Studien syftar till att undersöka varför tjänsteföretag väljer att satsa på kompetensutveckling samt dess möjliga effekter på medarbetare och verksamhet. Det teoretiska ramverket som ligger till grund för studien innefattar fyra perspektiv inom kompetensutveckling i arbetslivet; ledningsrationellt-, humanistiskt-, institutionellt- samt konfliktperspektiv. Studien bygger på en kvalitativ ansats där semistrukturerade intervjuer utfördes med sex informanter bestående av tre ansvariga för kompetensutveckling samt tre medarbetare som regelbundet deltar i kompetensutvecklings- insatser. Resultatet skildrar fyra teman i form av kompetensutvecklingens syfte, fördelaktiga effekter på medarbetare och verksamhet, negativa effekter på medarbetare och verksamhet samt förutsättningar för en gynnsam kompetensutveckling. Utifrån studiens resultat och tidigare forskning drogs slutsatsen att tjänsteföretag främst satsar på kompetensutveckling för att bli konkurrenskraftiga, utvecklingsbenägna, attraktiva arbetsgivare samt på grund av lagstiftning och krav. Det har visat sig att tjänsteföretag som utfört kompetensutvecklingsinsatser erfarit både fördelaktiga- och negativa effekter. För att få ytterligare perspektiv presenteras även förutsättningar för en gynnsam kompetensutveckling.

Att vara ambulanssjuksköterska innebär ett stort ansvar som kräver goda kunskaper både praktiskt och teoretiskt inom flera olika områden. Eftersom det är relativt nytt att arbeta strukturellt i ledningsfunktionen har författarna valt att undersöka upplevelsen av att vara medicinskt ansvarig på skadeplats och vad som kan underlätta uppgiften. Studien bygger på kvalitativa intervjuer. Ambulanssjuksköterskorna förbereder sig på väg ut till patienten både praktiskt och mentalt och ställer höga krav framför allt på sig själva. I studien framkom att att ambulanssjuksköterskan generellt har ett bra samarbete med kollegan och övriga inom den egna organisationen. Dock finns det brister i samverkan med de andra aktörerna på skadeplatsen, framför allt när det gäller SOS Alarm AB. Ambulanssjuksköterskornas erfarenhet spelar stor roll för hur trygga eller stressade de känner sig i rollen som medicinskt ansvarig på skadeplats. Ambulanssjuksköterskor ser reflektionen som en naturlig del av arbetet och gör det vanligen själva och tillsammans med sin kollega. Detta gör att de bearbetar upplevelserna och utvecklar sin självkänsla och sin yrkesmässiga mognad. Bra baskunskaper att vila på samt realistiska övningar regelbundet skulle underlätta rollen som medicinskt ansvarig. Studien visar att trots lite övning och rutin i rollen som medicinskt ansvarig, så upplever ändå ambulanssjuksköterskorna helheten som positiv. / Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot ambulanssjukvård

<p>Den här uppsatsen behandlar presstoppet av den kommunala personaltidningen i Norrköping, Strömvirveln, 2006. Vikarierande redaktör på tidningen hade gjort ett temanummer på temat Mobbning på jobbet. Ansvarig utgivare stoppade numret eftersom han ansåg att det bland annat innehöll sakfel. Den vikarierande redaktören ansåg då att hon hade blivit utsatt för censur.</p><p>Med utgångspunkt i de pressetiska regler som gäller för journalister och den ökande relevansen av en fungerande intern kommunikation inom organisationer, undersöks här händelsen på tidningen Strömvirveln, ett år efteråt. Studien har genomförts genom kvalitativa intervjuer med de inblandade i händelsen, däribland vikarierande redaktör, ansvarig utgivare, redaktionskommitténs ordförande för den aktuella tiden och kommundirektören. Den kvantitativa undersökningen baseras på innehållet i tre nummer av tidningen före och efter händelsen. Studien fokuserar på de problem som uppstår då den journalistiska integriteten krockar med intressena från högre ort, såsom en organisations ledning.</p><p>Studien visar att åsikterna går isär om vem som agerat korrekt och inte. Enligt de pressetiska reglerna har både ansvarig utgivare och vikarierande redaktör agerat korrekt i sina roller, även om sociala faktorer spelat in. Den kvantitativa undersökningen visar att den procentuella fördelningen av personer som uttalat sig i tidningen är relativt oförändrad efter presstoppet.</p>

