The following essay is an informative such, with the focus of the collaboration between social resources, in the life of teenagers diagnosed with ADHD. Keeping the child’s best interest at heart, I analyzed how these collaborations are structured today. Thereafter I continued to investigate how one could channel the resources towards the non-normative issues of the diagnoses and if there are any possibilities to reinforce this work to prevent this kind of behaviour before it escalates into a criminal living. Through semi-structured interviews with the separate initiatives available for these youths, I could then analyze how these resources can merge towards a more long-term solution based on a social safety net.  While doing this I emanated foremost from the theory of Aaron Antonovsky, which is Sense of coherence. I also used the more psychological attachment theory in order to get a more unitary view of the teenager.

Varje år kommer ungefär 1100 ungdomar till Statens institutionsstyrelse när de frivilliga insatserna för vård och behandling inte ansetts varit tillräckliga. En placering på en låst enhet inom SiS förutsätter ett beslut om vård enligt LVU §§3 eller 6 och/eller har dömts till LSU. Sedan 2003 ger SiS årligen ut en bok, där placerade ungdomar får möjlighet att skriva en valfri text där många unga väljer att skriva om tiden på institutionen eller hur de hamnade där. Denna uppsats är en textanalys av ungdomarnas egna texter i syfte att belysa hur tvångsvårdade unga beskriver sina livserfarenheter och sin upplevelse av tillvaron på en institution. Den här uppsatsen belyser hur ungdomarna uppfattar sin situation med hjälp av Goffmans teori om stigma och totala institutionen, samt med hjälp av Bowlby och Ainsworth anknytningsteori. De unga upplever att de saknar makt över sina liv, de upplever att de saknar egen kontroll, samtidigt som de är utlämnade åt sig själva. Det börjar oftast med fel umgänge som kan leda till en start med droger eller kriminella handlingar. Det är vanligt förekommande att ungdomarna blir sexuellt utnyttjade redan i tidig barndom, i vissa fall av en närstående. Många av ungdomarna har hunnit uppleva mycket i en tidig ålder. En familj med bristande tillsyn eller mycket föräldrakonflikter är en riskfaktor. Det är vanligt förekommande att samhället ser de unga som en risk för både omgivningen och för sig själva. Studien är viktig för socialt arbete eftersom det är många olika aktörer som är delaktiga i ungdomarnas liv när de placeras på ett särskilt ungdomshem. Det är viktigt för socialt arbete att man aldrig glömmer hur svårt det kan vara för barnet som är i situationen att eventuellt tas ifrån sin familj och placeras på en institution. / Each year, about 1,100 young people come to the State Institution Board when the voluntary efforts for care and treatment have not been successful. A placement on a locked unit within SiS requires a decision on care according to LVU or LSU. Since 2003, SiS has published a book, where placed youths have the opportunity to write a text about things that is important for them to share, for example about their time at the institution or how they ended up inside. The essay is a text analysis of young people´s own texts with the aim of illustrating how forced young people describe their life experiences and their experience of being inside an institution. This essay illustrates how young people perceive their situation with the help of Goffman's theory of stigma and the overall institution, and with the help of Bowlby and Ainsworth attachment theory. The youths feel that they lack control over their lives, they feel that they lack self-control, at the same time that they are left to themselves. It usually starts with interacting with the wrong people and may lead to drug addiction and criminal behavior. It is common for young people to be sexually abused as early as childhood, in some cases by a close relative. Many of the youths have had to experience a lot at an early age. A family with inadequate supervision or a lot of parental conflicts is a risk factor. It is common for society to see young people as a risk to both themselves and the surroundings. The study is important for social work because there are many different actors who are involved in young people’s lives when they are placed in a Juvenile institution. It is important for social work that you never forget how difficult it can be for the child who is in the situation to possibly be taken away from his or her family and placed inside an institution.

