Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2006.

Diss. Uppsala : Sveriges lantbruksuniversitet, 2008.

Problemformulering: Inom kommunikationsyrket har utvecklingen under de senaste åren gått mot att kommunikationsavdelningen blivit en stödfunktion. Detta eftersom efterfrågan på organisationer att vara mer kommunikativa har ökat markant. Utvecklingen har lett till nya utmaningar inom yrkesområdet då yrket involverar mer stödjande och coachande kompetenser för att möta detta behov. Trots denna utveckling finns ingen riktig definition av hur en coachande kommunikatör arbetar och det saknas tydliga ramar för hur arbetet ska utföras. Syfte: Studiens syfte är att jämföra kommunikatörers coachande arbetssätt i teori och praktik för att bilda en uppfattning om hur en coachande kommunikatör arbetar. Metod och material: En kvalitativ intervjuundersökning har genomförts med tio kommunikatörer som arbetar med ett coachande förhållningssätt idag. Huvudresultat: Resultatet av genomförd studie har visat att kommunikatörens praktiska coachningsarbete lägger stor vikt vid dialog och meningsskapande, lyssna och ställa frågor är centrala aspekter i arbetet. Makt och hierarkier suddas ut och behovet av att alla ska ha ett kommunikativt ansvar gentemot organisationen blir tydligare. Resultatet visade också att kommunikatörerna använder ett coachande arbetssätt för att få kommunikationsavdelningen att ses mer som en stödenhet och för att få organisationerna i stort att bli mer kommunikativa.

Syftet med denna kvalitativa studie var att undersöka hur fritidshemspersonal, med skilda utbildningsbakgrunder, beskriver att de relaterar till samverkan med klasslärare samt till samverkan med sina kollegor i fritidshem. Fokus har legat på hur fritidshemspersonals emotionella aspekter är anknutna till synen på deras yrkesroll och relationsskapande processer i samverkan. Studien baserades på elva semistrukturerade intervjuer utförda med fritidshemspersonal som besitter skilda utbildningsbakgrunder. Intervjuerna har bearbetats genom en tematisk analys och genererat tre teman som analyserats utifrån Scheffs teori om sociala band. Studiens slutsats var att en välfungerande samverkan bygger på mer än fritidshemspersonals utbildning och erfarenhet, istället ses individers relationer samt sociala bands status som den avgörande faktorn i fritidshemspedagogiska sammanhang. För att lyckas få till ett gott samarbete i skolan krävs sålunda att arbetslag i sin verbala och icke-verbala kommunikation skapar samklang, vilket ger en djupare inblick i relationella och emotionella aspekter av samverkan, både hos sig själv och sina kollegor.

Idag utbildas speciallärare med olika inriktningar, mot språk, mot särskolan och mot matematik. Det utbildas också specialpedagoger. Dessa examinas sedan för att inneha olika yrkesroller. Syftet med denna studie är att undersöka glappet mellan verksamhetens behov och policydokumenten i relation till yrkesroller som definieras i styrdokumenten. Sju rektorer och en biträdande rektor har intervjuats. En skola hade två speciallärare, en med inriktning språk och en med inriktning matematik. Detta var en F – 9 skola med närmare 400 elever. Vid en skola, F – 9 hade man en specialpedagog med en gammal utbildning som vid legitimationsreformen hade fått behörighet som specialpedagog, speciallärare med inriktning matematik och speciallärare med inriktning språk. Hon jobbade dock uteslutande som specialpedagog. Ingen annan skola i hade en speciallärare med inriktning matematik anställd. Flera rektorer utryckte en önskan om att ha en speciallärare med inriktning matematik i sin organisation men ansåg att dom inte hade utrymme för både en med inriktning språk och matematik. Flera rektorer ansåg att det var inom svenska som de största behoven av särskilt stöd fanns. Flera rektorer sade sig känna till att det fanns olika inriktningar i utbildningen för specialpedagogisk kompetens. En rektor ansåg att de olika yrkesrollerna är bara titlar som inte har någon praktisk betydelse. En rektor ansåg att:   Det primära för verksamheten var att få tag på rätt person, om den personen har en speciallärarexamen, oavsett inriktning, är det ett stort plus.  Empirin till denna studie har insamlats genom kvalitativa intervjuer. Den teoretiska bakgrunden till denna studie är inspirerad av Claes Nilholms didaktiska teorier.

Studien syfte var att se på förutsättningarna för övergången från gymnasiesärskola till vuxenlivet för elever som går sista året. Hur förbereds eleverna inför yrkes- och vuxenlivet när skolan närmar sig ett slut? Eleverna utgör en grupp som riskerar att inte få det stöd de behöveroch behöver fångas upp inför övergången. Studien består av kvalitativa intervjuer med elever, föräldrar och olika professioner i skolan. Bronfenbrenners ekologiska systemteori bidrog till att förstå vilka faktorer som har betydelse för elevens möjligheter i övergången och vad som påverkar i samspel i olika miljöer. Även Nordfors Nilssons förmågecirkel som handlar om ansvar, kommunikation, reflektion, kreativitet och samarbete användes för analys av data. Resultatet visar att eleverna inte riktigt har uppfattat eller förstått sin egen förberedelsetid i skolan. De vet att de varit delaktiga i valet för APL-platser, att detta utgått från deras egna intressen och de beskriver att vissa platser inte var lämpliga utifrån deras förmåga. Störst oro framkom i samtal med föräldrar. De funderade över vad händer efter skolan när trygghet och nätverket runt eleven försvinner? Lärarna lyfte att läroplanens centrala innehåll för eleverna var svårtolkat och behövde omvandlas till så vardagsnära och konkreta aktiviteter som möjligt för eleverna och förklaras för att de skulle förstå nyttan av dessa. Kuratorerna stöttar eleverna i att skriva ansökningar och ge information om vad som skulle hända efter skolan. En skola använde metoden ADIS och ROS (förberedelse för vuxenlivet). I projektet SamSTART skapas en trygghet för eleverna inför ett första besök på arbetsförmedlingen. Studien bidrar medkunskap för yrken involverade i förberedelser för elever inför vuxenlivet.

