Denna uppsats syftar till att undersöka utbildning och forskning inom fysik- och teknikämnena vid Uppsala universitet mellan åren 1955 och 1975. Här studeras dels växelverkan mellan två olika verksamheter; utbildning och forskning, och dels den lokala utvecklingen av, och gränsdragningsarbetet mellan, två vetenskapliga discipliner; fysik och teknik. Förändringarna tolkas som resultat av interaktion mellan forskning och utbildning å ena sidan, och utbildning och andra samhälleliga arenor å andra. Uppsatsen diskuterar Thomas Gieryns teori om att epistemisk auktoritet hos en vetenskap uppkommer nedströms, i en samhällelig arena utanför forskningen där den uppkom. I uppsatsen drivs tesen att lärogång inte enbart kan räknas som nedströms i relation till forskning utan som uppströms, nedströms och mer därtill. Teknikämnet i Uppsala fick sin epistemiska auktoritet vid inrättandet av universitetsingenjörsutbildningen snarare än i samband med den forskningsverksamhet som följde. Gieryn hävdar också att vetenskap definieras och förstås genom att avgränsas från sådant som det inte är. Fysik och teknik har exempelvis länge ställts mot varandra och jämförts i egenskap av skilda discipliner. Undersökningen visar dock att lärogången i fysik inte entydigt speglade distinkta fysikvetenskapliga områden, utan medvetet inkorporerade övning i både ingenjörskap och undervisning. Den tekniska utbildningen drog å andra sidan nytta av den befintliga lärogången i fysik. Detta utmanade de vetenskapliga gränserna för skolämnena fysik och teknik.

Den här uppsatsen syfte är att är att ta reda på vilka funktioner som nationalstaten har fått under globaliseringens era. Ett delsyfte blir också att studera hur nationalstaten tar hand om de utmaningar som globaliseringen har fört med sig. Detta görs med hjälp av en kvalitativ textanalys, som utgår från sekundärdata. Särskild uppmärksamhet ägnas åt hur Sveriges regering har agerat när det gäller direktiven från EU:s kommission, som har en överordnad ställning när det gäller den nationella lagstiftningen. Det gäller särskilt visstidsdirektivet från 1999, som Sverige inte har genomfört helt och hållet.  Men efter krav från EU-kommissionen, så har alltså den svenska regeringen tänkt om och skärper därför reglerna i LAS.Globaliseringen har påverkat nationalstaten, som nu mer har en annan funktion och form än vad den hade tidigare. Vad som har hänt rent konkret är att vissa delar av den politiska beslutandemakten har flyttat till andra styrningsnivåer, vilket påverkar nationalstatens suveränitet. Mellanstatliga organisationer, transnationella samarbetsorgan, övernationella sammanslutningar samt internationella toppmöten är nu för tiden vardagsmat för åtskilliga stater världen över. Att ställa sig utanför detta är hart när omöjligt. Överlevnaden kräver därför att stater samarbetar, även om det innebär inskränkningar i nationell självbestämmanderätt.       Undersökningen landar i slutsatsen att nationalstaten inte längre är ensam om att kunna påverka händelseutvecklingen inom världspolitiken. Den har med andra ord fått konkurrens. En situation som är gemensam för de flesta stater världen över.Globaliseringen leder till att nationalstaten får en annan ställning än vad den har haft tidigare. Den finns fortfarande kvar, men verkar inom ett politiskt landskap som inte har så mycket gemensamt med gångna tider.

No description available.

Studiens syfte är att beskriva och analysera lärarstudenters uppfattningar om ledarskapet under utbildningstiden, samt att undersöka om det för dessa studenter finns några särskilda förutsättningar, som underlättar för utvecklandet av ett väl fungerande ledarskap, och vilka i så fall dessa är. Den metod som används i studien är dokumentanalys av lärarstudenters texter i form av reflektionsblad över sin praktik under fyra praktikperioder, dvs alla praktikperioderna studenterna har i det allmänna utbildningsområdet i sin lärarutbildning. Resultatet visar att nästan alla studenterna uppfattar ledarskapet som oerhört komplext i lärarrollen. I huvudsak beskriver lärarstudenter ledarskapet ur ett relationellt perspektiv och som  komplext. Detta kan upplevas komplicerat, när man skall hantera sitt ledarskap, eftersom detta också uppfattas situationsbundet. Två särskilda förutsättningar, har kunnat identifieras för ett väl fungerande ledarskap. Det handlar om förutsättningarna makt, i termer av legitimitet och auktoritet, och identitet, i termer av självkänsla och självförtroende. Sökord: Pedagogiskt ledarskap, classroom management, makt, legitimitet, auktoritet, identitet, självkänsla, självförtroende, auktoritärt ledarskap, demokratiskt ledarskap

