While agile development is becoming ever more popular, studies have shown that few organisations successfully transition from traditional to agile practices. One such study showed that large organisations can benefit greatly from agile methods, but evaluating agile maturity and tailoring the method to the organisation’s needs is crucial. An agile maturity model is a tool with which an organisation’s practices and their conformance to agile development is evaluated. The purpose of this study is to discover the best suited agile maturity model for large organisations and to minimise costs, resources and the subjectivity of the model’s evaluation. In this study we take a closer look at four agile maturity models, the Scaled Agile Framework Maturity Model (SAFeMM) by Turetken, Stojanov and Trienekens (2017), the Scaled Agile Maturity Model (SAMM) by Chandrasekaran (2016), the Agile Adoption Framework (AAF) by Sidky, Arthur and Bohner (2007) and the Scaled Agile Framework Business Agility Assessment (SAFeBAA) by the Scaled Agile Incorporation. By evaluating each model on their scalability, completeness, generality, precision, simplicity, usability and meaningfulness, consistency, minimum overlapping, balance and proportion of automatable measurements, the best model is chosen. Based on the evaluation criteria for the maturity models, the SAFeMM is deemed the most suitable model. It proves to be a comprehensive, well-rounded tool with persistent high scores in all criteria. In order to improve the model’s objectivity and resource needs, it is also applied in a case study at the Swedish Tax Agency, where the possibilities to automate the model are investigated. The results show that the SAFeMM can be automated to roughly 50%, with the use of process mining and software system querying. Process mining uses event logs to extract and analyse information, while software querying extracts information directly from the software systems used in an organisation. The study suggests primary sources for querying and process mining techniques and perspectives to enable and encourage future research in the area of process mining within agile development. / Agil utveckling är en mycket populär utvecklingsmetod, samtidigt visar studier att få stora organisationer lyckas med övergången från traditionella metoder direkt. Som hjälpmedel kan dessa organisationer använda så kallade agila mognadsmodeller. En agil mognadsmodell är ett verktyg som mäter hur väl en organisation och dess processer överensstämmer med agila principer. Syftet med denna studie är att undersöka vilken agil mognadsmodell som är bäst lämpad för stora organisationer och kan samtidigt minimera kostnader, resurser och subjektiviteten i mätningarna. Därför tittar denna studie på fyra agila mognadsmodeller, Scaled Agile Framework Maturity Model (SAFeMM) av Turetken, Stojanov och Trienekens (2017), Scaled Agile Maturity Model (SAMM) av Chandrasekaran (2016), Agile Adoption Framework (AAF) av Sidky, Arthur och Bohner (2007) och Scaled Agile Framework Business Agility Assessment (SAFeBAA) av Scaled Agile Incorporation. Genom att utvärdera varje modell baserat på dess skalbarhet, helhetsbild, generaliserbarhet, precision, enkelhet, användbar-het och meningfullhet, kontinuitet, minimal överlappning, balans och andel automatiserbara mätvärden, bestäms vilken modell som är bäst. Resultaten visar, att baserat på de ovannämnda kriterierna, är SAFeMM modellen den bäst lämpade för stora organisationer. Den visade sig vara särsilkt helhetstäckande, enkel att förstå och använda, med höga poäng på de flesta kriterierna. För att förbättra modellens objektivitet och resurskrav, gjordes även en fallstudie där modellen applicerades på Skatteverkets IT avdelning. Där undersöktes möjligheterna för att automatisera modellen. Resultaten visar att knappt 50% av modellen är automatiserbar genom metoder såsom process mining och software querying. Process mining, använder event loggar från mjukvarusystem för att analysera och utvinna information, medan software querying utvinnar information direkt från mjukvarusystemen. Studien presenterar förslag på utvinningskällor och process mining tekniker och metoder för sammanhanget.

