Den här uppsatsen undersöker hur resemotivet i Odysséen respektive The Lord of the Rings bidrar till att konstruera de manliga huvudkaraktärernas roll som maskulina hjältar. Genom en jämförelse mellan Odysseus och Frodo är syftet även att säga någonting om synen på maskulinitet i deras samtid. Det som blir tydligt är att maskulinitet och hjälteskap inte är lika synonyma i The Lord of the Rings som i Odysséen. Odysseus är en reflektion av den hegemoniska maskuliniteten i sin samtid; såväl hans maskulinitet och heroiska drag bygger på ära, hämnd, aggressivitet, rationalitet och kontroll. Odysséen har bidragit till att upprätthålla det antika Greklands syn på maskulinitet. I The Lord of the Rings är Frodo ett exempel på hur en hjälte inte behöver vara maskulin i samma bemärkelse. Hans vänskap med Sam visar att även feminina drag stämmer in på en modernare hjälte. Han behöver inte vara aggressiv eller ärelysten, utan hans mentala mod att kunna offra sig för någonting större än honom själv är en del av hans hjälteskap. I The Lord of the Rings är den traditionella hjälterollen, som Odysséen delvis har lagt grunden för, istället uppdelad mellan olika karaktärer.

Aim: The aim of this study was to explore female teachers' experiences regarding their authority and legitimacy in socio-economically vulnerable areas in Stockholm. The research questions used were: 1. How do female teachers experience their authority regarding students, legal guardians, co-workers and executives? 2. How do female teachers experience that their physical attributes and gender affects their authority regarding students, legal guardians and co-workers? 3. How do female teachers experience that their legitimacy affects their authority in regards to students, legal guardians and co-workers?  Method: A qualitative hermeneutic approach was used. Eight female teachers working in two different schools in socio-economically vulnerable areas in and outside of Stockholm were interviewed. The interviews were executed digitally after requests of the respondents and they were audibly recorded in order to be able to transcribe them in direct connection to the interviews. Since the study has an inductive work procedure, the theoretical framework was not determined until after the interviews, which turned out to be hermeneutics. Hermeneutics lets our pre-understandings and interpretations reflect the result. We have tried to find connections between the experiences of the female teachers regarding their authority and legitimacy in relation to students, legal guardians, co-workers and executives. Result: Female teachers are struggling with/and maintaining authority in regards to students. Authority seems to grow as time passes, which is in line with previous research. The female teachers in our study experience a difference in who is given authority: white, Swedish men seem to be advantageous in regards to authority, over others. We can also determine that female teachers do not experience problems in regards to authority or legitimacy in relation to legal guardians, though it differs from students, co-workers and executives where the female teachers in some degree do experience questioning.  Conclusion: We interpret the results as some of the female teachers seem to struggle in order to keep their subject legitimized. Lastly, authority seems to be in parallel to personal characteristics where gender, ethnicity and physical attributes are crucial in order to experience authority and legitimacy. / Syfte och frågeställningar: Syftet med studien var att undersöka hur kvinnliga lärare upplever sin auktoritet och legitimitet i socioekonomiskt utsatta områden i Stockholm. Forskningsfrågorna som använts är: 1. Hur upplever kvinnliga lärare sin auktoritet gentemot elever, vårdnadshavare, kollegor och ledning på sin arbetsplats? 2. Hur upplever kvinnliga lärare att deras fysiska attribut och könstillhörighet påverkar auktoriteten gentemot elever, vårdnadshavare och kollegor? 3. Hur upplever kvinnliga lärare att deras legitimitet påverkar deras auktoritet i förhållande till elever, vårdnadshavare och kollegor?  Metod: Åtta kvinnliga lärare intervjuades för att besvara studiens syfte och frågeställningar vilka alla utfördes digitalt efter respondenternas önskemål. Intervjuerna spelades in efter respondenternas godkännande och transkriberades i direkt anslutning till intervjuerna. Eftersom studien har ett induktivt arbetssätt formulerades den teoretiska referensramen först efter intervjuerna var genomförda. Hermeneutiken, som var det teoretiska begrepp som ansågs mest användbart, grundar sig i att våra förståelser och uppfattningar har färgat resultatet. Vi har försökt hitta samband mellan de kvinnliga lärarnas upplevelser gällande auktoritet och legitimitet gentemot elever, vårdnadshavare, kollegor och ledning.  Resultat: Resultatet i studien visar att de kvinnliga lärarna har svårt att uppnå auktoritet och att hålla kvar auktoriteten i relation till elever. Auktoritet är något som verkar förstärkas ju längre tid en lärare är yrkesverksam, vilket även är i linje med tidigare forskning. De kvinnliga lärarna i vår studie ser en skillnad i vilka som får auktoritet, de menar att det är fördelaktigt att vara en vit svensk man. Vi har även sett att de kvinnliga lärarna i vår studie inte upplever en problematik gällande auktoritet och legitimitet gentemot vårdnadshavare. Däremot framgår det att några av lärarna upplever en viss begränsning i upplevd auktoritet gentemot både elever, kollegor och ledning.  Slutsats: Vi tolkar resultatet som att vissa av kvinnorna i vår studie upplever det svårt att hålla deras ämnen legitima. Slutligen verkar auktoritet ges i förhållande till personliga karaktärsdrag där framförallt kön, etnicitet och fysiska attribut är direkt avgörande för att uppleva auktoritet och legitimitet.

