A presente tese tem como objetivo identificar e entender o processo de tomada de decisão dos produtores rurais de Sant’Ana do Livramento considerando os seus fatores motivacionais e critérios de escolhas. Para tanto, foi estudado a gênese histórico-social de ocupação da região pesquisada, a evolução das teorias de gestão organizacional, bem como o processo de tomada de decisão como elemento fundamental da gestão organizacional. Baseado nos fundamentos e princípios da Teoria da Decisão, na abordagem dos sistemas agrários e no estudo de Ruth Gasson (1973) sobre as orientações decisórias no âmbito dos produtores rurais elaborou-se o tripé para o desenvolvimento e compreensão da análise dos resultados obtidos junto aos produtores rurais de Sant’Ana do Livramento/RS/Brasil. Os dados evidenciaram uma estrutura agrária alicerçada em pequenos, médios e grandes produtores. A maior presença de pequenos produtores não alterou o sistema agrário pecuária de corte e ovinocultura como principal fonte de renda (56%). A pecuária de corte é a principal fonte de renda para 54,9% dos pequenos produtores, 94,3% para os médios produtores e 93,6% para os grandes produtores. A análise permitiu identificar o predomínio da pecuária de corte em áreas que as condições morfológicas dos solos impossibilitam a agricultura em larga escala, no entanto está presente em todos os distritos políticos do município. A informação é um elemento fundamental para o processo decisório e foi constatado que 67,86% dos produtores acessam algum meio de informação diariamente. Os meios de informação mais acessados são a televisão (28%) e o rádio (22,3%). A principal fonte de informação apontada foi os demais produtores rurais, (27,8%). As principais limitações para a expansão dos negócios residem nas estradas, crédito de custeio e comercialização. A análise permitiu identificar no processo de tomada de decisão que os fatores motivacionais não são somente de ordem econômica, mas também de ordem expressiva, social e intrínseca, conforme Gasson (1973). Os motivos que norteiam as decisões dos produtores são de ordem econômica (33,9%), entre estes predominando a motivação de transmitir os negócios para os filhos; contudo com valores próximos estão os motivos expressivos (32,7%), como o da satisfação em trabalhar na atividade rural; sequencialmente os motivos de ordem social (19%) e os de ordem intrínseca (13,7%), onde se ressalta como a quinta motivação mais relevante entre todos os produtores a qualidade de vida. Conclui-se que existe um processo cognitivo racional lógico que determinou uma racionalidade decisória dos produtores rurais, amparada no nível de conhecimento, valores e crenças e na capacidade e hábitos desenvolvidos. / This thesis aims to identify and understand the farmers’ decision-making process in Sant’Ana do Livramento, considering their motivational factors and selection criteria. Therefore, the social-historical genesis of the occupation of the researched region, the development of organizational management theories, and the decision-making, the latter as a crucial element for the organizational management, were studied. Based on the fundamentals and principles of the Decision Theory, in approaching agrarian systems, and on Ruth Gasson’s study (1973) about the decision-making guidelines of the farmers’ scope, the tripod for the development and understanding of the analysis of the results obtained with the farmers from Sant’Ana do Livramento, RS, Brazil, was, then, prepared. Data evidenced an agrarian structure grounded in small, medium and large farmers. The greater presence of small farmers did not change the agrarian, beef cattle and sheep husbandry system as the main income source (56%). Livestock farming is the main income source for 54.9% of the small producers, 94.3% for medium-sized producers, and 93.6% for large farmers. In addition, the analysis allowed identifying the predominance of beef cattle in areas that morphological soil conditions prevented large-scale farming, although being present in all political districts of the municipality. Moreover, information is a fundamental element for the decision-making process and it was found that 67.86% of the farmers access some media daily. The most accessed media are: television (28%) and radio (22.3%). The main source of information mentioned was other farmers, (27.8%). And the main constraints for business expansion occur on the roads, operating credit and marketing. The analysis also allowed identifying that in the decision-making process the motivational factors are not only from the economic order, but also from the expressive order, social and intrinsic, according to Gasson (1973). The reasons that guide the farmers’ decisions are from the economic order (33.9%), predominating, among them, the motivation of transmitting the business to their children; however, the expressive reasons demonstrate approximate values (32.7%), such as the satisfaction of working in the rural activity; subsequently, the social reasons (19%), and those from intrinsic nature (13.7%), where it emerges as the fifth most relevant motivation among all farmers, the quality of life. Finally, there is a logical-rational cognitive process that determined the interim rationality of the rural producers, sustained in the knowledge level, values and beliefs, and in the ability and habits developed.

