Submitted by Chaylane Marques (chaylane.marques@ufpe.br) on 2015-03-06T19:40:04Z No. of bitstreams: 2 TESE Giselda dos Santos Costa.pdf: 4527887 bytes, checksum: b4e4e741abd0f41a84a0cfc046222b5b (MD5) license_rdf: 1232 bytes, checksum: 66e71c371cc565284e70f40736c94386 (MD5) / Made available in DSpace on 2015-03-06T19:40:04Z (GMT). No. of bitstreams: 2 TESE Giselda dos Santos Costa.pdf: 4527887 bytes, checksum: b4e4e741abd0f41a84a0cfc046222b5b (MD5) license_rdf: 1232 bytes, checksum: 66e71c371cc565284e70f40736c94386 (MD5) Previous issue date: 2013-06-16 / CAPES / A pesquisa investigou as potencialidades que emergiram da interação do aluno com o celular e que potencializaram o desenvolvimento das cinco habilidades linguísticas no ensinoaprendizagem de língua inglesa como língua estrangeira. À luz deste objetivo principal, o estudo explorou as percepções dos alunos-participantes sobre o processo de aprendizagem gerado pelas atividades pedagógicas mediadas pelo celular. Além disso, investigou quando usar o celular em sala de aula de língua inglesa e, em seguida, procurou identificar qual a melhor maneira de proporcionar o letramento visual crítico de uma forma que permita aos alunos a capacidade de realmente aprender e de reter a informação com ajuda de um dos dispositivos móveis de comunicação. Por fim, analisou a eficácia do uso do celular como dispositivo móvel para aprendizagem de línguas pelos alunos. As teorias em que a análise foi apoiada foram os conceitos de affordance, segundo os estudos de Gibson (1979), Gaver (1991) e van Lier (2004); o conceito de Zona de Desenvolvmento Proximal (ZDP), que enfatiza a noção de interação social, de acordo com os estudos de Vygotsky (1999), e o conceito de agência retórica humana versus tecnológica, de acordo com os estudos de Rosa e Jones (2003), Miller (2009) e Cooper (2011).Os participantes do estudo foram representados por 94 alunos que se encontravam cursando, em 2011, o 3º ano dos cursos técnicos integrados ao nível médio. Nesse particular, o universo de alunos corresponde apenas ao contingente representado pelos cursos da Unidade de Ensino Descentralizado do Instituto Federal – Campus Zona Sul, da cidade de Teresina, capital do Piauí. A pesquisa constatou que ensinar com ajuda do celular é uma possibilidade real e bem interessante à espera de exploração por parte dos decentes. A aprendizagem móvel ajudou a melhorar a aquisição de habilidades em uma língua estrangeira, colocou os alunos em um contexto real e tornou este processo mais atraente, motivador e interessante. Com a tecnologia móvel, telefone celular,os alunos conseguiram maximizar a aquisição de habilidades, competências linguísticas e otimizar o tempo de estudo, em razão de poderem acessar suas atividades didáticas em qualquer lugar e a qualquer hora. Assim, a conclusão a que chegou esta investigação científica informa que o uso do celular no ensino-aprendizagem de línguas proporciona uma flexibilidade diferente, produtiva para o aprendiz adquirir saberes, habilidades e conhecimentos, quase impossível de ocorrer em um ambiente de ensino tradicional.