Bakgrund och problem: Revisionsbranschen befinner sig i ett kritiskt skede. Detta eftersom teknikens prestanda utvecklas snabbare än vad människor gör, vilket i sin tur resulterat i att människors uppgifter har börjat bytas ut mot datorer, robotar eller annan liknande teknik. Detta går att likställa med automatisering. Tidigare studier har påvisat ett flertal fördelar med att implementera automatiserade verktyg och tekniker inom revision, såsom ökad effektivitet och kostnadsbesparingar. Det är dock relativt outforskat på svenska revisionsbyråer sett till samspelet mellan människa och teknologi för att uppnå dessa fördelar och med denna studie vill författarna bidra med mer forskning inom området. Syfte: Syftet med studien är att analysera automatisering inom revisionsbranschen och möjligheter och utmaningar det medfört revisorns professionella bedömningar. Metod: Denna studie är av kvalitativ karaktär och innefattar en deduktiv forskningsansats där det empiriska materialet har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med auktoriserade revisorer på revisionsbyråer i Sverige. Vidare har det empiriska materialet analyserats genom en tematisk analys. Slutsats: Studien visar att automatiseringen utvecklas varje dag, vilket resulterar ett flertal möjligheter. Automatiserade verktyg och tekniker ger revisorn en helhetsbild av revisionen som resulterar i att fler avvikelser upptäcks och det finns möjlighet att revisorn gör bättre bedömningar i då större delar av populationer täcks in. Samtidigt är det emellanåt svårt att följa med i alla dess framsteg, och utmaningar uppdagas. Detta då det råder en tidsbrist för revisorer att lära sig de automatiserade verktygen och teknikerna, vilket gör att det inte anses som tidseffektivt. Dessutom kan det argumenteras för att nyexaminerade inte förbereds tillräckligt mycket inför den IT-miljö som revisionsbyråer idag kantas av, vilket skapar ett kunskapsglapp och kan ses som en utmaning för revisorns professionella bedömningar. Våra fynd och studiens teoretiska modell kan ses öppna upp möjligheter för vidare forskning inom området men även andra delar av samhället. / Background and problem: The audit industry is at a critical stage. This is because the performance of technology is evolving faster than that of humans, which in turn has resulted in human tasks being replaced by computers, robots or other similar technologies. This can be equated with automation. Previous studies have demonstrated a number of benefits of implementing automated tools and techniques in auditing, such as increased efficiency and cost savings. However, the interaction between humans and technology to achieve these benefits is relatively underexplored in Swedish audit firms, and with this study the authors want to contribute with more research in this area. Purpose: The purpose of the study is to analyze automation in the audit industry and the opportunities and challenges it has brought to the auditor's professional judgments. Method: This study is qualitative in nature and includes a deductive research approach where the empirical material has been collected through semi-structured interviews with certified public accountants at accounting firms in Sweden. Furthermore, the empirical material has been analyzed through a thematic analysis. Conclusion: The study shows that automation is evolving every day, resulting in numerous opportunities. Automated tools and techniques provide the auditor with a holistic view of the audit which generates more discrepancies to be detected and the possibility for the auditor to make better judgements as larger parts of the populations are covered. At the same time, it is sometimes difficult to keep up with all of its progress, and challenges emerge. This is because there is a lack of time for auditors to learn the automated tools and techniques, which means that it is not considered time efficient. In addition, it can be argued that new graduates are not adequately prepared for the IT environment that surrounds audit firms today, which creates a knowledge gap and can be seen as a challenge to the auditor's professional judgements. Our findings and the study’s theoretical model can be seen to open up possibilities for further research in this area but also in other parts of society.

