Detta är en utvärdering av projekt ”Entré”. ”Entré” är ett samverkansprojekt mellan Malmö stads Arbetscentrum och Arbetsförmedlingen Nya Invandrare i Malmö. Syftet med utvärderingen är att undersöka huruvida projektet har nått upp till sina huvudmålsättningar, om projektet påverkat verksamhetens kvalitativa aspekter och på vilket sätt samt att bidra med ökad kunskap och erfarenhet som vunnits genom projektet. Genom en kvalitativ intervjustudie med fyra projektansvariga och sju deltagare i projektet undersöks följande frågeställningar: Har projektet lyckats med sin huvuduppgift, att genom rehabilitering och andra insatser hjälpa nyanlända flyktingar och invandrare med funktionshinder finna sin plats på den öppna arbetsmarknaden? Har projektet bidragit med ökad kvalitet av Arbetsförmedlingens och Malmö stad Arbetscentrums ordinarie verksamhet? Har samverkan mellan projektaktörerna någon betydelse för att ett projekt ska anses lyckat? Vem/vilka som egentligen är problemägare i en rehabiliteringsprocess?Utvärderingens resultat visar att projektet ”Entré” har, trots sina brister, bidragit med nya och värdefulla kunskaper och erfarenheter om nyanlända invandrare och flyktingar med funktionshinder i Sverige och kartlagt de problem som denna population har i förhållande till arbetsmarknaden. / Evaluation of the project "Entry"

Studien är till för att få en fördjupad förståelse för varför utländska personer väljer att flytta till Sverige för att arbeta. Huvudfokus ligger i att fånga upp vilka faktorer som påverkat personernas beslut att flytta till Sverige. Studien söker svar på vad personer från andra länder finner Sverige som ett attraktivt land att arbeta och leva i. För att få förståelse för hur svenska arbetsmarknaden ser ut berör teoriavsnittet arbetskraftsinvandringen, den nya arbetskraftsinvandringsreformen som infördes 2008, den svenska modellen och hur kollektivavtalens influerade utformning av svensk arbetsmarknad. Studien genomförs med kvalitativ ansats genom intervjuer med relevanta personer. Personerna har ursprung i länder utanför Europa samt en person med ursprung i Tyskland. Studiens analys baseras på ett antal teman som fokuserar på de faktorer som främst påverkat intervjupersonerna. Teman belyser faktorer som bidragit till att intervjupersonerna valt att flytta till Sverige. För att besvara frågeställningarna fokuserar studien på intervjupersonernas personliga upplevelser av Sverige som land, både i deras arbete och i samhället.

Syftet med studien var att sammanställa tidigare forskning kring arbetslöshet bland utlandsfödda personer respektive personer med utländsk bakgrund samt de skillnader som fanns gällande arbetslöshet bland utlandsfödda personer och personer med utländsk bakgrund. Syftet besvaras genom följande frågeställningar: ”Vilka orsaker ligger till grund för arbetslösheten bland utlandsfödda personer respektive personer med utländsk bakgrund?” samt ”Vilken skillnad finns gällande arbetslösheten mellan utlandsfödda personer och personer med utländsk bakgrund?”. Den metoden som användes var en litteraturstudie där10 studier valdes ut genom elektroniska databassökningar i databaserna OneSearch och ProQuest. För att tolka det empiriska materialet användes Pierre Bourdieus teori om olika kapitalformer samt begreppet rasism. Studiens resultat synliggör sambandet mellan arbetslöshet bland utlandsfödda personer och personer med utländsk bakgrund genom att belysa den diskriminering som båda dessa grupper utsätts för på arbetsmarknaden. Diskrimineringen grundar sig bland annat i fördomar gällande personer med utländsk bakgrund samt att deras kvalifikationer, så som utbildning, inte värdesätts på samma sätt som för personer med en inhemsk svensk bakgrund. Studiens resultat belyser även att det finns en skillnad mellan hur utlandsfödda personer och personer med en utländsk bakgrund anpassar sig på arbetsmarknaden där personer med utländsk bakgrund bland annat överutbildar sig och hittar andra strategier för att kunna öka sina möjligheter för sysselsättning. / The purpose of the study was to compile previous research on unemployment among foreign-born people and people with foreign background, as well as the differences that existed regarding unemployment among foreign-born people and people with foreign background. The purpose was answered through the following questions: "What are the underlying causes of unemployment among foreign-born people and people with a foreign background?" and "What difference is there regarding unemployment between foreign born people and people with a foreign background?". The method that was used was a literature review and 10 studies were selected through electronic database searches in the databases OneSearch and ProQuest. To interpret the empirical material, Pierre Bourdieu's theory regarding different forms of capital and the concept of racism was used. The study's results make the connection between unemployment among foreign-born people and people with a foreign background visible by highlighting the discrimination that both these groups are exposed to on the labor market. Discrimination consists, among other things, of prejudices regarding people with foreign background and that their qualifications, such as education, are not valued in the same way as for people with a native Swedish background. The study's results also highlight that there is a difference between how foreign-born people and people with a foreign background adapt to the labor market, where people with a foreign background, among other things, over-educate and find other strategies to be able to increase their opportunities for employment.

