Global ETD Search

1	Investigating epifauna community assembly in shallow bays using traits Pettersson, Ola January 2016 (has links) Ecological studies are often performed to investigate ecosystems from a taxonomic point of view (e.g. species richness or species composition). However, investigating variations in organism traits, rather than variations based on taxonomy, can yield higher mechaninistic understanding of the ecosystem. Invertebrate communities in shallow bays have not been subject for extensive investigations of traits. Thus, this study aimed to assess impacts on trait composition of invertebrates in shallow bays by five factors: (i) topographic openness, (ii) nitrogen load, (iii) filamentous algae, (iv) submerged plants, and (v) predatory fish. In order to investigate these connections, a large-scale field sampling of shallow bay ecosystems in the Swedish part of the Baltic Sea was conducted. Statistical analysis was performed using permutational multivariate analysis of variance (PERMANOVA) based on distance matrices, and the results were visualized with nonmetric multidimensional scaling (nMDS). The results show that topographic openness and submerged plants in shallow bays structure invertebrate trait composition. Topographic openness was shown to impact the traits of invertebrate communities slightly more (19 %) than submerged plants (14 %). Several traits are shown to be the drivers behind these results. However, not all effects on traits by the factors seem to be direct effects; some effects are likely seen due to indirect effects. The lack of effect of predatory fish is discussed and may be due to artifacts. Furthermore, different elements of trait-based studies are briefly discussed and recommendations for future trait studies are given. / PlantFish Ecology Traits Baltic Sea Aquatic ecology Shallow bays Ekologi Akvatisk ekologi Östersjön Egenskaper Grunda vikar Ecology Ekologi
2	Ekologiska återhämtningstider : Akvatiskt ekologiska återhämtningstider i ytvatten utifrån restaurering av fem svenska metallförorenade områden / Time of ecological recovery : Times of aquatic ecological recovery in surface water on the basis of restoration of five Swedish metal-contaminated sites Andersson, Stöt Ulrika January 2003 (has links) <p>Vattendirektivet som trädde i kraft år 2000, innebär ett helt nytt sätt att arbeta med vattenfrågorna i Sverige. Omfattande arbete pågår i Sverige för att ta fram underlag som de kommande vattenmyndigheterna kommer att behöva för att kunna arbeta enligt direktivets bestämmelser. En central del som måste utredas är hur lång den akvatiskt ekologiska återhämtningstiden är när restaureringar och efterbehandlingsåtgärder genomförts. Fem svenska efterbehandlingsprojekt med avseende på metallföroreningar har undersökts i en fallstudie. En översiktsstudie har genomförts på hur fterbehandlingssituationen för metallföroreningar ser ut i Sverige genom att personer vid samtliga av landets länsstyrelser har kontaktats. Överlag är uppföljningen av genomförda projekt ofullständiga och i de flesta fall har inga studier på den akvatiska ekologin gjorts. De fem projekten visar på att en återhämtning kan ske på ca fyra år. Om invandring av arter från mindre påverkade lokaler är begränsad eller om genomförda åtgärder inte är tillräckliga kan återhämtningen ta mer än tio år. Kraftigt skadade ekosystem kan bli obalanserade med dominerande arter som följd, vilket kan förlänga återhämtningstiden med flera år.</p> Interdisciplinary studies Ekologi restaurering förorenade områden metaller akvatisk ekologi återhämtning vattendirektivet sanering Saxen Tisken Stekenjokk Turingen Kärrafjärden TVÄRVETENSKAP INTERDISCIPLINARY RESEARCH AREAS TVÄRVETENSKAPLIGA FORSKNINGSOMRÅDEN
