Early administration of broad-spectrum antibiotics is the first goal in sepsis treatment. Besides from bacteriostatic/bactericidal effects, some antibiotics may also modify the host´s response to infection. The novel antibiotic tigecycline may exert such properties; however, this property has not been evaluated in large-animal trials. We compared tigecycline with doxycycline and placebo in relation to anti-inflammatory, circulatory and organ dysfunction effects in a sterile pig model of sepsis. Doxycycline, but not tigecycline, reduced the inflammatory response as manifested by tumor necrosis factor alpha levels in plasma. Tigecycline, however, had a stabilizing effect on the circulation not exerted by doxycycline or placebo. To achieve rapid restoration of the circulating blood volume - another major goal in sepsis treatment - fluid bolus administration of is some-times practiced. In addition to crystalloids, albumin-containing solutions are suggested. Yet, some animal-experimental data suggests that rapid bolus administration of albumin reduces albumin’s plasma-expanding effect. We compared a rapid intravenous bolus of radiolabeled albumin with a slow infusion in a sterile pig model of sepsis. Rapid bolus of administration did not reduce plasma levels of albumin following administration and did not increase the amount of albumin that left the circulation. Inadequate oxygen delivery (DO2) by the circulation to the tissues may cause increased plasma lactate, which is the most striking effect of sepsis on the metabolism. However, experimental data and clinical trials refute this link, instead, suggesting other mechanisms, including impaired oxygen extraction, mitochondrial dysfunction and accelerated aerobic glycolysis. We investigated the impact of DO2, oxygen consumption (VO2), hemodynamic parameters and inflammatory response on plasma lactate and organ dysfunction in two experimental sepsis models. In the most severe cases of shock, with DO2, there was an increase in plasma lactate, but without a decrease in VO2, invalidating the assumption that the increase in lactate is due to anaerobic metabolism. To identify critical steps in the sepsis-induced increase in lactate, we inhibited the major energy-producing step in the electron transport chain (ETC). The combination of sepsis and ETC inhibition led to a cellular energy crisis. This finding suggests that early sepsis induces a partial mitochondrial dysfunction.

Critical care has undergone several developments in the recent years leading to improved survival. However, acquired muscle weakness in the intensive care unit (ICU) is an important complication that affects severely ill patients and can prolong their ICU stay. Critical illness myopathy (CIM) is the progressive decline in the function and mass of the limb muscles in response to exposure to the ICU condition, while ventilator-induced diaphragm dysfunction (VIDD) is the time dependent decrease in the diaphragm function after the initiation of mechanical ventilation. Since the complete underlying mechanisms for CIM and VIDD are not completely understood, there is a compelling need for research on the mechanisms of CIM and VIDD to develop intervention strategies targeting these mechanisms. The aim of this thesis was to investigate the effects of several intervention strategies and rehabilitation programs on muscle wasting associated with ICU condition. Moreover, muscle specific differences in response to exposure to the ICU condition and different interventions was investigated. Hence, a rodent ICU model was used to address the mechanistic and therapeutic aspects of CIM and VIDD. The effects of heat shock protein 72 co-inducer (HSP72), BGP-15, on diaphragm and soleus for rats exposed to different durations of ICU condition was investigated. We showed that 5 and 10 days treatment with BGP-15 improved diaphragm fiber and myosin function, protected myosin from posttranslational modification, induced HSP72 and improved mitochondrial function. Moreover, BGP-15 treatment for 5 days improved soleus muscle fibers function, improved mitochondrial structure and reduced the levels of some ubiquitin ligases. In addition to BGP-15 treatment, passive mechanical loading of the limb muscles was investigated during exposure to the ICU condition. We showed that mitochondrial dynamics and mitophagy gene expression was affected by Mechanical silencing while mechanical loading counteracted these effects. Our investigation for other pathways that can be involved in muscle wasting associated with ICU condition showed that the Janus kinase 2/ Signal transducer and activator of transcription 3 (JAK2/STAT3) pathway is differentially activated in plantaris, intercostals and diaphragm. However, further studies are required with JAK2/STAT3 inhibitors to fully examine the role of this pathway in the pathogenesis of CIM and VIDD prior to translation to clinical research.

