Studien syfte har varit att skapa djupare förståelse om vilka kunskaper Svenska företag har om algoritmens påverkan på digital personaliserad marknadsföring, samt hur företag kan nyttja algoritmerna för att förbättra sin digitala personaliserade marknadsföring. För undersöka detta har tre forskningsfrågor formulerats; “Vilka kunskaper om algoritmernas påverkan på den digitala personaliserade marknadsföringen är viktiga för företag?”, “Hur kan företag använda algoritmer på sociala plattformar för att utveckla sin digitala personaliserade marknadsföring?” samt “Hur kan företag hantera nackdelarna med algoritmer på sociala plattformar?”. Studien grundar sig i teorier om algoritmen samt digital personaliserad marknadsföring, och primärdata har samlats in genom kvalitativa djupintervjuer med experter inom digital marknadsföring. Studien visar på att kunskaper om algoritmens funktion är viktig för att lyckas med digital personaliserad marknadsföring. Vidare visar studien på att företag saknar kunskaper som är viktiga för att lyckas med personaliserad marknadsföring, vilket leder till bortkastade resurser. Företag behöver satsa på innehåll, sökoptimering och utveckla sina marknadsföringsstrategier för att lyckas nå ut till önskat kundsegment. Studien visar även på vikten av kundrelationer och förståelse för kundernas sökbeteenden för att lyckas personalisera annonser.

Sveriges Radio stores their data in large archives which makes it hard to retrieve specific information. The sheer size of the archives makes retrieving information about a specific event difficult and causes a big problem. To solve this problem a more consistent use of metadata is needed. This resulted in an investigation about metadata and keyword genera-tion.The appointed task was to automatically generate keywords from transcribed radio shows. This included an investigation of which systems and algorithms that can be used to generate keywords, based on previous works. An application was also developed which suggests keywords based on a text to a user. This application was tested and compared to other al-ready existing software, as well as different methods/techniques based on both linguistic and statistic algorithms. The resulting analysis displayed that the developed application generated many accurate keywords, but also a large amount of keywords in general. The comparison also showed that the recall for the developed algorithm got better results than the already existing software, which in turn produced a better precision in their keywords. / Sveriges Radio sparar sin data i stora arkiv vilket gör det svårt att hitta specifik information. På grund av denna storlek blir uppgiften att hitta specifik information om händelser ett stort problem. För att lösa problemet krävs en mer konsekvent användning av metadata, därför har en undersökning om metadata och nyckelordsgenerering gjorts.Arbetet gick ut på att utveckla en algoritm som automatisk kan generera nyckelord från transkriberade radioprogram. Det ingick också i arbetet att göra en undersökning av tidigare arbeten för att se vilka system och algoritmer som kan användas för att generera nyckelord. Dessutom utvecklades en applikation som generar färdiga nyckelord som förslag till en användare. Denna applikation jämfördes och utvärderades med redan existerande program. Metoderna som använts bygger på både lingvistiska och statistiska algoritmer. En analys av resultaten gjordes och visade att den utvecklade applikationen genererade många precisa nyckelord, men även till antalet stora mängder nyckelord. Jämförelsen med ett redan existe-rande program visade att täckningen var bättre för den utvecklade applikationen, samtidigt som precisionen var bättre för det redan existerande programmet.

Streaming av film är populärare än någonsin. År 2021 nådde streamingtjänsten Netflix fler än 200 miljoner användare världen över. Det som fångar kundens uppmärksamhet för en film/serie på Netflix är thumbnail-bilden. Dessa bilder styrs av algoritmer och väljs baserat på användares tittarhistorik – de ser annorlunda ut användare emellan och ändras frekvent. Filmaffischer har historiskt sett varit viktiga i marknadsföring av filmer, men har en statisk design till skillnad från thumbnail-bilder. Thumbnail-bilder och filmaffischer är paratexter till en film; paratexterna bidrar till helhetsintrycket av filmen. Denna uppsats undersöker hur kommunikationen ser ut i algoritmbaserade thumbnail-bilder och traditionella filmaffischer, sett ur perspektiven genre och handling. Detta görs genom en semiotisk bildanalys och en kvalitativ intervju med åtta Netflix-användare. Materialet som undersöks är Netflix thumbnail-bilder tillhörande nio filmer/serier och samma filmer/seriers affisch från IMDb. I intervjuerna visas materialet både med och utan text för att undersöka typografins kommunikativa förmåga och om grafiska element spelar in i tolkningen. Resultaten visar att filmaffischer förmedlar genre och handling något bättre än thumbnail-bilder, samt att typografi har kommunikativa egenskaper. Vissa tecken förmedlar direkt genre; används dessa tecken effektivt kan en bild kommunicera genre utan text. I vissa fall behövdes text och grafik för att tolka budskapet mer korrekt vilket stärker vikten av grafisk design. Uppsatsen hävdar att Netflix över tid utmanar de klassiska affischerna genom att summan av de potentiella thumbnail-bilderna sammantaget kommunicerar filmen/seriens innehåll mer nyanserat och därmed mer kommunikativt än de statiska affischerna.

