I denna studie riktades ljuset mot skolans kompensatoriska digitala verktyg, ävenkallad assisterande teknik, vilket är ett samlingsbegrepp för att beskriva dekompenserande tekniska lösningar som elever använder i undervisningen. Sommetodval användes kvalitativa intervjuer. Studieobjektet i studien fokuserade påspecialpedagogers och lärares uppfattning och förståelse av fenomenet assisterandeteknik. Studien ville identifiera kvalitativt skilda sätt i professionernas förståelse ochuppfattningar, vilket är utgångspunkten i Marton och Booth (2000), Dahlgren ochJohansson (2019) och Uljens (1989) beskrivning av fenomenografin. För att få enholistisk och nyanserad förståelse av studieobjektet, i detta fall fenomenetassisterande teknik, kombinerades den fenomenografiska analysen med detsociokulturella perspektivet. Genom denna kombination nåddes en mer heltäckandeförståelse av informanternas uppfattningar och förståelse av det aktuellastudieobjektet. Studiens resultat visade att en begreppsförvirring rådde och attspecialpedagoger och lärare hade skilda uppfattningar om behov av samverkan iutformandet av assisterande teknik. Resultatet visade även att assisterande teknik iflertalet fall användes för att variera undervisningen i stället för att kompenseralärandet hos elever i behov av särskilt stöd. Studien synliggjorde att diskussioner omhur professionerna kunde ta del av varandras kompetens på ett bättre sätt bordekonkretiseras, samt att kompetensutveckling om innebörden av assisterande teknikborde vara återkommande inslag på varje skolas agenda, då tekniken är föränderlig.

No description available.

Denna studie undersöker hur olika professioner ser på hur lärare genom assisterande teknik kan öka delaktigheten i skolan för elever i läs- och skrivsvårigheter. Studien bygger på sex semistrukturerade intervjuer och deltagarna består av två specialpedagoger, en speciallärare, en logoped, en IT-pedagog och en forskare inom läs- och skrivsvårigheter samt assisterande teknik. Intervjuerna utgör empirin för studien, vilket har analyserats utifrån delaktighetsaspekterna tillhörighet, tillgänglighet och samhandling. Resultatet av vår analys visar att en elevs tillhörighet främst berör vilken skolform, skola eller klass hen är inskriven i men också huruvida lärare kan skapa möjligheter för en elev att uppleva tillhörighet i en grupp. Resultatet pekar också på att tillgänglighetsaspekten är en övergripande och essentiell del av en elevs delaktighet i skolan och berör bland annat hur lärare genom assisterande teknik kan erbjuda stöd till elever i läs- och skrivsvårigheter att delta i undervisningen. Vidare visar resultatet att tillgänglig assisterande teknik kan möjliggöra för en elevs samhandling, eftersom tekniken kan skapa förutsättningar för eleven att kunna delta och bidra i samma aktiviteter som kamraterna. Studien drar slutsatsen att delaktighet är komplext, men att tillgänglig assisterande teknik kan bidra till att skapa delaktighet för elever i läs- och skrivsvårigheter

I svensk skola har en "vänta-och-se"-strategi påvisats gällande rutiner för identifiering av elever som indikerar lässvårigheter. Även utmaningar angående riktade insatser för dessa elever har konstaterats. Detta trots införandet av obligatoriska bedömningsstöd och läsa-, skriva- och räknagarantin. RTI är en modell för att ge förebyggande, tidiga, specifika insatser för att undvika att elever hamnar i svårigheter. Ibland beskrivs RTI-modellen som motsatsen till "vänta-och-se"-strategin. Tidigare studier har funnit behov av mer forskning gällande RTI i svensk kontext. Syftet med föreliggande studie var att undersöka hur evidensbaserad undervisning i RTI-modellens lager 3 och lager 4, påverkar avkodningsförmågan hos elever som befinner sig i riskzonen för att hamna i lässvårigheter. Studien har genomförts med evidensbaserade, individanpassade och intensiva läsinterventioner, med single subject design som metod. I studien deltog fyra elever i årskurs två. Resultaten har visat att interventioner med traditionell specialundervisning (lager 3), liksom läsinterventioner med assisterande teknik (lager 4), bidragit till förbättrad avkodningsförmåga hos tre av fyra deltagare.

