Den här vetenskapliga essäns syfte är att belysa svårigheterna i att hantera en mångkulturell skola och vikten av att ha en interkulturell kompetens. Essän bygger på tankar kring att bejaka kulturell identitet och tankar om allas lika värde. Jag vill också visa på hur läroplanen förhåller sig till kulturell identitet och allas lika värde. Essän speglar egna erfarenheter som används i en utvecklande process och ett reflekterande skrivande. Slutsatsen visar att fritidspedagogerna i dagens mångkulturella skola möter flera hinder. Fritidspedagogerna behöver utbildas mer i hur styrdokumenten ska tolkas, för att skapa ett enat synsätt och en interkulturell kompetens samt för att kunna möta barnen och sig själva i svåra situationer.

No description available.

The aim of this study is to contribute knowledge of how preschool teachers work with equal value. My questions has been about how preschool teachers do to show children every humans equal value and how they do to meet all children based of this idea. I have used individual qualitative interviews whit 4 preschool teachers as the method for this study. In my result I have found that the preschool teachers worked a lot with equal values. Some preschool teachers worked in different ways every day using different methods like valuational and themelike activities. Common for all the preschool teachers is that they all say that it is extremely important to use the everyday interactions with the children to make them learn the importance of and meaning of every humans equal rights. Previous research and literature shows that it is important to work as a role model for the children. This is something that the preschool teachers I interviewed talk about as well. / Syftet med detta arbete är att bidra med kunskap om hur förskollärare arbetar med allas lika värde. Mina frågeställningar har handlat om hur förskollärare gör för att visa på allas lika värde samt hur förskollärarna gör för att bemöta barnen utifrån denna tanke. Jag har använt mig av kvalitativa intervjuer med 4 förskollärare som metod för arbetet. I mitt resultat fann jag att förskollärarna arbetade mycket med allas lika värde, på några av avdelningarna dagligen med hjälp av bland annat värderings- och temainriktade aktiviteter. Gemensamt för mitt resultat är att förskollärarna på alla avdelningar betonar vikten av samspelet med barnen för att få ut kunskap om allas lika värde. Att vara en förebild är även något jag kan se förskollärarna jag intervjuat och tidigare forskning samt litteratur jag läst lägger stort fokus vid.

Syftet med denna studie har varit att undersöka pedagogers syn på goda relationer till elever, vad dessa kan innefatta och hur de bibehålls. Vi har synliggjort detta genom att vi i första hand har observerat, detta låg sedan till grund för formuleringen av intervjufrågor. I denna studie intervjuades sex pedagoger verksamma på fyra skolor, dessa var belägna i en små,- respektive storstad. Tidigare forskning på området visar att det finns en viss problematik i pedagogernas förmedling av värdegrunden. Detta på grund av att värdegrunden innefattar en mängd begrepp som är komplexa och även öppet för diverse tolkningar. Vidare visar även tidigare forskning på att relationsskapandet mellan pedagog och elev till största del är pedagogernas ansvar och det är även i huvudsak deras uppgift att ge elever verktyg för att själva skapa relationer till andra elever. Resultatet av vår studie bekräftar tidigare forskning, nämligen att värdegrunden är svår att anamma och att flertalet pedagoger har olika syn på värdegrundens innebörd. Pedagogerna uttrycker ett gemensamt intresse för pedagogiska diskussioner kring värdegrunden som de i nuläget saknar. En sådan diskussion och ett gemensamt mål skulle enligt pedagogerna generera goda relationer till eleverna. / <p>Godkännandedatum: 2016-06-05</p>

Anyone can end up in a legal dispute. Costs often arise in connection with a legal dispute. The main rule under current legislation is that it is primarily private legal insurance that covers the costs. Alternatively, legal assistance may be required from the state. Legal aid is a social protection that seeks to provide assistance to those who are otherwise unable to attend to their legal affairs. For the right to legal aid, certain conditions must be fulfilled, among other things, the applicant's income must not exceed SEK 260,000 per year. The amount was set by law change in 1999 when an increase in the income limit was implemented, but since then no adjustment has been made. So it has been unchanged for over 20 years! At that time, about 80 percent of the population had the right to legal aid in accordance with the income threshold. Today, the corresponding amount of the population is 36 percent. In the preparatory work to the Legal Aid Act, it is alleged that the income limit would be revised every three years and that it should not be set so low that legal aid only came to help the poorest. At present, the most disadvantaged in society are covered and then there are the rich who can afford a court process themselves. When the large middle group, the majority of ordinary income earners, is excluded, the principle of everyone's equality before the law can also be called into question. The purpose of legal aid is that it should act as a kind of outermost safety net, which can be summed up by the fact that legal aid is currently the only safety net for some but will not be available to others.

