AbstractArbetet, som är skrivet av Martina Filling och Therese Rasmusson, handlar om synen på lärarens förändrade fostransroll mellan 1946 och 1962. Titeln på arbetet är En förändrad lärarroll och syftet är att undersöka vilka olika perspektiv som existerade i diskussionen om lärarrollens fostransuppdrag mellan 1946 och 1962. För att uppnå ett resultat och dra en slutsats har två tidskrifter använts som källor, vilka publicerades under den tidsperiod undersökningen ämnar undersöka. Utvalda artiklar ur tidskrifterna granskades och sammanfördes till en textanalys. Materialet för textanalysen består av lärartidningarna Skola och samhälle och Svensk lärartidning. Resultatet i studien visar på att debatten kring lärarens fostransroll har varit livlig och delad. Agan som bestraffningsmedel var omtvistat, då vissa ville ha kvar systemet och andra ville hitta nya metoder som ersättning. Lärarna kände en rädsla över att förlora den självklara ledarrollen efter agans avskaffande och samtidigt diskuterade experterna pedagogiska verktyg till hur läraren kunde agera i fostransuppdraget.Nyckelord: Aga, auktoritet, disciplin, fostran, omsorg. / AbstractThe work, which was written by Martina Filing Therese Rasmussen, is about the perception of the teacher changed fostransroll between 1946 and 1962. The title of the work is a changing roles and the purpose is to explore the different perspectives that exist in the discussion of teacher roles task of character formation between 1946 and 1962. In order to achieve a result and draw a conclusion, the two journals used as sources, which were published during the period of investigation to conduct an examination. Selected articles from the journals were reviewed and were brought to a text analysis. The material on text analysis consists of teacher newspapers School and Society and the Swedish Teachers Journal. The results of the study show that the debate about teacher fostransroll has been lively and shared. Spanking as punishment medium was contentious, as some wanted to maintain the system and wanted to find new methods of compensation. The teachers felt a fear of losing the natural leadership role after the abolition spankings while experts debated educational tools to how the teacher could act in fostransuppdraget.Keyword: Aga, authority, discipline, education, social services.

Synen på individer med intellektuell funktionssättning har över tid förändrats i samhället. Studiens syfte var att försöka se mönster hos professioner, som är delaktiga i delutredningar för mottagande till grundsärskolan, som kan påverka delutredningarnas utfall och då även påverka beslutet om skolformstillhörighet för individer som befinner sig i gråzon inför grundskolestart. Med gråzon menas i denna studie individer som ligger runt 70 på normalfördelningskurvan för IK (intelligenskvot) och avviker från skolans rådande normer. Datainsamlingen genomfördes med skriftliga intervjuer som riktade sig till de professioner som utför delutredningar samt fattar beslut om erbjudande om mottagande i grundsärskolan. Informanterna tillfrågades om utredningsprocessen och deras syn på samtliga delutredningar samt vad som de ansåg var avgörande för ett erbjudande om mottagande. Resultatet visade på att informanterna hade olika syn på hur utredningsprocessen gick till och via deras svar gick att utläsa att en större vikt tillskrevs vissa professioner, medan andra professioner tog en mer tillbakadragen roll i utredningsförfarandet. Diskussioner utifrån resultatet lyfte ord som makt, hierarki och status, både utifrån individperspektiv och samhällsperspektiv. Diskussioner kunde föras angående om pedagogyrkens status beror på denna syn samt om vilka kunskaper som finns, eller inte finns, som ligger bakom denna hierarkiska syn. Under studiens gång blev det tydligare att denna fråga är oerhört komplex och mångfasetterad. Den kan inte svaras på utifrån en enkel överblick utan är mångbottnad och djupt rotad i samhället. Resultaten visade på att hur grundskolan har möjlighet att organisera sig är avgörande för individer i gråzon. Då är detta en fråga för rektorer, likväl som för styrande politiker.