The purpose of this thesis is to gain knowledge about why young women in Sweden use Instagram, and how they feel when Instagram presents categories based on their interests and interactions. The thesis is based on previous research about the purpose of use, the behavior of algorithms, the adjustment of categories by relevance and the user experience. When combining previous research and the results gathered from several interviews with women between 18 - 30 years old who use Instagram, greater knowledge about the subject can be developed. The interviews gathered information about the interviewees' purpose of use and the user experience of Instagram's relevance adjusted categories. The results showed that women use Instagram to keep themselves updated about friends and family, get motivated in different sports activities and to compare themselves with other users. Although the content of the categories doesn’t always match the users’ desired content, the experience is generally positive. The possibilities with the function outweigh the concerned feelings that many of the users experienced with the categories.

To be able to present its user with personal and relevant content and thus the best user experience, Instagram constantly updates and modifies its algorithms. This bachelor thesis investigates how continuous changes in algorithms on Instagram are affecting the social media strategies and activities for professional account holders such as companies, influencers and other media profiles. To approach the issue, email-based interviews and content analysis have been used as qualitative methods in the study. These two methods have allowed this thesis to examine in what way continuous changes of the algorithms can result in an experience of increased difficulty according to professional account holders in terms of their marketing activity. Aswell, it examines whether the sorting mechanism contributes to a perception of reduced visibility on the platform. The thesis discusses relevant factors to execute marketing activity effectively and successfully on the platform; these factors are summarized into a need for engagement and interaction, visibility and knowledge of the consumer's interaction pattern. How these factors matter is described in the study. After analysis of collected data it was found what account holders consider negative with Instagram’s algorithms, which is answered in this thesis. The result of the study shows that there is a perceived reduction in visibility and increased difficulty for professional account holders in terms of marketing activities. From a larger perspective, the study discusses potential challenges in terms of how algorithms and content filtering can affect the whole field of Information Architecture.

Since the introduction of a new national curriculum for the upper secondary schools of Sweden in 2011 the syllabus for the programming subject has undergone two major revisions. The aim of this study was to investigate how teachers reacted to these revisions and how they felt their teaching practice was affected by them. Data collection was conducted with an online questionaire. Concepts taken from curriculum theory are used to classify the revisions and analyse the responses. Results indicate that not all teachers interpret the syllabus the same way and that there is an element of tradition in programming education that may have greater influence on teacher practice than the actual text of the syllabus. The conclusion is that changes in the syllabus may have only small effects on many of the teachers and that newly introduced content that is not explained to them may be misinterpreted or ignored.

Studien undersöker hur ungdomar som växt upp i en digital värld förhåller sig källkritiskt tillinformation de tar del av på digitala plattformar, hur medvetna de är angående personaliseringen påinternet och hur det påverkar deras flöde. Syftet med studien är att ta reda på hur unga förhåller sig tilloch upplever de uppkomna effekterna som följd av deras användande. Vidare diskuterar studien hurungdomar värderar olika typer av källor och vad deras erfarenheter eller upplevelser är av detpåverkade flödet.Undersökningen är genomförd med en kvalitativ metod genom tre stycken fokusgrupper. Empirinutgörs av datainsamling via samtal med fokusgrupper om fyra deltagare vid tre olika tillfällen. Varjesamtal varade mellan 45 - 60 minuter.Resultatet visar att respondenterna märkt av att deras flöde personaliserats men att de inte vet varföreller hur det går till. Vidare visar också resultatet att samtliga respondenter upplever att de är väldigtkällkritiska och att de pratar mycket om värdet av källkritik i skolan, men då endast förankrat tillfaktasökande. I diskussionerna togs det upp hur användaren också kan eller bör ha källkritik gentemotinfluencers, olika nyhetssajter och privatpersoner. / The study examines how young people who grow up in a digital world relate to critical information tothe information they take on digital platforms, how aware they are about personalization on theinternet and how it affects their flow. The purpose of the study is to find out how young people arerelated to and experience the effects that arise from their use. Furthermore, the study discusses howyoung people value different types of sources and what their experiences or experiences are from theinfluenced flow.The survey was conducted with a qualitative method through three focus groups. The empirical dataconsists of a collection via conversation with focus groups of four participants on three differentoccasions. Each call lasted between 45 - 60 minutes.The result shows that respondents noticed that their flow was personalized but that they do not knowwhy or how they are. Furthermore, the result shows that all respondents feel that they are very sourcecriticaland that they talk a lot about the value of source criticism in school, but then only anchored tothe fact-finding requests. In the discussions it was raised how the user may or should have sourcecriticism against influencers, different news sites and individuals.