Det finns olika sätt att redogöra för social ojämlikhet i dagens samhälle. Studien belyser människors uppfattningar och föreställningar om begreppet allas lika värde för att främja förståelse för social ojämlikhetens omfattning i det svenska samhället. Utöver det, är uppsatsens syfte att studera dessa uppfattningar och föreställningar i relation till intersektionen av genus, ras och religion. Materialet till studien insamlades genom ostrukturerade kvalitativa intervjuer. Informanternas uppfattningar och föreställningar om social ojämlikhet baseras i stor utsträckning på förekomsten av sociala identiteter. Genom dessa sociala identiteter upplever vissa människor ojämlikhet. Religion visar sig vara den mest dominanta aspekten när det kommer till vad som påverkar människors uppfattning om begreppet allas lika värde. I intervjuerna kom det även fram att segregation är en avgörande faktor för ojämlikhet och social skiktning. Detta bidrar till en permanent skiljelinje mellan "vi" och "de" eller till uppfattningen om vad svenskhet och invandrarskap innebär. Studiens resultat visar att det finns ett behov för människor att vara mer medvetna om social identitetsbaserad ojämlikhet och att de borde vara mer öppna för religioner som inte passar in i den svenska kulturen, där religion och kultur hänger samman.

När vi pratar om värdegrund och om skolans värdegrund så finns det vissa värden som inte är förhandlingsbara, för att de är självklara för vår mänskliga samlevnad. Ett av de viktiga är ett alla människors lika värde i betydelsen demokrati och detta värde utgör en slags minsta gemensamma nämnare som alla bör vara överens om.Detta arbete fokuseras på uttrycket ”demokratisk värdegrund”. Syftet med studien är att beskriva och tolka hur lärare uppfattar och förstår skolans demokratiska värdegrund i betydelsen allas lika värde, dels i lärsituationen, dels i mötet lärare-elev. I studien har jag använt mig av intervjuer. Jag har intervjuat fyra stycken lärare. Resultatet visar att inriktningen på demokratisk värdegrund går mot ett perspektiv av humanistiskt och medmänskligt budskap.

En ökande grupp utsatta EU-medborgare ställer krav på att den svenska sjukvården kan möta upp deras behov av vård. Problem uppstår i och med att många utsatta EU-medborgare saknar sjukförsäkring och därmed inte berättigas subventionerad vård i Sverige. Syftet med vår studie är att undersöka erfarenheter från sjuksköterskor i Göteborg som i sitt arbete vårdar utsatta EU-medborgare som saknar sjukförsäkring. En kvalitativ forskningsmetod med semistrukturerad intervjuform används för att nå syftet. I resultatet framkommer att brist på riktlinjer skapar ett vakuum fritt för subjektiva tolkningar hos vårdpersonal som möter den aktuella målgruppen. Ett tydliggörande kring hälso- och sjukvårdens principer i mötet med dessa patienter är av hög relevans för att möjliggöra ett tillhandahållande av jämlik vård för alla patienter. Vi diskuterar kring alla människors lika värde och tillgång till vård utifrån denna aspekt.

Begrepp som alla människors lika värde, solidaritet och mänskliga rättigheter är ledord och värderingar som framgår i den svenska gymnasieskolans övergripande läroplan. Med detta förankrat även i den svenska skollagen är det tydligt att det svenska skolväsendet ska omfattas av undervisningsmoment där dessa förmågor kan tillämpas och utvecklas. I denna kontext har skönlitteraturen en avgörande roll och uppges vara ett av de främsta verktygen för att eleverna ska utveckla förmågor kring alla människors lika värde. Denna studie har sin utgångspunkt i just ovanstående värderingar och har som syfte att genom intervjuer undersöka hur gymnasieelever skildrar att svenskämnets skönlitterära moment berör de förmågor gällande värdegrund och dess fokus på alla människors lika värde som nämns i styrdokumenten. För att uppfylla detta syfte har följande frågeställningar formulerats: På vilket sätt uttrycker eleverna att arbetet med skönlitterära moment i svenskämnet ger dem insikter om värdegrund med fokus på allas lika värde? samt Hur framträder elevernas olika föreställningsvärldar samt olika lässtilar, i relation till allas lika värde, i arbetet med de skönlitterära texter de har tagit del av? Resultatet i studien visar att eleverna snabbt stiger in i den litterära föreställningsvärlden, mycket tack vare att de kan koppla innehållet i texten till sina egna erfarenheter. När eleverna tar del av en text är det först efter avslutad läsning som eleverna vanligtvis svarar på frågor om texten de har läst, antingen skriftligt på egen hand eller i form av boksamtal. I detta avseende uttrycker flertalet elever att de upplever att arbetet med skönlitteraturen blir mer efferent, att de läser för att kunna svara korrekt på de efterföljande frågorna. Under läsningens gång kan dock en mer estetisk läsning förekomma, främst i de fall eleverna lättare känslomässigt kan leva sig in i det de läser. I detta avseende lyfter eleverna att filmmediet ger dem större möjlighet till inlevelse, då de visuella presentationerna ökar inlevelsen.

Genom en skriftlig intervju med strukturerade och öppna frågor samlasförskollärares perspektiv på interaktioner i tamburen in. Tolkning av förskollärarnassvar visar att det, som är viktigt för att en bra interaktion ska ske mellan barn ochvuxen i en tambursituation, krävs tid för kommunikation genom en väl utveckladarbetsstrategi. Bidraget av denna studie kan användas som inspiration förreflektionsarbete för att förbättra för alla som har förskolan som sin arbetsmiljö,vuxen som barn.