In this thesis we pitted two views of action selection. On the one hand, a traditional view suggesting that action selection emerges from a sequential process whereby perception, cognition and action proceed serially and are subtended by distinct brain areas. On the other hand, an ecological view (formalized in the affordance competition hypothesis) advocating that action selection stems from the parallel implementation of potential action plans. In parallel, the competition between these action plans would be biased by relevant task factors. We first addressed the issue of the temporal dynamics of action selection processes in Chapter 2. We built a reaching task design that crucially gave equal opportunities for serial and parallel processing of cognitive and motor processes to occur. In our study, we first cued participants with probabilities associated to upcoming potential reaches. After several hundreds of milliseconds, participants were given a deterministic go signal indicating which target to reach for. They had to reach for the signaled target as fast as possible. Importantly, our design tries to cope with the biases involved in previous reaching tasks, allowing for a much more informative way to tackle the issue of serial versus parallel processing in action selection. We show that effects of action probability are not only present in the initiation time (i.e. the time it takes to initiate the movement), but crucially also in the movement time (i.e. the time interval between movement initiation and target reaching). Furthermore, an analysis of the movement trajectories showed that reach probability influenced the trajectories according to the predicted pattern. Thus, these results back up a system where cognitive and motor processes continuously interact with one another to come up with a decision. After clarifying the temporal dynamics, we concentrate our efforts on exposing the neural architecture of processes subtending action selection in Chapter 3. In a two-choice button press task, participants were first cued with predictive information regarding upcoming button presses. Crucially, we experimentally manipulated the amount of information in favor of specific button presses whilst adopting a design as similar as possible to those used in monkey neurophysiology (e.g. Cisek & Kalaska, 2005). Using fMRI, our results showed that as information in favor a button press increases, so does activity in the contralateral primary motor cortex, while activity in the ipsilateral primary motor cortex decreases. Moreover, we observed that primary motor regions are more tightly coupled with fronto-parietal areas in a condition involving a decision compared with a situation not implicating a decision between two button presses. Our results are compatible with an account predicting that decision-making emerges from motor areas, and therefore suggest that the architecture presented in the affordance competition hypothesis is not only valid in monkeys but also humans. In Chapter 4, we combine the findings acquired in the studies of chapter 2 and 3 with recent neurophysiological insights to develop a neuro-computational model capable of grasping the continuous interaction between cognitive and motor processes, responsible for the behavioral pattern in reach selection tasks. Our model functions on the principles of cascade forward models whereby activation at one stage of processing systematically spills to the next one, thereby substantially blurring the boundaries between perceptive, cognitive and motor processes. Contrary to most computational models confining action selection processes prior to action execution, our model allows for these processes to leak into action execution. Moreover, the threshold for action execution is not fixed, but rather dynamic and crucially depends on the activity pattern of the model’s primary motor neurons. We propose that the modification of the threshold is governed by the subthalamic nucleus, receiving direct input signals from the primary motor cortex and in turn imposing a dynamical brake on action execution. By including this dynamical threshold, our model has the advantage that it can release movement execution either rapidly or slowly depending on the context. Our model accounts not only for initiation times, but also movement times in reaching task studies. Furthermore, it can grasp the qualitative pattern of movement trajectories. This study suggests that to explain unfolding actions a classical fixed threshold is not sufficient, but rather an execution threshold level that is continuously being updated depending on the context is required. / Doctorat en Sciences psychologiques et de l'éducation / info:eu-repo/semantics/nonPublished

Denna studie undersöker hur förskollärare som är verksamma i nybyggda arkitektritade förskolor anser att den fysiska miljön påverkar barnens lek. Syfte är att skapa större kunskap om hur den fysiska miljön i förskolan fungerar som en plats för lek. Det som har undersökts är vilka handlingserbjudanden som pedagogerna uppfattar att rummets utformning, materialets tillgänglighet samt rummets färg, form och ljus ger det lekande barnet? Denna kvalitativa studie har genomförts med webbaserade enkäter som gjorts via Sunet Survey med öppna frågor baserade på frågeställningarna. Studien vilar på en teoretisk grund som utgörs av handlingserbjudande och miljöpsykologisk teori. Resultatet visar att förskollärare anser utformandet av lokaler, materials tillgänglighet, ljus och färg påverkar barnen i deras lek. Vidare visar resultatet att materialet inte bara ska vara tillgängligt, utan att möjlighet till förflyttning av material skapar mer erbjudanden och möjligheter till att utforska i leken. Ljus och färg anses samverka i att påverka barnens lek där bra ljusinsläpp är en förutsättning för att verkligen kunna uppleva färgerna. Vidare skapar rätt utformade ljusinsläpp med utsikt mot natur goda förutsättningar för kreativitet, nya idéer tankar och reflektion med naturen som en del i leken. Förskollärarna anser det viktigt att tillgodose barns intressen när man utformar lokaler för att främja barns lek och utforskande.

Searching, accessing, reading, and storing academic literature is increasingly done with the help of digital devices. This master’s thesis presents the results of a qualitative study on researchers’ academic reading practices, including the surrounding practices of searching for and storing the literature. The aim of this thesis is to gain a deeper understanding of researchers' use of academic literature on paper and on screens. Semi-structured interviews were conducted with ten researchers within four different research areas from a university college in Norway. The theoretical framework used to discuss the results is practice theory, with the concepts materiality and affordance. Key findings are that there is not always concordance between what the researchers say they prefer and what they do, as they have a pragmatic approach. The respondents see pros and cons of both formats, and they use both, depending on the situation and what their aim is. The surrounding practices are often done digitally, while deep reading is preferred to do on paper, by the majority. The first reading of a text, which is browsing through it to see whether the text is relevant or not, is always done on screen, while most of the respondents prefer to print out articles when they are to be read thoroughly, as they value the physical properties of paper. However, the respondents of this study are more positive to screen reading than what is seen in previous research, and many of them wish to improve their skills when it comes to e-reading.Keywords: Academic reading, researchers, digital reading, reading practices,