Aim and research questions: The study examined how text comprehension of middle school students in Sweden changed depending on the modalities of reading and speech synthesis. Impact on the outcome based on factors such as decoding ability, working memory, gender and multilingualism were examined. A new text comprehension test was evaluated. Method: Questionnaires and measuring instruments including the text comprehension test were used in an in-group design. Results: In the given sample (N=94), reading generated best results on the text comprehension test in comparison to speech synthesis. The effects were strongest in the group with weaker decoding ability. No significant correlations were found when working memory or gender was taken into account. The results of the study showed that monolingual participants got better results on the text comprehension test after speech synthesis than multilingual participants. Conclusion: The study found significant differences between modalities, where reading generated better results on the text comprehension test than speech synthesis. Multilingual children scored significantly lower with speech synthesis than monolinguals. Further studies are required. / Syfte och frågeställningar: Studien undersökte hur textförståelsen hos mellanstadieelever i Sverige förändrades beroende på modaliteterna läsning respektive talsyntes. Påverkan på utfallet utifrån faktorer som avkodningsförmåga, arbetsminne, könstillhörighet och flerspråkighet undersöktes. Ett nytt textförståelsetest utvärderades. Metod: Frågeformulär och mätinstrument inklusive textförståelsetestet användes i en inomgruppsdesign. Resultat: I givet urval (N=94) gav läsning bäst resultat på textförståelsetest i jämförelse med talsyntes. Effekterna var starkast i gruppen med svag avkodningsförmåga. Inga signifikanta korrelationer hittades när hänsyn togs till arbetsminne eller könstillhörighet. Studiens resultat visade att enspråkiga deltagare fick bättre resultat på textförståelsetestet efter talsyntes än flerspråkiga deltagare. Slutsats: Studien fann signifikanta skillnader mellan modaliteterna, där läsning gav bättre resultat på textförståelsetest än talsyntes. Flerspråkiga barn fick signifikant sämre resultat med talsyntes än enspråkiga. Vidare studier krävs.

Att kunna uttrycka sig skriftligt är en förutsättning för delaktighet i samhället och att kunna utbilda sig inför yrkeslivet. Forskning visar att kompensatoriska hjälpmedel i form av assisterande teknik för individer med läs- och skrivsvårigheter är särskilt viktigt i inlärningssammanhang. Denna studie undersökte likheter och skillnader i elevers textkvalitet och textlängd vid skrivande med tangentbord jämfört med användning av assisterande teknik i form av tal-till-text-program. I studien deltog 41 svenska mellanstadieelever. Resultaten visade att användning av taligenkänningsprogram, varigenom elever får producera text genom att tala istället för att skriva med tangentbord, genererar både längre texter och texter av högre kvalitet. Tal-till-text-program sparade också tid jämfört med skrivande med tangentbord. Utifrån dessa resultat så kan taligenkänningsteknik medföra pedagogiska fördelar. Resultaten diskuteras utifrån tidigare forskning och metodologiska begränsningar. Mer forskning behövs bland annat i syfte att förstå hur långsiktig användning av assisterande teknik kan påverka elevers skrivförmåga. / Being able to express yourself in writing is a prerequisite for academic success and participation in society. Research shows that compensatory aids in the form of assistive technologies for individuals with reading and writing difficulties are particularly important in learning contexts. This study examined similarities and differences in students’ text quality and text length when typing with keyboard compared to when using a particular type of assistive technology in the form of a speech-to-text program. The study comprised of 41 Swedish middle school pupils. The results showed that using speech recognition software, whereby students are allowed to produce text by speaking instead of typing, generates both longer texts and higher-quality texts. Speech-to-text programs were also significantly more time efficient. Based on these results, speech recognition technology can bring educational benefits. The results are discussed based on previous research and methodological limitations. More research is needed, among other things, in order to understand how long-term use of assistant technology can affect students’ writing ability.