Previous research indicates that recommendations generally have a positive impact on consumer consumption, however, studies have primarily focused on industries such as film, dining and wine. This study examines the effects of various types of recommendations on consumer behavior within the food industry, where purchases tend to be routine and characterized by automated decision-making processes. The findings suggest that recommendations within the food sector have a positive impact on sales, regarding all selected products and different types of recommendations. The study confirms that expert recommendations, in this case from a chef, as well as sustainability-focused recommendations, influence consumer behavior. Consumers are more inclined to purchase a product with a recommendation compared to one without such an endorsement. This can be explained by consumers' trust in expert opinions and their appreciation of environmentally friendly attributes in consumption choices. This study also investigates the effects of green marketing, based on sustainability, on consumer behavior. The study confirms several hypotheses regarding the influence of recommendations on consumers, the effectiveness of different recommendations, and that recommendations for sustainable choices have a greater effect than expert recommendations. In summary, this study indicates that recommendations within the food industry influence consumer behavior, and both expert recommendations and sustainable recommendations are effective in increasing sales. This may have practical implications for the food industry and how they can market their products. To further increase the understanding of how recommendations affect consumers' decision-making processes and behavior, future research could be conducted on different recommendations. Their respective impacts, as well as factors that alter consumers' purchasing behavior, can be explored. / Tidigare forskning visar att rekommendationer generellt påverkar konsumenters konsumtion positivt, dessa studier har främst fokuserat på branscher och industrier såsom film, restaurang och vin. Denna studie undersöker effekterna av olika typer av rekommendationer på konsumentbeteende inom livsmedelsbranschen, där inköp tenderar att vara rutinartade och präglas av automatiserade beslutsprocesser. Resultaten indikerar att rekommendationer inom livsmedelssektorn har en positiv inverkan på försäljningen, gällande samtliga utvalda produkter och olika typer av rekommendationer. Studien bekräftar att expertrekommendationer, i detta fall från en kock, samt rekommendationer med fokus på hållbarhet, påverkar konsumentbeteendet. Konsumenter är mer benägna att köpa en produkt med en rekommendation jämfört med en som inte har en sådan. Detta kan förklaras av konsumenternas förtroende för expertutlåtanden och deras uppskattning av miljövänliga attribut i konsumtionsval. Denna studie undersöker även effekterna av grön marknadsföring, baserad på hållbarhet, på konsumentbeteendet. Studien bekräftar flera hypoteser angående rekommendationers inverkan på konsumenter, effektiviteten av olika rekommendationer samt att rekommendationer för hållbara val har större effekt än expertrekommendationer. Sammanfattningsvis indikerar denna studie att rekommendationer inom livsmedelsbranschen påverkar konsumentbeteendet och att både expertrekommendationer och hållbara rekommendationer är effektiva för att öka försäljningen. Detta kan ha praktiska implikationer för livsmedelsbranschen och hur de kan marknadsföra sina produkter. För att ytterligare öka förståelsen för hur rekommendationer påverkar konsumenternas beslutsprocesser och beteende, kan framtida forskning utföras på olika rekommendationer. Där deras respektive påverkan samt faktorer som ändrar konsumenternas köpbeteende undersöks.