No description available.

Denna uppsats tar sitt ursprung i den utbredda och erkända forskningen om att affekter har en betydande roll för inlärning och prestation. Pehkonen (2001) konstaterar att uppfattningar om matematik verkar som en dold faktor i undervisningen och Debbelis et al. (2006) studerar betydelsen av affekter och fastslår att hur elever förhåller sig till sina affekter spelar en avgörande roll vid problemlösning.Vi genomförde intervjuer med fyra gymnasieelever som tillsammans läste matematikkurs C. Eleverna fick fyra problemlösningsuppgifter som konstruerades för att utmana de föreställningar Pehkonen (2001) beskriver som ogynnsamma vid problemlösning: Att en matematisk lösning alltid ska innehålla tal och att matematik färdigheter mestadels består av att man skall veta och komma ihåg vad som ska göras. Under intervjuerna såg vi återkommande tendenser till att dessa föreställningar förekommer och påverkade elevernas tillvägagångssätt och förmågor vid problemlösning. Utöver detta kunde vi även urskilja ett flertal exempel på vilket sätt elevernas förhållande till affekter hade för inverkan på deras prestationer och på olika sätt bilda så kallade affektiva vägar.

Matchning av personer inom olika grupper och intressen har blivit allt vanligare på olika typer av plattformar. Matchning är processen att föra samman två eller flera objekt baserat på givna parametrar. Hos ReumaKompis, som är en del av Reumatikerförbundet Stockholm, används matchning för att matcha ihop reumatiker som vill ha stöd och någon att prata med om sin reumatiska sjukdom. Denna manuella matchning genomförs av ReumaKompis och är enligt förbundet en mycket tidskrävande process som kräver resurser i både material och arbetskraft. Därmed behöver ReumaKompis hjälp med att matcha ihop personer med varandra på ett mer automatiserat sätt. I detta examensarbete har en fallstudie gjorts där det undersöks hur man kan ta fram ett matchningsverktyg i form av en webbapplikation för att matcha ihop reumatiker med varandra utifrån diagnos och sjukdomstid. Detta matchningsverktyg är tänkt att hjälpa personer med reumatism att matchas ihop hos ReumaKompis. I rapporten undersöks den tidigare matchningsprocessen för att avgöra vad som behövs och vilka åtgärder som behöver vidtas för att matchningsverktyget ska kunna ersätta den tidigare matchningsprocessen. Undersökningen består av att hitta tillgängliga matchningsalgoritmer som kan användas i matchningsverktyget. För att göra matchningsverktyget användbart och testbart har en webbapplikation tagits fram. Resultatet av fallstudien visar att det är möjligt att förbättra matchningen för reumatiker med ett datoriserat matchningsverktyg avsett för reumatiker. Förbättringen av matchningen har uppnåtts i ökad tillgänglighet, då användarna kan matchas när som helst om det finns någon att matchas med. / Matching people within different groups and interests has become increasingly common on different types of platforms. Matching is the process of bringing together two or more objects based on given parameters. At ReumaKompis, which is part of the Stockholm Rheumatism Association, matching is used to match rheumatics who want support and someone to talk to about their rheumatic disease. This manual matching is carried out by ReumaKompis and is, according to the union, a very time-consuming process that requires resources in both materials and manpower. Thus, ReumaKompis needs help with matching people with each other in a more automated way. In this thesis, a case study has been done where it is investigated how to develop a matching tool to match rheumatologists with each other based on diagnosis and time of illness. This matching tool is intended to help people with rheumatism to be matched together at ReumaKompis. The report examines the previous matching process to determine what is needed and what measures need to be taken for the matching tool to replace the previous matching process. The survey consists of finding available matching algorithms that can be used in the matching tool. To make the matching tool useful and testable, a web application has been developed. The results of the case study show that it is possible to improve the matching for rheumatics with a digital web-based matching tool intended for rheumatics. The improvement of the matching has been achieved in increased accessibility, as the users can be matched at any time if there is someone to match with.