Hälso- och sjukvården är ett verksamhetsområde med en hög arbetsbelastning och en ökadadministrativ börda. Robotic Process Automation (RPA) är en teknologisk innovation somerbjuder en lösning till detta genom att automatisera manuella processer. Inom hälso- ochsjukvården finns en mängd administrativa processer och rutiner som har potential attautomatiseras till förmån för kärnverksamheten; vård av patienter. Om hälso- och sjukvårdenspersonal spenderar mindre tid på administrativa uppgifter kan mer tid nyttjas till patientcentreratarbete. I takt med att fler verksamheter anammar RPA ökar behovet av en djupare förståelse förverktyget och vilka processer som lämpar sig för automatisering. För att välja lämpliga processerför automatisering med RPA krävs en inblick i verksamheten samt prioriteringar avverksamhetens processer, vilket i många fall kan vara en utmanande uppgift. Med denadministrativa hälso- och sjukvårdspersonalens djupgående inblick i och erfarenhet av de dagligaverksamhetsprocesserna kan de processer som bör prioriteras för automatisering med RPAidentifieras. Denna studie utforskar vilka vårdrelaterade administrativa processer som lämpar sigför automatisering med RPA. För att sätta RPA i ett bredare sammanhang av organisatoriskförändring och framsteg presenteras teori om verksamhetsutveckling och nyttorealisering. Vidaregranskas tidigare studier om RPA för att belysa det nuvarande kunskapsläget samt verktygetsroll, tillämpningar och konsekvenser. Studien har en kvalitativ ansats och en forskningsdesign iform av en fallstudie. För att besvara syftet med studien utfördes semistrukturerade intervjuermed fem respondenter från administrativ personal hos en hälso- och sjukvårdsorganisation.Studiens resultat belyser den administrativa vårdpersonalens perspektiv. Resultatet visar att deprocesser respondenterna anser är lämpliga att automatisera inom hälso- och sjukvården blandannat är inrapportering till kvalitetsregister, hantering av kallelselista och schemaläggning avvikarier. Resultatet visar även att respondenterna anser att det för att välja rätt process förautomatisering är viktigt att beakta hur automatiseringen av processen påverkar verksamhetenoch personalen, huruvida automatiseringen underlättar för personalen och hur mycket tid somkan sparas på att automatisera processen. Vidare framkom det att respondenterna även tycker attkriterier såsom om processen är repetitiv, utförd frekvent eller om den är regelstyrd kan varaviktiga att beakta vid val av process för automatisering med RPA. Med studiens resultat sombakgrund diskuteras och reflekteras det om mer verksamhetsområdesspecifika ramverk medkriterier för urval av processer för automatisering behövs. / Healthcare is a field with high workloads and increasing administrative burdens. Robotic ProcessAutomation (RPA) is a technological innovation that offers a solution by automating manualprocesses. Within healthcare, there are numerous administrative processes and routines that havethe potential to be automated to benefit core operations: patient care. If healthcare personnelspend less time on administrative tasks, more time can be dedicated to patient-centered work. Asmore organizations adopt RPA, there is a growing need for a deeper understanding of the tooland which processes are suitable for automation. Choosing suitable processes for RPAautomation requires insight into the operations and prioritization of processes, which can oftenbe challenging. With administrative healthcare personnel's in-depth understanding andexperience of daily operational processes, the processes that should be prioritized for RPAautomation can be identified. This study explores administrative healthcare related processessuitable for RPA automation. To contextualize RPA within broader organizational change andprogress, theories of business development and benefit realization are presented. Additionally,previous studies on RPA are examined to shed light on current knowledge, the tool's role,applications, and consequences. The study takes a qualitative approach with a research design inthe form of a case study. To address the study's purpose, semi-structured interviews wereconducted with five individuals from the administrative staff of a healthcare company. Thestudy's findings highlight the perspectives of the administrative healthcare personnel. It showsthat the processes the respondents consider suitable for automation include reporting to qualityregisters, managing appointment lists, and scheduling substitute staff. The results also indicatethat the respondents believe it's important to consider how automating a process affectsoperations and staff, whether it facilitates staff work, and how much time that can be saved byautomation. Furthermore, the respondents think criterias such as whether the process isrepetitive, performed frequently, or rule-based are important when selecting processes for RPAautomation. Based on the study's findings, there is discussion and reflection on whether morespecific frameworks, with criteria for selecting processes for automation, tailored to differentoperational areas are needed.

