Bakgrund: Oro är vanligt hos patienter som ska opereras, oavsett om det är en elektiv eller akut operation. Studier har visat att en bra relation mellan anestesisjuksköterskan och patienten preoperativt minskar oron hos patienten. En akut operation upplevs som stressande för patienten då denne inte kan påverka sin situation. Anestesisjuksköterskan är den som inför en akut operation ansvarar för patientens trygghet och säkerhet. Syfte: Syftet är att beskriva anestesisjuksköterskors erfarenheter av att vårda en orolig patient vid en akut operation. Metod: En kvalitativ intervjustudie med ändamålsenligt urval utfördes. Urvalskriterierna innefattade anestesisjuksköterskor med minst ett års erfarenhet på en operationsavdelning som bedriver akut verksamhet. Datainsamlingen genomfördes i form av semistrukturerade intervjuer och analyserades med en kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: Fyra kategorier framkom i resultatet; Att ha kunskap om patientens tidigare erfarenheter, Att ta över ansvar för patient som är utelämnad, Att undvika felaktig och otillräcklig information och Att utforma personcentrerad information. Slutsats: Anestesisjuksköterskan behöver vara lyhörd och inkännande för att kunna anpassa sig till den unika individen. Med denna kunskap kan anestesisjuksköterskan bemöta oro genom att informera patienter på ett personcentrerat sätt utifrån deras villkor och önskemål.

Bakgrund: Idag utförs åtskilliga pediatriska operationer – i Sverige opererades omkring 90 000 barn mellan noll till fjorton år 2017. Att sövas och opereras är förmodligen bland det mest oroväckande ett barn kan vara med om inom sjukvården. Oro påträffas hos 50-75% av de barn som ska genomgå operation. Oro kan bland annat försvåra anestesin, ge ökat medicinskt behov och orsaka postoperativa komplikationer. Syfte: Syftet var att genom en systematisk litteraturstudie belysa strategier som förebygger och reducerar barns perioperativa oro. Metod: Systematisk litteraturstudie med kvantitativ ansats. Barn två till tolv år som skagenomgå eller har genomgått anestesi och operation. Artikelsökningar genomfördes i tre, för ämnesområdet, relevanta databaser. Resultat: Studien omfattar 25 resultatartiklar som visar på varierande strategier för att hantera barns perioperativa oro. Fem av dessa visade inte på någon överlägsen ororeducerande effekt i jämförelse med sedvanliga eller jämförande strategier. Information och distraktion utkristalliserades som huvudkategorier med tillhörande underkategorier. Multimedia var en framträdande underkategori som innefattade flera olika strategier. Några utstickande strategier var bland annat doftande inhalationsmasker och teaterframträdanden. Slutsats: Studien påvisar att det finns en variation i hur oro kan hanteras för att förebyggas och reduceras inom den pediatriska perioperativa vården. Strategierna inom underkategorin multimedia ter sig i denna studie mer framträdande vilket kan tyda på att de förekommer i större utsträckning inom denna vårdform. Det tydliggjordes dock att det inte finns en enda enskild strategi som anses vara vedertagen eller överlägsen andra. En icke-farmakologisk strategi skulle kunna föredras då den kan anses vara ett säkert, icke-invasivt och således behagligt alternativ till sedvanliga farmakologiska strategier såsom premedicinering. / Background: Today numerous paediatric surgeries are performed – In Sweden, 2017, approximately 90 000 children from zero to fourteen years of age underwent surgery/were operated on. To receive anaesthesia and have an operation is probably among the most disturbing and stressful a child can experience. Anxiety is found in 50-75% of children undergoing surgery. Anxiety can, among other things, complicate anesthesia, increase medical need and cause postoperative complications. Purpose: The aim was to elucidate strategies to prevent and reduce children’s perioperative anxiety through a systematic literature review. Method: A systematic literature review with quantitative approach. Children two to twelwe years of age who are to undergo or have undergone anesthesia and surgery. Article searches were carried out in three, for the subject area, relevant databases. Result: The study comprises 25 result articles that show varying strategies for dealing with children's perioperative anxiety. Five of these did not show any superior or reducing effect compared to conventional or comparative strategies. Information and distraction were distinguished as main categories. Multimedia was a prominent subcategory that included several different strategies. Some protruding strategies included scented inhalation masks and theater performances. Conclusion: There is a variation in how anxiety can be managed to be prevented and reduced in pediatric perioperative care. The strategies in the sub-category multimedia appear prominent in this study, which may indicate that these strategies occur to a greater extent within this form of care. It was made clear that there is no single individual strategy considered to be accepted or superior to others. A nonpharmacological strategy might be preferred as it can be considered a safe, non-invasive and thus pleasant alternative to conventional pharmacological strategies such as premedication.