Studiens syfte är att öka förståelsen för hur våldsutsatthet under barndomen kan påverka kärleksrelationer i vuxen ålder. Tidigare forskning har stort kvantitativt fokus, där individuella faktorer och upplevelser riskerar att missas, och där ett mer fördjupat perspektiv saknas. För att uppnå studiens syfte genomfördes kvalitativa semi-strukturerade intervjuer med sex kvinnor i åldrarna 23–36, deras upplevelser analyserades genom tematisk analys och resulterade i följande tre teman: självförminskning, högkänslighet, och normalisering av våld. Resultatet tolkades utifrån anknytningsteori och normaliseringsprocessen. Intervjupersonerna beskrev svårigheter att tro på sina egna känslor, svårigheter att upptäcka och säga ifrån när en partner utövar våld, en ambivalens inför kärleksrelationer samt en normalisering av våld. De beskrev även hur kärleksrelationer hade en förmåga att förstärka eller motbevisa den uppfattning av världen och relationer som deras uppväxt fört med sig. Ett viktigt resultat var att intervjupersoner beskrev liknande men också olika konsekvenser av att blivit utsatta för våld som barn. Deras upplevelser av hur kärleksrelationerna påverkats var individuella – därav framkommer vikten av att som yrkesverksam socionom inte enbart göra generella antaganden, utan istället se till den enskildes upplevelser.

Denna studies syfte är att bidra till ökad kunskap om förskollärares arbete med barns anknytning till förskolans pedagoger i samband med Covid-19 pandemin. I läroplanen för förskolan (Skolverket 2018, s. 15) står det att förskollärarna ska se till att alla barn tillhandahålls en “god omsorg” och “får goda förutsättningar att bygga upp tillitsfulla relationer och känna sig trygga i gruppen”. För att samla in data till studien, gjordes kvalitativa intervjuer. Sex förskollärare från olika delar av Sverige och som alla arbetat i förskoleverksamheten under Covid-19 pandemin, intervjuades. Det insamlade datamaterialet analyserades utifrån John Bowlbys (1907 - 1990) anknytningsteori. I resultatet framkommer det att alla informanter arbetade med att skapa en trygg anknytning till barnen på förskolorna. Likheter och skillnader i informanternas synsätt och erfarenheter av att arbeta i förskolan under pandemi, synliggörs i resultatdelen. Flera av förskollärarna belyser vikten av god kommunikation för att kunna skapa en trygg och bra relation med vårdnadshavarna och deras barn.

Abstrakt Denna studie handlar om att undersöka hur förskollärare resonerar kring olika inskolningsmodeller och hur de på bästa möjliga sätt jobbar för att bidra samt främja till en trygg inskolning för alla barn i samhället. Även för de barn som är nyanlända eller som är flerspråkiga och som har en mångkulturell bakgrund. Studien grundar sig i kvalitativa studier där man intervjuat förskollärare från två olika förskolor för att undersöka vad som bidrar till en trygg inskolning utifrån pedagogers perspektiv. Utifrån tidigare forskning som lyfts i studien har man fått reda på att inskolning är en komplex process. Det krävs tid och engagemang från de vuxna för att en inskolning ska bli trygg och för att små barn ska kunna skapa anknytningsrelationer på förskolan. Tidigare foskning visar också hur en inskolning påverkar barnen och dess framtid och hur språk och kommunikation kan bidra till en trygg inskolning.  Resultaten av studien visar att inskolning är individuellt och att inskolning ska anpassas individuellt för varje barn. Att bygga upp anknytningsrelationer tar längre tid och det krävs ett samarbete mellan förskola och hem för att en inskolning på bästa möjliga sätt ska bli så trygg så möjligt. Resultaten visar också att miljön och dess utformning kan ha stor betydelse för hur barn gess ,öjlighet att känna trygghet. Även ett nära samarbete mellan förskola och hem ses som en central del för att man ska få en lyckad inskolning.

