Journalism has “always been shaped by technology” (Pavlik, 2000, p.229). Social media could be seen as a technology of today, when news consumption is changing and 31% of the population worldwide are using Facebook and other social media platforms for news (Newman, 2020). Moreover, fewer pay for news (Medieakademin, 2021). Therefore, it is a challenge for news media outlets to adapt to the changing news consumption patterns, as well as they lose advertisers to Big Tech (Facht & Ohlsson, 2021). Furthermore, the credibility for Swedish news media brands is decreasing (Medieakademin, 2021). Here comes the question about the strategies that Swedish news media outlets should use in order to keep their brand credibility in times of social media. Sixteen scientists within media, communication, marketing and brand management were interviewed for this master thesis. Among the conclusions drawn are; the journalistic quality and principles such as objectivity and impartiality should go first; a new innovative business model should be found; social media has changed the landscape for traditional news media outlets; social media algorithms might have increased hostile media effects. / Journalistiken har alltid påverkats av teknologin (Pavlik, 2000, p.229). Det är sociala medier som kan ses som “dagens teknologi”. Samtidigt ändras mönster för hur man konsumerar nyheterna, och 31% av världens befolkning använder Facebook och andra sociala medier för nyhetsläsning (Newman, 2020). Dessutom är det färre som betalar för nyheterna år för år (Medieakademin, 2021). Därför blir det en utmaning för nyhetsmedier att anpassa sig till de nya mönster samtidigt som de tappar i reklamintäkter, och annonsörerna går över till de stora techbolagen (Facht & Ohlsson, 2021). Därtill har förtroende för medierna de senaste tio åren minskat (Medieakademin, 2021), och här kommer frågan om hur ska svenska nyhetsmedier bete sig i en tid av sociala medier. För den här studien har sexton forskare inom media, kommunikation, marknadsföring och varumärke intervjuats. Enligt de slutsatser som dras, ska nyhetsmedierna satsa på kvalitativt innehåll; följa de journalistiska principerna; försöka hitta en ny affärsmodell; sociala medier har förändrat medielandskapet; algoritmer på sociala medier kan ha förstärkt hostile media effect.

Att identifiera feltyper är ett komplext arbete som innefattar många olika begrepp, strategier och svårigheter. Syftet med denna litteraturstudie var att identifiera feltyper i addition hos elever med svårigheter och elever utan svårigheter i matematik. Litteraturstudien har genomförts genom att granska, samla in och bearbeta forskning som besvarar våra frågeställningar och likaså studiens syfte. Vid insamling av data användes UniSearch och ERIC som sökmotorer, där vi använde oss av databassökning. Resultatet visar vilka feltyper som identifierats inom addition hos elever med och utan svårigheter. För elever med matematiksvårigheter kunde följande feltyper identifieras; omgruppering, räknemisstag, bristande förståelse för positionsvärde och svårigheter med att tillämpa associativa- och kommutativa lagen. För elever utan svårigheter inom matematik kunde följande feltyper identifieras: omgruppering, val av strategier, bristande förståelse för positionsvärde och siffrors värde.

<p>A channel change in digital television is usually conducted at a reference frame, which are sent at certain intervals. A higher compression ratio could however be obtained by sending reference frames at arbitrary long intervals. This would on the other hand increase the average channel change time for the end user. This thesis investigates various approaches for reducing the average channel change time while using arbitrary long intervals between reference frames, and presents an implementation and evaluation of one of these methods, called Baydec.</p><p>The approach of Baydec for solving the channel switch problem is to statistically estimate what the original image looked like, starting with an incoming P-frame and estimate an image between the original and current image. Baydec gathers statistical data from typical video sequences and calculates expected likelihood for estimation. Further on it uses the Simulated Annealing search method to maximise the likelihood function.</p><p>This method is more general than the requirements of this thesis. It is not only applicable to channel switches between video streams, but can also be used for random access in general. Baydec could also be used if an I-frame is dropped in a video stream.</p><p>However, Baydec has so far shown only theoretical result, but very small visual improvements. Baydec produces images with better PSNR than without the method in some cases, but the visual impression is not better than for the motion compensated residual images. Some examples of future work to improve Baydec is also presented.</p>