3	Weight losses of Green tea and Rooibos tea in an aquatic environment : The importance of leaching when estimating decomposition rates / Viktförluster av Grönt te och Rooibos te i vattenmiljö : Vikten av urlakning vid estimering av nedbrytningshastigheter Edwartz, Johannes January 2018 (has links) Leaching is one of the major processes occurring when organic litter is decomposed and is often completed within a few days when litter enters aquatic environments. It is important that leaching is addressed when studying microbial and invertebrate decomposition rates in order to avoid overestimations. The traditional litter bag method that has been used to measure decomposition rates in both terrestrial and aquatic environments has in recent years been challenged by the new and widely adopted tea bag index (TBI). Both methods, however, fail to bring a standardized methodology for separating and recognizing weight losses of litter due to leaching and biotic decomposition. Through a field experiment in two streams with different water discharge, this study has focused on exploring the leaching phase and post-leaching phase of the tea products used in TBI. The results unveiled that 20% of rooibos tea’s and 44% of green tea’s initial weight was lost to leaching within three days (72 hours) of the experiment. After the 72nd hour, both teas remained in a stabilized phase until the end of the experiment (120 hours). Water discharge had no significant effect on neither of the tea-weights during or after the leaching phase. This study recommends that weight loss through the leaching phase are taken into account in future studies and advocate the development of an updated TBI protocol where leaching losses are recognized. If not, overestimations of active decomposition rates will be made and may result in compromised conclusions. / Urlakning är en av de viktigaste processerna som uppstår vid nedbrytning av organiskt material och är ofta slutfört inom några dagar när materialet befinner sig i vattenmiljöer. Det är viktigt att den urlakade massan beräknas när studier fokuserade på nedbrytningshastigeter av mikrober och evertebrater genomförs, detta för att undvika en överestimering av den biotiska aktiviteten. Den traditionella metoden, där torkade växtdelar i påsar, har använts för att mäta nedbrytningshastigheter i både mark- och vattenmiljöer har under de senaste åren utmanats av det nya och allmänt accepterade tepåse-indexet (TBI). Båda metoderna misslyckas dock med att implementera en standardiserad metodik för att separera och uppskatta materialets viktförluster genom urlakning och biotisk nedbrytning. Genom ett fältexperiment i två vattendrag med olika vattenföring har denna studie fokuserat på att undersöka urlakningsfasen och den stabiliserade perioden efter urlakningen hos teprodukterna som används i TBI. Resultaten avslöjade att 20% av rooibos tes och 44% av grönt tes ursprungliga vikt förloras genom urlakning inom tre dagar (72 timmar) av experimentet. Efter den 72:a timmen förblev båda teerna i en stabiliserad fas till slutet av experimentet (120 timmar). Vattenflöde hade ingen signifikant effekt på någon av tetypernas vikter, varken för perioden under eller efter urlakningsfasen. Denna studie rekommenderar att viktminskning genom urlakningsfasen beaktas i framtida studier och förespråkar utvecklingen av ett uppdaterat TBI-protokoll för att inkludera urlakningens påverkan. Om inte, kommer överskattningar av aktiva nedbrytningshastigheter att göras och kan leda till äventyrade slutsatser. TBI Tea bag index tea bag leaching weight loss green tea rooibos tea decomposition aquatic environment Urlakning viktförlust tepåse grönt te rooibos te nedbrytning akvatisk miljö Ecology Ekologi
4	Ekologiska återhämtningstider : Akvatiskt ekologiska återhämtningstider i ytvatten utifrån restaurering av fem svenska metallförorenade områden / Time of ecological recovery : Times of aquatic ecological recovery in surface water on the basis of restoration of five Swedish metal-contaminated sites Andersson, Stöt Ulrika January 2003 (has links) Vattendirektivet som trädde i kraft år 2000, innebär ett helt nytt sätt att arbeta med vattenfrågorna i Sverige. Omfattande arbete pågår i Sverige för att ta fram underlag som de kommande vattenmyndigheterna kommer att behöva för att kunna arbeta enligt direktivets bestämmelser. En central del som måste utredas är hur lång den akvatiskt ekologiska återhämtningstiden är när restaureringar och efterbehandlingsåtgärder genomförts. Fem svenska efterbehandlingsprojekt med avseende på metallföroreningar har undersökts i en fallstudie. En översiktsstudie har genomförts på hur fterbehandlingssituationen för metallföroreningar ser ut i Sverige genom att personer vid samtliga av landets länsstyrelser har kontaktats. Överlag är uppföljningen av genomförda projekt ofullständiga och i de flesta fall har inga studier på den akvatiska ekologin gjorts. De fem projekten visar på att en återhämtning kan ske på ca fyra år. Om invandring av arter från mindre påverkade lokaler är begränsad eller om genomförda åtgärder inte är tillräckliga kan återhämtningen ta mer än tio år. Kraftigt skadade ekosystem kan bli obalanserade med dominerande arter som följd, vilket kan förlänga återhämtningstiden med flera år. Interdisciplinary studies Ekologi restaurering förorenade områden metaller akvatisk ekologi återhämtning vattendirektivet sanering Saxen Tisken Stekenjokk Turingen Kärrafjärden TVÄRVETENSKAP Social Sciences Interdisciplinary