IT står för 2 % av det globala utsläppet av koldioxid vilket kan jämställas med utsläppet från flygindustrin. Trots det, och ihop med det externa tryck från samhället att arbeta mer hållbart, har majoriteten av Sveriges kommuner inte en strategi för hållbar IT. Existerande litteratur inom området är främst inriktad på kommersiella verksamheter vilket bidrar till att denna studie avser undersöka hur arbetet med grön IT förhåller sig i en svensk medelstor kommun som aktivt arbetar med grön IT. Tidigare litteratur menar även att den huvudsakliga motivationsfaktorn till att initiera arbetet med grön IT grundar sig i finansiella motiv vilket bidrog till att studien även avser undersöka vilka motivationsfaktorer som underbygger arbetet i en kommun utan samma vinstintresse. Korrelationen mellan styrdokument och faktiskt arbete avses även att undersökas. Detta då tidigare studier visar att styrdokument kopplat till hållbar utveckling kan användas för att måla upp en falsk bild och vilseleda intressenter gällande det faktiska arbetet med syftet att förbättra sin image. För att uppfylla studiens syfte och tillhandahålla en tillräcklig förståelse genomfördes en kvalitativ undersökning i form av en fallstudie hos en svensk medelstor kommun. Tidigare litteratur låg som grund för den intervjuguide som arbetades fram och som användes vid en semistrukturerad intervju ihop med nyckelpersoner inom kommunen relaterat till arbetet med grön IT. Publika styrdokument, ihop med ett internt, undersöktes för att ta reda på vilken roll dessa spelar i det faktiska arbetet med grön IT. Studiens resultat visar på att grön IT är implementerat ur ett livscykelperspektiv där kommunen tar ansvar i alla dess faser. Vidare visar studien att miljömässiga motiv ligger som grund för arbetet snarare än ekonomiska motiv som tidigare litteratur påvisar. Styrdokumenten i kommunen spelar en viktig och grundläggande roll i arbetet med grön IT och hållbar utveckling, inte minst visionen som genomsyras av att inom en närtid vara framstående i arbetet med hållbar utveckling. / Information technology is accounted for 2 % of the yearly carbon dioxide emissions worldwide. Due to this, the environmental impact from information technology can be compared with the one from the aviation industry. Despite this, and in addition to the pressure from the society to become more sustainable, most of the municipalities in Sweden don’t have an explicitly communicated strategy concerning green IT. The existing literature on the area is mainly focused on green IT in commercial companies. Because of this, and in regard to the low number of municipalities that have a green IT strategy, this study aims to examine how green IT is implemented in a Swedish midsize municipality that is openly working within the green IT-area. Existing literature claims that the main driver for the implementation of green IT is due to financial reasons. Since municipalities don’t have the same financial pressure, this led to further examinations in this study that involves what motivates the municipality to initiate their work concerning green IT. This study also aims to examine the correlation between control documents and the actual work regarding green IT. This is since studies show that existing control documents regarding sustainable development can be used to greenwash activities and therefore don’t matter in the actual work. To answer this and to get the necessary understanding to achieve the purpose of the study, the authors called for a qualitative approach and conducted a single case study in a Swedish midsize municipality. A review of the existing literature helped build an interview guide that was used to conduct a semi structured interview with key persons holding relevant positions in the municipality regarding the implementation of green IT. Public control documents, along with an internal one, were also reviewed to investigate which role they play in the actual implementation. The result of the study demonstrates that green IT is implemented with a life cycle perspective and that the municipality takes responsibility in all the included phases. The study also shows that environmental motivational factors initiate the work with green IT rather than financial ones. Additionally, the control documents play a major role in the work with green IT and sustainable development, especially the vision of the municipality as it’s a progressive one with the aim to be eminent in the sustainable development area in a near future.