Bakgrund   The Gugging Swallowing Screen - Intensive Care Unit (GUSS-ICU) är ett screeningtest med syfte att fånga upp indikationer på sväljsvårigheter efter långvarig intubering hos inneliggande patienter på intensivvårdsavdelningar (IVA). I dagsläget finns det inget svenskt översatt och validerat screeningtest för omvårdnadspersonalen att använda vid bedömning av sväljförmågan efter extubering på IVA. Syfte Syftet med studien var att översätta det internationella screeningtestet GUSS-ICU till svenska för användning i en svensk intensivvårdspopulation. Vidare syftade studien till att utföra en pilotstudie av den svenska versionen på extuberade patienter på IVA. Metod En framåt-bakåtöversättningsmetod användes vid översättningen av screeningtestet GUSS-ICU. Översättningsprocessen omfattade tre steg: framåtöversättning, granskning och kommentarer från en expertpanel och en bakåtöversättning. I översättningsprocessen deltog två logopedstudenter, två handledare, en expertgrupp och en översättare. Expertgruppen bestod av 10 deltagare med olika professioner inom hälso- och sjukvården. Fem inneliggande patienter från IVA planerades delta i en pilottestning av den svenska översättningsversionen. En innehållsanalys genomfördes för att kunna jämföra samtliga översättningar. Syftet med jämförelsen var att identifiera skillnader i ord och satser samt kulturella och kontextuella skillnader. Resultat       Studien resulterade i en svensk översättning (GUSS-IVA) av screeningtestet GUSS-ICU. Analysen visade på skillnader i val av ord, koncept och satser mellan de olika översättningarna. Flertalet skillnader var ej betydelseskiljande utan analyserades istället som resultat av skillnader i erfarenhet, kunskap och språkbruk. Översättningsmetoden bidrog till språklig, kontextuell och kulturell anpassning av översättningen. Slutsats Den svenska versionen av GUSS-ICU stämmer bra överens med originalversionen och enbart ett fåtal skillnader observerades mellan översättningarna. Skillnaderna mellan bakåtöversättningen och originalversionen var inte betydelseskiljande, vilket tyder på att den svenska versionen mäter det den avser att mäta. Framtida studier behöver pilottesta och validera den svenska versionen av GUSS-ICU, innan testet kan implementeras i en svensk intensivvårdspopulation. / Validering av screeningtest för sväljsvårigheter för användning inom svensk vårdkontext

Bakgrund: En av de vanligaste orsakerna till avvikelse inom vården är brister i den muntliga kommunikationen vid överrapportering av patient mellan enheter. Dagligen sker överrapporteringar av patienter mellan specialistsjuksköterskor inom anestesi- och intensivvård. Bristande överrapportering kan bidra till sämre vårdkvalité och ökad risk för komplikationer för patienterna. Syfte: Att beskriva specialistsjuksköterskor inom anestesi- och intensivvårds erfarenheter av överrapportering inom vården. Metod: En kvalitativ enkätundersökning med demografiska och öppna frågor med induktiv ansats där 17 enkätsvar har analyserats. Resultat: Efter analys framkom två kategorier med subkategorier. Den ena kategorin var Faktorer som främjar överrapportering med subkategorierna Att viktig information förmedlas och Att ha bra struktur vid överrapportering. Andra kategorin var Faktorer som stör överrapportering med subkategorierna Yttre faktorer påverkar överrapportering och När överrapportering brister. Slutsats: Kommunikationsverktyg och checklistor behövs för att minska risken att viktig information uteblir vid överrapportering. Genom att ha ett gemensamt förhållningssätt av vilken information och hur informationen ska kommuniceras kan följsamheten i överrapportering öka i det dagliga arbetet. / Background: One of the most common causes for deviation in healthcare is deficiency of the verbal communication in handovers of a patient between units. The handovers of patients occur on a daily basis between anesthetist nurses and intensive care nurses. Deficiency in handovers can contribute to decreased quality of care and increased risk of complication for the patients. Aim: To describe the experience of handover from anesthesia and intensive care nurses in healthcare.  Method: Qualitative survey with demographic and open questions with an inductive approach where 17 surveys were analyzed. Results: The analysis resulted in two categories emerged with subcategories. One category was Factors that improves handover with the subcategories That important information is conveyed and To have good structure in handover. The other category was Factors that disturb handover with the subcategories External factors affect handover and When handover deficient. Conclusion: This master thesis has demonstrated experiences from specialist nurses in anesthesia and intensive care with various factors that can promote and disrupt handover in healthcare. Communication tools could be seen as a common thread through the results where checklists reduced the risk for lack of important information. Through a common approach of what information and how the information is to be communicated, compliance of handover can increase in the daily work.