This essay examines the degree to which pastors within the Uniting church of Sweden (Equmeniakyrkan) feel that they possess authority within the context of their ministries and in what way they find opportunities to influence people to green transition. The method used to study this is a combined study, comprising a survey and a couple of follow-up interviews. The results of the study show that the majority of the pastors believe that it is important to work with issues related to green transition, but that the majority at the same time show doubts about being concrete and precise about these matters. The result could indicate an uncertainty regarding one's own authority to guide individuals to concrete lifestyle changes and ethical stances. The pastor can thus be understood as a “key person” in his context; a person entrusted with authority and "keys". The survey shows that the pastors prefer to use their keys to open, but seldom to close or “lock tight”, in the sense of stipulating what a person should or should not do.

I denna uppsats undersöks EU-kommissionens kommunikation med allmänheten i två översatta informationsbroschyrer. Med avstamp i diskursanalytisk teori analyseras såväl texterna som deras kontext. Syftet med undersökningen är att beskriva vilken bild broschyrerna förmedlar av EU och EU- invånarna samt relationen dem emellan. En utgångpunkt är att texterna bär uttryck för auktoritet, som beror av de text-externa relationerna och som synliggörs genom olika språkliga strategier. Analysen visar att EU konstrueras på två olika sätt i texterna: dels som en stark och pålitlig aktör, dels som ett naturligt existerande geografiskt område. EU-invånaren i sin tur upptecknas som en del av en gemenskap, och som någon med skyldigheter men framförallt med rättigheter. Broschyrerna uttrycker auktoritet genom språkliga strategier som signalerar makt och solidaritet, men EU:s reella makt över invånarna är ofta nedtonad. Texterna reflekterar en värld där EU:s ställning inte är oomstridd, och broschyrerna verkar på flera sätt för att ge unionen existensberättigande. Undersökningen aktualiserar också frågor om hur översättningsaspekten inverkar på diskursen, och mynnar ut i konstaterandet att översättarna har en betydande roll i sammanhanget.

<p>Syftet med studien har varit att undersöka hur vårdlärare uppfattar sin överordnade position i förhållande till de studerande och hur deras förhållningssätt påverkar deras arbete. En av frågeställningarna handlar om hur lärarnas tidigare yrkesutbildning påverkar deras sätt att förhålla sig till sin överordning. Undersökningen har en allmän kvalitativ ansats. Datainsamlingen har skett genom utforskande intervjuer med fyra vårdlärare, alla verksamma på en privat läroanstalt för vuxenstuderanden. Empirin har analyserats med hjälp av Michel Foucaults maktanalys. Resultatet av undersökningen ger vid handen att respondenterna uppfattar att de arbetar med att få till en demokratisk undervisning där de studerande ska vara delaktiga och att relationen mellan lärare och studerande ska präglas av jämlikhet. Studien påvisar att detta i praktiken är svårt att uppnå, i synnerhet i mötet med studerande som lärarna uppfattar som svaga. Dessa studerande tenderar att kräva en auktoritär lärare, vilket krockar med lärarnas vilja att uppträda som handledare och mentorer.</p><p>The purpose of this study was to investigate how teachers in health and care subjects perceive their superior position in relation to their students and how their attitudes affect their work. One of the issues is how teachers’ previous training affects their attitudes to their superior position. The study has a general qualitative approach. Data acquisition has been done through explorative interviews with four teachers in health and care subjects, all employed by the same private training college for adults. The empirical data is analyzed by using Foucault´s power analysis. The results of the investigation show that the respondents perceive that they are working to develop a democratic type of teaching, in which students are expected to take an active part and where relations between teachers and students should be characterized as egalitarian. This is difficult to achieve, particularly in interaction with students whom the teachers perceive as weak. These students tend to require an authoritarian teacher, which does not correspond to the teachers’ desire to be seen as instructors and mentors.</p>

