<p>Att uppnå en hög lönsamhet och produktivitet är viktiga prioriteringar inom organisationer. Mycket pekar på att ett effektivt arbetsmiljöarbete ökar dem båda. Det finns indikationer på att arbetsmiljöarbete inte utnyttjas för att ge lönsamhet. Till synes verkar inte den kunskapen vara allmänt känd. I arbetsmiljöarbete finns pedagogiska processer, då främst i den psykosociala arbetsmiljön. Ett perspektiv inom arbetslivspedagogiken är att vidareutbildning och kunskapsutveckling har som yttersta syfte att öka organisationens produktivitet. Syftet med litteraturstudien har varit att dels få fram hur lönsamhet definieras i ett urval texter, dels att få veta på vilket sätt arbetsmiljöarbete kan påverka lönsamhet. För att besvara frågeställningarna begränsades urvalet till att endast inkludera texter innehållande arbetsmiljöarbete, någon form av lönsamhet samt effekter av det. Sexton texter inkluderades i urvalet, till dem användes en textanalysmall som bestod av fyra frågor. Oavsett hur de olika texterna definierar lönsamhet gör resultatet tydligt att arbetsmiljöarbete på många sätt är ekonomiskt lönsamt. Svaren anger att stora delar av vad som påverkar lönsamheten är psykosociala faktorer. Två slutsatser, som båda påvisas av 50 % av de utvalda texterna, är att lönsamhet uppnås genom att förbättra de anställdas hälsa samt att ledarskapet har stor betydelse för en organisations lönsamhet.</p>

<p>This study focuses on work related factors which have an effect on the balance between peoples work and private/social life. Commonly discussed in the daily debate is the so called “livspusslet”, the time puzzle. The question is: How do you balance the demands from work, family and society? A lot of peoples health and family relations suffers from a stressful situation at work.</p><p>It’s not hard to figure out that the possible factors which could have an effect on the balance between peoples work and private/social life are many. So, therefore we have limited the research to a number of variables of interest. These variables are then summed up to three key areas for the survey the focus on. These key areas are chosen out of, and based on our previous knowledge and the literature we recently have read about this phenomenon. The key areas are : terms of employment, working environment and flexibility & independence at work.</p><p>We have also created an index, a sum of a number of balance measuring variables, which made it easier for us to see the effects from the key areas on peoples balance between work and private/social life. The literature we have read also tells us about differences between gender, class and career focus. We found that interesting and wanted to find some answers.</p><p>The result of this study and our conclusions are that a stressful work, a physically tough work, the relationship with your work colleges and if you are scared of losing your job, have most effect on the balance between peoples work and private/social life. The study found differences between gender, class and interest in making a career.</p> / <p>Denna undersökning fokuserar på de arbetsrelaterade faktorer som påverkar balansen mellan arbetsliv och privatliv. Det råder idag en omfattande samhällelig och medial debatt om det så kallade livspusslet. Hur ska individen hinna med alla krav som ställs av arbete, familj och samhälle? En allt för kravfylld livssituation kan leda till ohälsa och försämrade familjeförhållanden.</p><p>Undersökningens syfte är att ta reda på vilka arbetsrelaterade variabler som orsakar obalans mellan arbetsliv och privatliv. Ett index som mäter något som vi kallar livsbalans, konstruerades för att få ett mått på förhållandet mellan arbetsliv och privatliv. De arbetsrelaterade variablerna delades in i tre områden med varsin tillhörande frågeställning. Områdena är: anställningstrygghet, arbetsmiljö och flexibilitet & självständighet.</p><p>Studien reder också ut skillnader i livsbalans mellan män och kvinnor, personer med olika klasstillhörighet, eller personer med eller utan fokus på att göra karriär.</p><p>Det som påverkar människors livsbalans mest är om de har ett stressigt arbete, om de är oroliga för att förlora arbetet, om de har ett fysiskt ansträngande arbete eller vilken typ av relation de har med sina arbetskamrater. Självständigt arbete har likaså en effekt på balansindex även om denna effekt är tudelad enligt undersökningens analys. Vi har även funnit skillnader i kategorierna kön, klass och inställning till karriär. Medan mäns livsbalans endast påverkas av stressigt arbete och oro att förlora arbetet påverkas även kvinnors livsbalans av arbetstid, relationer med arbetskamrater samt graden av självständighet i arbetet.</p>