Dagens kristna församling är inte bara en kristen gemenskap utan också oftast en organisation med lönebetalda anställda, vilket inkluderar flertalet professioner. Studier som är gjorda inom Svenska kyrkan visar på kommunikationssvårigheter och otydligt ledarskap. Anställda sjukskrivs och slutar sina anställningar. I denna studie belyses en problematik som det inte talas om så mycket i församlingarna. Människor i den kristna församlingen som använder makt för att härska över sina medmänniskor. Kan det verkligen finnas anställda i församlingar i samfundet Svenska kyrkan som använder makt och härskartekniker för att påverka sina arbetskamrater? Syftet med denna studie var att undersöka om och isåfall i vilken utsträckning härskartekniker förekom mellan anställda inom Svenska kyrkan. Syftet var också att undersöka om det var vid någon speciell form av auktoritet härskartekniker förekommer oftare än vid andra auktoriteter och att förstå dem utifrån det weberianska maktperspektivet. Data samlades in genom strukturerade enkäter, vilka distribuerades digitalt till anställda inom ett stift i Svenska kyrkan. Majoriteten av respondenterna angav att de fem respektive härskarteknikerna aldrig eller sällan förekom mellan anställda på deras arbetsplats. Härskartekniker är dock något som 9,7 - 25,3 % av respondenterna ofta erfar på sin arbetsplats och 1 – 3,1 % av respondenterna har dagligen erfarenhet av härskartekniker. Slutsatsen av studien är att det kan konstateras att det förekommer härskartekniker mellan anställda inom Svenska kyrkan. Studien tyder dock också på att härskartekniker inte har blivit en legitim del av sättet att kommunicera och att det finns en möjlighet till förändring och en minskande användning av härskarteknik mellan de anställda.

KvinnSam is stated to have had an important role in laying the foundation of academic gender studies. The initial organization was founded relatively long before the subject entered the academic arena, which places the knowledge organization of the field prior to the authoritative demand for it. This study aims to analyze events, initiated by the library, significant to the academic establishment of gender research from a discursive perspective. By utilizing the concepts of documentality and legitimacy, and cognitive authority the analysis answers the question of what active function and significance the library has had in establishing the academic field of gender studies. The empirical material is gathered from the libraries own archives on historical women associations, published accounts of librarians engaged in the organization and articles and debate pieces published in media. The historical method used results in no produced material but a controlled selection based on the theoretical approach and the placement of the accounts in a contemporary context. The analysis results in a review of both the official and informal constitutive forms the library has been situated in and its effects on legitimacy. It also covers the relations to the academic sphere as cognitive authority and the process of making an uninstitutionalised subject field considered veracious science. The most valuable conclusions are the library’s function to describe and value knowledge and thereby declare their scientific relevance, as well as the discursive significance of stating the field as a possible research domain by creating an academic infrastructure for it.

Genom att studera IKEA:s respektive Polisens strategier, är uppsatsens primära syfte att jämföra hur de båda aktörerna framställer sig själva. Genom att förankra materialet i teorin, analyseras därefter om några delar av deras var för sig presenterade strategier, kan leda till att inge förtroende hos svenska folket. Studiens resultat uppenbarar vissa likheter i IKEA:s och Polisens strategier. Bland annat står hos båda aktörerna många exempel på en välvillig attityd att finna och de bygger genom sin framställning upp en identifikation med sina respektive målgrupper. Skillnaderna dem emellan är emellertid större än likheterna. IKEA framställer en tydlig och till stor del klart definierad förtroendeingivande diskurs. Dessutom uppfyller företaget de allra flesta kriterierna för att framstå som trovärdigt. Även Polisen uppfyller flera av kriterierna för att framstå som trovärdiga. Samtidigt är Polisen på flera punkter tvetydig i sin framställning. IKEA har genom sin till stor del entydigt presenterade diskurs goda möjligheter att erhålla högt förtroende medan Polisen genom sin till stor del tvetydiga diskurs har svårare att komma i besittning av detsamma. IKEA kan därtill i större utsträckning än Polisen sägas ha makt över sin målgrupp och därmed ha bättre förutsättningar för att kunna fungera ändamålsenligt.