Todays youth faces difficulties when navigating on the World Wide Web where they constantly face an infinite amount of information. Therefore it has never been as important to equip the adults of tomorrow with the information literacy skills they need to be able to navigate and successfully evaluate the information.This study makes the attempt to chart the evaluation strategies amongst upper secondary highschool students by sending out a web-based survey consisting of 21 questions regarding their tendencies of searching and evaluating relevance and credibility of information. The result indicates that students efficiently find the information they are looking for on the Internet, but that the methods of evaluation needs further development. Additionally, the students use the qualities of presented information as the caret of the relevance of information, and the majority evaluate the relevance prior to the credibility of the information they face.The majority of the students only aspect of evaluating the credibility is to confirm it with a second source, without taking into account any underlaying purposes if the information or whether there is any bias between the two sources. This concludes that students needs to work more consciously with evaluation strategies to raise their awareness of how they evaluate information. This can be made by, in school context, make them account for how they do so, to make the analytical method of evaluating credibility a part of their metacognitive information literacy skill.

Syftet med min uppsats är att undersöka vad störning beror på enligt lärarna och hur lärarna arbetar för att förebygga störningar. Jag har vidare valt att titta på vad lärarna anser som sina befogenheter. Jag har genomfört kvalitativa intervjuer med fyra pedagoger i två olika skolor och intervjuat två pedagoger från vardera skolan. Det resultat jag fick fram av min undersökning är att oro kan bero på en mängd olika faktorer. För att motverka och arbeta förebyggande mot störning ska man som lärare vara en auktoritet och en god förebild för eleverna. För att arbeta förebyggande organisationsmässigt i klassrummet ska man införskaffa rutiner, regler, berömma eleverna, skapa relationer, förankringar, möblering efter elevers behov och använda sig av avkopplingsövningar. Miljön man undervisar i ska hållas snygg och städad. Det lärarna anser om sina befogenheter är att de tycker de har för lite rättigheter att tillgå då det uppkommer störande moment i klassrummet

Svensk media rapporterar återkommande att det grova språkbruket är ett växande problem bland barn- och ungdomar och att det har spridit sig längre ned i åldrarna. Olika former av verbala kränkningar kan i längden leda till allvarliga konsekvenser. Trots problematiken kring barnens grova språkbruk är forskningen kring ämnet i stort sett obefintlig. I föreliggande kvalitativa studie med socialkonstruktivistisk ansats är syftet att få en djupare förståelse för de bakomliggande maktstrukturerna i grundskoleelevers grova språkbruk och undersöka grundskoleelevers användning och upplevelser av grovt språkbruk samt dess sociala konsekvenser. Studien utgår från kvalitativa metoder och insamling av data har skett via fokusgrupper och semistrukturerade intervjuer av tolv grundskolebarn i åldrarna tio till tolv år. Resultatet i studien visar på tre huvudsakliga orsaker till att barn använder ett grovt språkbruk och det är för att demonstrera känslomässiga yttringar, markera en grupptillhörighet eller inta en högre social status i gruppen och därmed tas på större allvar och få mer respekt. Det visade sig även att miljön påverkar användandet av grovt språkbruk och att barnen väljer mellan olika tolkningsrepertoarer beroende på kontexten. / In the Swedish media, it is repeatedly reported that crude language is a growing problem among young adults and that it is spreading and increasing among younger children. Various forms of verbal abuse can in the long run lead to serious consequences. Despite the increase in children's crude language use, research on the subject is largely non-existent. This qualitative study used a social constructivist approach, aiming to achieve a deeper understanding of elementary school students' underlying power structures, and to examine their experience of crude language and its social consequences. The study is based on qualitative methods, data collection from focus groups and semi-structured interviews with twelve primary school children between the ages of ten and twelve. The results of the study show three main reasons why children use crude language; to demonstrate emotional expressions, to mark group affiliation and to take a higher social status in the group, in order to be taken more seriously and gain more respect. It was also shown that home and school environments also play a role in influencing the use of crude language, where children choose between different interpretative repertoires depending on the context.