Syftet med studien var att utveckla en fördjupad kunskap om inomhusmiljöns betydelse för barns lärande utifrån förskollärares perspektiv. Denna studie utgick från det teoretiska begreppet affordance. En kvalitativ metod med intervjuer genomfördes med åtta förskollärare. Till intervjudata användes en tematisk analys. I resultatet lyfter förskollärarna vikten av att organisera inomhusmiljön i syfte för att främja samspel mellan barn. I arbetet med inomhusmiljön begränsades förskollärarna av exempelvis lokaler, kollegors förhållningssätt till material och regler samt åldersskillnader i barngruppen. Slutsatser i studien är att arbetet med inomhusmiljön för barns lärande i förskolan är komplext.

京都大学 / 0048 / 新制・課程博士 / 博士(地域研究) / 甲第21906号 / 地博第252号 / 新制||地||93(附属図書館) / 京都大学大学院アジア・アフリカ地域研究研究科グローバル地域研究専攻 / (主査)教授 藤倉 達郎, 准教授 D'SOUZA Rohan Ignatious, 准教授 中村 沙絵 / 学位規則第4条第1項該当 / Doctor of Area Studies / Kyoto University / DGAM

Thesis use principles of play to reconstruct school building realized in the second half of the 20th Century. More broadly it deals with current state and conditions for reconstruction of modernist school buildings in Slovakia. According to Huizinga, play as such is older than culture and was a factor that stimulated the creation of culture and assumed the formation of human society. Free play is an instinct, a fundamental right, inherent in children, and a developed mechanism for acquiring skills and promoting learning. In the early 20th century, in a context marked by the horrors of war and the experience of the wild industrialization of the 19th century, society began to focus on the rights and education of children. This change in approach to childhood and children in general has been transcribed into theoretical and practical forms of architecture, from the scale of urbanism to the scale of an element of public space or domestic space. The concept of play began to penetrate into forms of education. In connection with urban transformation and housing construction playground have been created, which function should be the one of an institutionalized space education, but also of security or control. The same principles of control were also included in the architecture of other institutions such as schools. Project understands reconstruction of the school building not only as its annex or aesthetization but rather as reconfiguration and reinterpretation of its former principles.

Barns lek kan innehålla riskfyllda moment då individens förmåga utmanas och ibland överstigs. Den riskfyllda leken fyller en viktig funktion för barnets utveckling men kan även vara problematisk för vuxna i barnets närhet. Syftet med denna studie är att undersöka hur riskfylld lek upplevs av personal i svensk förskola samt vilka erfarenheter som finns av barns risktagande. Kvalitativa, semi-strukturerade intervjuer har genomförts i denna studie. Sex förskollärare och två rektorer har intervjuats kring sina upplevelser, erfarenheter och tankar kring barns risktagande i lek. Resultatet visar att förskolepersonal har en positiv attityd till barns riskfyllda lek och bland annat menar att utveckling kräver utmaning. Trygghet ses som en förutsättning för utforskande och i förlängningen risktagande samt att utmana sig och att våga. Pedagogens och förskolans förhållningssätt samt förutsättningar inom organisationen ses lägga grund för vilka valmöjligheter som barn ges i leken. Situationer som av vuxna upplevs vara allt för farliga kan uppstå i leken och strategier som pedagoger använder för att reglera risker i barns lek har identifierats i studien.

Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare resonerar kring den fysiska lärandemiljön inomhus och hur delaktiga barnen är i utformningen av den. Studien utgår från en kvalitativ ansats och bygger på semistrukturerade intervjuer. Vi har genomfört intervjuer med fem förskollärare på tre olika förskolor. Det insamlade materialet har analyserats utifrån teorierna om loose parts och affordances. Resultatet i undersökningen visar att förskollärarna anser att den fysiska lärandemiljön är viktig och att den diskuteras ofta i arbetslaget. Förskollärarna säger vidare att de ofta ändrar om i miljön men hur mycket barnen görs delaktiga i processen varierar. Hur tillgängligt materialet kan vara för barnen lyfts men delar också förskollärarnas svar åt. Men alla ser problematiken i att ha en fysisk lärandemiljö där precis allt är tillgängligt för alla. En slutsats som vi kunnat dra utifrån resultatet är att förskollärarna förstår att den fysiska lärandemiljön är viktig för barns utveckling och lärande men att de ser olika hinder för att kunna skapa den fysiska lärandemiljö som de önskar.