Den här uppsatsen behandlar presstoppet av den kommunala personaltidningen i Norrköping, Strömvirveln, 2006. Vikarierande redaktör på tidningen hade gjort ett temanummer på temat Mobbning på jobbet. Ansvarig utgivare stoppade numret eftersom han ansåg att det bland annat innehöll sakfel. Den vikarierande redaktören ansåg då att hon hade blivit utsatt för censur. Med utgångspunkt i de pressetiska regler som gäller för journalister och den ökande relevansen av en fungerande intern kommunikation inom organisationer, undersöks här händelsen på tidningen Strömvirveln, ett år efteråt. Studien har genomförts genom kvalitativa intervjuer med de inblandade i händelsen, däribland vikarierande redaktör, ansvarig utgivare, redaktionskommitténs ordförande för den aktuella tiden och kommundirektören. Den kvantitativa undersökningen baseras på innehållet i tre nummer av tidningen före och efter händelsen. Studien fokuserar på de problem som uppstår då den journalistiska integriteten krockar med intressena från högre ort, såsom en organisations ledning. Studien visar att åsikterna går isär om vem som agerat korrekt och inte. Enligt de pressetiska reglerna har både ansvarig utgivare och vikarierande redaktör agerat korrekt i sina roller, även om sociala faktorer spelat in. Den kvantitativa undersökningen visar att den procentuella fördelningen av personer som uttalat sig i tidningen är relativt oförändrad efter presstoppet.

The purpose of this study was to find out how the responsible editors on a selection of Swedish newspapers react to a reproach from the Press Ombudsman. The method for this research was eight qualitative interviews with responsible editors on some of Sweden’s biggest newspapers, and also a few local newspapers. We based our results on the interviews and three theories – media accountability, communicative action and consequence neutrality. We used these theories because we think that, put together they produce the most apt view of how media ethics is being handled in the printed press. We found out that in most cases a reproach doesn’t mean that much to a newspaper. But all the responsible editors think it’s important for the people and most of all for the person who filed a complaint against the newspaper. It’s also important for the credibility of the self–regulation system on which the Swedish printed press is built.

This master thesis is based on a general issue of quality in social services. I have chosen to illustrate through an empirical case, namely the position social responsibility coordinator and shortened SAS. This position is fairly new to the Swedish social services and has the overall mandate to monitor, develop and ensure quality. To study this, I have developed two analytic schemes. One is based on the concept of quality value components, the second is based on the concept of quality character components. These analytical schemes are used as the presented material. When I study my case, I have used two methods, documents and questionnaires. In this study I will try to describe how new solutions to improve the quality of social services can conform and develop . I study the main focus SAS positions have in the quality mission. The result shows that SAS works in nearly throughout the quality chain, which means working with process, final performance and outcomes. SAS is found in both the prospective and the retrospective assignment as revealed by the questionnaire survey, observation and document study. SAS is primarily assigned to work with an indirect quality work at management level but it included both users, citizens, staffs and management.

