The topic of this essay is whether the private owned ammunition factory Norma Projectile AB was a part of a war economy system from 1938 to 1943. This is done by analyzing specific documents from the company´s archives that expose the connection with Swedish authorities. The selection and analysis of these documents are based on four main criteria’s of the concept war economy. These criteria’s are based on Ivan T. Berends texts about war economy. The results show that the factory to some extent was a part of a war economy based on these four criteria’s. However, the answer to the questions is a bit more nuanced. By nuanced I’m referring to the company’s independence towards the state. By the end of this essay there is a more detailed discussion on this subject.

Soffan Wergeland, ritad 1944 av möbelformgivaren Carl Malmsten, har ett traditionellt knutet resårhus och delad framkant. I studien renoveras en soffa av modellen Wergeland och här provas ett nytt sätt att knyta resårer, som visar sig vara tidseffektivt. Att tillverka en delad framkant med vulster på traditionellt sätt är tidskrävande och krångligt och därför används en förenklad metod att bygga upp vulster med hjälp av pressat papper. Metoden ger ett bra resultat och är till utseende jämförbart med det traditionella sättet. Modellen Wergeland har fått sitt namn efter beställaren Hjalmar Wergeland, läkare och norsk motståndsman under andra världskriget, som tvingas fly till Sverige och tillsammans med sin fru Helga bygger de upp ett nytt hem i Stockholm och beställer en soffa av Carl Malmsten. I studien presenteras historiska fakta från 1940-talet då soffan beställs, om Carl Malmsten, Hjalmar och Helga Wergeland och dokument, ritningar och en brevväxling mellan Hjalmar Wergeland och Carl Malmsten.

Tysklands Blitzkrieg under början av andra Världskriget har studerats ur många perspektiv både avseende de miltära operationerna och den förda politiken. Detta arbete granskar om konceptet var en genomarbetad krigföringsmetod eller tillkom efter hand mellan och under fälttågen. Den period som studeras är åren 1939-41 och de tre fälttåg som nämns ovan. Utgångspunkten är vad olika författare har skrivit i denna fråga och syftet är att studera vad de anser om Blitzkrieg som ett koncept eller inte. Kopplingen de till teorier om manöverkrigföring som lanserats under senare år granskas också. Dessa teorier hänvisar ofta till Blitzkrieg som ett praktiskt exempel på manöverkrigföring.Studien sker genom besvarandet av ett antal frågeställningar. Var Blitzkriegskonceptet utvecklat före kriget? Vem drev på utvecklingen Vad orsakade framgången i Frankrike? Vad fick Wehrmacht att köra fast vid Operation Barbarossa? De skall ge underlag för den diskussion som avslutar uppsatsen och som skall försöka utröna huruvida Blitzkrieg var ett genomtänkt koncept. / Germanys Blitzkrieg during the beginning of World War II has been studied from many perspectives, both according to the military operations and the government’s politics.This work examines if Blitzkrieg was a concept developed before the war.Or did it develop during and between the three campaigns against Poland, France and Russia, between the years 1939-41?The study is based on the study of literature on the subject and it will take a look upon what different writers’ opinions are about Blitzkrieg as a concept. It will also take a look at the connection with the theories about maneuver warfare, which often uses Blitzkrieg as an example of how to make war according to these theories.The study looks upon some questions as a help to investigate these conditions. Was Blitzkrieg a concept developed before WW II? If it was, who was behind it? What was behind the success of the Wehrmacht in France 1940? And finally which were the reasons behind the failure of the Barbarossa campaign?The study ends with a final analysis to find out if Blitzkrieg was a concept or not. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps.Hylla: Upps. ChP 99-01

No description available.

