicerad yrkesroll där gränserna för var rollen börjar och slutar är diffusa, men det gemensamma för samtliga journalister är det brinnande intresset för samhälle och politik, viljan att förändra och att ha möjligheten att förbättra.</p><p> </p>

<p>Syfte: På dagens arbetsplatser finns det ofta en mängd olika yrkestitlar representerade med yrkesutbildningar på skilda nivåer. Syftet med studien är att undersöka hur barnskötare och förskollärare ser på yrkesrollerna och dess samspel. Syftet är att synliggöra hur det ser ut i en verksamhet, där arbetsgrupper innehåller olika yrkeskategorier. Vilka är likheterna och skillnaderna mellan de olika yrkeskategorierna gällande status, ledarskap, ansvar och uppgifter?</p><p> </p><p>Metod: Studien är kvalitativ. Insamlingen av material gjordes genom djupintervjuer och med hjälp av ett frågeformulär som besvarades via internet. Målet med studien var att fånga hur informanterna upplever sitt yrke. Studien gjordes utifrån tanken att yrkesgruppernas arbetsuppgifter ligger nära varandra trots skillnaderna mellan yrkeskategoriernas utbildningsnivå. Studien gjordes inom barnomsorgen på ett antal förskolor med förskollärare och barnskötare.</p><p> </p><p>Analysen: Datamaterialet kodades in i kategorier som grundar sig på meningskategorisering och meningskodning. Analysen presenteras sedan som en sammanhängande text.</p><p> </p><p>Resultat: Hur kunskapen fördelar sig på, mellan barnskötare och förskollärare, verkar bero i hög grad på hur länge individerna har varit yrkesverksamma, och i betydligt lägre grad på de skillnader som skapas av utbildningsnivån. Oavsett yrkesgrupp läggs primär fokus på att skapa en trygg miljö för barnen. Status har mycket liten inverkan på samspelet mellan arbetsgruppen. De skillnader i status som framkommer är att förskollärare har fler privilegier, exempelvis förskollärarträffar, än vad barnskötare har.</p>

Syfte: På dagens arbetsplatser finns det ofta en mängd olika yrkestitlar representerade med yrkesutbildningar på skilda nivåer. Syftet med studien är att undersöka hur barnskötare och förskollärare ser på yrkesrollerna och dess samspel. Syftet är att synliggöra hur det ser ut i en verksamhet, där arbetsgrupper innehåller olika yrkeskategorier. Vilka är likheterna och skillnaderna mellan de olika yrkeskategorierna gällande status, ledarskap, ansvar och uppgifter?   Metod: Studien är kvalitativ. Insamlingen av material gjordes genom djupintervjuer och med hjälp av ett frågeformulär som besvarades via internet. Målet med studien var att fånga hur informanterna upplever sitt yrke. Studien gjordes utifrån tanken att yrkesgruppernas arbetsuppgifter ligger nära varandra trots skillnaderna mellan yrkeskategoriernas utbildningsnivå. Studien gjordes inom barnomsorgen på ett antal förskolor med förskollärare och barnskötare.   Analysen: Datamaterialet kodades in i kategorier som grundar sig på meningskategorisering och meningskodning. Analysen presenteras sedan som en sammanhängande text.   Resultat: Hur kunskapen fördelar sig på, mellan barnskötare och förskollärare, verkar bero i hög grad på hur länge individerna har varit yrkesverksamma, och i betydligt lägre grad på de skillnader som skapas av utbildningsnivån. Oavsett yrkesgrupp läggs primär fokus på att skapa en trygg miljö för barnen. Status har mycket liten inverkan på samspelet mellan arbetsgruppen. De skillnader i status som framkommer är att förskollärare har fler privilegier, exempelvis förskollärarträffar, än vad barnskötare har.

Sedan ett antal år tillbaka har dagspressektorns lönsamhet minskat, vilket inneburit att redaktionerna blivit mindre och arbetsuppgifterna för de enskilda individerna har blivit fler. Ny teknik, Internet, digitaliseringen och flera andra faktorer har gjort att redaktionsarbetet förändrats och mediearbetarna har fått fler arbetsuppgifter än tidigare. Fotograferna ska gärna filma, fota med mobiltelefonens kamera och arbeta mot webbtidningen, samtidigt som de får ökad konkurrens från multijournalister som gör allt själva och amatörfotografer på rätt plats vid rätt tillfälle. Flera undersökningar bland journalister visar på ökad stress, arbetsrelaterade sjukdomar och arbetsskador. Syftet med vår studie är att undersöka hur några av de tidigare nämnda faktorerna utvecklat några fotografers arbetsuppgifter, arbetstempo och arbetssätt på de två lokaltidningarna Sydsvenska Dagbladet och Västerbottens-Kuriren. Dessa två tidningar valdes som två fall inom lokaltidningssektorn, en större och en mindre. Vi har använt oss av en kvalitativ metod i form av enskilda intervjuer av åtta personer. Intervjuer valdes för att få fram fotografernas tankar och känslor, ha möjlighet att ställa följdfrågor samt få utvecklade svar. En fast intervjumanual användes, med ett antal teman och tillhörande frågor. Det utfördes även två informantintervjuer med personer i chefsroll för att få inblick i tidningens omstruktureringar de senaste åren och de bakomliggande motiven. I sammanställningen av intervjumaterialet presenteras tema för tema, med en analys av resultatet under varje enskilt tema. Intervjuerna visade att fotoredaktionerna blivit mindre, men antalet fotouppdrag per dag är ungefär lika många. Inslag för webb-tv görs sällan, utom av de som anställts för att göra just webb-tv. Däremot har fotograferna fått fler arbetsuppgifter i form av redigering, arkivering och arbetet mot webbtidningen med mobilbilder. Fotograferna känner sig inte som multijournalister men menar att det förekommer på tidningen. Arbetstempot och arbetsbördan har alltså ökat en aning, samtidigt som digitaliseringen av fotografin gjort arbetet effektivare. Fotograferna känner sig sällan stressade, utom då de jobbar ensamma eller inte har något att göra, och får inte jobba övertid. Några arbetsskador finns, samt några skador som inte nödvändigtvis är arbetsrelaterade. En del av fotograferna känner sig mer delaktiga i det redaktionella arbetet i dag, även om ett par VK-fotografer saknar att ha en bildchef.

No description available.

Denna forskning behandlar skrivande journalister och deras yrkesroll. Ändamålet med uppsatsen är att ge en klarare syn kring vad journalistrollen innebär och upplysa om att det inom denna roll finns mindre, men dock så viktiga, biroller. Fokus ligger på kvalitativa intervjuer med journalister från två lokaltidningar och en rikstäckande tidningen varvid diskussionerna kretsar kring journalisternas syn på sitt yrke, sin roll samt de möjligheter och begränsningar som finns i deras arbete. Det som kan konstateras är att journalistik är en komplicerad yrkesroll där gränserna för var rollen börjar och slutar är diffusa, men det gemensamma för samtliga journalister är det brinnande intresset för samhälle och politik, viljan att förändra och att ha möjligheten att förbättra.

Diss. Stockholm : Karolinska institutet, 2007.