This qualitative case study focuses on investigating the benefits and challenges when applying Radio frequency identification (RFID) for identity tracking of products at manufacturing companies in the paper industry. This study has been designed from qualitative methods such as interviews and observations at the case company. A case study was chosen as it was considered most appropriate to answer the study’s purpose and questions. In the theoretical frame of reference, advantages, challenges, and limitations regarding the application of RFID technology in manufacturing companies emerge. In summary, there are several advantages to the application of RFID technology, including economic, technological, safety, and efficiency, for example improved traceability and reduced manual handling. The limitations and challenges that emerged during the theory are also financial, security, technological, and economic. The limitations focus on the technology itself while the challenges focus on the application of the technology. The results show that RFID technology offers advantages such as increased efficiency and accuracy in unloading and inventory, improved traceability, reduced risk of manual errors, and reduced mental stress. The challenges include the risk of technical errors, the need for security measures for information sharing, and issues regarding standardization and frequency regulation. There are solutions to some challenges, such as optimization of tag reading and collaboration with external parties. However, complex security issues and the need for standardization for a smooth transition to RFID technology remain. The study was limited to the application of RFID technology in the paper industry from packing out to the customer. During the study interesting information has emerged that has not been investigated further, partly because there was no room for further research, and it extended outside the scope of the study. This resulted in suggestions for further research, it would be interesting, among other things, to investigate the possibility of placing the reader in the gates of the magazines to see what advantages this gives or to investigate the possibility of attaching the RFID tag at an earlier stage of the production line. / Denna kvalitativa fallstudie har utförts på ett fallföretag och fokuserar på att undersöka fördelar och utmaningar vid en applicering av radiofrekvensidentifiering (RFID) för identitetsföljning av produkter hos företag inom pappersindustrin. Detta arbete har utformats från kvalitativa metoder som intervjuer och observationer på fallföretaget.  En fallstudie valdes då det ansågs mest lämpligt för att besvara arbetets syfte och frågeställningar. I den teoretiska referensramen framkommer fördelar, utmaningar och begränsningar gällande applicering av RFID-teknologin i tillverkande företag. Sammanfattningsvis finns det flera fördelar med applicering av RFID-teknologi, bland annat ekonomiska, teknologiska, säkerhetsmässiga och effektivitetsmässiga, exempelvis förbättrad spårbarhet och minskad manuell hantering. De begränsningar och utmaningar som framkommit under teorin är också ekonomiska, säkerhetsmässiga, teknologiska och ekonomiska. Begränsningarna fokuserar på själva tekniken medan utmaningarna fokuserar på appliceringen av teknologin. Resultatet visade att RFID erbjuder fördelar såsom ökad effektivitet och noggrannhet i utlastning och inventering, förbättrad spårbarhet, minskad risk för manuella fel samt minskad mental påfrestning. Utmaningarna inkluderar risk för tekniska fel, behov av säkerhetsåtgärder för informationsdelning samt frågor kring standardisering och frekvensreglering. Det finns lösningar på en del utmaningar, såsom optimering av taggavläsning och samarbete med externa parter. Dock kvarstår komplexa säkerhetsfrågor och behovet av standardisering för en smidig övergång till RFID-teknologi. Arbetet avgränsades till appliceringen av RFID-teknologin inom pappersindustrin från packning till kund. Under arbetet har det framkommit intressant information som inte har undersökts vidare, bland annat på grund av att det inte fanns utrymme att forskas vidare på och att det sträckte sig utanför avgränsningen för arbetet. Detta resulterade i förslag till vidare forskning, det hade bland annat varit intressant att undersöka möjligheten att placera läsaren i portarna på magasinen för att se vilka fördelar detta ger eller att undersöka möjligheten att fästa RFID-taggen i ett tidigare skede av produktionslinjen.

En undersökning om hur Zero-Touch Provisioning (ZTP) kan effektivisera nätverksstu-denters laborationstillfällen, med speciellt fokus på Högskolan Västs studenter och lokaler. ZTP kan liknas vid plugin & play, det vill säga att ingen aktiv konfigurering från använda-ren krävs för att konfigureringen skall appliceras på nätverksenheterna. Konfigurering skickas i stället med hjälp av DHCPv4 och TFTP, vilka är installerade på en Ubuntu-server.Utförda tester visar en stark trend att ZTP tog kortare tid att applicera grundkonfiguration för att nå managementinterface via SSH. Även om ZTP är okänslig för tidslösande mänsk-liga felinmatningar av konfiguration, så visar tester att samma trend håller sig under både optimala och ”normala” förhållanden.