Syftet med denna uppsats är att få en inblick i vilka faktorer som eleverna själva upplever ha betydelse för deras skolarbete i ämnet bild. Lärarna menar att låg motivation är ett stort problem i dagens skola och många elever upplever mötet med skolan som meningslös eftersom de inte känner sig delaktiga i det som händer i klassrummet. Eftersom forskning visat att all bildning bygger på motivation känns det viktigt för mig att ta reda på hur jag på bästa sätt ska kunna hjälpa mina elever att hitta den motivation och drivkraft som krävs för att klara av skolarbetet. Min studie bygger på en enkätundersökning där 62 elever i årskurs nio har fått svara på frågor om vilka motivationsfaktorer som de anser ha betydelse respektive sakna betydelse för deras motivation när det gäller det skolarbete som är kopplat till bildlektionerna. Enkätfrågorna är framtagna utifrån de faktorer som enligt litteraturstudier och forskningsresultat visat ha betydelse för motivation till skolarbete. Resultatet av undersökningen visar att eleverna först och främst vill känna sig nöjda med sitt arbete och hur de klarat av att genomföra sina uppgifter. På andra plats när det gäller viktiga motivationsfaktorer hamnar lärarens bemötande. Enkätresultaten bekräftade också min föreställning om att många elever ser bildämnet som ett roligt men tyvärr inte så viktigt skolämne. / The aim of this essay is to get an insight into what factors the pupils themselves perceive are important for their school work in the subject image. The teachers mean that motivation is a major problem in today's school and many students experience the meeting with school as meaningless because they do not feel involved in what is happening in the classroom. Since research has shown that all education is based on motivation, it feels important to me to find out how I can best help my students to find the motivation and driving force needed to cope with school work.   My study is based on a questionnaire survey, where 62 students in grade nine have answered questions about the motivational factors that they consider to be important and not relevant to their motivation regarding the school work associated with the image lessons. The survey questions are based on the factors that, according to literature studies and research results, have shown importance for motivation for school work. The results of the survey show that students first and foremost want to feel satisfied with their work and how they managed to fulfill their tasks. Secondly, when it comes to important motivational factors, the teacher's response ends. The survey results also confirmed my idea that many students view the subject matter as a fun but unfortunately not so important subject matter.

Motivation is considered to be an important factor for employees' well-being in their workplace, and is especially important in digital change work (Gilley et al., 2009). This is due to the company's changing environment since there is a risk that employees' motivation will be affected (ibid.). The problem is that there is still not much research on digital change work having any effect on employee motivation. The purpose of this study is therefore to analyze how digital change work affects employees' motivation in their workplace, as well as what factors influence employee motivation. The analysis is based on the employees and managers point of view from two medium sizes companies in Stockholm.  The study is based on a qualitative research method in form of semi-structured interviews which where conducted at two medium-sized companies in Stockholm. Both companies have an ongoing digital change work. To gain a deeper understanding, the authors interviewed a total of twelve respondents where ten of them are employees and two of them are leaders. The study's results show that digital change work has a positive impact on most employees. The majority have a positive attitude towards the new digital change and feel that the change will facilitate their tasks in the future. The result has also shown that the crucial factors such as appreciation, own responsibility and support from managers can lead to increased motivation among employees in a digital change work. / Motivation anses vara en viktig faktor för medarbetarnas trivsel på arbetsplatsen, och har speciellt stor betydelse vid ett digitalt förändringsarbete (Gilley et al., 2009). Detta med tanke på företagets föränderliga miljö då det finns risk att medarbetarnas motivation påverkas (ibid.). Problemet är att det fortfarande inte finns så mycket forskning om hur ett digitalt förändringsarbete påverkar medarbetarnas motivation. Syftet med denna studie är därför att analysera hur ett digitalt förändringsarbete påverkar medarbetarnas motivation på arbetsplatsen, samt vilka faktorer som har påverkan på medarbetarnas motivation. Detta ska analyseras utifrån medarbetarnas och ledarnas synvinkel. Studien baseras på en kvalitativ forskningsmetod i form av semistrukturerade intervjuer som utfördes på två medelstora företag i Stockholm, vilka har ett pågående digitalt förändringsarbete. För att få en djupare förståelse om ämnet och kunna besvara studiens frågeställning har totalt tolv respondenter intervjuats, varav tio är medarbetare och två ledare. Studiens resultat visar att ett digitalt förändringsarbete har en positiv påverkan på de flesta medarbetare som upplever att förändringen ska underlätta deras arbetsuppgifter i framtiden. Resultatet har även visat att de avgörande faktorerna som kan leda till ökad motivation hos medarbetarna vid ett digitalt förändringsarbete på arbetsplatsen är uppskattning, eget ansvar och stöd från ledare.