Studiens övergripande syfte är att undersöka institutionen folkskolans syn på finska krigsbarn i Alvestabygden åren 1941-1945. Utifrån en strukturalistisk institutionsteori analyseras folkskolans behandling av de finska krigsbarnen, såsom det ger sig uttryck i källmaterialet. Källmaterialet består av examenskataloger från 30 folkskolor och material från Hjälpkommittén för Finlands barns arkiv. Folkskolans syn på krigsbarnen är intressant då folkskolan är den stora offentliga socialisationsagenten. Under perioden behöll fortfarande den Herbartska pedagogiken sitt grepp om skolan. De Herbartska idéerna fick tillsammans med en auktoritär skolkultur som resultat en skola med en disciplinerande funktion. En av studiens frågeställningar grundar sig på Bergs teori om utbildningssociologiska funktioner. Skolans funktioner är enligt den att reproducera en kunskapsbas/samhällsstruktur, kvalificera/sortera barnen för vuxenlivet, socialisera dem och förvara dem. Ur de 30 folkskolornas cirka 400 examenskataloger har 51 examenskataloger med spår av misstänkta krigsbarn sorterats ut. Undersökningen visar att 15 av 30 undersökta folkskolor har mött finska krigsbarn. Antalet unika krigsbarn har uppgått till 39. Folkskolans relation med de finska krigsbarnen var dubbelbottnad. Betygen visar att barnen klarat sina årskurser i alla de fall då de läst hela läsåret. Examenskatalogerna säger också en hel del om folkskolans syn på barnen. De är i stor omfattning särbehandlade i katalogerna. Det yttrar sig främst i att de i 35 av de 51 examenskatalogerna är placerade avskilda från de andra barnen i klasslistan. Det trots att olika lärare har använt olika principer för placeringen av barnens namn. Det yttrar sig ännu tydligare i noteringar kring de finska barnens namn. Det finns noteringar som till exempel ”finsk (räknas ej)”, ”finsk” har antecknats med röd penna vid namnen, det finns också exempel där man skrivit ”F” vid de finska namnen. Allt det här tyder på att folkskolan såg de finska barnen som något som skulle särbehandlas. Psykologen Lagnebro har i sin forskning hävdat att diskriminering i form av särbehandling i Sverige har fördjupat de finska krigsbarnens identitetsproblem i vuxenålder. Uppsatsen ger stöd för att även folkskolan särbehandlat de finska krigsbarnen och därmed medverkat till de framtida identitetsproblemen. I källmaterialet finner studien stöd för samtliga av Bergs utbildningssociologiska funktioner. Läsaren kan notera att förvaringsfunktionen var stor. De finska barnens närvaro i skolan tenderar att ha varit högre än de svenska barnens. Det trots att källmaterialet visar på en efterfrågan på skolbarnens arbetskraft i det lokala jordbruket.

<p>Studiens övergripande syfte är att undersöka institutionen folkskolans syn på finska krigsbarn i Alvestabygden åren 1941-1945.</p><p>Utifrån en strukturalistisk institutionsteori analyseras folkskolans behandling av de finska krigsbarnen, såsom det ger sig uttryck i källmaterialet. Källmaterialet består av examenskataloger från 30 folkskolor och material från Hjälpkommittén för Finlands barns arkiv.</p><p>Folkskolans syn på krigsbarnen är intressant då folkskolan är den stora offentliga socialisationsagenten. Under perioden behöll fortfarande den Herbartska pedagogiken sitt grepp om skolan. De Herbartska idéerna fick tillsammans med en auktoritär skolkultur som resultat en skola med en disciplinerande funktion.</p><p>En av studiens frågeställningar grundar sig på Bergs teori om utbildningssociologiska funktioner. Skolans funktioner är enligt den att reproducera en kunskapsbas/samhällsstruktur, kvalificera/sortera barnen för vuxenlivet, socialisera dem och förvara dem.</p><p>Ur de 30 folkskolornas cirka 400 examenskataloger har 51 examenskataloger med spår av misstänkta krigsbarn sorterats ut. Undersökningen visar att 15 av 30 undersökta folkskolor har mött finska krigsbarn. Antalet unika krigsbarn har uppgått till 39.</p><p>Folkskolans relation med de finska krigsbarnen var dubbelbottnad. Betygen visar att barnen klarat sina årskurser i alla de fall då de läst hela läsåret. Examenskatalogerna säger också en hel del om folkskolans syn på barnen. De är i stor omfattning särbehandlade i katalogerna. Det yttrar sig främst i att de i 35 av de 51 examenskatalogerna är placerade avskilda från de andra barnen i klasslistan. Det trots att olika lärare har använt olika principer för placeringen av barnens namn. Det yttrar sig ännu tydligare i noteringar kring de finska barnens namn. Det finns noteringar som till exempel ”finsk (räknas ej)”, ”finsk” har antecknats med röd penna vid namnen, det finns också exempel där man skrivit ”F” vid de finska namnen. Allt det här tyder på att folkskolan såg de finska barnen som något som skulle särbehandlas. Psykologen Lagnebro har i sin forskning hävdat att diskriminering i form av särbehandling i Sverige har fördjupat de finska krigsbarnens identitetsproblem i vuxenålder. Uppsatsen ger stöd för att även folkskolan särbehandlat de finska krigsbarnen och därmed medverkat till de framtida identitetsproblemen.</p><p>I källmaterialet finner studien stöd för samtliga av Bergs utbildningssociologiska funktioner. Läsaren kan notera att förvaringsfunktionen var stor. De finska barnens närvaro i skolan tenderar att ha varit högre än de svenska barnens. Det trots att källmaterialet visar på en efterfrågan på skolbarnens arbetskraft i det lokala jordbruket.</p>