Bakgrund: Patienten som vårdas oralt intuberad på intensivvårdsavdelning får successivt försämrad munhälsa. Endotrakealtuben orsakar muntorrhet, risk för trycksår samt ansamling av bakterier och plack, vilket innebär ett lidande för patienten i form av påverkad munhälsa. Studien fokuserar på specialistsjuksköterskans roll att förebygga och lindra patientens lidande genom att undersöka munvårdsåtgärder som påverkar munhälsa. Syfte: Att sammanställa munvårdsåtgärder som påverkar munhälsa hos patienter som vårdas oralt intuberade. Metod: Kvantitativ litteraturstudie med systematisk ansats. Munvårdsåtgärdernas påverkan på munhälsa har i studierna undersökts genom olika utfallsmått och metoder. Resultatet av munvårdsåtgärdernas påverkan på munhälsa sammanställdes genom kategorierna munskölj, mekanisk rengöring, munvårdsprotokoll och fixation av endotrakealtub, uppdelat på utfallsmåtten bakterier och plack samt munslemhinnans status. Resultat: De munskölj som undersöktes resulterade i varierat positiv, utebliven och negativ påverkan på bakterier och plack samt munslemhinnan. Alla metoder av mekanisk rengöring hade positiv påverkan på munhälsa. Munvårdsprotokoll med individanpassad frekvens och ompositionering av endotrakealtuben hade positiv påverkan på munhälsa. Fixationer av endotrakealtuben påverkade munslemhinnan både positivt och negativt. Slutsats: Munvårdsåtgärder påverkar munhälsa hos patienten som vårdas oralt intuberad med både positiv, utebliven och negativ påverkan. Specialistsjuksköterskan kan förebygga samtlindra patientens lidande genom bedömning av munhälsan och tillämpning av individanpassade munvårdsåtgärder. Eftersom munvårdsåtgärder även kan leda till negativ påverkan på munhälsa är det av stor vikt att specialistsjuksköterskan även utvärderar effekten av tillämpade munvårdsåtgärder. / Background: Patients who is orally intubated in intensive care units gradually deteriorates oral health. Endotracheal tubes causes dry mouth, pressure ulcers, bacteria and plaque, which implies suffering from affected oral health. The study focuses in the specialist nurse's role in preventing and alleviating patients’ suffering by examining measures of oral care whichaffects oral health. Aim: To compile measures of oral care that affect oral health in patients who are orally intubated. Method: Quantitative literature review with systematic approach. The impact of oral care on oral health has in the studies been measured through different outcomes and methods. The result of the oral cares’ impact on oral health were compiled through the categories mouthwash, mechanical cleaning, oral care protocol and endotracheal tube fixation, divided by the outcomes bacteria and plaque and the status of oral mucosa. Results: Mouthwashes resulted in varied positive, absent and negative effects on bacteria and plaque as well as the oral mucosa. All methods of mechanical cleaning had a positive effect on oral health. Oral care protocols with individualized frequency and repositioning of the endotracheal tube had a positive effect on oral health. Endotracheal tube fixations affected the oral mucosa both positively and negatively. Conclusion: Oral care affects oral health of patients who are orally intubated with both positively, absent and negatively effect. Specialist nurses can prevent and alleviate thepatient's suffering with assessment of oral health and individualized oral care. It is of utmost importance that the nurse evaluates the effect since oral care also can result in negative impact on oral health.