<p>The question of whether there is soft law in international law has been as much the subject of contemporary debate as whether or not there is private legal authority in the international society. The legal boundaries seem to be blurred by the process of globalisation and the recent shift in international law. The traditional definition of international law has been outdated as new forms of treaties has introduced new subject of law to the judicial arena. At the same time a supplementary map of law has been added to the cartography of international law, soft law. These correlating processes have comprehensive political and legal consequences at both the international and national levels. This essay examines and identifies soft law from a legal-political perspective and locates and explores private forms of legal authority on the map of contemporary international law. In respect to theory, it accounts for an interdisciplinary approach involving issues of both international law and international relations. In the process this study examines issues regarding the relative legal normativity and the blurring of legal authority in international law. The focus is on the legal character, the constitutive practices and the legal and political influence of soft law. It discusses the influence and power exerted by soft law over state actors in the international system and at the national level. The essay finds that soft law is of substantial relevance in the international ambit. To some extent a limited normative force of certain norms is recognized in soft law even though it is conceded that those norms would not be enforceable by an international court or other international organ. To say that it does not exist because it is not of the enforceable variety, might blind students of international law to another dimension of the landscape of international practice. Soft law does not translate to soft obligations in the reality of international society, and it seems to be some confusion surrounding the obligations conceived by it. The research here presented suggests that its political and legal power is substantial. The researched examples do not display any real private legal authority in soft law. This is because soft law is found to be a separate phenomenon from international law proper. However, soft law’s impact on national governments combined with the wider acceptance of the presence of private actors in the creation of soft law suggests that private power is noteworthy in comparison. In one of the studied examples, the soft law is concluded by private business representatives solely, but in requiring the status of soft law it is dependant on the recognition of the international and national legal bodies.</p>