No description available.

The branch Logistics is often given lower priority during field exercises when combat units are supposed to be trained. In wars, conflicts and operations do the interest increase remarkably of being delivered ammunition, fuel and food. Without logistical support it is hard to advance on the scene, but is it even so hard that the lack of logistics can generate the own culmination? The purpose with this Bachelor’s thesis is to show the logistics importance during the planning and transaction phases for an operation. On June 6 1944, the Allied forces invaded Normandy, in order to defeat Hitler’s imperium and reach the end of the Second World War. The operation was called Overlord, and was both in the number of men and combat power, as well as, in a logistical manner an enormous achievement. In consideration of answering the research questions, the author has by literature studies analyzed operation Overlord and its impact on the culmination of the Second World War. Research questions: How does logistics affect the culminating point in warfare? What logistical maneuvers during Operation Overlord can be referred to reasons for the Second World War’s culmination point? The results manifests how the logistical maneuvers, like Mulberry Harbour, Red ball Express and PLUTO, caused a possibility to advance through Normandy, France and thereafter against Germany. Although that, it is hard to automatically say that innovations like these are the absolute reason for the culminating point. By using the factors in Mårtensson’s model, that is increasing or decreasing the speed towards the culmination, the analysis shows that logistics has a huge impact on the outcome.

Arbetet handlar om hur olika tidningar i Sverige framställer nazistregimen i Tyskland före och under andra världskriget i sina rubriker. Syftet är att ta reda på vilka skillnader och likheter som finns mellan lokala tidningar, tidningarna själva över tid, lokala tidningar över tid, lokal respektive rikstidning och lokal respektive rikstidning över tid. Materialet som ligger till grund för undersökningen är fyra lokala tidningar samt en rikstidning. Därutöver har vi konstruerat en analysmodell med inspiration från Asp (2011) mediernas betydelse, valet 2010och Lundgren (1999) Nyheter- att läsa tidningstext. Undersökningen visar på att det finns skillnader och även likheter mellan de olika lokaltidningarna. Dessutom påvisar undersökningen att det finns skillnader över tid mellan vissa lokaltidningar och att vissa lokaltidningar också förändrar sig över tid. Undersökningen påvisar också skillnader mellan lokaltidningar och rikstidningen.

The purpose of this paper is to investigate the characteristics of crimes committed by women and how it developed in the two swedish cities, Lund and Kristianstad, during the second world war. The years studied are 1940, 1942 and 1944. Another purpose with this paper is to investigate women’s crime patterns in the city. Women’s crime in Lund and Kristianstad is studied comparatively. Quantitative method and source material in the form of court journals are used. The result of this paper is that the development of crime differed between the cities of Lund and Kristianstad. The total female crime in Lund neither increased nor decreased, while the female crime in Kristianstad increased. The female crime also turned out to be higher in Kristianstad than in Lund. The most common crime among women was mainly traffic violations in both cities. Theft was also a common crime in the cities. Violent crimes and illegal alcohol handling were not common among the female criminals. The female criminal was usually a young Swedish woman under the age of 30; a housewife, unmarried or working as a maid.