Syftet med studien har varit att undersöka hur vårdlärare uppfattar sin överordnade position i förhållande till de studerande och hur deras förhållningssätt påverkar deras arbete. En av frågeställningarna handlar om hur lärarnas tidigare yrkesutbildning påverkar deras sätt att förhålla sig till sin överordning. Undersökningen har en allmän kvalitativ ansats. Datainsamlingen har skett genom utforskande intervjuer med fyra vårdlärare, alla verksamma på en privat läroanstalt för vuxenstuderanden. Empirin har analyserats med hjälp av Michel Foucaults maktanalys. Resultatet av undersökningen ger vid handen att respondenterna uppfattar att de arbetar med att få till en demokratisk undervisning där de studerande ska vara delaktiga och att relationen mellan lärare och studerande ska präglas av jämlikhet. Studien påvisar att detta i praktiken är svårt att uppnå, i synnerhet i mötet med studerande som lärarna uppfattar som svaga. Dessa studerande tenderar att kräva en auktoritär lärare, vilket krockar med lärarnas vilja att uppträda som handledare och mentorer. The purpose of this study was to investigate how teachers in health and care subjects perceive their superior position in relation to their students and how their attitudes affect their work. One of the issues is how teachers’ previous training affects their attitudes to their superior position. The study has a general qualitative approach. Data acquisition has been done through explorative interviews with four teachers in health and care subjects, all employed by the same private training college for adults. The empirical data is analyzed by using Foucault´s power analysis. The results of the investigation show that the respondents perceive that they are working to develop a democratic type of teaching, in which students are expected to take an active part and where relations between teachers and students should be characterized as egalitarian. This is difficult to achieve, particularly in interaction with students whom the teachers perceive as weak. These students tend to require an authoritarian teacher, which does not correspond to the teachers’ desire to be seen as instructors and mentors.

Online social networks are a natural part of the lives of today’s western youth. Media and information literacy is a central part of research in Library and Information science and until now there has always been more focus on these subjects in a learning context rather than in an every day life context. The aim of this study is to further examine how adolescent boys value and trust the information they receive via Twitter in their personal lives, and how this effects their view of their environment. The study was done with a qualitative method, where we conducted interviews with six boys who were all born in 1997. The results showed that they knew how to react critically to information on Twitter. Although none of the participants valued information on Twitter too seriously, they did feel that it kept them more updated than if they had not been using the social network.

As a high school teacher I took to authoritarian methods in order to give students education and ultimately formation. It was an original force that made me react to chaos and harassment in classroom. In the essay, I examine my own reactions and frustrations in my efforts to create endurable and friendlier environment in class. The discussion is about authority and freedom and to what extent it is reasonable to use authoritarian methods to facilitate for students to reach potential freedom. The conclusion is that methods that can be described as authoritarian are not consistent with modern education, but teachers have to get means and resources to meet all pupils. An other conclusion is that we have to change perspective from the individual teacher to an overall discussion on authority and freedom in high school education. / Uppsatsen utgår från ett exempel där den dagliga samvaron präglas av kaos och trakasserier och där jag som lärare använder mig av auktoritära metoder för att ge elever en möjlighet att klara studierna på gymnasiet. I essäform beskriver jag mina tankar och utmaningar för att skapa ett bättre arbetsklimat i skolklassen. Diskussionen handlar om auktoritet och frihet, om utbildning och bildning och i vilken utsträckning det är rimligt att ta till auktoritära metoder för att ungdomar ska kunna nå sin potentiella frihet. Samhället lägger stort ansvar på enskilda lärare när det gäller att få arbetet att fungera i klassrummet. Min slutsats är att auktoritära metoder inte har en plats i dagens skola men att lärare måste få resurser för att kunna möta alla elever och att frågan om hur vi ska förstå begreppet auktoritet som medel för att elever ska kunna nå sin potentiella frihet bör diskuteras och behandlas inte bara inom skolan utan även i samhället i ett vidare sammanhang.

