Syftet med studien var att bidra med fördjupad kunskap om förskollärares förståelse av och arbete med trygghet i relationer till olika mänskliga aktörer i förskolan, liksom vilka ramar och utmaningar de möter i detta arbete. Genom detta har vi undersökt hur förskollärare uppfattar och förstår begreppet trygghet och dess betydelse för barns lärande och utveckling. Vi har även undersökt förskollärares arbetsmetoder i trygghetsarbetet i förskolan och vilka faktorer som de identifierar som utmaningar i arbetet. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med sex verksamma förskollärare och har analyserats med hjälp av anknytningsteori och ramfaktorteori. Den tematiska innehållsanalysen av intervjuerna visar att trygghet är ett begrepp med många olika nyanser och betydelser beroende på kontexten. Förskollärarna belyser särskilt två aspekter som påverkas och avgörs av trygghet: barns upplevda trygghet som förutsättning för fortsatt lärande samt trygghet som grunden för en kvalitativ pedagogisk verksamhet. Trygghetsarbetet formas av relationer och miljöer, och utmanas av faktorer i relationella dueller i form av tid, ekonomiska prioriteringar och förtroendets påverkan. Uttrycket “trolla med knäna” återkommer i studiens insamlade material vilket översätts till en acceptans och försoning, vad gäller förhållningssätt och arbetsmetoder gentemot de begränsningar som ramfaktorer utgör. Resultatet visar att förskollärarnas attityd och förhållningssätt gentemot ramfaktorer är viktiga och att dessa påverkar hur de ser på och kan genomföra trygghetsarbete.

Syftet med denna studie är att undersöka och få veta mer om hur förskollärare ser på anknytningens betydelse i förskolan. Studien utgick från tre frågeställningar. Hur ser förskollärarna på vikten av anknytning i förskolan? samt vad har den för betydelse för barns lek, lärande och utveckling? Vad upplever förskollärarna krävs för att skapa anknytning och trygghet i förskolan? Vilka faktorer finns det som påverkar möjligheten till barns anknytning och trygghet i förskolan enligt förskollärarna? För att få svar på dessa frågor genomfördes intervjuer med fem förskollärare. Det insamlade materialet transkriberades och bearbetades sedan.   Grunden till mitt analysarbete är Bowlbys anknytningsteori samt de begrepp som den teorin innefattar. Jag har även kompletterat med tidigare studier såsom Cugmas, Persson, Broberg, Hagström och Broberg, Hagström och Brandtzæg, Torsteinson och Øiestad för att förstärka och identifiera anknytningen i förskolans verksamhet. I studien framkommer det hur viktig förskollärarna anser anknytningen är i förskolan. Det har också framkommit att det finns faktorer som påverkar barns anknytning och trygghet i förskolan. Resultatet visar på att mer kunskap krävs om de olika anknytningsmönsterna. Då ingen av förskollärarna benämner dessa.

Arbetslivet är för många individer en stor del av vardagen och innehåller många mellanmänskliga relationer och engagerade anställda är gynnsamt för organisationer. Individuella faktorer som kan påverka arbetsengagemang hos medarbetare är tillit och relationskvalité, både till ledare och organisationen. Ytterligare en faktor som eventuellt kan samspela med relations- och tillitsfaktorer, och i sin tur påverka arbetsengagemang, är en individs anknytningsmönster. Den här studiens syfte var att undersöka hur tillit till närmaste chef och relationskvalité samverkar med anknytningsmönster och hur det i sin tur påverkar arbetsengagemang. Studien har en kvantitativ ansats och 148 deltagare med en nuvarande anställning i Sverige deltog. Korrelationsanalys och stegvisa regressionsanalyser genomfördes för det totala stickprovet. Det fanns en samverkan (interaktion) mellan säker anknytning och kvalité på relationen till närmsta chef i relation till arbetsengagemang. Ingen samverkan (interaktion) fanns dock mellan anknytningsmönster och tillit i relation till arbetsengagemang.