Under de senaste decennierna har kraven på organisationer att snabbt kunna anpassa sig till kunderna på sina respektive marknader ökat. Anpassningsförmågan är en avgörande faktor för att en organisation ska kunna behålla sin konkurrenskraftighet. I detta balansarbete mellan kortsiktigt kostnadssparande och långsiktigt intäktsgenererande är det av vikt för organisationer att verka för att behålla sina medarbetare samt att hålla dem motiverade till arbetet. Detta kan ses som att använda sin personalresurs på bästa sätt vilket är syftet med SHRM. Vårt syfte med rapporten var att undersöka motivationsfaktorer i organisationer samt hur SHRM kan användas för att främja dessa Efter genomgång av befintlig forskning har en kvalitativ forskningsstrategi använts där empiriinsamling har skett med skriftliga intervjuer av nio respondenter, från tre olika arbetspositioner i två olika organisationer. Den insamlade empirin har sedan sammanställts och diskuterats motbefintlig forskning. Befintlig forskning delar in motivation i inre och yttre motivation där den inre är kopplad till en individs psykologiska behov och egna vilja. Den yttre motivationen är kopplad till att individen får belöningar, ofta ekonomiska, utifrån sina prestationer. Befintlig forskning påvisar att effekten av yttre motivation är kortsiktig och snabbt avtar. Istället menar forskningen att den inre motivationen är avgörande för att få resultat på lång sikt. Befintlig forskning har även belyst vikten av SHRM utifrån att på bästa sätt koppla personalresurser till organisationsmål. Samt att organisationer, när de tillämpar SHRM, bör fokusera på medarbetarnas motivation för att säkerställa konkurrenskraftighet. Rapporten har i empirin kunnat bekräfta befintlig forskning kopplat till vikten av inre motivation samt att SHRM dessutom kan främja denna genom att vara en HR-strategi som utgår ifrån att se medarbetarna som resurs för att uppnå målen vilket medför att målen blir både tydligare och enklare att uppnå vilket i sin tur leder till mer motiverad personal. Rapporten har även belyst att en viktig del i främjandet av motivation är ett väl fungerande samarbete mellan HR-avdelning och ledning. Rapportens resultat är begränsat till de respondenter och de organisationer som undersökts och kan inte användas för att dra generella slutsatser. / In recent decades, the demands on organizations to be able to quickly adapt to customers in their respective markets have increased. Adaptability is a crucial factor for the organizations ability to maintain its competitiveness. In this balancing act between shortterm cost-saving and long-term increase of revenue it is important for organizations to retain their employees and to keep them motivated. This could be seen as an organizations effort to use its human resources in the best way, which is the purpose of SHRM. The purpose of the report was to investigate motivational factors in organizations and how organizations can promote these with their SHRM-work. After reviewing existing research, a qualitative research strategy has been used where empirical data collection has taken place with written interviews of nine respondents, from three different work positions in two different organizations. The collected empirical data has then been compiled and discussed against existing research. Existing research divides motivation into inner and external motivation where the inner is linked to an individual's psychological needs and own will. The external motivation is linked to the individual receiving rewards, often financial, based on their achievements. Existing research shows that the effect of external motivation is short-term and rapid lydiminishes. Instead, research believes that inner motivation is crucial to achieving long term results. Existing research has also highlighted the importance of SHRM based on the best way to link personnel resources to organizational goals. And that organizations, when applying SHRM, should focus on employee motivation to ensure competitiveness. In the empirical data, the report has been able to confirm existing research linked to the importance of inner motivation and that SHRM can promote this by being an HR strategybased on seeing employees as a resource to achieve the goals, which means that the goals are both clearer and easier to achieve which in turn leads to more motivated employees. The report has also highlighted that an important part of promoting motivation is a well functioning collaboration between the HR department and management. The results of the report are limited to the respondents and the organizations surveyed and cannot be used to draw general conclusions.