Disciplin i skolan är idag ett högaktuellt debattämne i Sverige och det engagerar folk i allmänhet och politiker i synnerhet. Debatten växlar mellan hur aktörers syn på disciplin ser ut, där några menar att det handlar om att använda striktare arbetsmetoder, medan andra menar att det handlar om att ge eleverna större inflytande över det egna lärandet. Denna kvalitativa studie behandlar hur synen på och förhållandet till disciplin i svenska skolan idag kan se ut för musiklärare och elever. Arbetet med att generera data har genomförts med hjälp av olika typer av intervjuer, nämligen genom att intervjua tre musiklärare som arbetar på grundskolan samt fyra gruppintervjuer med elever i grundskolan. Studien visar att disciplin kan uppfattas på olika sätt, men de två mest framstående förhållningarna till disciplin är enligt studien upprätthållande av ordning samt självkontroll och eget ansvar. Disciplin genomsyrar därmed alla musiklektioner på ett eller annat sätt. Upprätthållandet av ordning och regler är mer frekvent i lägre årskurser, medan lärare och elever i äldre årskurser ser mer disciplin utifrån att eleverna ska kunna hitta en egen självdisciplin och inre motivation genom att bland annat bygga upp ett förtroende till lärare. Studien visar att för musikämnet är det viktigt att eleverna lär sig arbeta utifrån ett självdisciplinerat beteende, då lärarens närvaro i musikklassrum inte alltid är garanterad. Enligt studien ser elever disciplin mer utifrån regler som kan både vara en hjälp och en stjälp. Studien föreslår att lärarhögskolor kan erbjuda mer praktisk kunskap om hur lärare kan förhålla sig till disciplin i musikklassrummet och för att få en bättre förberedelse ut i arbetslivet.

Hur barn förhåller sig till regler har belysts i forskning som visat att barnen lägger stor vikt vid moralrelaterade regler. Hur barnen accepterar konventionella regler beror på vilken funktion regeln upplevs fylla. Det som saknas i forskningen är ett dynamiskt perspektiv som tar hänsyn till interagerande aktörers ömsesidiga inflytande över varandra när förutsättningarna förändras och hur detta i sin tur skapar nya förutsättningar. För att belysa detta utgår studien från Giddens struktureringsteori som stipulerar att människors sociala handlingar både formar och formas av de strukturella förutsättningarna till skillnad från ett mer strukturalistiskt perspektiv där aktörerna ses som underkastade den struktur som de verkar inom. Struktureringsteorin möjliggör också för underordnade aktörer att utöva kontroll över de med mera makt. Datainsamlingen har genomförts genom deltagande observationer på en skola. Observationsobjektet har varit incidenter där eleverna agerat på ett sätt som inte är förenligt med verksamhetens konventioner. Fokus har legat på elevernas utnyttjande av resurser i form av material och lokaler. Resultatet visar att inbyggda motsättningar i de strukturella förutsättningarna öppnar en möjlighet för eleverna att ta kontroll över de resurser som personalen försöker reglera. När personalen försöker återta kontrollen resulterar det i oavsiktliga konsekvenser på grund av faktorer som inte uppmärksammats vilket i regel förskjuter problematiken och upprätthåller det olovliga resursutnyttjandet. / How children relate to rules has been highlighted in research in which children attach great importance to moral-related rules. How children accept conventional rules depends on what function the rule is perceived to fulfill. What is missing from the research is a dynamic perspective that considers how interacting actors influence each other when conditions change and how this in turn creates new conditions. To illuminate this, the study is based on Gidden's theory of structuration which stipulates that people's social actions both shape and are shaped by the structural conditions as opposed to a more structuralist perspective where the actors are seen as subjects to the structure in which they operate. The theory of structuration also enables subordinate actors to exercise control over those with more power. The data collection was carried out through participant observations at one school. The object of observation has been incidents where the students acted in a manner incompatible with the conventions of the school. The focus has been on students' utilization of resources in the form of materials and premises. The result shows that built-in contradictions in the structural conditions open opportunities for students to take control of the resources that the staff is trying to regulate. When staff try to regain control, it results in unintended consequences due to factors that have not been recognized, which usually offsets the problem and maintains the unwanted utilization of resources.