I denna studie har ett spårande och tolkande i utvalda böcker av Astrid Lindgren skett med hjälp av historiebruk. Syftet var att ta reda på hur och om dessa tolkningar av historiebruket kan användas i historieundervisningen. Studien riktar sig mot historieämnet på gymnasieskolan. Tolkningarna av historiebruket utgår från en historiebrukstypologi där likheter mellan verkliga händelser och händelser i barnböckerna spåras. Resultatet av undersökningen visar att det genom tolkningar av historiebruk går att spåra händelser i den verkliga historien kopplat till totalitarism i barnböcker skrivna av Astrid Lindgren. Resultatet visar också att med stöd av läroplanen för gymnasieskolan är undervisning med denna typ av tolkningar möjlig. Tolkningarna av berättelserna kan fungera som ett stöd för lärare i gymnasieskolan som har för avsikt att använda sig av denna metod.

No description available.

Syftet med den här studien är att diskutera och analysera hur den gotländska pressens opinionstexter skrev om nazisternas attack på Kreta år 1941, samt försöka se hur nyhetsurvalet av de svenska TT-artiklarna har påverkats av de politiska ideologierna hos var och en av de tre aktuella dagstidningarna. Vilka aktörer får komma till tals i dessa artiklar, samt vilken TT-källa har de använt? Följde Gotlandspressen statens nationella direktiv kring neutral presspolitik, och var de försiktiga med att öppet kritisera kriget, och nazisterna under Slaget om Kreta? Studien har skett genom en metodtriangulering, med en kortare kvantitativ studie av samtliga nyhetsartiklar som lyfter Kreta i någon utsträckning under perioden 20 maj till 6 juni 1941. Samt en kvantitativ studie med kritisk diskursanalys som fokus, för att se hur och om de gotländska dagstidningarnas opinionstexter lyfter Kreta, och potentiell jämförelse med Gotland som också är en ö i ett innanhav, samt svara på frågan om den gotländska pressen följde de nationella riktlinjerna utfärdade som inskränkte på den svenska yttrandefriheten. Vågar tidningarna kritisera kriget? Studiens resultat visar att den gotländska pressen i sitt nyhetsurval har ett övergripande västerländskt tillvägagångssätt när de valt ut TT-artiklar, den enda tidningen som valde den nazistiska nyhetsbyrån DNB var den högerkonservativa tidningen Gotlands Allehanda, som ändå visade på pronazistiska tendenser. I fallet med de olika opinionsartiklarna så var det tydligt att även här var Gotlands Allehanda mer pronazistisk, men alla de tre tidningarna följde den svenska neutralitetspolitiken, de få gånger som kritik mot nazisterna framställs så är den subtil, och försiktig, antagligen med rädsla för att publiceringen skulle stoppas. Parallellen Gotland - Kreta har därför enbart gjorts i samband med ett varningens finger. Kan det hända där – kan det hända här.

Mellan åren 1934-1946 pågick en debatt i Sverige om kvinnlig samhällstjänst skulle införas som en frivillig eller obligatorisk tjänst. År 1939 startades Riksförbundet kvinnlig samhällstjänst som en ideell organisation. Studiens syfte var att undersöka Riksförbundet kvinnlig samhällstjänst under och kort efter andra världskriget. Undersökningen utfördes med hjälp av en kvalitativ textanalys med genusperspektiv. Riksförbundet kvinnlig samhällstjänsts huvudsakliga syfte var beredskap och fostran.  Grundtanken var en frivillig tjänst för unga kvinnor, mellan 17–25 år, med en teoretisk och en praktisk del med arbete på landsbygden hos överbelastade husmödrar. Tjänsten hade tydliga nationalistiska drag och skulle verka för landets gemenskap. Initiativtagaren för Riksförbundet kvinnlig samhällstjänst var  Nora Torulf som hade kopplingar till flera nazistiska rörelser. / Between the years of 1934 – 1946 a debate was held in Sweden about whether female civil service should be a voluntary or an obligatory service. In 1939 the National Organization of Female Civil Service started as a voluntary organization. The purpose of the study was to investigate this national organization during and shortly after World War II.  The study was carried out through a qualitative text analysis with a perspective on gender. The organization’s main purpose was mobilization and nursing. The idea was a voluntary service for young women, between 17 – 25 years of age, with one theoretical and one practical part working in the countryside for overburdened housewives. The service had clear nationalistic traces and would help the nation’s community. The originator of the organization, Nora Torulf, had connections to many Nazi movements.