Engineers belong to a group of workers that will form a large and important part of the green transition in northern Sweden. At the same time there are many engineers with the right competence in the energy sector that remains missing. To resolve the future skills gap, this essay aims to find an understanding of engineers’ perspectives of the labor market and how to manage and attract the skills needed for a sustainable industrialization in northern Sweden. This essay used qualitative methods, more specifically semi-structured interviews, and thematic analysis, to gather and analyse the collected data. The results of the essay indicate that engineers in the energy sector value development opportunities, flexibility, and the opportunity to achieve a work life balance highly. Thus, salary seems to not form a large part of the engineers most important preferences in their work life. This shows that regardless of what sector a company belongs to, they could focus on and promote motivational factors rather than monetary rewards.

Sverige är Europas mest jämställda land. Däremot anser männen i större utsträckning än kvinnorna att vi lever i ett jämställt samhälle. Den föreliggande studien genomfördes för att undersöka könsskillnader i upplevd jämställdhet i en arbets- och organisationskontext. Studien syftade även till att undersöka samband mellan upplevd jämställdhet och arbetsmotivation. Datainsamlingen genomfördes via en webbenkät vilken besvarades av 60 deltagare. Resultatet visade ingen skillnad i upplevd jämställdhet mellan kvinnor och män. Vidare visade resultatet att graden av jämställdhet förklarade 22 procent av arbetsmotivationen hos kvinnorna och 19 procent hos männen. / Sweden is Europe's most gender-equal country. On the other hand, men to a greater extent than women believe that we live in an equal society. The present study was conducted to investigate gender differences in perceived gender equality in a work and organizational context. The study also aimed to investigate the relationship between perceived gender equality and work motivation. The data collection was carried out via an online questionnaire which was answered by 60 participants. The results showed no difference in perceived equality between women and men. Furthermore, the results showed that the degree of gender equality explained 22 percent of the work motivation for women and 19 percent for men.

Personalomsättning är ett vanligt förekommande problem inom revisionsbranschen. För att förutsäga personalomsättning kan avsikt att byta arbete undersökas. Styrkan i en individs avsikt att byta arbete är en indikation på hur sannolikt det är att individen faktiskt kommer att sluta. Den teori som tillämpats i uppsatsen är Herzbergs tvåfaktorsteori, med fokus på motivationsfaktorerna. Motivationsfaktorerna ansvar, prestationer, bekräftelse, arbetet i sig och utvecklingsmöjligheter är de som skapar tillfredsställelse med arbetet om de finns, men som inte medför missnöje med arbetet om de inte finns. Syfte: Uppsatsen syftar till att bidra med ytterligare kunskap på området kring motivation och en individs avsikt att byta arbete. Detta genom att genomföra en studie med fokus på att undersöka sambanden mellan Herzbergs motivationsfaktorer och förtroendevalda kommunrevisorers avsikt att byta arbete. Uppsatsen syftar även till att undersöka om dessa samband samt avsikten att byta arbete skiljer sig åt med avseende på bakgrundsvariablerna kön, ålder och utbildning. Metod: En kvantitativ metod med ett ändamålsenligt urval har tillämpats för uppsatsen. För datainsamling distribuerades en enkät via Google Formulär till förtroendevalda kommunrevisorer i Region A. För analys av data har korrelationsanalys samt hypotesprövning av Pearsons korrelationskoefficient genomförts, detta för att undersöka samband mellan avsikt att byta arbete och Herzbergs motivationsfaktorer. Därutöver har en multipel regressionsanalys genomförts för att undersöka motivationsfaktorernas påverkan på en individs avsikt att byta arbete. Resultat: Uppsatsens resultat visar signifikanta samband mellan förtroendevalda kommunrevisorers avsikt att byta arbete och motivationsfaktorerna ansvar, bekräftelse