Vårt syfte med denna studie är att undersöka hur yrkesrollerna i förskolan resonerar om begreppet undervisning och hur man arbetar med detta begrepp i verksamheten. Med hjälp av våra frågeställningar vill vi ta reda på hur yrkesrollerna tolkar undervisningsbegreppet och hur de tolkar begreppet utifrån sitt uppdrag i läroplanen. Vi har valt att utföra en kvalitativ forskning med en hermeneutisk ansats då den gör det möjligt för oss att tolka yrkesrollernas svar från de semistrukturerade intervjuerna vi valt att använda oss av. Denna insamlade data har analyserats genom hermeneutiken och den hermeneutiska cirkeln där fokus ligger på hur pedagoger i förskolan samtalar kring undervisningsbegreppet och hur de tolkar undervisningsbegreppet i relation till läroplanen. Vi valde att spela in intervjuerna och sedan skriva ner dem, för att urskilja en variation i resultatet. Resultatet av vår studie visar på en osäkerhet och en tvetydighet från läroplanen och läroplansmålen. Yrkesrollernas gemensamma svar som vi tolkade var att undervisning sker hela tiden på förskolan av den anledningen att undervisning ofta associeras med lärandet. Vi kunde också tolka att stor vikt låg på omsorgen och barnens bästa och spänningsfältet mellan omsorgsbegreppet och undervisningsbegreppet.    Nyckelord: Undervisning, yrkesrollerna, läroplanen, vårdnadshavarna.

Undersökningen  har  ämnat  undersöka  och  belysa  de  moraliska  konflikter  barnmorskor  kan behöva hantera i sitt arbete vid förskrivning av preventivmedel till flickor under 15 år. Genom kvalitativa  intervjuer  med  åtta  barnmorskor  verksamma  på  ungdomsmottagningar  runt  om  i Sverige har studien genom tematisk analys fått fram tre teman. Temana presenterade moraliska konflikter   som   barnmorskor   hanterar   vid   förskrivning,   dessa   var 1)   mognads-och riskbedömning,  där  rollkonflikter  uppstår  då  informanternas  personliga  önskemål  går  emot deras yrkesroll2) föräldrars delaktighet, då det finns en önskan om föräldrars delaktighet vid förskrivning men detta är  inte  alltid  möjligt vilket kan skapa rollkonflikter, samt 3) ofrivillig graviditet, där det  finns  en  konflikt  mellan  barnmorskors  riktlinje  i  att  förhindra  ofrivilliga graviditeter  och  huruvida  sexualbrottslagen  ska  tolkas  som  ett  förbud  mot  förskrivning  av preventivmedel till flickorunder 15 år.Barnmorskorna hanterar oftast konflikterna genom att prioritera den enskilde patientens behov, i enlighet med ungdomsmottagningens riktlinjer kring förskrivning. Förslag på vidare forskning inom ämnet presenterades bland annat kunna vara att ta hänsyn till andras perspektiv, till exempel de som ställer sig emot barnmorskors handlande i att förskriva preventivmedel till flickor under 15 år.

Syftet med studien är att beskriva och analysera erfarenheter och upplevelser hos specialpedagoger, skolledare och pedagoger i förskolan gällande organisationen av specialpedagogiska insatser och samverkan kring barn i behov av särskilt stöd. Empirin har samlats in genom semistrukturerade intervjuer och en temaanalys visar att de centrala fynden är: Organisatoriska förutsättningar och kvalité kopplat til specialpedagogiska insatser, en önskan om specialpedagog anställd under rektor och hur stora barngrupper kan påverkar specialpedagogiska insatser. Vidare fynd är: Betydelsen av samsyn vid samverkan för barn i behov av särskilt stöd, rektors betydelse för barn i behov av särskilt stöd och önskan om samverkan med externa verksamheter. Studien diskuterar behovet av mindre barngrupper, kvalité i relation till specialpedagogiska insatser, fler specialpedagoger närmare förskolans verksamhet och en önskan om ökad samverkan med externa verksamheter. Vidare forskning behövs kring vad som kopplas till kvalité kring arbetet med barn i behov av särskilt stöd och användningen av arbetssätt samt bedömning i relation till adekvata stöd och tidiga insatser till barn i behov av särskilt stöd.

Syftet med denna studie är att undersöka hur språkliga konstruktioner av kommunikatören i platsannonser ser ut och om det går att identifiera flera konstruktioner, samt om det finns skillnader mellan kommunikatörkonstruktioner i privat och offentlig sektor. Studien är utförd med diskursanalytiska medel med inriktning diskursteori för att finna språkliga strukturer i annonserna som konstituerar en eller flera kommunikatörsidentiteter. Resultatet visar att i platsannonser rubricerade kommunikatör finns det fem olika kommunikatörsidentiteter: extern kontakt, strateg, innehållsproducent, internt stöd och analytiker. Resultatet överensstämmer och bekräftar tidigare rollstudier som har utgått från liknande forskningsfrågor. Resultatet visar även att arbetsgivare i hög grad söker kommunikatörer som är generalister med kunskap inom flera verksamhetsområden med störst fokus på innehållsproduktion, men det finns även några arbetsgivare som söker specialister inom ett specifikt område. Slutsatsen är att kommunikatörsrollen fortsätter vara en bred identitet som kan konstrueras efter behov vilket kan vara en fördel eller nackdel, men arbetsgivarna måste bli bättre på att specificera rollen.