Med inspiration av rådande Coronakris analyserar denna rapport de kriser som påverkat svensk industri under de senaste tre decennierna med avseende på tre perspektiv: globalisering, automatisering och standardisering. En generell definition av en kris ges som grund för rapporten; det är plötsliga och snabba förändringar som bidrar till ett oförutsägbart händelseförlopp som inte sällan hamnar utom kontroll. Arbetet beaktar de tre olika perspektiven genom hela rapporten vilka alla kopplar samman mot kriser på flera sätt. Analysen är baserad på en fallstudie genom intervjuer samt en litteraturstudie och mynnar ut i separata resultat med följande diskussion. Nedan följer en sammanfattning av respektive perspektiv. Globalisering är något som påverkar industrin på många sätt men i denna rapport är tillverkande företags globala distrubutionsnätverk i huvudfokus. Frågan som undersöks i rapporten är hur globalisering påverkar industrin vid en kris, hypotesen är att en större grad av globalisering leder till ökad risk för påverkan vid en kris. Slutsatsen är att globalisering kan leda till en ökad påverkan vid en kris och är en viktig faktor vid riskbedömning av distributionsnätverk. Dock innebär de globaliseringen en ökad komplexitet vilket gör riskerna svårhanterliga. Automatisering är något som påverkat den tillverkande industrin sedan början av industrialismen. I takt med att nya teknologier utvecklas har frågor höjts om automatiseringens långsiktiga effekter på produktionen. Denna rapport fokuserar därför på huruvida automatisering kan bidra till att svenska industrier blir mer motståndskraftiga vid kommande kriser. Slutsatsen är att en ökad automatisering bidrar till en högre ergonomi inom svenska industrier, bättre möjligheter för onshoring och en förbättrad flexibilitet. Därtill finns det inget som tyder på att behovet av mänskliga arbetskraft skulle minska på grund av en ökad automatiseringen. Däremot blir det en förskjutning av arbetsmarknaden mot högre akademisk kompetens. Standardiseringsperspektivet tar sig ett generellt uttryck inom Lean produktion och mer specifikt och djupgående i Kanban och linjeoptimering. Hypotesen som perspektivet bygger på är vilka möjligheter svenska industriföretag har för att med hjälp av standardiseringsförändringar lindra konsekvenserna av en kris. Slutsatsen är att standardisering kan ha viss inverkan på hur ett företag klarar sig genom en kris. Förutsättningarna för det är däremot oerhört individuella beroende företagens olika förutsättningar / Inspired by the current Corona crisis, this report analyzes the crises that have affected Swedish industry during the past three decades with regards to three perspectives: globalization, automation and standardization. A general definition of a crisis is provided as the basis for the report; it is sudden and rapid changes which contribute to an unpredictable course of events that not uncommonly gets out of control. The work takes into account the three different perspectives throughout the report, all of which are linked to crises in several ways. The analysis is based on a case study through interviews and a literature study and results in separate results with a following discussion. Below is a summary of each perspective. Globalization is something that affects the industry in many ways, but in this report, manufacturing companies’ global distribution networks are the main focus. The issue examined in the report is how globalization affects industry during a crisis, the hypothesis being that a greater degree of globalization leads to an increased risk of impact in a crisis. The conclusion is that globalization can lead to increased impact in a crisis and is an important factor in the risk assessment of distribution networks. However, with globalization comes increased complexity, which makes the risks difficult to manage. Automation is something that has affected the manufacturing industry since the beginning of industrialism. As new technologies develop, questions have been raised about the long-term effects of automation on production. This report therefore focuses on whether automation can help Swedish industries become more resilient in coming crises. The conclusion is that increased automation contributes to higher ergonomics in Swedish industries, better opportunities for onshoring and improved flexibility. In addition, there is no indication that the need for human labor would decrease due to increased automation. On the other hand, there is a shift in the labor market towards higher academic competence. The standardization perspective takes on a general expression in Lean production and more specifically and in-depth in Kanban and line optimization. The hypothesis being investigated is what conditions and opportunities Swedish industrial companies have for using the above-mentioned concepts to make changes that reduce the consequences of a crisis. The conclusion is that standardization can have a certain impact on how a company copes through a crisis. The prerequisites for this, on the other hand, are extremely individual dependent companies’ different conditions.