och arbetet i sig för samtliga respondenter. Sambandet är för alla dessa variabler negativt. För kvinnor, individer med gymnasieutbildning samt individer med minst treårig högskole-/universitetsutbildning föreligger inget signifikant samband för någon av motivationsfaktorerna. För män kan ett signifikant negativt samband ses för motivationsfaktorerna ansvar, prestationer, bekräftelse, utvecklingsmöjligheter och arbetet i sig. För individer med eftergymnasial utbildning finns ett signifikant negativt samband mellan avsikt att byta arbete och motivationsfaktorerna ansvar, bekräftelse och utvecklingsmöjligheter. Trots signifikanta samband kan det endast påvisas att motivationsfaktorn ansvar påverkar en individs avsikt att byta arbete, till följd av ett signifikant resultat i den multipla regressionsanalysen. Avsikten att byta arbete skiljer sig inte signifikant mellan individer med olika utbildningsnivå eller mellan olika kön. Slutsats: Uppsatsens resultat bidrar med ytterligare kunskap på ett område som redan är välstuderat genom att en ytterligare yrkeskategori och ett geografiskt område studerats. Resultaten kan användas som indikatorer för kommuner i Region A för att bättre kunna förstå, hantera och förebygga personalomsättning bland förtroendevalda kommunrevisorer. / Staff turnover is a common problem in the auditing industry. In order to predict staff turnover, turnover intention can be examined. The strength of the turnover intention is an indication of how likely it is that the individual will actually quit. The theory applied in the essay is Herzberg's two-factor theory, with a focus on the motivational factors. The motivational factors, responsibility, recognition, achievements, work itself, and growth, are those that create satisfaction with the work if they exist, but which do not lead to dissatisfaction with the work if they do not exist.  Purpose:  The thesis aims to examine the relationships between turnover intention and Herzberg's motivational factors. The thesis also aims to examine whether these relationships, and turnover intention, differs regarding the background variables gender, age and education.  Method:  A quantitative method with purposive sampling has been applied to the essay. For data collection, a survey was distributed via Google Formulär to elected municipal auditors in Region A. For analysis of data, a correlation analysis and hypothesis testing of Pearson's correlation coefficient has been performed, in order to examine the relationship between turnover intention and Herzberg's motivational factors. In addition, a multiple regression analysis has been performed to examine the influence of the motivational factors on turnover intention.  Results:  The results of the essay show that significant relationships can be seen between turnover intention and the motivational factors responsibility, confirmation and the work itself for all respondents. The relationship is negative for all these three variables. For women, individuals with upper secondary education and individuals with at least three years of college/university education, there is no significant relationship for any of the motivational factors. For men, a significant negative relationship can be seen for the motivational factors responsibility, performance, confirmation, growth, and the work itself. For individuals with post-secondary education, there is a significant negative relationship between turnover intention and the motivational factors responsibility, confirmation, and growth. Despite significant correlations, it can only be shown that the motivational factor responsibility affects turnover intention, as a result of a significant result in the multiple regression analysis. The turnover intention does not significantly differ regarding educational level or gender. Conclusion:  The results of the thesis contribute with additional knowledge in an area that has already been well studied, by studying an additional category of professions and another geographic area. The results can be used as indicators for municipalities in Region A, in order to better understand, manage and prevent turnover among elected municipal auditors.