Detta är en studie som syftar till att undersöka hur förskollärare beskriver sitt arbete med att identifiera barn som far illa i hemmet samt hur de bemöter vårdnadshavare i samband med en orosanmälan. Vi valde att genomföra kvalitativa intervjuer med förskollärare som har erfarenhet av barn som misstänks fara illa i hemmet, med anledning att få ett så nyanserat resultat som möjligt. Som ett resultat av undersökningen beskriver förskollärarna att barn som far illa i hemmet uppmärksammas på olika sätt, beroende på vilken typ av missförhållanden det rör sig om. Vidare framkommer av att förskollärarna beskriver kollegial stöttning som ett sätt att agera vid misstanke om att ett barn far illa i hemmet, samt att mötet med vårdnadshavarna ser olika ut beroende på vad oron grundar sig i. Vi har använt oss av teoretisk bakgrund som behandlar området samt anknytningsteorin som har Bowlby (1907–1990) som grundare.

ABSTRACT  Detta examensarbete behandlar sex förskollärares syn och erfarenheter kring anknytning i förskolan. Det lyfts möjligheter samt begränsningar för förskollärare men även hur anknytning och anknytningsteorerier lyfts i verksamheten. Intervjuerna utfördes på deras arbetsplatser, för att få fram förskollärarnas tankar och erfarenheter. Empirin analyserades utifrån anknytningsteorier och de teoretiska begreppen. Utifrån studien har man kunnat se att samtliga förskollärare som intervjuades arbetar för att verksamheten ska fokusera på barnet och barnets behov av trygghet. Men studien visar även på att det finns begränsningar i verksamheten för förskollärare att uppnå anknytningen. Begränsningarna handlar delvis om förskollärarnas utbildning i relation till anknytning, men även hur verksamheten ser ut och är utformad. Detta har då gjort att förskollärarna har olika strategier för att skapa en trygg miljö för barnen i verksamheten. Vilket studien visar på att förskollärarna gör på olika sätt utifrån deras egna tankar och erfarenheter.  Studiens metod är kvalitativa intervjuer med sex förskollärare. Iintervjuerna och i analysen framkommer samstämmig syn hos förskollärarna gällande trygg anknytning och dess betydelse i verksamheten. Den trygga anknytningen beskrivs som grunden för både utveckling och lärande men även för barnens välmående, betydelsen av anknytning till pedagogerna är en samstämmig syn dock är det två av förskollärarna som anser att det kopplas till hemmet och barnets vårdnadshavare. Förskollärarna beskriver hur de arbetar med att tillgodose barnets behov av trygghet och relationer. De använder liknande strategier och beskriver att de alltid sätter barnets behov i centrum. I strategier tar de upp begrepp som lyhördhet, närhet, tillgodose, empati och öppenhet. Dock beskriver de att de möter svårigheter i verksamheten kring kunskaper hos kollegerna. Att det saknas kunskap och de saknar stöttning samt utbildning inom området.

Pedagogers uppfattning om betydelsen avtrygghet för barn på OB-förskola / Pedagogue perception of the meaning of care for children in after-hours childcare