5	En jämförande studie av vattenfiltreringsegenskaper mellan musslor inom olika habitat / A comparative study of water filtration characteristics between mussels within different habitats Rickard, Jesper January 2023 (has links) Denna studie handlar om den vanliga sötvattensmusselarten Unio tumidus (U. tumidus), som har en viktig roll i vattenrening genom att filtrera organiskt material. Studien undersöker hur exponering för laboratorieförhållanden påverkar musslornas filtreringsförmåga genom att jämföra musslor som har anpassats till laboratorieförhållanden under olika tidsperioder. Experimentet undersökte effekterna av temperatur och laboratorieanpassningstid på U. tumidus. Fyra akvarier användes, två vid 5°C och två vid 15°C, och sex experimentkammare fanns i vardera akvarier. Musslorna som antingen hade hållits i laboratoriemiljö i ungefär ett år eller nyligen fångats vilda, anpassades till den nya temperaturen i cirka en dag innan experimentet startade och vattenprover togs vid tre olika tidpunkter för att mäta turbiditet och klorofyllkoncentration. En tvåfaktors ANOVA-analys användes för att mäta filtreringsförmågan. Resultaten visar att testtemperaturen var signifikant vid 3 och 46 timmar för turbiditet och vid 46 timmar för klorofyll, vilket tyder på att skillnaderna mellan testtemperaturen vid dessa tidpunkter troligen inte är slumpmässiga och att filtreringshastigheten var högre vid högre temperatur. Det fanns ingen signifikant skillnad mellan musselkälla (labb vs vilda) vid båda tidpunkterna för vare sig turbiditet eller klorofyll, vilket tyder på att det inte finns någon signifikant skillnad mellan laboratorieanpassade och vilda musslor. Vid 46 timmar var signifikansnivån för sourcetesttemperatur signifikant för klorofyll. Sammantaget tyder resultaten på att temperaturen kan påverka klorofyllnivåerna, där högre temperatur ger effektivare filtrering både för laboratorieanpassade och vilda musslor, med viss evidens för att laboratorieanpassning kan påverka klorofyllfiltrering vid låga temperaturer. Resultaten av denna studie är också relevanta för diskussionen om musslors ekosystemtjänster. Detta kan vara särskilt viktigt i ekosystem där vattnet är förorenat och där musslor kan hjälpa till att minska mängden föroreningar i vattnet. / This study is about the common freshwater mussel species Unio tumidus (U. tumidus), which plays an important role in water purification by filtering organic material. This study investigates how exposure to lab conditions affects the filtering ability of these mussels by comparing mussels acclimated to lab conditions over different time periods. The experiment examined the effects of temperature and lab acclimation time on U. tumidus. Four aquaria were used two at 5°C and two at 15°C and were performed with six experimental chambers each. The mussels which constituted a group held in the lab for approximately 1 year or recently wild caught, were acclimated to the new temperature for about 1 day before the experiment began, and water samples were taken at three different times to measure turbidity and chlorophyll concentration. A two-factor ANOVA analysis was used to measure filtration ability. The results show that the test temperature was significant at 3 and 46 hours for turbidity and at 46 hours for chlorophyll, indicating that the differences between test temperature at these times are likely not random and that filtration rates were higher at higher temperature. There was no significance between source (lab vs wild) at both times for both turbidity and chlorophyll, suggesting that there is no significant difference between laboratory-acclimated and wild mussels. At 46 hours the significance