Bakgrund: Obesa utgör 10% av befolkningen i Sverige. De riskerar på grund av sin anatomi attdrabbas av lungkomplikationer efter generell anestesi. De har rätt till säker,evidensbaserad och individanpassad omvårdnad utifrån sina behov för att förebyggariskerna för onödigt lidande och samhällskostnad. Det är anestesisjuksköterskansansvar att leverera anestesiologisk omvårdnad av sådan kvalitet, och medkompetensutveckling utifrån evidens och ett patientsäkert förhållningssätt är detlångt ifrån omöjligt. Syfte: Kartlägga effekter av intraoperativa ventilationsmetoder och åtgärder somanestesisjuksköterskor kan tillämpa för förbättrad ventilation hos obesa patientersom genomgår generell anestesi. Metod: Systematisk litteraturstudie, 13 randomiserade kontrollerade studier som presenteratsgenom en narrativ syntes. Resultat: Analysen resulterade i tre kategorier av ventilationsmetoder eller åtgärder som kanförbättra obesa patienters ventilation. Ventilatorinställningar, Alveolär rekryteringoch Applikation av positivt tryck vid spontanandning. Slutsatser: Högt/individanpassat PEEP i kombination med lungrekrytering kan förbättra denintraoperativa ventilationen. Både VCV och PCV kan tillämpas för effektivventilation av obesa patienter, PCV, icke-invasiv ventilation med positivt tryck, ochinverterad respirationsratio kan ge bättre intraoperativ syresättning. Ingen kopplingmellan i resultatet förekommande ventilationsmetoder och minskade postoperativakomplikationer kunde påvisas. / Bakgrund: Överviktiga utgör 10% av sveriges befolkning. Av anatomiska skäl riskerar de att drabbas av lungkomplikationer efter generell anestesi. De har rätt till säker, evidensbaserad och individualiserad vård som härrör från deras behov för att förehålla risken för onödigt lidande och börda för den nationella ekonomin. Det är narkosläkarens ansvar att leverera anestesiologisk vård av sådan kvalitet, och med kompetensutveckling som härrör från såväl bevis som en patientsäkerhetsapproach är det långt ifrån omöjligt. Sikta: Att kartlägga effekterna av intraoperativa ventilationsmetoder och åtgärder som dåurs narkosläkare kan ansöka om förbättrad ventilation av överviktiga patienter som utsätts förgenetisk anestesi. Metod: En systematisk litteratur översyn, 13 randomiserade kontrollerade prövningar analyserades och presenterades i en berättande syntes. Resultat: Analysen gav tre kategorier av ventilationsmetoder och åtgärder som kan bidra till ett positivt resultat när det gäller den överviktiga patientens ventilation. Ventilatorsettings, alveolar rekrytering och tillämpning av positivt tryck underspontanig andning. Slutsatser: Hög/individualiserad PEEP i kombination med rekryteringsmanövrering kan förbättra intraoperativ ventilation. Både VCV och PCV kan tillämpas för effektivventilation av överviktiga patienter, PCV, icke-invasiv positivt tryck ventilation och inverterade andning förhållandet kan resultera i högre intraoperativa syrenivåer. Ingen anslutning hittades mellan ventilationsmetoderna som inträffade i resultatetoch minskning av postoperativa pulmonell komplikationer.

