The purpose of the study is partly to investigate and identify the functions of the professional roles in architecture; architect, landscape architect, plan- or planning architect and interior architect fill in the agencies' external sustainability work such as projects, and partly how the architectural firms' organizational structures are affected by their external sustainability work. Through a qualitative method and semi-structured interviews with five architectural firms, the study wants to create a greater understanding of architectural firms' external sustainability work by examining what their external sustainability work looks like, how the business generates and ensures sustainable results and what functions the different professional roles in architecture play for external sustainability work. The empirical result is analyzed using previous research and published theories and results in the conclusion that three of the four architectural roles, architect, landscape architect and1interior architect, contribute to the architectural firms' external sustainability work with the help of education, experience, knowledge and competence. One of the four professional roles, plan- or planning architect, is not employed at any of the architectural firms examined and the study can thus not determine what function the professional role plays in the external sustainability work. The study also shows that the architectural firms' external sustainability work affects their organizational structures, as the design and structuring of the architectural firms largely depends on what the projects look like. All surveyed architectural firms are project-based and adapt their teams and structures to what the projects require.

Kompetent pedagogisk personal utgör en av de viktigaste faktorerna för förskolors kvalitet. För att höja kvaliteten i förskolan har många kommuner ett uttalat mål om att öka andelen förskollärare i verksamheten, vilket indikerar att det finns en syn att förskollärare är mer kompetenta än barnskötare. I tidigare forskning framgår dock att förskollärare och barnskötare utför samma arbetsuppgifter. Syftet med studien är således att undersöka huruvida det finns en skillnad mellan vad som i litteraturen kännetecknas som kompetensmässiga förutsättningar och de kompetensmässiga förutsättningar yrkesverksamma barnskötare och förskollärare ger uttryck för. Den första forskningsfrågan som besvaras berör vilka skillnader i kompetensmässiga förutsättningar att utöva förskolans pedagogiskauppdrag med hög kvalitet mellan förskollärare och barnskötare som kan identifieras. Den andra frågan ämnar att besvara vilka skillnader som finns mellan forskning om kvalitet och de kompetensmässiga förutsättningar att utöva ett arbete med hög pedagogisk kvalitet som yrkesverksamma förskollärareoch barnskötare uppvisar. Den vetenskapsteoretiska utgångspunkten för studien är post-positivism, som kombinerats med en enkätmetod, där enkäten besvarats av 443 yrkesverksamma barnskötare och förskollärare i kommunala förskolor i södra Sverige. Slutsatsen för studien är att det i resultatet både framkommer områden där respondenternas svar överensstämmer med det som pekats ut som kompetensmässiga förutsättningar att bedriva förskolans pedagogiska uppdrag med hög kvalitet och områden där svaren inte överensstämmer. Några av de områden där svaren överensstämmer med de kompetensmässiga förutsättningarna är synen på att vuxna kan spela stor roll för barns utveckling, att måltidssituationerna är ett tillfälle att bedriva undervisning på samt att viktiga faktorer för hög kvalitet i förskolan är stor självinsikt hos de som arbetar där, att de granskar sitt eget arbete och att de deltar i meningsfull kompetensutveckling. Några av de områden där det i olika utsträckning finns skillnader mellan respondenternas svar och de kompetensmässiga förusättningarna är synen på huruvida det är bra att påverka barn som leker ensidigt så att de istället leker mer varierade lekar, vad som är absolut viktigast vid måltidssituationen utifrån en kvalitetsaspekt samt undervisning som en del av förskolans uppdrag. Vidare finns det statistiskt signifikanta skillnader mellan hur barnskötare och förskollärarehar svarat inom olika specifika områden, men det finns även skillnader baserat på andra bakgrundsfaktorer, som ålder och antalet år i yrket samt examensår för förskollärarna. En av de största skillnaderna baserade på yrkestitel är synen på undervisning som en del av förskolans uppdrag. En annan skillnad, baserat på åldern hos respondenten, är att korrelationer fanns mellan respondenternas ålder och i vilka situationer de ansåg att det är en del av deras uppdrag att stimulera barns lärande i riktning mot läroplanens mål. De samlade resultaten pekar på att det kan vara nödvändigt med kompetensutveckling inom vissa områden i förskolor, för att höja den pedagogiska kvaliteten.