level for sourcetesttemperature was significant for chlorophyll. Overall, the results suggest that can affect chlorophyll levels with higher temperature providing more efficient filtration for both lab-acclimated and wild caught mussels, with some evidence that lab acclimation can affect performance of chlorophyll filtration at low temperatures. The result of this study is also relevant to the discussion of mussel ecosystem services. This may be particularly important in ecosystems where water is polluted and where mussels can help reduce the amount of pollutants in the water. Unio Tumidus Freshwater mussels Water filtration Aquatic ecology Acclimatization time Biology Unio Tumidus sötvattenmusslor Vattenfiltrering Akvatisk ekologi Aklimationstid Biologi Ecology Ekologi
6	Change in uptake and transfer of zinc in the food chain when predatory fish disappear from the system / Förändring av upptag och överföring av zink i födokedjan när rovfisk försvinner från systemet Westerström, Sara January 2023 (has links) There is a widespread distribution of possibly toxic heavy metals, such as zinc, in aquatic ecosystems. Simultaneously aquatic food webs are changing due to declining predatory fish stocks. In this study, I examine how such an alteration of the food chain, the disappearance of a top trophic level, can affect the uptake and transfer of pollutants in lower trophic levels. I investigate a tri-trophic food chain containing resources (zooplankton), consumer fish, and predatory fish and use zinc as an example pollutant. This is done by constructing and adding a pollutant module to a stage-structured biomass model. The combined model is based on a system of eight ordinary differential equations to study the zinc concentrations in the consumer fish population in two scenarios: in the presence or absence of predatory fish, i.e., the food chain consists of either three or two trophic levels. The results show that the removal of the predator affects the concentration of the pollutant in the consumer population. In the absence of predators, the uptake of zinc from food is smaller and the zinc concentration is lower in the consumer fish population. The results remain the same for different values of the pollutant-specific parameters, i.e., uptake rate from water, assimilation efficiency, and efflux rate. This could indicate that food chain dynamics have a strong influence on the uptake and transfer of pollutants. Furthermore, this means that even if the model is parametrized to zinc in this study, the modeling tool can also be used for other pollutants with similar biokinetics as zinc. The results from this study highlight the importance to include food chain structure and dynamics when studying the uptake and transfer of pollutants. The novel knowledge and the developed tool from this study could advantageously be included to a higher degree when discussing the impact of pollution on aquatic ecosystems and mitigation measures. / Det finns en utbredd spridning av potentiellt giftiga tungmetaller, som t.ex. zink, i akvatiska ekosystem. Samtidigt förändras akvatiska födovävar på grund av minskande rovfiskbestånd. I denna studie undersöker jag hur en sådan förändring av födoväven, ett försvinnande av en trofisk toppnivå, kan påverka upptaget och överföringen av föroreningari lägre trofinivåer. Jag undersöker en tritrofisk födokedja som innehåller resurser (zooplankton), konsumentfisk och rovfisk och använder zink som ett exempel på förorening. Detta görs genom att konstruera och addera en föroreningsmodul till en stegstrukturerad biomassamodell. Den kombinerade modellen bygger på ett system med åtta ordinära differentialekvationer för att studera zinkhalterna i konsumentfiskpopulationen i två scenarier: i närvaro eller frånvaro av predatorer, dvs. födokedjan innehåller antingen tre eller två trofiska nivåer. Resultaten visar att koncentrationen av föroreningen i konsumentpopulationen förändras när födokedjan ändras. När rovfiskar saknas i systemet är upptaget av zink från föda mindre och zinkkoncentrationen lägre i konsumentfiskpopulationen. Resultaten förblir detsamma för olika värden på de föroreningsspecifika parametrarna, d.v.s. upptagshastighet från vatten, assimileringseffektivitet och utflödeshastighet, vilket skulle kunna indikera att födokedjans