För att få lov att vara medlem i Sveriges kommunikationsbyråer är det ett krav att bli ARU-certifierad. Ansvarig reklamutgivare (ARU) är en certifiering som bland annat innebär en utbildning inom svensk marknadsföringsjuridik och en kvalitetsstämpel. De personer som gått ARU-utbildningen känner till de lagar och etiska riktlinjer som styr Sveriges marknadskommunikationer och får den rätta kompetensen för att fatta juridiska beslut i det dagliga arbetet på en reklambyrå. I Malmö finns det cirka 50-70 reklambyråer som arbetar med reklam på ett professionellt sätt. Ändå är det endast tio av dem som är ARU-certifierade.Frågeställningarna som ligger till grund för arbetet är: på vilket sätt kan ARU-certifieringen gynna en reklambyrå i Malmö? Varför är inte fler reklambyråer ARU-certifierade i Malmö? Huvudsyftet med arbetet var att undersöka varför det är endast tio reklambyråer som är ARU-certifierade i Malmö och undersöka om det är bättre att ha ett ARU-certifikat.För att besvara frågeställningarna har en kvalitativ metod genomförts. Genom att intervjua nyckelpersoner från fem olika reklambyråer i Malmö samt två mindre intervjuer från Reklamombudsmannen respektive Sveriges Kommunikationsbyråer har en slutsats kunnat dras. Reklambyråerna valdes ut på grund av dess verksamhetsstorlek så att de skulle vara så lika som möjligt. Det gjordes tre intervjuer med reklambyråer som idag har ett ARU-certifikat samt två intervjuer med reklambyråer som inte är ARU-certifierade. Reklambyråerna som intervjuades har valts av författaren att göras anonyma genom hela arbetet.Arbetet visar att ARU-certifikatet inte är välkänt inom branschen, en del av respondenterna tror till och med att det är ett utdöende koncept. ARU-certifikatet är inte ett kundkrav men resultatet visar att reklambranschen är i ett föränderligt skede och kunder börjar ställa högre krav. Därför finns det flera fördelar med att ha ett ARU-certifikat som kan gynna reklambyråns verksamhet på olika sätt. I och med att ARU-certifikatet ger ett intyg på professionalitet och kompetens kan det bidra till kundnöjdhet och kundlojalitet. Det stora problemet med ARU-certifikatet är att det inte är tillräckligt kommunicerat för både kunder och potentiella medlemmar. / To be a member of Sveriges Kommunikationsbyråer is it a requirement to be ARU-certified. Responsible advertising publisher (ARU) is a certification, which includes an education in Swedish marketing law and a quality assurance. The people who have completed the training know the laws and ethical guidelines that decide the Swedish marketing communication. In Malmö there are 50-70 advertising agencies that works with advertising in a professional way, but only ten are ARU-certified.The thesis is based on the following questions: how can ARU-certification benefit an advertising agency in Malmö? Why are not more advertising agencies ARU-certified in Malmö? The main purpose of the thesis was to examine why it is only ten advertising agencies that are ARU-certified in Malmö and examine if it is better to have an ARU-certification or not in Malmö.To answer the questions a qualitative method has been done. By interviewing key individuals from five different advertising agencies in Malmö and two smaller interviews with Reklamombudsmannen and Sveriges Kommunikationsbyråer, a conclusion could be made. The advertising agencies were selected of its business size so that they would be as equal as possible. There were three interviews with certified agency’s, and two interviews with agencies that were not ARU-certified. The interviewed advertising agencies are anonymous throughout the study.The study shows that the ARU-certificate is not well known in the industry, some of the interviewees even think that it is a dying concept. ARU-certificate is not a requirement of the customer, but the result shows that the advertising industry is in a time of change and customers are beginning to be more demanding. Therefore, there are several advantages of having an ARU-certificate that can benefit the advertising agency in different ways. Because the ARU-certificate provides a certificate of professionalism and expertise, it can contribute to customer satisfaction and customer loyalty. The biggest issue with the ARU-certificate is that it has not got enough attention to both customers and potential members.

No description available.