Bakgrund: Intensivvårdspatienter utsätts för konstant ljud då miljön innebär kontinuerlig övervakning av medicinsk utrustning. Enligt WHO’s rekommendationer ska ljudnivån inom intensivvården inte överstiga 30–40 dB. När patienterna utsätts för larm och ljud blir sömnen påverkad, vilket förhindrar återhämtning och läkning hos den kritiskt sjuka patienten. Syfte: Syftet med studien var att beskriva ljudet från medicinsk utrustning på IVA och hur detta påverkar patienterna och deras sömn. Metod: En integrativ litteraturstudie. Resultat: Ljudet från medicinsk utrustning inom intensivvården översteg ljudnivån för optimal sömn och vila. Patienterna uppfattade ljudet både positivt och negativt. Sömnen kunde bli bättre genom sömnfrämjande åtgärder. Resultatet presenteras utifrån två huvudkategorier; Miljö och Sömnkvalitet med tillhörande subkategorier; Ljudets intensitet, Patienternas tolkning av ljudet, Sömnstörning och Sömnfrämjande åtgärder. Slutsats: Ljudet från medicinsk utrustning påverkade patienterna i olika grad och bidrog till sömnstörning. Genom en ökad kunskap hos intensivvårdssjuksköterskan samt riktlinjer för sömnfrämjande åtgärder kan patienterna få en bättre sömn och vila. I litteraturstudien kartläggs det nuvarande kunskapsläget, vilket visar på kunskapsluckor. Vidare forskning behövs för att öka kunskapsläget inom ämnet. / Background: Intensive care patients are constantly subjected to noise because of the continuously monitoring of medical equipment in a hospital environment. According to WHO’s recommendations the noise levels within the intensive care should not exceed 30-40 dB. When the patients are subjected to alarm and noise their sleep is affected and as a result recovery and healing is negatively affected for the critically ill patient. Aim: The aim of the study was to describe the noise from the medical equipment at the ICU and how it affects the patients and their sleep. Methods: An integrative literature study. Result: The noise from the medical equipment in the intensive care exceeded the noise level for optimal sleep and rest for patients. The patients experienced the noise both positively and negatively. The quality of sleep could be improved by sleep-aiding measures. The result is presented by using two main categories: Environment and Quality of sleep including the following subcategories; Noise intensity, Patient’s interpretation of the noise, Sleep disturbance and Sleep-aiding measures. Conclusion: The noise from the medical equipment affects the patients to different degrees and contributes to their sleep being disturbed. Through improving the knowledge of the intensive care nurse and by introducing clear guidelines for sleep-aiding measures, the patients sleep and rest can be improved. In the literature study the current knowledge levels are mapped out, which shows a lack of knowledge with the intensive care nursing staff. Further research is needed to improve and increase the level of knowledge of the topic.