Beslöjade invandrarkvinnor står inför en komplex verklighet där deras klädsel inte bara är enpersonlig uttrycksform utan också en politiskt och socialt laddad handling. Uttrycket avhennes identitet genom beslöjning bär på sig stigma som bidrar till en komplex laddning avfördomar och förväntningar som formar den allmänna perceptionen. Syftet med studien varatt utforska om beslöjade invandrarkvinnor upplever stigma på den svenska arbetsmarknaden,med fokus på två sektorer. Vi hade också som avsikt att studera hur dessa kvinnor, trotseventuellt stigma, lyckas behålla en närvaro på arbetsmarknaden. Det teoretiska valet är Eliasoch Scotsons Etablerade och Outsiders tillsammans med Goffmans teori om stigma.Metoden som har använts är en kvalitativ metod där semistrukturerade intervjuer använts föratt sedan analyseras med hjälp av en komparativ metod. Resultaten av studien indikerar attbeslöjade invandrarkvinnor upplever stigma på arbetsmarknaden, och denna stigmatiseringskiljer sig åt mellan privat och offentlig sektor. Diskriminering och stereotypa fördomarpåverkar deras arbetsmöjligheter och yrkesliv. Respondenternas berättelser om hur deupplever stigma och hanterar diskriminering överensstämmer med tidigare forskning ochvalda teorier. Upplevda utmaningar på arbetsmarknaden visar på behovet för dessa kvinnoratt anpassa sig, acceptera stigmat, kämpa emot och ibland behöva välja mellan tro och arbete.

Abstract The purpose of this study was to investigate how managers in municpal eldrely care perceive gender equality. Sweden is one of the worlds most gender-equal counties, but the labour market in the country is highly gender-segregated, both vertically and horizontaly. This qualitative study was conducted through interviews with ten managers in municipal elderly care. Analysis and interpretiation of the interview material has been done through phenomenografic method to detect variations between the informants answers. The result of the studies analysis yielded twenty-three subcategories who led into eight categories and led to an outcome space consisting of working life, relationships and living environment.   The majority of the informants perceived that there were visible injustices whithin the municipal organizations. Gender equality was described as a sensitive or low-priority topic, both in organizations, by societal actors as well as in the private sphere. Womens health is mentioned by the informants as a particular problem area. In addition to occpational strain, gender roles and norms influence women to take on a great deal of responsibility in family life, leading to physical and mental exhaustion. Women were also perceived as exposed to economic inequality, where female-dominated occopational groups are valued less and have both poorer working conditions and status.  The conclusions of this study consists of that future studies should focus on the structures that promote gender equality in working life organizations, as well as factors that promote gender equality in individuals relationships and living environment. A masculine leadership, ethic persists, and hegemonic masculinities caracterize a power structure that guarantees mens superiority and womens subordination, which acts as an obstacle to gender equality in organizations, relationships and living environments.  Keywords: gender equality, gender-segregated, labour market, municipal manager in elderly care