Hypotermi är en vanligt förekommande intraoperativ komplikation. Intraoperativ hypotermi är konstaterat i samband med såväl anestesiologiska som kirurgiska interventioner. Ett hypotermt tillstånd har stor inverkan både för patientens fysiska och psykiska status under hela det perioperativa förloppet. Komplikationerna vid intraoperativ hypotermi är många och välkända men intraoperativ hypotermi kan relativt enkelt förebyggas genom god planering och konkreta omvårdnadsåtgärder. Anestesisjuksköterskan har en grundläggande roll i detta arbete för att bedriva en säker vård. Syfte: Att kartlägga de rutiner och omvårdnadsåtgärder som tillämpas av anestesisjuksköterskor vid förebyggandet av intraoperativ hypotermi. Metod: Kvantitativ tvärsnittsstudie. Data samlades in via en egenkonstruerad webbenkät och analyserades i Statistical Package for Social Science (SPSS). Studien genomfördes på 14 utvalda operationsavdelningar. Resultat: Majoriteten av anestesisjuksköterskorna kände till de hypotermiförebyggande rutiner som fanns på arbetsplatsen. Det fanns vissa skillnader gällande de omvårdnadsåtgärder som användes för att förebygga hypotermi vid korta respektive långa ingrepp. Flera metoder tillämpades för att mäta temperaturen, den vanligaste metoden var örontermometer. Mätfrekvensen varierande, men oftast genomfördes temperaturmätning under pågående ingrepp. Mätning vid induktion förekom i något mindre utsträckning, majoriteten mätte temperaturen innan väckning. Inget signifikant samband fanns mellan upplevd följsamhet till rutiner på enheten och om deltagarna mätte temperaturen inför induktion eller väckning. Slutsats: Resultatet indikerar att det finns medvetenhet bland anestesisjuksköterskorna om rutiner och omvårdnadsåtgärder för att förebygga intraoperativ hypotermi på de studerade operationsavdelningarna. Vidare studier skulle behövas för att tydligare kartlägga faktorer för mätmetoder och mätintervaller. Även kartläggning för huruvida åtgärder varierar med den kirurgiska kontexten, samt om individuella bedömningar görs utifrån patientens riskfaktorer erfordras. Tydligare nationella riktlinjer skulle underlätta utformandet av standardiserade och evidensbaserade rutiner.

Infusion pumps administer medications like morphine to pediatric patients in order to manage pain. Drug delivery delays can be the result of flow rate variabilities in the infusion pump system. Due to the risk of over-or underdosing, this could have a high impact on the pediatric population. This study’s aim is to investigate the effect of drug dilution and dosing delays by investigating which factors affect the morphine concentration in the patient. Implementation of a previously developed population pharmacokinetic model was performed in MATLAB. Then combining it with a self-developed model of the infusion pump system, a model which included the infusion pump and the system between the pump and the patient. Simulations were performed to investigate the contributing factors. The results show that dosing delays decrease with an increasing patient’s age. There are larger morphine concentration variations with lower syringe flow rates. A decrease in dosage and a smaller syringe volume result in a shorter time of reaching a steady state concentration. Using the wrong syringe which is not compatible with the machine will lead to an increasing morphine concentration in the patient that does not reach a steady state. A limitation of the study was that no clinical data was used for the simulations. These results are useful for clinicians when making decisions regarding intravenous administration of morphine, potentially leading to fewer medication errors. / Infusionspumpar administrerar läkemedel som morfin till pediatriska patienter för smärtlindring. Fördröjning av läkemedelstillförsel kan vara resultatet av flödeshastighetsvariationer i infusionspumpsystemet. På grund av risken för över- eller underdosering kan detta ha en stor inverkan på den pediatriska populationen. Denna studies syfte är att undersöka effekten av läkemedels- utspädning och -fördröjning genom att undersöka vilka faktorer som påverkar koncentrationen av morfin i patienten. Implementering av en tidigare utvecklad populationsfarmakokinetisk modell gjordes i MATLAB . För att sedan kombinera den med en egenutvecklad modell av infusionspumpsystemet, en modell som inkluderade infusionspumpen och systemet mellan pumpen och patienten. Simuleringar utfördes för att undersöka de bidragande faktorerna. Resultaten visar att doseringsfördröjningar minskar med patientens stigande ålder. Det finns större koncentrationsvariationer med lägre sprutflödeshastig- heter. En minskning av dosen och en mindre sprutvolym resulterar i en kortare tid för att uppnå en steady state-koncentration. Användning av fel spruta som inte är kompatibel med maskinen kommer att leda till en ökad morfinkon- centration hos patienten som inte når ett stabilt tillstånd. En begränsning med studien var att inga klinisk data användes för simuleringarna. Dessa resultat är användbara för läkare när de fattar beslut om intravenös administrering av morfin, vilket potentiellt kan leda till färre medicineringsfel.