Bakgrund: Anestesisjuksköterskan skall kunna skapa en god individuell relation till sin patient i en miljö som är både högteknologisk och ofta långt utanför patientens normala omgivningar. I den perioperativa vården är mötet med patienten dessutom ofta kort och intensivt med många moment som pågår samtidigt, detta ställer därför höga krav på anestesisjuksköterskans kompetens i omvårdnadsarbetet. Syfte: att belysa vad som kännetecknar en god interaktion mellan patient och anestesisjuksköterska pre- och perioperativt. Metod: En systematisk litteraturstudie med kvalitativ ansats där resultaten analyserats med hjälp av manifest och latent innehållsanalys. Totalt analyserades 11 artiklar. Resultat: Analysen resulterade i temat se-lyssna-känn vilket byggde på de två kategorierna; mellanmänskliga faktorer och yttre faktorer. Dessa byggde i sin tur på åtta underkategorier; kommunikation, inom synhåll och räckhåll, förberedelse och personkännedom, delaktighet, ansvar, förtroende, ha tid och vårda i teknisk miljö. Slutsats: Anestesisjuksköterskan måste arbeta utifrån ett personcentrerat arbetssätt där vården anpassas efter varje unik patient. Detta görs genom att se sin patient och dennes behov, lyssna till dess önskemål och lära känna sin patients personlighet och önskemål. Det krävs dessutom att anestesisjuksköterskan kan se bortom den tekniska miljön hon befinner sig i och dela sin uppmärksamhet mellan de medicinska arbetsuppgifter hon har och interaktionen som patienten behöver för att känna sig bekräftad och trygg under den perioperativa vårdtiden. / Background: A nurse anesthetist has to be able to create a good individual relationship with their patient, in an environment that is both highly technological and often far beyond what the patient is used to. In the perioperative care, the meeting with the patient and the nurse is often short and intense, with a lot of things happening at once. This place high demands on the nurse´s competence in anesthetic caring. Purpose: To illustrate what characterizes a good interaction between patient and nurse anesthetist pre- and intraoperatively. Method: A systematic literature review with qualitative approach where the results were analyzed using manifest and latent content analysis. A total of 11 articles were analyzed. Results: The analysis resulted in the theme see-listen-feel, that was built upon the two categories interpersonal factors, inner factors and outer factors. These, in turn built on eight subcategories; communication, within sight and reach, preparation and personal knowledge, participation, responsibility, trust, having time and caring in a technological environment. Conclusion: The nurse anesthetist must work from a person-centered approach where the care is adapted to each unique patient. This is done by seeing the patient´s needs, listening to their wishes and getting to know their patient´s personality and desires. It also requires the nurse anesthetist to be able to see beyond the technological environment she is working in and share her attention between the medical tasks that has to be done and the interaction the patient needs to feel safe and confirmed during the perioperative period.

Generell anestesi kan ges som inhalationsanestesi eller total intravenös anestesi (TIVA). En förutsägbar anestesi med snabbt uppvaknande och bibehållen vakenhet är en högt önskvärd egenskap oavsett anestesiform. Det råder en klinisk och vetenskaplig diskussion om vilken anestesiform som ger snabbast tidig postoperativ återhämtning. syftet med studien var att jämföra patienters tidiga postoperativa återhämtning efter inhalationsanestesi respektive efter total intravenös anestesi (TIVA). Metoden var en litteraturstudie baserad på 15 vetenskapliga artiklar. Dessa analyserades utifrån frågeställningen: Vilken anestesiform som ger den snabbaste tidiga postoperativa återhämtningen. Det framkom en indelning av resultatet i tre kategorier: snabbare tidig postoperativ återhämtning efter inhalationsanestesi, lika lång tid till återhämtning efter inhalationsanestesi som efter TIVA samt snabbare tidig postoperativ återhämtning efter TIVA. Resultatet visade att inhalationsanestesi gav snabbast tdiig postoperativ återhämtning. Anestesisjuksköterskans handhavande, planering och erfarenhet påverkar patientens uppvakande. därför skulle vidare forskning istället jämföra dessa båda anestesiformer på ett annat sätt. Tiden kunde istället mätas från det att anestesisjukskäterskan extuberat patienten och till payienten verkar adekvat orienterad för att erhålla ett mer jämförbart resultat. / General anesthesia includes both inhalations anesthesia and total intravenous anesthesia (TIVA). After any anesthetic technique a de sirable characteristics is a predictably rapid emergence and sustained alertness. There is a clinical and scientific debate about which anesthetic technique who gives the most rapid emergence in the early postoperative recovery. The aim of this study was to compare patients early postoperative recovery after inhalations anesthesia and after total intravenous anesthesia (TIVA). The methods are based on 15 research articles. They where analysized from the questionnaire: which anesthetic technique gives the most rapid emergence in the early postoperative recovery. The results showed that inhalations anesthesia gave the most rapid emergence in the earky postoperative recovery. The nurse anesthetist handling, planning and experience affect the patients awakening. Therefore further research instead could compare these anesthetic techniques in another way. The time after the nurse anesthetist has extubate the patient until the patient is adequate orientated, could be measured to find a more comparable result.