1990 och 2000-talets politiska reformer inom skola och arbetsmarknad har på flera sätt skapat nya begrepp och inställningar i det svenska samhället. Dessa begrepp har i sin tur lett till olika diskussioner kring hur 2000-talets skola och arbetsmarknad ska se ut och bestå av. Några av dessa begrepp är, individualism, kompetensutveckling, valfrihet och matchning. De två senare begreppen nämns särskilt ofta i samband med utbildnings- och yrkesval samt studie- och yrkesvägledning, För inträde på dagens arbetsmarknad krävs oftast minst gymnasieexamen, gärna i kombination med tidigare arbetserfarenhet. Samtidigt har Sverige en hög arbetslöshet där unga utan avslutad gymnasieutbildning, och individer med utländsk bakgrund, är överrepresenterade. Syftet med denna studie är att få mer kunskap om vägledningens praktik i relation till begreppen valfrihet respektive matchning. Därmed ligger fokus på vägledarnas syn på och erfarenheter av begreppen valfrihet och matchning i relation till deras yrkesroll och arbetsuppgifter. Studien är kvalitativ med en induktiv ansats och en tematisk innehållsanalys. Den består av semistrukturerade intervjuer med sju utbildade studie- och yrkesvägledare som arbetar med vägledning för olika åldersgrupper. I intervjuerna framkommer att vägledarna är väl förtrogna med begreppen valfrihet och matchning. Dock finns det olika uppfattningar där främst grundskolans men även gymnasieskolans vägledare betonar vikten av valfrihet. Denna inställning hänger samman med risken att uppfattas som en rådgivare, vilket beskrivs som en person som styr och påverkar ungdomarnas val. Vägledarna för vuxna i olika omställningar talar mindre om matchning och valfrihet och betonar att deras uppdrag är att hjälpa deltagarna ut i studier eller sysselsättning. Detta hänger samman med de vägledningssökandes ålder och kulturella bakgrund. Detta, i sin tur, medför att valalternativen har minskat och att de vägledningssökande måste se mer realistiskt på sin situation och därmed mer på arbetsmarknadens krav och möjligheter. Sammantaget är vägledarna kluvna till begreppen och förespråkar en blandning av bägge och inte ett antingen eller. I framtiden tror vägledarna att främst matchning kommer att betonas mer vilket de ställer sig tveksamma till.

Det råder idag en könsuppdelad arbetsmarknad som styrs av könsmärkta föreställningar om egenskaper, kvalifikationer och yrken. På uppdrag från regeringen ska Arbetsförmedlingen genom Brytprojekt Kalle arbeta med genusanpassade vägledningsmetoder och praktik gentemot de arbetssökande och få in ett jämställdhetsperspektiv i arbetsgivarkontakterna med syftet att försöka motverka den könsuppdelade arbetsmarknaden.Syftet med denna studie är att undersöka chefer och handläggares syn på jämställdhet utifrån Brytprojekt Kalle. Genom att försöka kartlägga värderingar och attityder och sedan koppla detta till organisation och lärande i ett individperspektiv vill vi se om Brytprojekt Kalle kan ha en framtid och hur det kan implementeras vidare i organisationen. Undersökningen grundar sig på semistrukturerade intervjuer med sex chefer och sex handläggare från olika Arbetsförmedlingskontor i Skåne. Respondenterna anser att Arbetsförmedlingen är förändringsbenägen och att det är viktigt med jämställdhetsfrågor. Genom att få in jämställdhet i det dagliga arbetet så kan de försöka få till att rätt person hamnar på rätt plats oavsett kön. Det är svårt att ändra värderingar. Det är lättare att lära folk nya saker. Det är bra att försöka ändra synsätt eftersom man får ökade kunskaper om vad som kan krävas av en. På Arbetsförmedlingen jobbar det övervägande kvinnor men de försöker rekrytera in män och personer med utländsk bakgrund för att öka jämställdheten.