Att uppnå en hög lönsamhet och produktivitet är viktiga prioriteringar inom organisationer. Mycket pekar på att ett effektivt arbetsmiljöarbete ökar dem båda. Det finns indikationer på att arbetsmiljöarbete inte utnyttjas för att ge lönsamhet. Till synes verkar inte den kunskapen vara allmänt känd. I arbetsmiljöarbete finns pedagogiska processer, då främst i den psykosociala arbetsmiljön. Ett perspektiv inom arbetslivspedagogiken är att vidareutbildning och kunskapsutveckling har som yttersta syfte att öka organisationens produktivitet. Syftet med litteraturstudien har varit att dels få fram hur lönsamhet definieras i ett urval texter, dels att få veta på vilket sätt arbetsmiljöarbete kan påverka lönsamhet. För att besvara frågeställningarna begränsades urvalet till att endast inkludera texter innehållande arbetsmiljöarbete, någon form av lönsamhet samt effekter av det. Sexton texter inkluderades i urvalet, till dem användes en textanalysmall som bestod av fyra frågor. Oavsett hur de olika texterna definierar lönsamhet gör resultatet tydligt att arbetsmiljöarbete på många sätt är ekonomiskt lönsamt. Svaren anger att stora delar av vad som påverkar lönsamheten är psykosociala faktorer. Två slutsatser, som båda påvisas av 50 % av de utvalda texterna, är att lönsamhet uppnås genom att förbättra de anställdas hälsa samt att ledarskapet har stor betydelse för en organisations lönsamhet. / Ergopriset

This study focuses on work related factors which have an effect on the balance between peoples work and private/social life. Commonly discussed in the daily debate is the so called “livspusslet”, the time puzzle. The question is: How do you balance the demands from work, family and society? A lot of peoples health and family relations suffers from a stressful situation at work. It’s not hard to figure out that the possible factors which could have an effect on the balance between peoples work and private/social life are many. So, therefore we have limited the research to a number of variables of interest. These variables are then summed up to three key areas for the survey the focus on. These key areas are chosen out of, and based on our previous knowledge and the literature we recently have read about this phenomenon. The key areas are : terms of employment, working environment and flexibility &amp; independence at work. We have also created an index, a sum of a number of balance measuring variables, which made it easier for us to see the effects from the key areas on peoples balance between work and private/social life. The literature we have read also tells us about differences between gender, class and career focus. We found that interesting and wanted to find some answers. The result of this study and our conclusions are that a stressful work, a physically tough work, the relationship with your work colleges and if you are scared of losing your job, have most effect on the balance between peoples work and private/social life. The study found differences between gender, class and interest in making a career. / Denna undersökning fokuserar på de arbetsrelaterade faktorer som påverkar balansen mellan arbetsliv och privatliv. Det råder idag en omfattande samhällelig och medial debatt om det så kallade livspusslet. Hur ska individen hinna med alla krav som ställs av arbete, familj och samhälle? En allt för kravfylld livssituation kan leda till ohälsa och försämrade familjeförhållanden. Undersökningens syfte är att ta reda på vilka arbetsrelaterade variabler som orsakar obalans mellan arbetsliv och privatliv. Ett index som mäter något som vi kallar livsbalans, konstruerades för att få ett mått på förhållandet mellan arbetsliv och privatliv. De arbetsrelaterade variablerna delades in i tre områden med varsin tillhörande frågeställning. Områdena är: anställningstrygghet, arbetsmiljö och flexibilitet &amp; självständighet. Studien reder också ut skillnader i livsbalans mellan män och kvinnor, personer med olika klasstillhörighet, eller personer med eller utan fokus på att göra karriär. Det som påverkar människors livsbalans mest är om de har ett stressigt arbete, om de är oroliga för att förlora arbetet, om de har ett fysiskt ansträngande arbete eller vilken typ av relation de har med sina arbetskamrater. Självständigt arbete har likaså en effekt på balansindex även om denna effekt är tudelad enligt undersökningens analys. Vi har även funnit skillnader i kategorierna kön, klass och inställning till karriär. Medan mäns livsbalans endast påverkas av stressigt arbete och oro att förlora arbetet påverkas även kvinnors livsbalans av arbetstid, relationer med arbetskamrater samt graden av självständighet i arbetet.