Abstract The aim of the study was to describe factors of nurse’s experiences when they give NIV treatment to patients with acute respiratory failure in a lung department. Semi structured interview questions about how nurses experience to give NIV treatment on a ordinary lung department was done on 10 nurses, who work in a lung department were NIV treatment is given. Data were analyzed with content analysis. In the result there was shown two themes. The two themes were knowledge and cooperation during NIV treatment and time and support accomplish NIV treatment easier to give. The first themes were knowledge and cooperation during NIV treatment. The theme was created by four categories: “specific knowledge about NIV treatment”, “cooperation with doctors” ”documentation about the treatment”, and ”teamwork between nurses”.  The theme time and support accomplish NIV treatment easier to give, was also created by four categories:” support for next of kin” satisfaction when the treatment is helping, “the patients need of support” and “time for the patient”. NIV treatment is a treatment that is god but in need of development, according to the nurses on the lung department, but there is a lot around the treatment that could be better. For example: getting more time with the patient and further educate doctors and nurses, so that NIV treatment can be given under assured requirements and to more patients.   Key words: nurses, experiences, NIV treatment, COPD patients, technological equipment / Sammanfattning Syftet med studien var att beskriva allmänsjuksköterskors upplevelser av att ge noninvasiv ventilation (NIV) behandling till patienter med akut andningssvikt på en lungavdelning. Halvstrukturerade intervjufrågor ställdes till tio allmänsjuksköterskor som arbetade på en lungavdelning där NIV behandling bedrivs. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys. I resultatet framkom två teman: ”Kunskap och samarbete underlättar NIV behandling” och ”Tid och stöd till patienten underlättar NIV behandling”. Det första temat ”kunskap och samarbete underlättar NIV behandling” bildades av fyra kategorier; ”specifika kunskaper om NIV behandling”, ”samarbete med läkare”, ”dokumentation om behandlingen” och ”teamarbete mellan sjuksköterskor”. Temat ”tid och stöd till patienten underlättar genomförandet av NIV behandling” bildades också av fyra kategorier; ”anhörigstöd till patienten”, ” tillfredsställelse när behandlingen hjälper”, ”patientens behov av stöd” och ”tid för patienten”. NIV behandling är en behandling som är bra men behöver utvecklas enligt sjuksköterskorna på avdelningen, mycket runt om kring behandlingen behövde bli bättre t.ex. att få mer tid till patienten och mer utbildning för både läkare och sjuksköterskor så att behandlingen kan ges under tryggare förutsättningar och till fler patienter.   Nyckelord: sjuksköterskor, upplevelser, NIV behandling, KOL patienter, teknologisk utrustning

Biologiskt kontaminerade medicinska instrument utgör en risk för att orsaka sjukdomar, och i förebyggande syfte används bland annat diskdesinfektorer för att rengöra och desinficera dessa instrument.Uppdragsgivaren Getinge Disinfection AB i Växjö vill effektivisera och säkerställa rengörings- och desinfektionsprocessen genom att konstruera en ny slanghållare, vilket även är syftet med detta arbete. Arbetet utförs med den ingenjörsvetenskapliga konstruktionsmetoden.Resultatet är en slanghållare som består av en klämma och en klämma-hållare, samt detaljritningar för prototyptillverkning, se Bilaga 14 och 15.Slutsatserna för slanghållaren är att risken för plastisk deformation har minimerats, att slanghållaren kan hålla i slangar med olika diametrar effektivt och säkert, att slanghållarens klämma är lätt att ersätta, samt att klämman kan vara överdimen-sionerad.Avslutningsvis är slutsatsen att den nya slanghållaren kan bidra till att effektivisera och säkerställa rengörings- och desinfektionsprocessen av anestesislangar

Heart failure is a common disorder and a major cause of illness and death in the population, creating an enormous health-care burden. It is a complex condition, representing the end-point of many cardiovascular diseases. In general heart failure progresses slowly over time and once it is diagnosed it has a poor prognosis which is comparable with that of many types of cancer. The heart has an ability to adapt in response to long lasting increases in hemodynamic demand; the heart conforms its shape and size in order to maintain adequate cardiac output. This process is called remodeling and can be triggered by pathologies such as hypertension or valvular disease. When the myocardial remodeling is maintained chronically it becomes maladaptive and is associated with an increased risk of heart failure. In many cases, heart failure is associated with left bundle branch block (LBBB). This electrical disturbance leads to dyssynchronous left ventricular (LV) contraction and relaxation which may contribute to cardiac dysfunction and ultimately heart failure. Mechanical dyssynchrony can be treated with cardiac resynchronization therapy (CRT). However, many heart failure patients do not demonstrate clinical improvement despite CRT. Blood flow plays an important role in the normal development of the fetal heart. However, flow-induced forces may also induce changes in the heart cells that could lead to pathological remodeling in the adult heart. Until recently, measurement tools have been inadequate in describing the complex three-dimensional and time-varying characteristics of blood flow within the beating heart. 