I dagens samhälle är intern kommunikation en betydelsefull del i samtliga organisationer. Ändå finns det mängder med organisationer som saknar en strategi för att hantera intern kommunikationen. Fallföretaget som den här studien utfördes på grundades ett och ett halvt år innan studien påbörjades. Organisationen har inte prioriterat den interna kommunikationen. Vilket har skapat ett missnöje hos medarbetarna samt att fel i produktionen uppstått. Därmed beslutade fallföretaget att införa en öppen digital kommunikationskanal. Med ”öppen” kommunikationskanal menas att alla har tillgång till all information och alla kan publiceras men saknar individuella inloggningar. Därmed går meddelandena inte att spåra. Syftet med den här undersökningen var att identifiera hur en ny kommunikationskanal tolkas och används av intressenterna. Syftet är även att klargöra om den digitala kommunikationskanalen är meningsfull för medarbetarna. Studien syftar även till att undersöka om de interna transporterna påverkats av implementeringen av kommunikationskanalen. Affordance teorin har använts för att undersöka vad den nya digitala kommunikationskanalen har medfört organisationen och dess individer. Affordance teorin beskriver att det inte är givet att individen uppfattar det huvudsakliga syftet med objektet. Individen kan tolka in ett helt annat syfte för objektet. Meningsskapande teorin har studerats för att belysa vad individerna ansåg var meningsskapande med kommunikationskanalen.En kvalitativ undersökning har genomförts genom öppna intervjuer, observationer och mätningar. Metoderna användes före, under och efter implementeringen av kommunikationskanalen. Kvantitativa mätningar utfördes genom att registrera en tjänstemans interna transporter. Resultatet visade att medarbetarna anser att intern kommunikationen blivit bättre efter implementeringen av kommunikationskanalen. De anser att kommunikationskanalen har skapat en tydlighet i vilka arbetsuppgifter de ska prioritera. Vilket har bidragit till en ökad ansvarskänsla. Resultatet visar även att antalet fel i produktionen har minskat efter implementeringen samt att tjänstemännens interna transporter har minskat. Dock har samtliga medarbetares skärmtid ökat. Studien visar att det finns ett samband mellan antalet fel i produktionen, bristande kommunikation och interna transporter. Den förbättrade kommunikationen har efter implementeringen minskat antalet fel i produktionen och därmed även minskat de interna transporterna för tjänstemännen. Det har bidragit till att tjänstemännen haft mer tid till strategiska frågor istället för att behöva operativt styra produktionen på plats. Det finns en möjlighet att skriva anonyma meddelande via kommunikationskanalen. Det identifierades att några individer inte signerade informationen då de var av en negativ karaktär men alltid signerade positiva meddelanden. Studien resulterade i tre begrepp som beskriver effekterna av användandet av en öppen digital kommunikationskanal:Anonymitet, transparens och kunskapsspridning. / Intern communication is an important part of today's organizations. Still there are a lot of organizations that don't have a strategy over how to handle the intern communication. This study was conducted at an industrial company that started their production one and a half year prior this study. Since then the intern communication haven’t been a priority, which had contributed to a sense of dissatisfaction by the employees. Therefore, the organization decided to implement a new digital communication channel. The purpose of this study aims to identify how a new digital communication channel effects the organization and the employees. Another purpose is to confirm or reject whether a communication channel effects the internal transportation, as well as whether there is a connection between the communication channel, the internal transportation and the errors that occurs in the production unit.  To investigate how the communication channel affected the organization and the employees, the affordance theory has been used. Affordance theory describes that different individual see the same phenomenon or object in a different way based on gender, social hierarchy and previous experiences. How every individual interpret the communication channel different as well as what gives the individuals a purpose to use the communication channel or not. The result describes that the employees consider that the intern communication has improved after the implementation of the communication channel. They describe that they feel noticed by the leaders, the work is more direct which has led to an increasing sense of responsibility. The result also shows a drop in the number of errors that occurs in the production unit as well as decreasing the intern transportation.  The possibility to publish anonymous messages at the communication channel has been identified as a platform to raise themself. When writing a message of positive information most individuals choose to sign their messages while staying anonymous when writing a message of negative character. The study concludes that better communication can lead to lower the stress level at the workplace and get more satisfied employees. The study also shows that the employees feel more motivated and take on more responsibility beyond their usual workload. Factors that govern the use of the communication channel are based mainly on social hierarchy and age. This study identified three factors that effects the usage of the open communication channel: Anonymity, transparency and knowledge dissemination.