<p>Orsakerna till andra världskriget är väl analyserade och finns berättat om i många verk. Det här arbetet applicerar två klassiska teorier, realism och liberalism på de orsaker till krig som Stephen Van Everas bok ”<em>Causes of War”</em> förtäljer. Syftet med arbetet är att undersöka, om det är möjligt, vilken av två utvalda teorier som bäst förklarar orsakerna <em>till krigen</em> under andra världskriget. Min problemformulering är: <em>Vad har realismen och liberalismen för syn på orsakerna till varför ett krig bryter ut och hur förklarar de i sådana fall orsakerna till andra världskriget?</em></p><p>  För att ge svar på de här frågorna kommer jag att använda mig av en kvalitativ textanalys. Metoden har två syften i arbetet. Det första är att ta reda på vad liberalismen och realismen har för syn på orsaker till krig. Det andra syftet är att utifrån <em>”Causes of War” </em>finna orsakerna till krigen som utspelades under det andra världskriget.</p><p>  De slutsatser jag kommit fram till genom appliceringen av teorierna på orsaker till krig, är att stater agerade utifrån ett realistiskt säkerhetspolitiskt tänk, vilket även bekräftar tidigare forskning inom ämnet. Det finns dock en spårbarhet av liberalism i orsakerna till varför länderna gick i krig med varandra. De liberalistiska förklaringarna av orsaker till krig har visat sig bestå av kollektiv säkerhet eller ett misslyckande i överstatliga överenskommelser. De realistiska förklaringarna av orsaker till krig utgörs av den egna statens säkerhet gentemot andra stater.</p> / <p>The causes of the Second World War are well analyzed and are described in several literatures. In this study two classical theories, realism and liberalism, are applied on the causes of war described in Stephan Van Everas book “<em>Causes of War”</em>. This essay aims to examine, if possible, which one of the above mentioned theories that best describes what caused the Second World War.</p><p>  Presentation of the problem: <em>What are the causes of war from a realistic and liberal perspective, and how can the theories explain the causes of the Second World War?</em></p><p>In order to answer these questions I use a qualitative text analysis. In the essay this method has two purposes. The first is to find out what realism and liberalism describes as causes of war. The second purpose is to find out, on basis of Stephen Van Everas <em>“Causes of War”,</em> what caused the wars during the Second World War.</p><p>  My conclusion is that states act on a basis of realism when they justify an act of war. This conclusion corresponds with former studies. However, there are also conclusions based on liberalism that describes causes of war between countries. These conclusions constitute collective security and failure of international agreements between states. According to the realist theory, the security of the state versus other states is a possible cause of war.</p>

<p>Faktagranskning: Mats Bergquist, Docent i Statsvetenskap</p>

Recently, there have been intense discussions about the humanities and their role in society. Internationally, as well as in a Swedish context, the humanities have been regarded to be in a state of crisis. However, these discussions usually demonstrate a lack of historical perspectives based on thorough empirical research. The notion of a crisis needs to be historicized. In this study, a case is being examined where the relationship between science and society was renegotiated. In the context of World War II, a discourse has been identified in a borderland between science and politics through an analysis of Swedish journals and anthologies during the time period 1937-1947. Historical actors were then highlighting that the humanities faced several challenges. The study argues that these discussions should be regarded as parts of a renegotiation of the humanities’ social contract. In the context of the war and fundamental societal changes, there occurred a greater pressure than before to mobilize science socially in order to make science appear as a legitimate undertaking. For the humanities, such demands seemed to conflict with their scientific ethos. During the interwar period this ethos was often based on a norm that demanded the drawing of a strict boundary between science and politics. But if they did not mobilize socially, scholars risked getting blamed for being isolated in the so-called ‘ivory tower’. How the humanities could be effectively mobilized in order to satisfy the needs of society while still maintaining their legitimacy in a scientific context emerged as a fundamental problem with no clear solutions. Part of this problem was the exclusion of the humanities from politically hegemonic narratives of society’s development, in contrast to natural and social sciences. Reactions to specific historical experiences and distinct expectations for the future thus seem – at least on a discursive level – to have put the humanities in a state of marginalization as early as the time period examined in this thesis.