dynamik har ett starkt inflytande på upptag och överföring av föroreningar. Vidare innebär detta att även om modellen har parametriserats till zink i denna studie, så kan modelleringsverktyget även användas för andra föroreningar som har en liknande biokinetik som zink. Resultaten från denna studie understryker vikten av att inkludera födokedjans struktur och dynamik när man studerar upptag och överföring av föroreningar. Den nya kunskapen och det utvecklade verktyget från denna studie skulle med fördel i högre grad inkluderas när man diskuterar föroreningars påverkan på akvatiska ekosystem och vilka åtgärder som bör sättas in för att minska problemen. Aquatic food web Food chain structure Trophic transfer Decline of top predators Stage-structured biomass model Pollutants Heavy metals Zinc Akvatisk födoväv Födovävsstruktur Trofisk överföring Minskning av toppredatorer Stegstrukturerad biomassamodell Föroreningar Tungmetaller Zink Engineering and Technology Teknik och teknologier Ecology Ekologi
7	Förekomst av mikroplaster i tångmärlor (Gammaridae) längs södra Hallandskusten Karlsson, Joakim January 2020 (has links) Since the middle of the 20th century, scientists have observed that marine organisms ingest plastics in various shapes, directly or through food. Plastics smaller than 5 millimetres, called microplastics, have in recent years gained more attention and been found to accumulate environmental toxins. A family of organisms which have been found to ingest microplastics is Gammaridae, which are important as food sources and detritivores in many ecosystems. In this study, the occurrence of microplastics in marine gammarids was investigated in three rural and three urban areas, along the coast of Halland and northern Skåne. The aim was to find out if these organisms contain microplastics and to compare the occurrence in rural versus urban areas. Microplastics were found in 33 (approx. 14.9 %) of 221 samples, ranging from 0 to 3 microplastics per individual. A significant difference in the average amount of microplastics per individual was found between the rural and urban areas; the urban areas had a higher average, with one exception. In other studies, urban areas have been found to often contain more microplastics than rural areas, increasing the possibility that organisms in these areas ingest plastics. With more boat traffic and inhabitants in general, along with streams transferring plastics from inland areas, the amount of emissions in urban areas can be greater than in rural parts. The result shows that microplastics occur in marine gammarids in the 3 examined areas and that these organisms therefore may have an important part in the transfer of microplastics between trophic levels. / Sedan mitten av 1900-talet har forskare observerat att marina organismer tar in plaster i olika former, direkt eller via föda. Plastpartiklar mindre än 5 millimeter, så kallade mikroplaster, har på senare år fått större uppmärksamhet och har också visat sig kunna ackumulera miljögifter. En familj av organismer som man funnit mikroplaster i är tångmärlor (Gammaridae), vilka i många ekosystem är viktiga som födokällor och nedbrytare. I denna studie undersöktes förekomsten av mikroplaster i marina tångmärlor på tre lokaler i stadsområden respektive landsbygdsområden, längs Hallandskusten och Skånes norra kust. Syftet var att se ifall dessa organismer innehåller mikroplaster samt jämföra förekomsten i landsbygdsområden kontra stadsområden. Av 221 analyserade prov förekom mikroplaster i 33 (ca 14,9 %) och förekomsten per individ varierade från 0 till 3 mikroplaster. En signifikant skillnad i medelvärde av mikroplaster per individ fanns mellan landsbygdsområden och urbana områden; urbana områden innehöll i genomsnitt mer men med ett undantag. I andra studier har man funnit belägg för att stadsområden ofta innehåller mer mikroplaster än landsbygdsområden, något som ökar risken för att organismer i dessa områden tar in plaster. Med mer båttrafik och antal invånare överlag, tillsammans med vattendrag som för med sig plast från inlandet, kan det i dessa områden ge en större utsläppsmängd i jämförelse med i landsbygdsområden. Resultatet visar på att mikroplaster förekommer i marina tångmärlor i de undersökta områdena och att dessa organismer därmed kan vara en viktig del i överföringen av mikroplaster mellan trofiska nivåer. plastic plastics microplastics microplastic Amphipoda gammarid gammarids Gammaridae Gammarus Halland Skåne rural urban biology aquatic biology Falkenberg Ugglarp Halmstad Laxvik Båstad Kattvik Sweden trophic transfer plast plaster mikroplaster mikroplast tångmärlor tångmärla Gammaridae Gammarus gammarid gammarider märlkräfta märlkräftor Amphipoda Halland Skåne landsbygd stad biologi akvatisk biologi Falkenberg Ugglarp Halmstad Laxvik Båstad Kattvik Sverige trofisk överföring Biological Sciences Biologiska vetenskaper Other Biological Topics Annan biologi