Il lavoro ha come obiettivo l'esplorazione di alcuni nodi significativi di un'esperienza di ricerca-azione sul tema della sostenibilità della vita sociolavorativa entro un servizio socio sanitario. In particolare esso procede attraverso tre studi qualitativi, il cui filo conduttore è rappresentato dal tema della valutazione dei prodotti e dei processi della ricerca-azione sulla sostenibilità della vita sociolavorativa. Il primo studio si pone come obiettivo specifico l'esplorazione dei risultati conoscitivi e trasformativi prodotti dalla ricerca-azione entro il servizio considerato. Il secondo studio si focalizza sulla valutazione degli esiti e dei processi di apprendimento messi in atto nell'esperienza di ricerca. Il terzo studio infine intende esplorare il processo di ricerca con particolare attenzione al tema della sostenibilità della ricerca-azione, focalizzandosi in particolare sul processo di costruzione della domanda. / Aim of the work is to investigate a selection of significant aspects of an action-research experience on life sustainability at work promoted in an health and social service. The paper is composed by three qualitative studies. The first study aims to describe the outcomes of the action-research. The second study evaluates the learning process promoted by the action research, to find out what different efficacy action-research has, as a strategy to promote life sustainability at work. The second study explores the action-research process and its sustainability, particularly focussing on how partnership and participation are built during and around the work.

While many employees are engaged in their jobs, others suffer from poor working conditions and impaired well-being. Research suggests that job demands may impair employee work attitudes and health while both job resources and personal resources can have positive effect. Therefore, the aim of this study was to examine the relative importance of job demands, job resources, and a personal resource (self-efficacy) for employees’ health and motivation at work. Questionnaire data were collected from white-collar employees of a Swedish construction company (n = 156). Results of hierarchical multiple regression analyses showed the relative importance of job demands, job resources and personal resources. The job demands were negatively related to health and motivation at work, while the job resources and the personal resource were linked to better health and motivation. The findings generally supported the hypotheses. The specific types of demands and resources were significant varied across outcomes and, unexpectedly, workload was positively correlated with job performance. The findings contribute to a growing literature which indicates that lower job demands and access to both job resources and personal resources may improve employees' health and motivation at work.

Upphovet till denna studie är en nyfikenhet i hur medarbetare utvecklas via olika projekt, där de får ta stort ansvar själva för projektets upplägg, budget och resultat. De flesta projekt är till för verksamhetsutveckling, där det handlar om att effektivisera, förbättra och i vissa fall kost-nadsreducera processer och/eller verktyg för någon form av produktions- eller tjänsteorgani- sation. Dessvärre hinns eller prioriteras det sällan med att undersöka, utvärdera eller reflektera över hur ett projekts medlemmar har utvecklats såväl under projektets levnadstid som efter projektavslut. Syftet med denna studie är att söka kunskap och förståelse om hur ett projekts medlemmar upplever att deras myndiga medarbetarskap, lärande och utveckling har påverkats. Detta sö-kande efter kunskap och en ny förståelse har skett genom halvstrukturerade intervjuer av med-lemmar i ett projekt. Resultatet har sen tolkats med en hermeneutisk ansats i relation till Tengblad och Hällsténs (2006) teori om det myndiga medarbetarskapet samt Illeris (2006) teori om lärande. Resultatet visar att projektmedlemmarna har upplevt att arbetet i projektet har påverkats i riktning mot ett myndigt medarbetarskap, ett ökat lärande och i en utveckling