Denna studie undersöker hur svenska kriminaljournalister och grävande journalister, med särskilt fokus på granskande reportage om brott och kriminalitet, beskrivs och porträtteras i facktidningen Journalisten, samt med en jämförande utgångspunkt i genus. Studien utgår från en kvalitativ textanalys, med analysfrågor som vi format utifrån Johanna Ledin och Ulla Mobergs (2019) språkliga textanalysmetod. Vi har i studien analyserat sju personporträtt om kriminaljournalister och grävande journalister från tidningen Journalisten. Analysen utgår från ett frågeschema med syfte att identifiera vilka egenskaper som tilldelas journalisternas person, vilka ideal som tilldelas yrkesrollen samt om porträtteringen skiljer sig utifrån ett genusperspektiv. Det teoretiska ramverket är baserat på teoretiska utgångspunkter som berör journalistyrket professionalisering, genus och yrkesideal. Resultatet av den kvalitativa textanalysen visar på ett flertal återkommande journalistiska ideal. De främsta ideal som tilldelas yrkesrollen relaterar till den journalistiska funktionen, men att vara ambitiös och engagerad i sin arbetsroll lyfts också som betydande ideal. Genom textanalysen har vi observerat att de egenskaper som lyfts hos de granskande journalisterna också stämmer bra överens med yrkesidealen. Samt att de egenskaper hos journalisterna som inte relaterar till eller stämmer sämre överens med yrkesrollen får mindre utrymme i texterna. Resultatet visar dessutom att porträtteringen i texterna skiljer sig utifrån ett genusperspektiv, där de kvinnliga granskande journalisterna porträtteras i högre grad utifrån ytliga faktorer samt att texten lägger en större vikt på deras privatliv och känslor.

Diss. Lund : Lunds universitet, 2005.

Diss. Göteborg : Göteborgs universitet, 2006.

The education act (SFS 2010:800) states that only those who have a teacher identity card are authorized to conduct teaching. The preschool curriculum (2018), on the other hand, states that everyone in the work team has a joint responsibility to conduct teaching and at the same time emphasizes the importance of division of work in teaching. According to this, there is a tension and contradiction in the curriculum as it emphasizes both the importance of division of labor and teamwork. Therefore, the objective of this essay aims to investigate how nursery attendants in preschool perceive their role as a teaching educator. The study method is semi-structured interviews. The results of the study showed that the work with teaching was everyone's responsibility, but there was an underlying unspoken uncertainty about the roles and what belongs to each professional role. The study's conclusion shows that the perceived role as a teaching educator is positive and this is mainly due to the fact that nursery attendants feel involved in the work with the teaching. The work with teaching is distributed equally and in this way the differences between nursery attendants and preschool teachers are blurred. / Skollagen (SFS 2010:800) menar att endast de med lärarlegitimation har behörighet att bedriva undervisning. I förskolans läroplan (2018) står det däremot att alla i arbetslaget har ett gemensamt ansvar att bedriva undervisning, samtidigt som vikten av arbetsfördelning betonas gällande undervisningen. Enligt detta ovansagda finns det en spänning och motsägelse i läroplanen då den både betonar vikten av arbetsfördelning och lagarbete. Denna studie har därför i syfte att studera hur barnskötare på förskolan uppfattar sin roll som undervisande pedagog. Empiriinsamlingen har i denna studie således skett genom semistrukturerade intervjuer med barnskötare. Resultatet i studien visade att arbetet med undervisningen var alla pedagogers ansvar, men det fanns en underliggande outtalad osäkerhet kring yrkesrollerna och det som hör till respektive roll. Studiens slutsats visar att barnskötarnas uppfattning kring rollen som en undervisande pedagog är positiv och detta beror främst på att de känner sig involverade i arbetet med undervisningen. Arbetet med undervisningen fördelas lika och på så sätt suddas skillnaderna mellan barnskötare och förskollärare ut.

Inom äldreomsorgen arbetar undersköterskor och vårdbiträden sida vid sida, det finns inga skillnader mellan deras arbetsområde och arbetsuppgifter. Det enda som skiljer yrkesgrupperna åt är utbildningsnivå och titel. Deras arbetssituation inom äldreomsorgen kan vara mycket komplex på många sätt genom de oreglerade yrkesroller som råder. Arbetsuppgifterna är åtskilliga och det ställs höga krav på undersköterskor/vårdbiträden. Det behövs en tydligare struktur om vad som ingår i yrkesrollerna, med fokus på arbetsområden, ansvarsområden samt även vilken kompetens arbetsgivaren kan förvänta sig av yrkesgrupperna. Socialdepartementet har gjort en utredning kring undersköterskeyrket och beslutat om att ge undersköterskor en skyddad yrkestitel som bygger på ett nationellt utbildningsprogram. Beslutet kommer att träda i kraft 1 januari 2023. Ett nationellt yrkespaket innehållande 800 poäng från vård och omsorgsprogrammet har tagits fram för vårdbiträden. Tidigare forskning vittnar om att undersköterskor upplever kompetensbrist inom omvårdnadsområdet. Forskning visar även på en slitsam arbetsmiljö samt vikten av tydliga yrkesroller. Denna studie syftar till att studera undersköterskeprofessionen med fokus på arbetsmiljö, yrkesroll och en undersköterskelegitimation. Studien är en kvantitativ tvärsnittsstudie där 70 enkäter delats ut med tillhörande bilaga, genom ett tillfällighetsurval. Resultatet bygger på data från 61 insamlade enkäter plus bilaga. Data har analyserats i Statistical Product and Service Solutions (SPSS), som presenterats i frekvenstabeller och korstabeller. Resultatet visar på att över majoriteten av respondenterna upplever en stressad arbetsmiljö som resulterar i fysisk utmattning. Respondenterna upplever även att möjligheten att påverka sin arbetssituation är obefintlig. Resultatet styrker tidigare forskning om undersköterskornas otydliga yrkesroll. När det kommer till frågan om en undersköterskelegitimation, är respondenterna mycket positiva där de tror att en legitimation kan bidra till en ökad patientsäkerhet.