Syftet med studien var att beskriva och förklara betydelsen och korrelationen mellan olika motivationsfaktorer vid distansarbete. En enkät utformad i Microsoft Forms användes för att mäta fyra motivationsfaktorer “bekräftelse”, “prestation”, “personlig utveckling” och“ arbetsuppgift” baserade på Hertzbergs motivationsteori. Populationen bestod av anställda som arbetade antingen på distans eller under hybridförutsättningar. Enkäten distribuerades via olika sociala medie-forum avsedda för anställda på distans. Totalt deltog 227 personer i studien och 160 uppfyllde kriterierna för populationen. Dataanalysen gjordes med hjälp av statistikprogrammet SPSS, där en beskrivande analys och en korrelationsanalys med Spearman´s korrelationskoefficient genomfördes. Resultatet visade att anställda på distans ansåg feedback vara den viktigaste formen av bekräftelse. Det fanns också en positiv korrelation mellan feedback och viljan att lära sig nya saker hos dessa anställda. Däremot kunde vi inte hitta korrelation mellan trivsel under hög tidspress och självständighet hos anställda på distans. Resultaten indikerade att lära sig nya saker var den viktigaste faktorn för personlig utveckling hos anställda på distans. Dessutom fanns det en positiv korrelation mellan passion och självständighet. / The aim of the study was to describe and explain the significance and correlation between different motivational factors in remote work. A survey was used to measure four motivational factors - "recognition," "performance," "personal development," and "task" -based on Hertzberg's motivation theory. The population consisted of employees working either remotely or in hybrid conditions. To reach the population, the researchers join edvarious social media communities dedicated to remote workers and distributed the survey. A total of 227 individuals participated in the study and 160 met the criteria for the study. Dataanalysis was conducted using the statistical program SPSS including descriptive analysis and correlation analysis using Spearman's correlation coefficient. The results showed that remoteworkers considered feedback to be the most important form of recognition. There was also a positive correlation between feedback and the willingness to learn things among these employees. However, no correlation was found between job satisfaction under high timepressure and independence among remote employees. The results indicated that learning new things was the most crucial factor for personal development among remote employees. Additionally, there was a positive correlation between passion and independence.

Bakgrund: Idag är kompetensförsörjning ett stort problem inom den kommunala vård- och omsorgssektorn. Många medarbetare väljer att avsluta sina anställningar och personalomsättningen är hög. Samtidigt ökar andelen äldre vilket gör att behovet av kompetent personal som kan utöva en säker vård ökar. Det blir därmed viktigt att arbetsgivare försöker förstå sig på vad det är som motiverar medarbetare till att stanna inom vård-och omsorgssektorn och det är det som denna studie ämnar undersöka. Syfte: Syftet med studien är att få ytterligare kunskap kring vad som motiverar medarbetare i den kommunala vård-och omsorgssektorn att stanna kvar hos sin nuvarande arbetsgivare. Metod: I studien har en kvalitativ metod använts i form av semistrukturerade intervjuer där nio olika medarbetare har intervjuats i Jönköping kommun. Resultat och slutsats: Studiens resultat visar att avancemang inte hade någon betydelse för medarbetares beslut om att stanna hos sin nuvarande arbetsgivare. Den individuella känslan av att prestera var inte heller av vikt, däremot var erkännande för prestationer och att få förutsättningarna för att prestera av vikt. De faktorer som visade sig ha stor betydelse förbeslutet om att stanna hos arbetsgivaren var möjligheten till att ta ansvar, att få erkännande och uppskattning för sina prestationer och att arbetsuppgifterna upplevdes som roliga och meningsfulla. Slutligen var lönen även en viktig faktor för att motiveras till att stanna hos arbetsgivaren och flera ansåg att den behövde höjas för att fler skulle vilja stanna kvar hos arbetsgivaren. / Background: Today, the supply of skills is a major problem within the municipal health and care sector. Many employees choose to terminate their employment and the staff turnover is high in the sector. At the same time, the proportion of elderly people is increasing, which means that the need for competent staff who can provide safe care is increasing. It therefore becomes important that employers try to understand what it is that motivates employees to stay in the health and care sector. Purpose: The aim of the study is to gain further knowledge about what motivates employees in the municipal health and care sector to stay with their current employer. Method: A qualitative method was used in the form of semi-structured interviews with nine different employees in Jönköping Kommun. Results and conclusion: The result of the study shows that advancement and promotion had no effect on employees' decisions to stay with their current employer. The individual feeling of achievement was also not important, but on the other hand recognition for achievements and getting the conditions to be able to achieve were important. The factors that proved to be important for the decision to stay with the employer were the opportunity to take responsibility for one's tasks, to receive recognition and appreciation for one's achievements and that the tasks are perceived as fun and meaningful. Finally, the salary was also an important factor in being motivated to stay with the employer, and several felt that it needed to be increased so that more people would want to stay with the employer.