4D (3D + time) flow cardiovascular magnetic resonance (CMR) enables acquisition of three-dimensional, three-directional, time-resolved velocity data from which visualization and quantification of the blood flow patterns over a complete cardiac cycle can be performed. In this thesis, novel 4D Flow CMR based methods are used to study the intraventricular blood flow in healthy subjects and heart failure patients with and without ventricular dyssynchrony in order to gain new knowledge of the ventricular function. Different flow components were assessed in normal heart ventricles. It was found that inflowing blood that passes directly to outflow during the same heartbeat (the Direct Flow component) was larger and possessed more kinetic energy (KE) than other flow components. Diastolic flow through the normal heart appears to create favorable conditions for effective systolic ejection. This organized blood flow pattern within the normal LV is altered in heart failure patients and is associated with decreased preservation of KE which might be unfavorable for efficient LV ejection. Inefficient flow of blood through the heart may influence diastolic wall stress, and thus contribute to pathological myocardial remodeling. In dyssynchronous LVs of heart failure patients with LBBB, Direct Flow showed even more reduced preservation of KE compared to similarly remodeled LVs without LBBB. Furthermore, in LBBB patients, LV filling hemodynamic forces, acting on the myocardium, were more orthogonal to the main flow direction compared to patients without LBBB. Deviation of LV flow forces and reduction of KE preservation and may reflect impairment of LV diastolic function and less efficient ensuing ejection related to dyssynchrony in these failing ventricles. Blood flow patterns were also studied with respect to fluctuations of the velocity of the flow (turbulent flow) in normal and failing LVs. In failing hearts, turbulent kinetic energy (TKE) was higher during diastole than in healthy subjects. TKE is a cause of energy loss and can thus be seen as a measure of flow inefficiency. Elucidating the transit of multidimensional blood flow through the heart chambers is fundamental in understanding the physiology of the heart and to detect abnormalities in cardiac function. The 4D Flow CMR parameters presented in this thesis can be utilized to detect altered intracardiac blood flow and may be used as markers of deteriorating cardiac function, pathological remodeling and mechanical dyssynchrony in heart failure.

Bakgrund: Anestesi och operation är en stor händelse för många patienter och kan leda till rädsla och oro där höga krav ställs på anestesisjuksköterskans förmåga att kommunicera och bemöta patienterna professionellt. Patienterna överlämnar sig själva och sin kropp i någon annans händer, detta kan skapa känslor av maktlöshet och utsatthet. Oro är något alla människor erfar någon gång och är en del av livet. Syfte: Syftet var att beskriva patienters upplevelser av oro perioperativt. Metod: En litteraturstudie där urval skett med inklusions- och exklusionskriterier och datainsamling har utförts genom systematisk sökning. Resultatet består av elva kvalitativa artiklar som har granskats och analyserats enligt Bettany-Saltikov och McSherrys (2016) riktlinjer. Resultat: Resultaten presenteras i tre huvudkategorier. Förlorad autonomi, Rädsla för operationen och dess resultat samt Ovisshet inför framtid. Resultatet visar att i upplevelsen av oro finns vissa återkommande mönster som kan gestalta sig i känslor av att förlora kontrollen över sig själv och sin kropp, av sårbarhet och utsatthet, av rädsla för operationen exempelvis att vakna och att dö under anestesin och operationen. En osäkerhet beskrevs i väntan på operation där behovet av att få information varierade. Patienterna beskrev även en osäkerhet över sin rehabilitering samt hur livskvaliteten skulle vara efter operation. Slutsats: Alla känslor som skapar oro i samband med en operation kan skapa ett lidande för patienten. En viktig del som framkommer i studiens resultat är att dessa olika känslor ofta uppstår på grund av att patienterna inte vet vad som ska hända. Detta visar att tydlig information är viktigt för att kunna lindra patientens oro och lidande perioperativt. Där spelar anestesisjuksköterskor en stor roll i att ge denna information och skapa ett förtroende hos patienten. Genom att lindra patientens oro preoperativt kan patienternas mående postoperativt påverkas. / Background: Anesthesia and surgery are a major event for many patients that can lead to fear and anxiety where high demands are placed on the anesthesia nurse's ability to communicate and respond to patients professionally. Patients surrender themselves and their bodies in someone else's hands, this can create feelings of powerlessness and vulnerability. Anxiety is a part of life and something everyone experience. Aim: The purpose was to describe patients´ experiences of perioperative anxiety.   Method: A literature study where selection with inclusion and exclusion criteria and data collection have been carried out through systematic searches. The result consists of eleven qualitative articles that have been analyzed according to Bettany-Saltikov and McSherry's (2016) recommendations.   Results: The results are presented in three main categories. Lost autonomy, Fear of the operation and its results, and Uncertainty for the future. The result shows that in the experience of anxiety there are certain recurring patterns that can manifest themselves in feelings of losing control of oneself and one's body, of vulnerability and of being exposed, of fear of the operation, for example, of waking up and of dying during anesthesia and surgery. An uncertainty was described while waiting for surgery where the need to obtain information varied between patients. Patients also described uncertainty about their rehabilitation as well as what the quality of life would be after surgery.   Conclusion: All feelings that create anxiety in connection with an operation can create a suffering for the patient. An important part that is evident in the study's results is that these different emotions often arise because patients do not know what is going to happen. This shows that distinct information is important in order to relieve the patient's anxiety and suffering perioperatively. Anesthesia nurses play a major role in providing this information and creating patient confidence. By alleviating the patient's concerns preoperatively, the patients' well-being can be affected postoperatively.