Studien avser att undersöka hur fritidslärare ser på sin ledarstil i verksamheten. Syftet för studien är att ta reda på hur verksamma fritidslärare ser på sin egen ledarstil och vilka utmaningar de ser i den.Vi har genomfört kvalitativa intervjuer på fyra olika verksamma lärare i fritidshemmet. Materialet har analyserats i relation till tidigare forskning. Resultaten visar att lärarna själva har relativt svårt att definiera sin egna ledarstil men att de ger tydliga svar på vilka faktorer som är viktiga för att en bra ledarstil ska kunna verka på fritidshemmet. Lärarna i studien anser att trygghet är en av de främsta faktorerna för att skapa en bra ledarstil gentemot eleverna. De nämner att man bör vara rättvis och att vara detta kan tolkas olika från person till person. En faktor som lärarna är överens om är att man i sin ledarstil på fritidshemmet måste kunna skifta från att vara den hårda och auktoritära till den demokratiska ledaren ganska frekvent. De nämner också att kommunikationen kollegor emellan är viktig för att kunna skapa bästa förutsättningar för eleverna. Lärarna beskriver även vissa svårigheter och utmaningar de möter i sin ledarstil och hur de hanterar dessa. Lärarna anser att hanteringen av konflikter är den största utmaningen i ledarstilen.

Den här uppsatsen handlar om ledarskap och maktutövning. Syftet har varit att studera lärare ochpedagogers perspektiv på sitt eget ledarskap, främst i klassrummet och på fritidshemmet. Ledarstilar,däribland välvillig styrning är centrala begrepp som återkommer likt en röd tråd från början till slut.Nio personer med koppling till pedagogiskt ledarskap har intervjuats med hjälp av semistruktureradintervjuteknik. Denna studie har genomförts med så kallad kvalitativ metod, eftersom intresseområdetfrämst handlar om personliga åsikter och erfarenheter hos de intervjuade. Intervjuerna har kodats ochanalyserats för att identifiera relevanta teman i respondenternas utsagor. Resultatet visade attdeltagarna använder en kombination av ledarstilar, anpassat utifrån rådande situation. Viktiga aspekteri intervjupersonernas ledarskap är att man strävar efter att anta en ansvarstagande, inlyssnande,demokratisk och tydlig ledarroll. Tonvikten läggs på att man bryr sig om de man leder, det vill sägaeleverna. Slutsatser av studien är bland annat att omsorgsbetonat och demokratiskt ledarskap gärnaanvänds, samt att ledarskapet fortsätter utvecklas över tid.

Denna uppsats är en diskursanalys av moraliserande debattinlägg skrivna av förskollärare om föräldrar. I uppsatsen undersöks vilken diskurs om föräldrar, barn och förskollärare som identifierats i tre publika debattinlägg skrivna av förskollärare om föräldrar, och hur denna diskurs kan förstås utifrån ett professionsteoretiskt perspektiv. Den metod som använts är en kvalitativ textanalys med inriktningen diskursanalys, och de teoretiska perspektiven som de empiriska texterna analyserats utifrån är Ernesto Laclau och Chantal Mouffes diskursteori och professionsteori. Resultatet och analysen visar att finns en normgivande diskurs där, den egoistiska föräldern, det lidande kompetenta barnet och förskolläraren som expert ingår. Resultatet och analysen visar att diskursen utifrån ett professionsteoretiskt perspektiv är konstruerade för att ge förskolläraryrket mer status och för att yrket har professionsambitioner. Inläggen kan förstås syfta till att hjälpa skribenterna i denna strävan och inläggen kan därför ses som ett material och ett medel i denna kamp. Föräldrar och barnen är därför tecken i inläggen som är exploaterade och utnyttjade av skribenterna.