Vi har valt att skriva om hur trygghet skapas i de olika åldersgrupperna som finns på de två förskolor där vi genomförde intervjuerna med förskollärarna. Med hjälp av semistrukturerade intervjuer, Bowlbys anknytningsteori och Vygotskys proximala utvecklingszon, är målet att studiens resultat ska ge svar på hur de intervjuade förskollärarna beskriver tryggheten och vilka faktorer som påverkar trygghetsskapande. Resultatet visar att tryggheten är grunden för barns utveckling och lärande oavsett vilken barngruppskonstellation barnet befinner sig i. Introduktion ses som en viktig del i trygghetsskapandet samt ett nära samarbete med hemmet. Att vara närvarande pedagog, lyhörd och använda sig av olika kommunikativa hjälpmedel i kommunikationen med barnen, är några av faktorerna som förskollärarna lyfter fram och som främjar arbetet med att skapa trygghet. Den största utmaningen i arbetet med att skapa trygghet är personalantalet i förhållande till antal barn i barngruppen som orsakar stress och en känsla att inte räcka till i de olika ålderskonstellationerna som finns på förskolorna.

I läroplanen för förskolan finns en helhetssyn på barnets behov där omsorg, utveckling och lärande ska bilda en helhet. Compassionfokuserad terapi (CFT) fokuserar på känsloregleringens roll för människans överlevnad genom att uppmärksamma känslor associerade till trygghet, hot och utforskande. Syftet med studien är att undersöka om och i så fall hur CFT kan bidra med kunskap i ett förebyggande specialpedagogiskt arbete. Erfarenheter från åtta förskollärare har inhämtats med hjälp av semistrukturerade intervjuer. En analys med hjälp av CFT, anknytningsteori och affektteori, tillsammans med ett salutogent perspektiv, visar att kunskapen från CFT kan fungera i ett förebyggande specialpedagogiskt arbete. Särskilt framträdande är vikten av att erbjuda återhämtning och en trygg omsorg, behovet av att värna barns utrymme för utforskande, och förmågan att som pedagog avläsa och förstå barns och sina egna känslouttryck. Vilka konsekvenser detta får i ett förebyggande specialpedagogisktarbete diskuteras. Vidare forskning behövs för att utforma CFT-inspirerade metoder som kan fungera i pedagogisk verksamhet.

Malmö stad har en tendens att bygga större men färre förskolor, skriver Förskoleförvaltningen (2021) i sin lägesbedömning. Efter att vi tagit del av lägesbedömningen av Malmö stads förskolor (Förskoleförvaltningen, 2021) funderade vi på vem som gynnas av uppbyggnadenav större men färre förskolor, barnen eller staten? Hur påverkas förskollärarna som jobbar på förskolorna? Därför är vårt syfte med studien att undersöka förskollärarnas möjlighet att fullfölja sitt uppdrag i en stor kontra liten förskola i relation till barnets bästa, barnets utveckling, lärande och välbefinnande. Vi skall också undersöka syftet med uppbyggnaden av större men färre förskolor i Malmö stad. I avsnittet “Teoretisk referensram” skall en genomgång av vår valda teoretiska utgångspunktvid analysen presenteras, men också väsentliga begrepp kommer att beskrivas såsomgruppstorlek, stress och pedagogiska relationer och John Bowlbys teori om Anknytning är passande som vår teoretiska utgångspunkt. För att besvara vår frågeställning utfördes, genom kvalitativa och semistrukturerade intervjuer med totalt nio förskollärare på stora och småförskolor för att undersöka hur förskollärare anser att deras möjligheter att utföra sina uppdrag påverkas i större kontra små förskolor. Intervjufrågorna, som formulerades för att besvara syftet med uppbyggnaden av större men färre förskolor, sändes skriftligt till en pressansvarig på Förskoleförvaltningen. Vi fick tillbaka en skriftlig sammanställning som innehöll svar från olika avdelningar inom Förskoleförvaltningen. Resultatet visar att Förskoleförvaltningen och förskollärarna på förskolorna har markant skilda aspekter hur större men färre förskolor berör barnens bästa och barnets utveckling. Majoriteten av förskollärare som har intervjuats ansåg att uppbyggnaden av större förskolor inte gynnar barnen i anknytningsprocessen.