A channel change in digital television is usually conducted at a reference frame, which are sent at certain intervals. A higher compression ratio could however be obtained by sending reference frames at arbitrary long intervals. This would on the other hand increase the average channel change time for the end user. This thesis investigates various approaches for reducing the average channel change time while using arbitrary long intervals between reference frames, and presents an implementation and evaluation of one of these methods, called Baydec. The approach of Baydec for solving the channel switch problem is to statistically estimate what the original image looked like, starting with an incoming P-frame and estimate an image between the original and current image. Baydec gathers statistical data from typical video sequences and calculates expected likelihood for estimation. Further on it uses the Simulated Annealing search method to maximise the likelihood function. This method is more general than the requirements of this thesis. It is not only applicable to channel switches between video streams, but can also be used for random access in general. Baydec could also be used if an I-frame is dropped in a video stream. However, Baydec has so far shown only theoretical result, but very small visual improvements. Baydec produces images with better PSNR than without the method in some cases, but the visual impression is not better than for the motion compensated residual images. Some examples of future work to improve Baydec is also presented.

The viability of using rule-based systems for part-of-speech tagging was revitalised when a simple rule-based tagger was presented by Brill (1992). This tagger is based on an algorithm which automatically derives transformation rules from a corpus, using an error-driven approach. In addition to performing on par with state of the art stochastic systems for part-of-speech tagging, it has the advantage that the automatically derived rules can be presented in a human-readable format. In spite of its strengths, the Brill tagger is quite language dependent, and performs much better on languages similar to English than on languages with richer morphology. This issue is addressed in this paper through defining rule templates automatically with a search that is optimised using Genetic Algorithms. This allows the Brill GA-tagger to search a large search space for templates which in turn generate rules which are appropriate for various target languages, which has the added advantage of removing the need for researchers to define rule templates manually. The Brill GA-tagger performs significantly better (p&lt;0.001) than the standard Brill tagger on all 9 target languages (Chinese, Japanese, Turkish, Slovene, Portuguese, English, Dutch, Swedish and Icelandic), with an error rate reduction of between 2% -- 15% for each language. / Da Brill (1992) presenterte sin enkle regelbaserte ordklasse-tagger ble det igjen aktuelt å bruke regelbaserte system for tagging av ordklasser. Taggerens grunnlag er en algoritme som automatisk lærer seg transformasjonsregler fra et korpus. I tillegg til at taggeren yter like bra som moderne stokastiske metoder for ordklasse-tagging har Brill-taggeren den fordelen at reglene den lærer seg kan presenteres i et format som lett kan oppfattes av mennesker. Til tross for sine styrker er Brill-taggeren relativt språkavhengig ettersom den fungerer mye bedre for språk som ligner engelsk enn språk med rikere morfologi. Denne oppgaven forsøker å løse dette problemet gjennom å definere regelmaler automatisk med et søk som er optimert med Genetiske Algoritmer. Dette lar Brill GA-taggeren søke gjennom et mye større område enn den ellers kunne ha gjort etter maler som i sin tur genererer regler som er tilpasset målspråket, hvilket også har fordelen at forskere ikke trenger å definere regelmaler manuelt. Brill GA-taggeren yter signifikant bedre (p&lt;0.001) enn Brill-taggeren på alle 9 målspråk (Kinesisk, Japansk, Tyrkisk, Slovensk, Portugisisk, Engelsk, Nederlandsk, Svensk og Islandsk), med en feilprosent som er mellom 2% og 15% lavere i alle språk. / När Brill (1992) presenterade sin enkla regelbaserade ordklasstaggare blev det återigen aktuellt att använda regelbaserade system för taggning av ordklasser. Taggaren är baserad på en algoritm som automatiskt lär sig transformationsregler från en korpus. Bortsett från att taggaren fungerar lika bra som moderna stokastiska metoder för ordklasstaggning har den också fördelen att reglerna som den lär sig kan presenteras i ett format som lätt kan läsas av människor. Trots sina styrkor är Brill-taggeren relativt språkberoende i och med att den fungerar mycket bättre för språk som liknar engelska än för språk med rikare morfologi. Den här uppsatsen försöker att lösa detta problem genom att definiera regelmallar automatiskt med en sökning som är optimerad med Genetiska Algoritmer. Detta gör att Brill GA-taggaren kan söka genom ett mycket större område än den annars skulle ha kunnat göra efter mallar som i sin tur genererar regler som är anpassade för målspråket. Detta har också fördelen att forskare inte behöver definiera regelmallar manuellt. Brill GA-taggeren får signifikant bättre träffsäkerhet (p&lt;0.001) än Brill-taggeren på alla 9 målspråken (Kinesiska, Japanska, Turkiska, Slovenska, Portugisiska, Engelska, Nederländska, Svenska och Isländska), med en felprocent som är mellan 2% och 15% lägre för alla språk.