Utifrån utbildningen grundlärare med inriktning mot arbete i fritidshem med tillvalsämne får examinerade en dubbel yrkesroll. Det är en relativt ny utbildning vilket gör att det inte finns många som i dagens läge utövar båda yrkesrollerna. Denna studie fokuserar på vilka förutsättningar grundlärare med inriktning mot arbete i fritidshem konstruerar och vilka skäl de uppger är avgörande i valet av utförandet av yrkesrollerna. Syftet med vår studie är att undersöka vilka förutsättningar lärare i fritidshem definierar som centralt för att arbeta i både fritidshem och skola samt ta reda på hur lärare i fritidshem preciserar valet att utöva båda yrkesrollerna, lärare i fritidshem och i ett PREST-ämne eller en av dessa. Detta är en kvalitativ studie med utgångspunkt i socialkonstruktivismen och den har genomförts med semistrukturerade intervjuer med informanter från två kommuner i södra Sverige. Empirin har sedan analyserats tematiskt med utgångspunkt i socialkonstruktivismen och delats in i teman. Resultatet i denna studie pekar på att det finns förutsättningar för att kombinera yrkesrollerna men att de inte alltid tillgodoses. Det går att se både i den tidigare forskningen och i resultatet att det som behövs för att tillgodose förutsättningarna är bland annat en rektor som ser yrkesrollerna för vilka de är. En önskan om bra strukturerad planeringstid och tydlighet i uppdragsbeskrivning är också det en förutsättning som behöver tillgodoses för utövandet av båda yrkesrollerna. Ytterligare en förutsättning till att lyckas med detta är att viljan om ett bra samarbete finns hos all inblandad personal.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka hur journalisters yrkesidentitet förändrats i och med mediebranschens stora förändringar på grund av teknologins utveckling. Vidare vill vi öka förståelsen för hur organisationer kan stötta personalens identitetsarbete i samband med stora förändringar som påverkar yrkesidentiteten. Metod: En fallstudie som undersöker journalisters yrkesidentitet med en abduktiv ansats. Den empiriska datan är insamlad med hjälp av intervjuer. Slutsats: Studien har visat på att journalister har en tydlig yrkesidentitet som grundar sig på de journalistiska idealen och värden som etik och neutralitet. Det har även konstaterats att på grund av ny teknologi har yrkesrollen för journalister förändrats och därmed har yrkesidentiteten också delvis förändrats. Vi kan se att oberoende vilken bransch som står inför stora förändringar på grund av ny teknologi så behövs en förståelse från organisationer om hur yrkesidentiteten kan påverkas. / Purpose: The purpose of this thesis is to investigate how journalist’s professional identity has changed because of the large changes of the media industry due to new technology. We also want to increase the understanding of how organizations can support their employees in identity work in connection to organizational changes that may impact the professional identity. Methodology: We have conducted a case study that investigates journalist’s professional identity with an abductive approach. The empirical data was collected using interviews. Conclusion: The study shows that journalists have a distinct professional identity based on journalistic ideals and values such as ethics and neutrality. It was also found that due to new technology the work role as journalists has changed and consequently the professional identity has also partly changed. We can see that regardless of which industry that is facing large changes due new technology, organizations need to understand how the professional identity can be impacted.

The number of political goals set, and decisions taken, in respect of environmental matters at both the international and the Swedish national, regional and municipal levels is constantly increasing. The overall goal in the Swedish context is to become a sustainable society. The municipalities are expected to hold a key role in this transition, specifically through their spatial planning and their responsibilities for environmental and health issues. The aim of this thesis is to increase our empirical understanding of the day-to-day planning practice and environmental work. One important assumption here is that changing conditions, for example in relation to changes in legislation or bureaucratic re-organisations, do not always have an impact on every-day professional practice. In focus are therefore the day-to-day work and the professional perspectives as the professionals themselves articulate them. Interaction between occupational groups, the role of occupational culture and perspective and the articulation of knowledge is highlighted. The methods used for empirical data gathering are qualitative interviews and focus group sessions. The theories applied concern mainly professions, organisational culture and planning theory. It is apparent in the studies that the professional groups often have simplified, stereotypical images of one another, even though each group without exception has respect for the other professional groups. However, there are difficulties in the translation between officials of knowledge and evaluation of facts of the different groups. There is often low understanding of the fact that other groups act based on their professional knowledge and experience. The thesis show that national regulations and legislation alone cannot guarantee that environmental management will be prioritised at the local level – a gap between national policy and local practice here is clearly demonstrated. It should however be noted that the level of environmental competence in the local public administration is adequate and increasing. / QC 20100617