Sedan 1700-talet har läsarnas medverkan varit en väsentlig del i tidningarnas produktion. Utan deras deltagande har det inte heller blivit någon tidning. En förändring på området skedde när professionaliseringen av publicistrollen blev ett faktum och läsarnas medverkan ifrågasattes. Samhällsförändringar och tekniska utvecklingar har sedan lett fram till det vi har idag: ett samhälle där medieorganisationerna är i allt större behov av att läsarna återigen deltar i olika former. Syftet med studien är därför att undersöka hur journalister och ledning på tre olika lokaltidningar resonerar kring och förhåller sig till användargenererat material, samt vilka möjligheter användarna har att delta. Genom semistrukturerade intervjuer med lokaltidningarnas ansvariga utgivare och två journalister på respektive redaktion har vi fått fram att tidningarna generellt har ett positivt förhållningssätt till användargenererat material. De anser att teknikens utveckling både har hämmat och främjat relationen till läsarna i takt med att olika plattformer har utökat tidningarnas grundläggande publiceringskanal, det vill säga papperstidningen. Informanterna tror på ett ökat samarbete mellan yrkesverksamma journalister och användare i framtiden. De hävdar samtidigt att användarnas material inte får ta allt för stor plats och på så sätt konkurrera ut redaktionsmaterialet. Vidare menar de att yrkesprofessionen och de kunskaper som den omfattar är en av grundpelarna i tidningens funktion och så bör det förbli. I diskussionen använder vi oss av begrepp som offentlighet och deltagande samt resonemang kring det förändrade mediesammanhanget och den journalistiska yrkesprofessionen. / Since the eighteenth century user contribution has been a crucial part of newspaper production. Without the participation from the public there hasn’t been a newspaper at all. The professionalization of the publicist role became the starting point who changed how people valued user contribution. Societal change and the technical development has then led to the society we have today – a place where media organizations find themselves in a greater need for user participation to survive. The purpose of this study is therefore to examine how three local news papers reason about and react to user generated content and also to find out what possibilities the users have to participate. Thru semi structured interviews with the legally responsible publisher for each news paper and two journalists from each editorial staff our result shows that the news papers have a positive attitude towards user generated content in general. The informants say that the technological development have been both an improvement and inhibitory in the relationship to the readers. They believe in an increased cooperation in the future but at the same time emphasize the fact that user generated content can’t be allowed to take too much place and become a rival to the journalistic material. The informants also say that the knowledge they posses thru their journalistic education is the main core in their work as well as in the idea and function of the news paper. That is the way it should remain. We use terms and theories about the public sphere, participation, media convergence and the journalistic profession in our discussion.

I denna rapport undersöks vilka problem det finns i samarbetet mellan JM Entreprenad AB och dess underentreprenörer. Med hjälp av semistrukturerade intervjuer med arbetsledare och platschefer, från både underentreprenörer och JM Entrepren ad AB, har vi fått synpunkter på vilka dessa problem är, vad konsekvenserna blir och eventuella lösningar på problemen.  Åtta stycken punkter som vi kallar ”teman” i rapporten, har framförts från intervjukandidaterna. Det är punkter som påverkar samarbetet mellan parterna ute i produktionen. De lyder som följer:  -     Säkerhet (arbetsmiljösäkerhet -     Lagbas kontra arbetsledare   -     Arbetsberedningar   -     Samarbetet mellan olika underentreprenörer   -     Möten (byggmöte och basmöte)   -     Arbetslivserfarenhet   -     Ändrings- och tilläggsarbeten   -     Tidsplanering   Den insamlande informationen är analyserad och presenterad enligt ovanstående teman med en tematisk analys. På så sätt blir resultatet överskådligt och lättare att presentera för läsaren.  Vår slutsats är att samarbetet mellan JM Entreprenad A B och underentreprenörerna kan påverkas i positiv riktning om de åtta punkterna beaktas. Vi styrker denna slutsats med att samtliga teman är hämtade direkt från idag aktiva arbetsledare och platschefer. / In this report we investigate the problems in the cooperation between JM Entreprenad AB and its subcontractors.  With the aid of semi constructed interviews with supervisors and foremen, from both the subcontractors and JM Entreprenad AB, we have received point of views on what these problems are, what the consequences are and eventual solutions to solve the problems.  Eight points that we refer to as “themes” in the report, has been brought forth by interviewed supervisors and foremen. These are points that affect the cooperation between the two sides out in the production. They list as follows:   -     Safety   -     Foreman or Supervisor   -     Work preparations   -     The cooperation between different subcontractors   -     Meetings   -     Work experience   -     Change and added work   -     Planning   The information received is analyzed and presented according to themes derived with a thematic analysis. That ensures that the results become easier to present to the reader.  Our conclusion is that the cooperation between JM Entreprenad AB and its subcontractors can be influenced in a positive direction if these eight themes are considered. We underline this conclusion with the point that all these themes derive s directly from supervisors and site managers.