De flesta människor tillbringar idag en stor del av sitt liv på arbetet. Eftersom ett av dagens huvudmål intas på arbetsplatsen är det av stor betydelse för individens hälsa att denna uppfyller önskemål och riktlinjer för en god och hälsosam måltid. Arbetsmåltiden är en möjlig återhämtande paus under arbetet och det är viktigt att den fyller flera viktiga funktioner både sociala och fysiologiska. Arbetsmåltidens kvalitativa helhet är angelägen för både arbetsgivare och individ då den troligtvis påverkar både prestation och arbetshälsa. Genom att prioritera attraktiva och näringsriktiga måltider på arbetet ökar förmodligen tillfredsställelsen hos de anställda. Syftet med denna studie var att undersöka de anställdas inställning och hur de värderade sin måltid på arbetet. I undersökningen deltog anställda från tre olika arbetsplatser i Skaraborgs län: ett sjukhus, en industri och ett regemente. Data samlades in från en tidigare enkätstudie som innehöll flervalsfrågor, skalfrågor och öppna frågor. Det var totalt 940 enkäter med 20 frågeområden som delades ut till samtliga tre arbetsplatser. Bortfallet på sjukhuset var 21%, på industrin 16% och på regementet 29%. Denna studie behandlar endast innehållet i svaren på de två öppna frågorna. Totalt var det 182 svar och innehållet sammanställdes genom innehållsanalys. Resultatet i studien visade att personalen var relativt missnöjd med sin arbetsmåltid och efterfrågade en mer hälsosam och varierad kost samt bättre kvalitet och kunskap från matleverantörens sida. Några exempel var att personalen önskade ett bättre utbud av sallad och grönsaker, de önskade också att måltidspersonalen hade mer kunskaper kring hälsosam mat. De tyckte också att det saknades inspiration och nytänkande då de upplevde maten ensidig, smaklös och ohälsosam. Ett annat problem var miljön i matsalen, det skapades irritation över att köer till kassor var långa och resulterade i att lunchrasten blev kort. Ljudnivån var ofta hög och oacceptabel och det skapade otrivsel i matrummet. / Today most people spend much of their lives at work. As one of today´s main meals probably is taken at work, it is very important that this meal meets the requirement and guidelines for a healthy and good meal . Since the meal may be a recovery break from work it is important that it fulfill several important functions both social and physiological. The quality of meal at work is certainly important for both employers and individuals as energy and nutrients affects both the performance and occupational health. Giving priority to attractive and nutritious meals at work probably increase the satisfaction of the employees. The purpose of this study was to examine the employees attitudes and valuation for their meal at work. The study included employees from three workplaces, a hospital, a regiment (armed forces) and a manufacturing base. Data were collected from a previous survey study which included multiple choice questions, scale questions and open questions in the questionnaire. A total of 940 surveys with 20 question areas were distributed to all three worksites. A loss of response rate was for the hospital 21%, for the industry 16% and for the regiment 29%. This study covers only the answers of the two open questions. In total there were 182 responses and the contents compiled through a content analysis. The results of this study showed that employees were relatively dissatisfied with their working meal and requested a healthier and more varied diet at their work place. Better quality and expertise from the food supplier was also in demand. Some examples was that they wanted a better selection of salads and vegetables. They also wished that the meal staff had more knowledge about healthy eating. They thought it was no inspiration and new ideas. They experienced the food monotonous, tasteless and unhealthy. Another problem was the environment in the canteen. It generated irritation that queues at checkouts were long and resulted in short lunch break. The noise level was often high and unacceptable and it created dissatisfaction in the canteen.

Tyrimo tikslas - nustatyti patiriamų patyčių darbe, psichosocialinių stresorių darbe ir darbuotojų subjektyviai vertinamos sveikatos sąsajas. Tyrime dalyvavo 167 vieno didžiojo Lietuvos miesto įmonės, susijusios su prekių gamyba, darbuotojos moterys. Patiriamoms patyčioms darbe įvertinti buvo naudojamas Patikslintas negatyvių veiksmų klausimynas (NAQ-R) (Einarsen, Hoel, Notelaers, 2009). Klausimynas sudarytas iš 22 klausimų. Psichosocialinius stresorius darbe įvertinti buvo naudojamas trumpasis klausimynas įvertinti psichosocialinius rizikos veiksnius (SIMPH) (Notelares, De Witte, Van Veldhoven, &Vermunt, 2007). Klausimynas sudarytas iš 36 klausimų. Darbuotojų subjektyviai vertinamai sveikatai įvertinti buvo naudojamas klausimynas, kurį sudaro 20 klausimų, susijusisų su nusiskundimais sveikata (Smith, Johal, Wadsworth et al., 2000). Tyrimo metu buvo atlikta faktorinė analizė ir išskirti šeši faktoriai, iš kurių penki buvo naudoti duomenų analizėje (nusiskundimai, susiję su peršalimu, su nuovargiu ir stresu, galvos ir nugaros skausmai, nusiskundimais, susiję su virškinimo ir kvėpavimo sistema). Taip pat buvo įtrauktas klausimas apie asmens subjektyvų savo sveikatos vertinimą – „Kaip įvertintumėte savo bendrą sveikatos būklę?“ (McDowell, 2006). Tyrimo rezultatai parodė, kad tam tikri psichosocialiniai stresoriai darbe yra susiję su patyčiomis darbe, taip pat su nusiskundimais sveikata ir prasčiau subjektyviai vertinama darbuotojų sveikata bei vyresniu amžiumi. Dažniau... [toliau žr. visą tekstą] / The aim of the study was to assess the relationships among women‘s bullying at work, psychosocial stressors at work and subjectively assessed health. The subjects of the study were 167 women who work in an organization related to production of goods in one of the biggest cities of Lithuania. For the assessment of bullying at work, Negative Acts Questionnaire-Revised (NAQ-R) was used (Einarsen, Hoel, Notelaers, 2009). It consists of 22 items. For the assessment of psychosocial stressors at work, Short Inventory to Monitor Psychosocial Hazards (SIMPH) was used (Notelares, De Witte, Van Veldhoven, &Vermunt, 2007). It consists of 36 items. The questionnaire of health symptoms was used for the assessment of subjective health (Smith, Johal, Wadsworth et al., 2000). It consists of 20 items. Factor analysis was done, six factors were developed, five factors were used for the further data analysis. Factors were named as follows: symptoms of cold, symptoms of tiredness and stress, headaches and back pain, symptoms of the digestive system and symptoms of the respiratory system, an additional question was used: „In general, how would you rate your overall health now?“. The results of the study showed that some psychosocial stressors at work are related to bullying at work, health symptoms, lower assessment of subjective health, and older age. More frequent bullying at work is related to some health symptoms, lower assessment of subjective health, also older age and lower education level... [to full text]