Bakgrund: Intensivvård är den högsta vårdnivån inom svensk sjukvård och omhändertar kritiskt sjuka patienter. Intensivvård innebär stora påfrestningar på patienten och förutom sin primärdiagnos finns det stor risk att drabbas av sekundära komplikationer relaterat till intensivvården. En av flera negativa konsekvenser på grund av passiviteten är intensivvårdsförvärvad svaghet (ICU-AW). Interventionen tidig mobilisering är en av flera åtgärder för att förebygga intensivvårdsförvärvad svaghet. Syfte: Syftet med studien var att beskriva evidensen för och effekter av tidig mobilisering av respiratorbehandlade vuxna patienter på intensivvårdsavdelning. Metod: Studien utformades som en systematisk litteraturöversikt och metaanalyser. Sökningar gjordes i databaserna PubMed och CINAHL. Sökningarna bestod av sökblocken Intensivvård, Respiratorbehandling och Tidig mobilisering. Metaanalyser utfördes i Review Manager. Resultat: Denna studie innehåller totalt sju RCT-studier med fokus på tidig mobilisering av respiratorbehandlade vuxna patienter, totalt 976 patienter. Tre parametrar analyserades; Dagar i respirator, Dagar på IVA och Dödlighet på IVA. Dagar i respirator och Dödlighet på IVA visade ingen statistisk signifikans. Endast parametern Dagar på IVA hade statistisk signifikans (P=0,01). Slutsats: Denna systematiska översiktsstudie och metaanalys resulterade i evidens för förkortad vårdtid på intensivvårdsavdelning vid tidig mobilisering av respiratorbehandlade vuxna patienter jämfört med standardmobilisering. Kortare vårdtid på intensivvårdsavdelning minskar risken för intensivvårdsförvärvad svaghet. / Background: Intensive care is the highest level of care in Swedish healthcare and takes care of critically ill patients. Intensive care involves great strain on the patients and in addition to their primary diagnosis, there is a great risk of suffering from secondary complications related to intensive care. One of several negative consequences due to inactivity is intensive care acquired weakness (ICU-AW). The early mobilization intervention is one of several interventions to prevent intensive care-acquired muscle weakness. Aim: The aim of this study was to describe the evidence for and effects of early mobilization of mechanically ventilated adult patients in the intensive care unit. Method: The study was designed as a systematic literature review and meta-analysis. Searches were performed in the PubMed and CINAHL databases. The searches consisted of the search blocks Intensive Care, Respirator Treatment and Early Mobilization. Meta-analysis were performed in the Review Manager. Results: This study contains a total of seven RCT studies focusing on early mobilization of ventilator-treated adult patients, a total of 976 patients. Three parameters were analyzed; Days in ventilator (Dagar i respirator), Days in ICU (Dagar på IVA) and Mortality in ICU (and Dödlighet på IVA). Days in ventilator and Mortality in the ICU showed no statistical significance. Only the parameter Days in ICU had statistical significance (P = 0.01). Conclusion: This systematic review study and meta-analysis resulted in evidence of shortened care time in the intensive care unit due to early mobilization of ventilator-treated adult patients compared to standard mobilization. Shorter care time in the intensive care unit reduces the risk of intensive care acquired weakness.