Scania has been working with statistics for a long time but has invested in becoming a data driven company more recently and uses data science in almost all business functions. The algorithms developed by the data scientists need to be optimized to be fully utilized and traditionally this is a manual and time consuming process. What this thesis investigates is if and how well evolutionary algorithms can be used to automate the optimization process. The evaluation was done by implementing and analyzing four variations of genetic algorithms with different levels of complexity and tuning parameters. The algorithm subject to optimization was XGBoost, a gradient boosted tree model, applied to data that had previously been modelled in a competition. The results show that evolutionary algorithms are applicable in finding good models but also emphasizes the importance of proper data preparation. / Scania har länge jobbat med statistik men har på senare år investerat i att bli ett mer datadrivet företag och använder nu data science i nästan alla avdelningar på företaget. De algoritmer som utvecklas av data scientists måste optimeras för att kunna utnyttjas till fullo och detta är traditionellt sett en manuell och tidskrävade process. Detta examensarbete utreder om och hur väl evolutionära algoritmer kan användas för att automatisera optimeringsprocessen. Utvärderingen gjordes genom att implementera och analysera fyra varianter avgenetiska algoritmer med olika grader av komplexitet och trimningsparameterar. Algoritmen som var målet för optimering var XGBoost, som är en gradient boosted trädbaserad modell. Denna applicerades på data som tidigare hade modellerats i entävling. Resultatet visar att evolutionära algoritmer är applicerbara i att hitta bra modellermen påvisar även hur fundamentalt det är att arbeta med databearbetning innan modellering.

Evolutionära algoritmer har visat sig vara effektiva för att utveckla spelnivåer. Dock finns fortfarande ett behov av nivåer som både uppfyller de krav som spelen har, samt att nivåerna som skapas ska vara så olika som möjligt för att uppmuntra upprepade spelomgångar. För att åstadkomma detta kan man använda Novelty Search. Dock saknar Novelty Search funktioner som gör att populationen vill uppfylla de krav som nivåerna ska ha. Arbetet fokuserar därför på att jämföra två Novelty Search baserade algoritmer som båda uppmuntrar kravuppfyllning: Feasible Infeasible Novelty Search (FINS) och Pareto based Multi-objective evolutionary algorithm (PMOEA) med två mål: krav och Novelty Search. Studien jämför algoritmerna utifrån tre värden: hur stor andel av populationen som följer de ställda kraven, hur bra dessa individer är på att lösa ett nivårelaterat problem samt diversiteten bland dessa individer. Utöver PMOEA och FINS implementeras även en Novelty Search algoritm och en traditionell evolutionär algoritm. Tre experiment genomförs där nivåernas storlek och antalet krav varierade. Resultatet visar att PMOEA var bättre på att skapa fler individer som följde alla kraven och att dessa individer överlag var bättre på att optimera lösningar än vanlig Novelty Search och FINS. Dock hade FINS högre diversitet bland individerna än alla algoritmerna som testades. Studiens svaghet är att resultatet är subjektivt till algoritmernas uppsättning i artefakten, som sådan borde framtida arbeten fokusera på att utforska nya uppsättningar för att generalisera resultatet.