Syftet med denna studie är att undersöka i ett specifikt område, barnens relation till polisen. Området, som är en förort i en större stad i Sverige, har låg socioekonomisk status och har en stor spridning av olika etniciteter. Syftet är också att undersöka hur förskolan kan förbättra den negativa bild som finns av polisen. Detta görs med hjälp av ett anknytningsperspektiv samt relationellt perspektiv.Genom observationer och intervjuer skapas en bild av vad barnen har för relation till polisen. Studien är en kvalitativ undersökning beståendes av gruppintervjuer med barn.Resultat av studien visar att barnen i området har en negativ bild av polisen. Genom ett bestämt möte med polisen där det fick samtala och undersöka en polisbil så ändrar barnen sin uppfattning om polisen till en positiv bild. Ur ett anknytningsteoretiskt perspektiv kan man anta att barnen hade en otrygg anknytning till polisen och att det positiva mötet ändrade barnens bild av polisen. Ur ett relationellt perspektiv har barnens tidigare erfarenheter inte någon betydelse. Ut detta perspektiv kan man istället tolka det som att barnen utvecklades i mötet med polisen och skapade en förståelse till sin omvärld och sig själva i relation till de poliser det fick träffa.

Vårt examensarbete inriktar sig på hur förskollärare tolkar läroplanens citat om den goda introduktionen och hur de arbetar med inskolning och anknytning. Vi har gjort vår studie på två förskolor i sydvästra Skåne där vi intervjuade fyra pedagoger, två på vardera förskola. Vi har utgått ifrån en kvalitativ metod där semistrukturerade intervjuer har legat till grund för svaren på våra frågeställningar. Syfte med studien är att undersöka vad som menas med ‟‟en god introduktion‟‟ genom att undersöka hur förskolor arbetar med inskolning och anknytning ur ett pedagogiskt perspektiv. I studien har vi utgått ifrån ett anknytningsteoretiskt perspektiv. Resultatet i studien visar att pedagogerna anser att läroplanens citat om den goda introduktionen är till för såväl vårdnadshavare som barn. Det är viktigt att båda parterna känner en trygghet för att kunna uppnå en god introduktion. Pedagogerna anser att inskolningsmetoden är viktig och en individanpassad inskolningsmetod var den metod som de förespråkade. Anknytning går inte att förbise då den utgör större delen av inskolningen. Resultatet visar att tryggheten är den faktor som pedagogerna anser vara mest betydelsefull vid anknytningen i samband med inskolningen. Nyckelord: Inskolning, anknytning, trygg bas, individanpassar, trygghet. / Our study is based upon the preschool-teacher‟s interpretation of the teacher‟s guide-quote on the "good introduction" and their approach to introductions and human attachment. We have done our studies on two preschools in the South Western part of Skane, Sweden where we have performed interviews with four preschool teachers - two on each preschool. We have used a qualitative method based on semi-structured interviews to retrieve answers to our questions. The meaning of the study is to elaborate on the phrase "a good introduction" through researching how preschools are working with introductions and human attachment from a teacher‟s perspective. We have based our research on a “theory-of-attachment” perspective. The result of our study shows that the teachers have embraced the teacher‟s guide-quote on "the good introduction" as a tool for both caretakers and children. It is imperative that both parties feel comfortable to achieve a good introduction. The teachers see the method of introduction as being important, just as they recommend the individually adapted method of introduction. The importance of human attachment cannot be underestimated as it is the major part of the introduction. The result shows, that comfort and trust is the most important factor considered by the teachers for the human attachment in relation to the introduction.