Kunskapsområdet för det här examensarbetet är anknytning, uppsatsen sätter fokus på anknytningsteorins roll i förskolan. Syftet med vår studie är att undersöka hur pedagoger i förskolan uppfattar omsorgsuppdraget samt hur de arbetar med det. Metoden som vi har valt att använda oss av är en kvalitativ forskningsmetod, där insamlingsmetod av data grundar sig på semistrukturerade intervjuer med sex verksamma pedagoger från småbarnsavdelningar i södra Skåne. Metodvalet för vår databearbetning är en kvalitativ innehållsanalys. Med hjälp av ett anknytningsperspektiv med dess centrala begrepp har den insamlade empirin analyserats.I studiens resultat framkommer det att samtliga pedagoger är bekanta med begreppet anknytning, respondenterna har olika förståelse för begreppets betydelse samt dess funktion. Samtidigt önskar samtliga pedagogerna en fördjupad förståelse för anknytning och att det är väsentligt som pedagog att våga erkänna sina utvecklingsområden. Alla respondenter har en uppfattning kring barns anknytningshierarkier och en del pedagoger lyfter att innebörden är väsentlig att förstå grundat på deras profession. Medan somliga pedagoger uttrycker att hierarkin hämmar barnet och verksamheten. Anknytningshierarkier speglas därav på olika sätt i praktiken. Resultatet i denna studie visar att begreppet omsorgs otydliga definition i kombination med att lärandeuppdraget har fått ett större fokus än omsorgsuppdraget kan leda till en splittrad uppfattning kring anknytningsteorins roll i förskolan.

Föreliggande studie har sin utgångspunkt i en redogörelse för anknytningens användning i den svenska läroplanens olika revideringar samt i att anknytning kan ses som en förutsättning för lärande. Syftet för studien är att undersöka vilken syn på, samt vilka strategier förskollärare använder i arbetet med anknytning i förskolan. De teoretiska utgångspunkterna för arbetet är John Bowlbys teori om anknytning samt begreppen barns perspektiv och barnperspektiv. Insamlingen av det empiriska materialet genomfördes genom tre semistrukturerade intervjuer med förskollärare och i sorteringen av det empiriska materialet användes den fenomenografiska metodens grundtanke om variation för att urskilja olika variationer i svaren. Intervjuerna utgick ifrån åtta formulerade frågor, där det gavs utrymme för djupare reflektioner. Resultatet för undersökningen visade en syn på anknytning som trygghet, ett professionellt fenomen samt att där finns två faktorer som ställer krav på arbetet med anknytning. Vidare framkommer det att flera strategier används i arbetet med anknytning: olika variationer av lyhördhet, inskolningen, relationen till vårdnadshavare samt de professionskunskaper som förskollärarna besitter.

Syftet med denna studie vara att bidra med kunskap om pedagogers erfarenheter och uppfattningar av inskolning och inskolningens betydelse för barnets anknytning i förskolan. Detta är en kvalitativ intervjustudie som är utförd med totalt åtta pedagoger i tre olika kommuner i Sverige. I resultatet framkommer det att pedagogerna har erfarenhet av olika inskolningsmetoder och att dessa metoder anpassas efter varje familj som ska inskolas i förskolan. För att kunna utveckla en anknytning till barnet under inskolningen uttrycker pedagogerna att pedagogens förhållningssätt anses vara avgörande men även vårdnadshavare ses som en viktig del i detta. De beskriver attbarnetintealltid                 hinner utveckla en trygg anknytning under inskolningsperioden då pedagogernas uppfattningar är att det tar tid att utveckla en anknytning. / <p>2019-12-20</p>

Syftet är med den här uppsatsen är att undersöka vilka strategier som förskollärare säger sig använda för att möjliggöra trygghet i en pressad verksamhet. I dagens samhälle står förskolan inför många utmaningar såsom brist på utbildad personal, lokaler som inte är anpassade till verksamhetens behov och en begränsad ekonomi. Samtidigt som förskollärare upplever att deras uppdrag blir allt större upplever de också att barngruppernas storlek ökar. Många förskollärare menar att detta påverkar deras arbete i verksamheten. Därför undersökte uppsatsen vilka strategier förskollärare säger sig använda för att möjliggöra trygga relationer till barn och barnen emellan, samt hur förskollärare organiserar verksamheten för att skapa en social trygghet. För att undersöka detta har en digital enkät skickats ut och fyra intervjuer genomförts. I resultatet framkom det att de vanligaste strategierna var att dela upp barngruppen i mindre grupper, att inkludera barnen i arbetet med trygghet och att skapa tydliga rutiner för barnen i verksamheten.