Studien syftar till att undersöka inställningen till automatiserat beslutsfattande inom rekrytering med fokus på urvalsförfarandet, samt hur aktörerna anser att företaget och den arbetssökande skulle kunna påverkas av detta. Studien har även som avsikt att undersöka aktörernas syn på framtidens rekrytering. Det har endast gjorts ett begränsat antal studier som kombinerar rekrytering och automatiserat beslutsfattande, vilket motiverade denna studie. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med personer från åtta svenska företag med en tydlig koppling till rekrytering.Studien baseras på teorier om beslutsfattande och rekrytering, som visar på olika perspektiv på hur människor inte har förmågan att fatta fullständigt rationella beslut. Tidigare forskning som tas upp visar att datorer har större kapacitet att hantera information vilket gör att datorer i de flesta fall tar mer träffsäkra beslut än människor. Vårt resultat visar att samtliga företag inte använder sig av automatiserat beslutfattande i urvalsprocessen idag, men att majoriteten ställer sig positivt till användningen av en sådan metod. De anser att både företaget och den arbetssökande skulle påverkas positivt. Företaget i perspektivet att rekryteringsprocessen skulle kunna bli mer effektiv vilket innebär att fler kandidater och ansökningar kan hanteras. De tror även att kvaliteten och matchningen skulle kunna förbättras genom användningen av automatiserat beslutsfattande. Den arbetssökande skulle kunna påverkas positivt på så sätt att en mer objektiv bedömning skulle kunna genomföras.  Studien visar att det finns en positiv uppfattning om att använda sig avautomatiserat beslutsfattande inom rekrytering. Därför finns det tillfälle att ifrågasätta den traditionella rekryteringsprocessen som används i Sverige idag. Detta grundar sig främst i problemet med felrekryteringar, men även den ökade belastningen på rekryterare på grund av digitaliseringen. Genom att införa automatiserat beslutsfattande visar denna studie på att dessa problem skulle kunna minskas men även att man kan uppnå en högre grad av rationalitet i beslutsfattandet. Därav bör man utveckla och nyansera teorierna om rationellt beslutsfattande och den traditionella rekryteringsprocessen.

En digitalisering av elnätsberedning har lett till möjligheter att i en digital beredningsplattform undersöka möjligheterna för algoritmer vilka syftar till att effektivisera, kvalitetssäkra samt reducera miljöpåverkan. Rapporten behandlar en behovsundersökning av ett antal algoritmer i en beredningsplattform. Rapporten beskriver med grafiska metoder hur dessa algoritmer kan konstrueras, men även en metod för att tyda och transformera beredningsplattformens rådata till algoritmernas indata presenteras. De framtagna algoritmerna kan användas för underlag vid beslut, vilket kan leda till faktorer som minskad miljöpåverkan, ökad kvalitet och hållbarare samt effektivare arbetsprocesser. Ytterligare föreslås en framtida struktur med algebraisk grafteori för beräkningsalgoritmer i plattformen. / Digitization of working methods has led to the possibility of investigating the possibilities for algorithms in a processing platform for power grids. This report presents a needs assessment for a number of algorithms in a processing platform for power grids. The report describes through graphical methods how such algorithms can be constructed, and presents a methodology for interpreting and transforming the raw data from the platform into input data for such algorithms. The algorithms can be used as a basis for decision-making, potentially leading to reduced environmental impact, improved quality, and more sustainable and efficient work processes. Further, a future structure with algebraic graph theory is suggested for the platform.

Detta arbete undersöker användningen av evolutionära algoritmer för framtagning och utvärdering av byggordningar i RTS-spel. Syftet var att undersöka om just evolutionära tekniker kan uppnå lika bra resultat som skriptade byggordningar då evolutionära tekniker oftast är billigare att utveckla.För att undersöka denna problemställning utvecklades en applikation med en experimentmiljö och en Artificiell Intelligens (AI) med evolutionär algoritm. Denna applikation och AI användes sedan för utvärdering av framtagna byggordningar.Resultatet antyder att evolutionära tekniker kan uppnå lika bra kvalitet som de skriptade byggordningarna.Något som krävs i detta arbete är fördefinierade skript för byggordningar för att köra evolutionen men något som skulle vara intressant att kolla på är coevolution. Med coevolution hade det varit möjligt evolvera fram byggordningar utan dessa färdiga skript genom att köra evolutionen mot individer i samma population.