This master thesis focuses on the modernisation of the PowerBox, a performance testing machine intended for Olympic wrestlers to help them enhance their ability to prevent penalty points caused by being pushed out of the wrestling area. As the PowerBox has become outdated and underutilized, this study aims to revive the project by exploring how modern hardware and software technology can be integrated to provide real-time feedback and automate post-analysis processes. Recognising that the success of modernisation depends not only on the data delivered but also on the user experience, a user-centred development cycle was designed to accommodate the demanding schedules of elite athletes. Within this cycle, a prototype was developed and tested to assess the hardware's validity, software usability, and overall user experience. Additionally, an automated data analysis system was developed, and a proof-of-concept was demonstrated in this thesis. The prototype performed exceptionally well, exhibiting high validity of the hardware components, with force correlations exceeding 0.99 and velocity correlations exceeding 0.9. Usability was also rated positively, achieving a 100% success rate in user challenges and an 88.75 score on the system usability scale. Furthermore, users evaluated the overall user experience as excellent based on the user experience questionnaire. Notably, the PowerBox generated significant interest not only among wrestlers but also among other athletes, such as rugby players and handball players. This demonstrates the impact of modernising performance testing machines like the PowerBox. / Denna masteruppsats fokuserar på moderniseringen av PowerBox, en prestationstestmaskin för att hjälpa dem att förbättra sin förmåga att hålla sig innanför det markerade brottningsområdet och därmed undvika straffpoäng. Eftersom PowerBox har blivit föråldrad och underutnyttjad syftar denna studie till att återuppliva projektet genom att utforska hur modern hårdvaru- och programvaruteknik kan integreras för att ge realtidsfeedback och automatisera efteranalysprocesser. Med medvetenhet om att framgången med moderniseringen inte bara beror av den levererade datan utan också av användarupplevelsen har en användarcentrerad utvecklingscykel utformats för att anpassa sig till de krävande scheman för elitidrottare. Inom denna cykel utvecklades och testades en prototyp för att bedöma hårdvarans validitet, programvarans anvandarvänlighet och den övergripande användarupplevelsen. Dessutom utvecklades ett automatiserat dataanalysystem och en bevisföring presenterades i denna avhandling. Prototypen presterade exceptionellt bra och visade hög validitet för hårdvarukomponenterna, med kraftkorrelationer överstigande 0,99 och hastighetskorrelationer överstigande 0,9. Anvandarvänligheten bedömdes också positivt och uppnådde 100% framgångsgrad i användarutmaningar och en poäng på 88,75 på systemets anvandarvänlighetsskala. Dessutom bedömde användare den övergripande användarupplevelsen som utmärkt baserat på användarupplevelseenkäten. Det är viktigt att notera att PowerBox väckte betydande intresse inte bara bland brottare utan också bland andra idrottare, som rugby- och handbollsspelare. Detta visar på effekten av att modernisera prestationstestmaskiner som PowerBox. / Deze masterthesis richt zich op de modernisering van de PowerBox, een prestatietest bedoeld voor Olympische worstelaars om hun vermogen te verbeteren om strafpunten te voorkomen die veroorzaakt worden door buiten het worstelgebied geduwd te worden. De PowerBox is een verouderde machine die nog weinig gebruikt wordt, en het doel van deze thesis is om dit project nieuw leven in te blazen door te onderzoeken hoe moderne hardware- en software technologie geïntegreerd kunnen worden om realtime feedback te bieden en post-analyseprocessen te automatiseren. Het is belangrijk te beseffen dat het success van de modernisering niet alleen afhangt van de geleverde data, maar ook van de gebruikerservaring. Daarom is er een gebruiker gerichte ontwikkelingscyclus ontworpen die ook past binnen het drukke schema van topsporters. Binnen deze cyclus is een prototype ontwikkeld en getest om de validiteit van de hardware, de gebruiksvriendelijkheid van de software en de algehele gebruikservaring te beoordelen. Daarnaast is er een geautomatiseerd data-analyse systeem ontwikkeld waar deze thesis een proof-of-concept van presenteerd. Het prototype presteerde buitengewoon goed, met hoge validiteit van de hardware componenten, met krachtcorrelaties van meer dan 0.99 en snelheidscorrelaties van meer dan 0.9. De gebruiksvriendelijkheid werd ook positief beoordeeld, met een slagingspercentage van 100% bij de uitdagingen en een score van 88.75 op de schaal voor systeemgebruiksvriendelijkheid. Bovendien beoordeelden gebruikers de algehele gebruikservaring als uitstekend op basis van de gebruikerservaringsvragenlijst Opmerkelijk is dat de PowerBox niet alleen veel interesse heeft gewekt bij worstelaars, maar ook bij andere atleten, zoals rugby- en handbalspelers. Dit toont het effect aan van het moderniseren van prestatietestmachines zoals de PowerBox.