8	Miljöanpassningar för restaurering av vattendrag i Sverige - Småskalig vattenkraft : Ska inte den vandrande fisken få lov att vandra? / Environmental adaptations of watercourse restoration in Sweden - Small-scale hydropower : Shouldn't the migrating fish be able to migrate? Andreasson, Sandra, Ohlin, Josefin January 2023 (has links) Vattenkraftverk utgör vandringshinder för den akvatiska faunan i vattendrag. Den vandrande fisken hindras från att nå sina lekområden vilket har lett till ett minskat bestånd. Omprövningen som ska ske av vattenkraften i Sverige kommer att ställa högre krav på miljöanpassningar och bevarandet av ekologin. Elbristen i Europa har lett till en paus av omprövningen. Pausen möjliggör för att få ytterligare kunskap kring utförandet av restaureringsarbetet innan implementeringen. Studiens syfte var att identifiera vilka utmaningar och möjligheter som finns med restaureringsarbetet av vattenkraft, både ur ett socialt och ekologiskt perspektiv. Metoden utgjordes av ett flertal intervjuer med personer som för studien hade relevant kunskap. Resultatet visar på att det finns möjligheter och utmaningar inom samarbete, finansiering och restaurering. Slutsatsen av studien var att omprövningen är en grund till förbättrat arbete som bidrar med tydligare riktlinjer för samarbete, en miljöfonden som kan finansiera miljöanpassningarna och att restaureringsåtgärder faktiskt kommer implementeras. Utmaningarna som identifierades var konflikten mellan olika intressen, den varierande effektiviteten av en fiskväg och kostsamma miljöanpassningar. En utrivning ger snabba positiva förändringar och kan också därför anses vara den mest effektiva miljöanpassningen. Slutligen, restaurering av vattendrag är värdefullt för den akvatiska faunan. / Hydroelectric power plants constitute migration barriers for the aquatic fauna in watercourses. The migrating fish are prevented from reaching their spawning areas, which has led to a reduced stock of fish. Omprövningen of hydropower in Sweden will place higher demands on environmental adaptations and the preservation of ecology. The electricity shortage in Europe has led to a pause of omprövningen. The pause makes it possible to gain additional knowledge about the execution of the restoration work before the implementation. The purpose of the study was to identify which challenges and opportunities exist with the restaureation of watercourses with hydropower, both from a social and ecological perspective. The method consisted of several interviews with people who had relevant knowledge for the study. The results showed that there are opportunities and challenges with cooperation, financing and restoration. The conclusion was that the omprövning contributes with possibilities such as clearer guidelines for cooperation, the environmental fund that can finance the environmental adaptations and that restoration measures will actually be implemented. The identified challenges were conflicts between different interests, the varying efficiency of a fish passage and financing the expensive adaptations. A removal produces rapid positive change and can therefore be considered the most effective environmental adaptation. Finally, restoration of watercourses is valuable for the aquatic fauna. Small-scale hydropower watercourse omprövning migrating fish aquatic fauna southern Sweden dam removal stakeholders precautionary principle polluter pays principle ecological modernization Småskalig vattenkraft vattendrag omprövning vandrande fisk akvatisk fauna södra Sverige utrivning intressenter försiktighetsprincipen polluter pays principle ekologisk modernisering Environmental Sciences Miljövetenskap

Search results