This study brings into focus the issue of reproduction and transformation ofcultural authority in the so-called post-Soviet context. It seeks to examine howintelligentsia may be presented and what empowering narratives it may articulatein a concrete locality, namely, in the post-1991 West Ukrainian city of L’viv. Theauthor argues that claims for cultural authority stemming from the socio-culturallocation of intelligentsia are decisive in discussions about Ukrainian nationalidentity and cultural development, which gained momentum after independence.Despite significant discursive transformations, after 1991 intelligentsia is stillpresented as the essence of the nation, as its typical and brightest representativeswho assume the right to speak for the whole nation and to extrapolate own valuesand choices to it. The debate focused on the issues of ‘the national’ actualizes a very significantissue of whose class vision is to become a winning concept for the Ukrainiannation-building. Post-Soviet ‘normalization’ in L’viv implies that cultural patternstypical of the privileged and educated urbanites have been rehabilitated andpresented as both nationally authentic and culturally superior ones. In the post-1991 L’viv the representations embedding the urban community into variouslocal, regional, national, and supranational symbolic contexts resonate with effortsof the intelligentsia to (re-)gain control over reproduction of their own socialpositions and cultural narratives about the nation. This study suggests that analysisof the nation-building processes in Ukraine should pay more attention to symbolicrepresentations of cultural authority which are exploited by local actors runningtheir empowering projects. / Denna studie tar upp frågor om sociokulturell reproducering och omvandling avkulturell auktoritet i en postsovjetisk kontext. Studien undersöker de sätt på vilkaen intelligentia kan representeras och de maktanspråk som den genom berättelserartikulerar i den västukrainska staden L’viv efter självständigheten 1991.Författaren hävdar att de anspråk på kulturell auktoritet som intelligentianuttrycker har principiell betydelse i de diskussioner som förs kring ukrainsknationell identitet och nationens kulturella utveckling. Trots betydande diskursivaomvandlingar som intelligentian genomgått har den behållit sin position somnationens centralfigur. Intelligentian representeras som nationens mest typiskaoch framstående representant med rätt att tala i hela nationens namn, vilket gör attden också kan överföra sina egna värderingar och åsikter till sina landsmän. Diskussioner om det nationella temat sätter mycket betydelsefulla frågor ifokus, inte minst de som handlar om vilkas klassvisioner som kommer att fågenomslag i det ukrainska nationsbyggandet. Den postsovjetiska”normaliseringen” i L’viv har inneburit att de kulturella mönster som är typiskabland privilegierade och högutbildade stadsbor har återupprättats, ofta framställdasom nationellt genuina och kulturellt överlägsna. I det postsovjetiska L’viv ärsymboliska representationer av urbansamhället färgade av olika lokala, nationellaoch supranationella symboliska kontexter. Dessa kommer väl till pass iintelligentians försök att (återigen) kontrollera reproducering av sina socialapositioner och de kulturella berättelserna om nationen. Avhandlingen sätterdärmed fingret på hur kulturell auktoritet utnyttjas av lokala aktörer som strävarefter ett socialt och politiskt övertag samt uppmärksammar betydelsen avsymboliska framställningar i analyser av nationsbyggandeprocesser i Ukraina.

This essay is about power in the classroom. It is about the power dimension of the student-teacher relationships that arise in that space. The overall aim has been to investigate which categories are fruitful in a power analysis of these relationships. My aim has therefore been to develop power categories and to use them to identify and to categorise cases of power interaction that take place between those particular actors in that particular setting. In order to gather material for my study I have both read literature that approaches the study of the student-teacher relationships from a power perspective and done a series of observations in a high school. My theoretical frame comprises a concept of power and a series of power categories. These categories include strength, authority, inducement, coercion, violence, resistance as well as to possess power, to have power, to exert power, the scope of power and the base of power. My theoretical definition of power is that power is the capacity to accomplish things. My operational definition is that power is the capacity of either teachers or students to accomplish change in he life of other individuals. My investigation shows that these categories are useful to deal with, classify and analyse a great number of student-teacher interactions. Other conclusions that I draw in this study are for example that power displays great variation in kind and in the situations where it occurs, that some sorts of power are more common than others, and that students’ power is more fragile than teachers’.

This study analyses five different picture books from the last few decades. The aim of the analysis was to investigate how relations between children and adults are presented in the picture books. One way to achieve this has been to focus on the adults’ presence or absence in the narrative, and also what kind of authority the adult(s) can have in the action and how it can affect relations between children and adults. The idea is that this degree project can be adapted for practical use in school. It is hoped that teachers will receive inspiration for how they can work on the topic of relations between children and adults with the aid of picture books.A literary analysis which embraces the interplay between text and image, and with a focus on the different characters, has been used to analyse the picture books. The analysis shows that the absence and presence of the adults is depicted in different ways and can be divided into different groups: always absent, partly absent, physically present but absent in mind, and present. Another finding is that, in three of the five books, some adult character is portrayed as an authority, and this too affects how relations between the children and the adults are depicted.