A collaborative robot is something of growing interest for companies in the manufacturing industries to implement. However, a collaborative robot is quite new in today’s market. An issue that arises is that no implementation process for collaborative robots exists today, as well as no requirement guide for skills, as well as actors, has been defined. The aim of this project was to examine how an implementation process of collaborative robots in manufacturing companies could look like. Focusing on charting the integration process steps of a collaborative robot, and identifying the actors as well as skills needed for successful cobot integration, with the aim achieve the goal of this thesis by answering the research questions. The thesis had the following research questions: Research Question 1 – How is an integration process for implementing a cobot represented in the manufacturing companies? Research Question 2 – What particular skills as well as actors are required when implementing in a cobot in the manufacturing companies? To answer the research questions, the author conducted several interviews with different companies. The interview questions were mainly constructed in order to answer the RQs but also to get an understanding for the different aspects of what a cobot is, what is required as well as how it compares to a traditional industrial robot. The thesis resulted in an implementation process with several steps constructed in order to implement a cobot as well as different aspects of what skills and actors are needed. In order to separate the aspects, the respondents were categorized into different roles which are the developer, integrator and the user. The different roles were all vital, providing an understanding from different perspectives. Keywords: Collaborative robot, cobot, Human-robot interaction, Human-Robot Collaboration, Development strategies, Automation, Industry 4.0.

Bygg- och anläggningsbranschens implementering av BIM har resulterat i ett ökat behov att digitaliserat relationsunderlag. Äldre relationshandlingar, som mestadels utgörs av pappersritningar, saknar digitala motsvarigheter vilket gör att insamlingar av ny information, från pappersritningar, kan bli aktuell. Terrester laserskanning (TLS) är en teknik som tillämpas för insamling av data i punktmolnsform och är en allt mer förekommande insamlingsmetod vid införskaffning av relationsunderlag. Modellering från tredimensionella punktmolnsdata är ofta komplicerad och på så vis införstått med manuellt arbete för att producera ett godtyckligt resultat. Syftet med examensarbetet var att undersöka möjligheten att skapa en CAD-modell av en tunnels ytskikt från ett punktmoln med hjälp av programvaran FME. Studieområdet är ett mindre tunnelsegment och den insamlade datamängden utgörs av tidigare framarbetat punktmoln. Punktmolnet är obearbetat och innehåller brus i form av avvikande punkter samt installations- och konstruktionsobjekt. Tidigare producerat relationsunderlag, i form av CAD-modell, tilldelades också för att möjliggöra en jämförelse mot de modeller som skapats i arbetet. FME tillhandahåller ett flertal verktyg för bearbetning av punktmoln och arbetet har omfattats av tester där de olika verktygen utvärderats. Det huvudsakliga fokuset har legat på verktyget PointCloudSurfaceBuilder, vars funktion är att rekonstruera punktmoln till en mesh. En metod för filtrering av punktmolnet utformades och utreddes också under arbetet. Flertalet försök utfördes för att testa vad som fungerade bäst och ett antal modeller av varierande kvalitet kunde skapas. Metoden Poisson i verktyget PointCloudSurfaceBuilder visade bäst resultat då den skapar en “vattentät” modell som följer punktmolnets rumsliga förhållande bättre än det tilldelade relationsunderlaget. För metoden Poisson var Maximum Depth den parameter som hade störst inverkan på resultatets kvalitet. För varje höjning med 1 i parametern Maximum Depth så ökade upplösningen kvadratiskt i varje dimension för x, y och z. De totala värdena för tidsåtgång, filstorlek och antal trianglar ökade även potentiellt med upplösningen. Värden över 9 blir svåra, om inte omöjliga, att hantera i CAD-miljöer på grund av för detaljerade data i förhållande studieområdets storlek. Därav rekommenderas 7 och 8 som parametervärden vid modellering i miljöer likartade med tunnelsegmentet. / The building and construction industries implementation of BIM has resulted in an increased need to digitalise as-built basis. Older as-built documents, which is mostly made of paper plans, are missing their digital counterparts, which makes it that collection of new information, from the paper plans, can be vital. Terrestrial laser scanning (TLS) is a technique that is applied for collection of data in the form of data point clouds and is a more frequent collection method for obtaining supplies of as-built. Modelling from three-dimensional point cloud data is usually a complicated matter and therefore connected with manual labour to produce an arbitrary result. The purpose with the bachelor thesis was to research the possibility to create a CAD-model of the layer of a tunnel from a point cloud with the use of a software called FME. The study area is a smaller tunnel segment and the collected data set is based from an earlier created point cloud. The point cloud is unprocessed and contains noise from deviant points and object of installations and construction. The earlier produced as-built, in form of a CAD-model, was applied as well to enable a comparison parallel to the newly created models in this thesis. FME contains several tools for handling point clouds and the work have included several tests where the different tools have been evaluated. The primary focus of the work has been to evaluate the possibilities of the tool PointCloudSurfaceBuilder, which function is to reconstruct point clouds to a mesh. A method was also created and examined to clean the point cloud from noise. Several tests were executed to see what kind of method works the best and models of different qualities were rendered. The construction method Poisson in the transformer PointCloudSurfaceBuilder produced the best results whereas it creates a “water tight” model that follows the point clouds spatial conditions in a better way than the as-built model. In the method of Poisson there is a parameter called Maximum Depth which showed the greatest impact for the quality of the result. For every increase of 1 in the parameter Maximum Depth was the resolution increased by a factor of two in every direction of x, y and z. The total values for amount of time, file size and number of triangles increased as well in a way parallel to the potential increase of the resolution. It is hard, if not impossible, to handle the models in CAD-environments above the value 9. That is because of too high detail in the data in relation to the size of the study area. Therefore, are the recommended values of the parameter 7 and 8 in case of modelling of similar environments in tunnel complexes.