Darbo tikslas. Įvertinti kurčiųjų ir neprigirdinčiųjų patiriamo priekabiavimo darbe dažnį ir sąsajas su psichologinės savijautos rodmenimis. Tyrimo metodika. Tyrime dalyvavo 90 Kauno miesto kurčiųjų ir neprigirdinčiųjų, jų amžiaus vidurkis 39 m. (± VKN 10,40). Tyrimas atliktas anoniminės apklausos būdu 2008 m. Duomenų analizei naudotos programos SPSS 14,0 for Windows ir MS Excel. Rezultatai. 52,8 proc. kurčiųjų ir neprigirdinčiųjų patyrė priekabiavimą darbe. Dažną priekabiavimą patyrė 22,5 proc., atsitiktinį priekabiavimą darbe patyrė 30,3 proc. tiriamųjų. Dažniausiai priekabiavimą darbe kurtieji ir neprigirdintieji patyrė iš kolegų (31,1 proc.). Labiausiai paplitusi negatyvaus elgesio forma buvo, kai /duodamos betikslės užduotys ir nustatyti nerealiai trumpi terminai joms atlikti/ (2,06 ± 3,28). Net 54,4 proc. tiriamųjų pasižymėjo žema vidine darna. Žemos vidinės darnos grupėje net 85,0 proc. kurčiųjų ir neprigirdinčiųjų dažnai patyrė priekabiavim��� darbe (p=0,006 palyginus su nepatyrusiais priekabiavimo darbe). Dažno priekabiavimo grupėje net 75,0 proc. kurčiųjų ir neprigirdinčiųjų skundėsi pablogėjusiais santykiais su artimais žmonėmis (p<0,0001). 75,0 proc. tiriamųjų nustatytas potrauminio streso sutrikimas (p< 0,0001), 73,7 proc. jautė distresą (p<0,0001). Stebėtos statistiškai reikšmingos sąsajos tarp kurčiųjų ir neprigirdinčiųjų patiriamo priekabiavimo darbe ir žemos vidinės darnos bei žemo savęs vertinimo. Patyrusių dažną priekabiavimą darbe kurčiųjų ir... [toliau žr. visą tekstą] / The objective of the study . To evaluate the frequency of harassment at work among deaf and hard hearing people and the associations with their psychological state. Methods of the analysis. 90 deaf and hard hearing people from Kaunas participated in the research, average age 39 (±10,40 SD) yrs. The research was made anonymously in spring of 2008. We used SPSS 14.0 for Windows and MS Excel for data analysis. Results. 52.8 percent of deaf and hard hearing people experienced harassment at work. Frequent harassment experienced 22.5 percent, occasional harassment at work – 30.3 percent of the investigated. Most often deaf and hard hearing people experienced harassment from their colleagues (31.1 percent). The most widespread negative form of behavior was when the pointless tasks with unreal short terms of time to complete them were given (2.06 ± 3.28). Even 54.5 percent of investigated people had low sense of coherence. 85.0 percent of deaf and hard hearing people from the low sense of coherence group experienced harassment at work (p=0.006 in comparison with people who never experienced harassment at work). 75.0 percent of deaf and hard hearing people, from the group of frequent harassment at work, complained that their social relationship grew worse (p<0.0001). 73.7 percent of the investigated felt distress (p<0.0001). Significant associations between harassment at work, low sense of coherence and low self evaluation were observed Frequent harassment at work was positively... [to full text]