I studien kommer jag analysera skillnaden mellan norm och praxis i implementerandet av Genevekonventionen från 1929. Genom en fallstudie av två västerländska, demokratiska stater med samma norm, det vill säga 1929 års Genèvekonvention vill jag studera deras behandling, det vill säga praxis, av tyska krigsfångar från den 11 maj 1942 fram till Västtysklands grundande, den 23 maj 1949. Metoden jag har använt mig av i mitt arbete är en kvalitativ fallstudie, med utgångspunkt i tidigare intervjuer, rapporter och litteratur. I fallstudien kommer behandlingen av de tyska krigsfångarna att undersökas för att se hur Frankrike och USA implementerade Genèvekonventionen i praktiken. Därefter kommer resultatet att analyseras med hjälp av Zygmunt Baumans teorier. Bauman är en professor i sociologi som analyserat sambandet mellan moderniteten och förintelsen. Dessa teorier kommer att användas för att förklara och redogöra de bakomliggande orsakerna till varför det uppstår en skillnad mellan norm och praxis hos upplysta och demokratiska stater, när dessa stater ska implementera folkrätten vid behandlingen av krigsfångar.Bauman menar att västerlandet sen upplysningen har haft en stark strävan efter att uppnå rutiner och ett slags beteendemönster. Genom att normalisera upplevda händelser kan de lättare förstås och förklaras. Genom att applicera samma resonemang på våldsanvändningen vid behandlingen av krigsfångar skulle det kunna innebära ett kontinuerligt och fortlöpande övergrepp. Våldet skulle ha sin grund i att det blivit en vana, en rutin och således någonting man förväntar sig. Förutom rutinen talar Bauman om auktoriseringen och avhumanseringens som viktiga förutsättningar för våld och övergrepp. När Tyskland kapitulerade våren den 7 maj 1945 togs miljontals tyska soldater till fånga av de allierade. Fångarna samlades ihop i olika typer av koncentrations och fångläger. Syftet med mitt arbete blir att inledningsvis undersöka om de franska och amerikanska trupperna gjorde sig skyldiga till krigsbrott i och med hanterandet av tyska krigsfångar, under och efter andra världskriget.

Orsakerna till andra världskriget är väl analyserade och finns berättat om i många verk. Det här arbetet applicerar två klassiska teorier, realism och liberalism på de orsaker till krig som Stephen Van Everas bok ”Causes of War” förtäljer. Syftet med arbetet är att undersöka, om det är möjligt, vilken av två utvalda teorier som bäst förklarar orsakerna till krigen under andra världskriget. Min problemformulering är: Vad har realismen och liberalismen för syn på orsakerna till varför ett krig bryter ut och hur förklarar de i sådana fall orsakerna till andra världskriget?   För att ge svar på de här frågorna kommer jag att använda mig av en kvalitativ textanalys. Metoden har två syften i arbetet. Det första är att ta reda på vad liberalismen och realismen har för syn på orsaker till krig. Det andra syftet är att utifrån ”Causes of War” finna orsakerna till krigen som utspelades under det andra världskriget.   De slutsatser jag kommit fram till genom appliceringen av teorierna på orsaker till krig, är att stater agerade utifrån ett realistiskt säkerhetspolitiskt tänk, vilket även bekräftar tidigare forskning inom ämnet. Det finns dock en spårbarhet av liberalism i orsakerna till varför länderna gick i krig med varandra. De liberalistiska förklaringarna av orsaker till krig har visat sig bestå av kollektiv säkerhet eller ett misslyckande i överstatliga överenskommelser. De realistiska förklaringarna av orsaker till krig utgörs av den egna statens säkerhet gentemot andra stater. / The causes of the Second World War are well analyzed and are described in several literatures. In this study two classical theories, realism and liberalism, are applied on the causes of war described in Stephan Van Everas book “Causes of War”. This essay aims to examine, if possible, which one of the above mentioned theories that best describes what caused the Second World War.   Presentation of the problem: What are the causes of war from a realistic and liberal perspective, and how can the theories explain the causes of the Second World War? In order to answer these questions I use a qualitative text analysis. In the essay this method has two purposes. The first is to find out what realism and liberalism describes as causes of war. The second purpose is to find out, on basis of Stephen Van Everas “Causes of War”, what caused the wars during the Second World War.   My conclusion is that states act on a basis of realism when they justify an act of war. This conclusion corresponds with former studies. However, there are also conclusions based on liberalism that describes causes of war between countries. These conclusions constitute collective security and failure of international agreements between states. According to the realist theory, the security of the state versus other states is a possible cause of war.

Denna uppsats undersöker inkomna intresseanmälningar till Finlandskommittén av år 1941 för tjänstgöring i Finska armén under fortsättningskriget. Det övergripande syftet är att ta reda på varför människor anmäler sig som frivilliga till krig genom att jämföra det välutforskade vinterkriget med fortsättningskriget. Undersökningen består av två delar där den första är en kvantitativ del för att ta reda på vilka som sökte sig som frivilliga. Den andra delen utgörs av en kvalitativ textanalys för att hitta vilka motiv personerna anger i sina brev, och på så sätt ta reda på varför man sökte sig till fortsättningskriget. Resultaten tyder på att de flesta som sökte sig till militärtjänstgöring var aktiva militärer och ungefär en tredjedel hade även tjänstgjort i Finland under vinterkriget. De motiv som framkommer är mestadels en vilja att försvara Finland och Norden mot kommunism på samma sätt som under vinterkriget, trots att det politiska och militära läget var helt annorlunda 1941.