Perioperative hypotension (PH), commonly a side effect of anesthesia,is one of the main mortality causes during the 30 posterior days of asurgical procedure. Novel research lines propose combining machinelearning algorithms with the Arterial Blood Pressure (ABP) waveform tonotify healthcare professionals about the onset of a hypotensive event withtime advance and prevent its occurrence. Nevertheless, ABP waveformsare heterogeneous among patients, consequently, a general model maypresent different predictive capabilities per individual. This project aimsat improving the performance of an artificial neural network (ANN) topredict hypotension events with time advance by applying personalizedmachine learning techniques, like data grouping and domain adaptation. Wehypothesize its implementation will allow us to cluster patients with similardemographic and ABP discriminative characteristics and tailor the modelto each specific group, resulting in a worst overall but better individualperformance. Results present a slight but not clinical significant improvementwhen comparing AUROC values between the group-specific and the generalmodel. This suggests even though personalization could be a good approach todealing with patient heterogeneity, the clustering algorithm presented in thisthesis is not sufficient to make the ANN clinically feasible. / Perioperativ hypotoni (PH), vanligtvis en sidoeffekt av anestesi, är en av dehuvudsakliga dödsorsakerna under de första 30 dagarna efter ett kirurgiskt ingrepp. Nya forskningslinjer föreslår att kombinera maskininlärningsalgo-ritmer med vågformen av det arteriella blodtrycket (ABP) för att förvarna sjukvårdspersonalen om uppkomsten av en hypotensiv episod, and därmedförhindra förekomsten. ABP-vågformen är dock heterogen bland patienter,så en allmän modell kan ha olik prediktiv förmåga för olika individer.I det här projektet används personaliserade maskininlärningstekniker, somdatagruppering och domänanpassning, för att försöka förbättra ett artificielltneuralt nätverk (ANN) som förutspår hytotensiva episoder. Vår hypotes är attimplementeringen kommer låta oss klustra patienter med liknande demografioch ABP-karakteristik för att skräddarsy modellen till varje specifik grupp,vilket leder till en sämre övergripande men bättre individuell prestanda. Resultaten visar små men inte kliniskt signifikanta förbättringar när AUROC-värden jämförs mellan den gruppspecifika och den allmänna modellen. Detta tyder på att även fast personalisering kan vara en bra tillnärmning till patientersheterogenitet, är inte klusteralgoritmen som presenteras här tillräcklig förklinisk användning av ANN.

Bakgrund: Antalet personer som genomgår knäartroplastik ökar markant i västvärlden samtidigt som den genomsnittliga vårdtiden efter genomgången knäartroplastik minskar. Tidigare forskning visar att ingreppet är väl lämpat för dagkirurgi. Det är trots detta svårt att hitta kvalitativ forskning som beskriver patientens upplevelse av att ha genomgått en knäartroplastik i dagkirurgi. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva patientens upplevelse av att genomgå en unikompartmentell knäartroplastik (UKA) i dagkirurgi. Metod: Denna kvalitativa intervjustudie inkluderade åtta personer som genomgått en UKA i dagkirurgi mellan 2017 och 2020. Semistrukturerade intervjuer genomfördes i mars 2020 med stöd av en intervjuguide. Deltagarna fick berätta om upplevelsen av att ha genomgått en UKA i dagkirurgi. Resultat: Resultatet visar att de flesta deltagarna var nöjda med att ha genomgått operationen i dagkirurgi. Upplevelsen av trygghet i samband med den tidiga hemgången hade ett nära samband med uppföljning samt informationen inför operationen som gav deltagarna verktyg för att hantera såväl smärta som aktiviteter i det dagliga livet (ADL) och rehabilitering i hemmet. Konklusion: För att känna trygghet i samband med att genomgå UKA i dagkirurgi har utförlig information samt tidig uppföljning en central roll i resultatet av patientens upplevelse.