This paper investigates the level of consciousness regarding to the diversity work in the municipalities of Malmö, Lund and Landskrona. The study focuses on persons in a middle management position connected to various spheres of activities in each municipality. A survey concerning each municipality's diversity plan, diversity work, recruiting process, education and knowledge was used to investigate the participants' consciousness. The survey poses similar questions regarding equality between the sexes to compare the results from each field. The paper presents an overview of the development of Sweden's labour market and society, and gives an account for the differences between immigrants and natives positions in the labour market. This is both to give an understanding for why it is the way it is today, and to position the paper's investigation and the results in relation to labour markets structures and the national work to integrate immigrants in the labour market. The results of the investigation show that there exists a degree of consciousness in the different municipalities concerning questions about diversity, but it is limited mostly to the quantitative perspective of diversity work, meanwhile consciousness regarding the internal qualitative diversity work appears to be low, which can have a negative impact on immigrants integration at both municipal level and the national level. / Uppsatsen syftar till att undersöka medvetenheten kring mångfaldsfrågor i Malmö, Lund och Landskrona kommun. De personer som deltar i undersökningen är mellanchefer från olika verksamhetsområden inom respektive kommun. För att undersöka respondenternas medvetenhet har de fått besvara en enkät som ställer frågor kring respektive kommuns mångfaldsplan, mångfaldsarbete, rekryteringsprocess, utbildning och kunskap. Ungefär samma frågor ställs om jämställdhetsarbetet i syfte att kunna jämföra resultaten angående mångfaldsarbetet med resultaten från jämställdhetsarbetet. Uppsatsen går också igenom Sveriges arbetsmarknads- och samhällsutveckling, samt redogör för det skillnader som finns på arbetsmarknaden mellan invandrade personer och personer födda i Sverige. Detta är först och främst för att ge en bakgrund till varför arbetsmarknaden ser ut som den gör idag samtidigt som det också sätter uppsatsens undersökning i ett större sammanhang, då resultaten från undersökningen kommer att sättas i relation till arbetsmarknadens strukturer och det nationella integrationsarbetet. Undersökningens resultat visar på att det finns en viss medvetenhet om mångfaldsarbetet i kommunerna, men att det samtidigt främst gäller det kvantitativa arbetet, medan medvetenheten om det kvalitativa interna mångfaldsarbetet är låg vilket kan få negativa konsekvenser både för kommunernas integrationsarbete och för det nationella arbetsmarknadsintegrationsarbetet.

This paper is a qualitative study with the aim of investigating how immigrants who have an academic  education from their home country experience their situation in the Swedish labor market. The study  aims to find out immigrants' own experiences regarding the obstacles they encounter in the pursuit of a  job that matches their level of education and work experience. Six Arabic-speaking immigrants have  participated in this study through the interviews I have conducted with them, which have been the  empirical material for this study. In this study and on the basis of what my interviewees have told me,  I have been able to identify various obstacles that make it difficult for them to get a job that corresponds  with the education they have. The assessment of the foreign degree, language skills, and lack of social  networks seemed to be obstacles for immigrant academics to find the right job. Most of the interviewees  felt that it is important to work, but what is also equally important is that they put their skills and  knowledge to use. Therefore, they have expressed different wishes regarding different forms of support  that they think can enable them to have the chance to show what they can and what knowledge and  competence they have. Support that they think can benefit their situation in the labor market is a clear  guide, better language teaching and a guide to internships that are linked to their education and work  experience.

Tidigare forskning tyder på att samhällets stereotypa könsroller är i förändring där beskrivningen och porträtteringen av manligt och kvinnligt rör sig närmare varandra. Samtidigt har Sverige fortfarande en mycket könssegregerad arbetsmarknad vilket innebär att män och kvinnor är uppdelade i olika branscher och yrken. Syftet med denna uppsats är därför att undersöka hur den eftersökta ledaren i jobbannonser från mans- respektive kvinnodominerade branscher porträtteras, samt hur denna gestaltning skiljer sig åt mellan de olika branscherna. Studien tar utgångspunkt i tidigare forskning om hur könsroller framställs och tidigare forskning som berör vilka konsekvenser arbetsmarknaden kan få av könskodade formuleringar i jobbannonser. Dessutom appliceras Erving Goffmans rollteori för att få djupare insikter i hur samhälleliga förväntningar om kön formar porträtteringen av den eftersökta ledaren inom mans- respektive kvinnodominerade branscher. Slutligen tillämpas teori om diskriminering för att bidra med förståelse kring hur könsstereotyper kan skapa och upprätthålla den horisontellt könssegregerade arbetsmarknaden. Studiens resultat stämmer till stor del överens med tidigare forskning och teorier som omnämns i studien. I vårt studieresultat framträder en könsstereotyp beskrivning av den eftersökta ledaren för respektive bransch; en eftersökt ledare inom kvinnodominerade branscher beskrivs med feminina drag, medan en eftersökt ledare inom mansdominerade branscher beskrivs med maskulina attribut. Däremot observerar vi relationsorienterade förmågor i beskrivningen av ledare från mansdominerade branscher. Detta kan förklaras med att de stereotypa könsrollerna har förändrats där den manliga könsrollen intar feminina egenskaper eller att diskursen kring ledarskap har förändrats. Studien kan tillföra ett nyanserat komplement kring hur könsstereotyper porträtteras i jobbannonser och hur dessa könsstereotyper påverkar den horisontellt könssegregerade arbetsmarknaden i Sverige.