”I could either watch it happen or be a part of it.” - Elon Musk De autonoma fordonens intåg på svenska vägar är ett stundande faktum med utblick mot 2030. Med dessa förs även förhoppningar om säkrare trafikmiljöer, större utrymme och prioritering av fotgängare och cyklister, mindre trängsel, reducerad miljöpåverkan och förenklade livsmönster. För att dessa positiva konsekvenser ska infalla krävs dock en förebyggande och långsiktig planering. Majoriteten av svenska kommuner har i dagsläget en reaktiv inställning till planering för autonoma fordon, det vill säga att först se utvecklingen äga rum och därefter tillämpa åtgärder. För att utvecklingen ska få ett önskvärt utfall måste kommunerna börja föra en proaktiv planering för autonoma fordons introduktion på marknaden. Det som hittills hämmat planeringen är framförallt bristen på konkreta förslag och principer för hur trafik och gatumiljöerna bör anpassas efter de nya förutsättningar som autonoma fordon medför. Samhället står just nu på kanten inför en storskalig omställning av fordonsflottan, där eldrivna autonoma fordon i slutändan förmodligen utgör en majoritet. Syftet med detta projekt är inte att förespråka en omedelbar implementering av åtgärder för fordon som ännu inte existerar, men fenomenet måste börja betänkas, diskuteras och konkretiseras på det långsiktiga planeringsstadiet. År 2050 ses som en relativt säker tidpunkt där autonoma fordon utgör en absolut majoritet av fordonsflottan, under en lång period kommer dock vanliga fordon och autonoma fordon behöva samsas om trafikutrymmet. Inom detta tidsspann råder många oklarheter över hur den fysiska planeringen ska positionera sig. De planeringsåtgärder som produceras i detta projekt är menade att utgöra ett första underlagsmaterial som kan börja lappa igen den kunskapslucka som existerar idag. Om kommunerna fortsätter med en reaktiv inställning ökar risken för att de negativa konsekvenser som autonoma fordon kan medföra infaller, såsom kapacitetsbrist i trafikinfrastrukturen på grund av ökade trafikmängder samt ett ökat parkeringsbehov. Sveriges kommuner bör vara med och styra utvecklingen för att privata aktörer och marknadskrafter inte anskaffar enväldig kontroll, och för att målsättningarna ska forma den teknologiska utvecklingen och inte vice versa. Vilket utfall som är mest sannolikt att inträffa beror till stor del på två faktorer; graden av proaktiv planering som bedrivs av de samhällsbyggande institutionerna samt i vilken grad delade lösningar av autonoma fordon anammas av allmänheten. Det är således omotiverat att inte bedriva en proaktiv planering på grund av de osäkerheter kring vilken typ av genomslag de autonoma fordonen får, för att institutionernas arbete kan påverka utvecklingen i den riktning som anses önskvärd. Detta projekt bidrar med något nytt till forskningen kring autonoma fordons påverkan på stadsplaneringen inom urbana miljöer, genom att konkretisera nödvändiga åtgärder som behöver tas med hänsyn till denna utveckling. Projektet resulterar i gestaltningsprinciper och förslag på lämplig utformning med hänsyn till autonoma fordon. Förhoppningen är att detta arbete är ett första steg i att möjliggöra en mer proaktiv planering, vilket är ett kriterium för att skapa en framtid med gång- och cykelprioriterade miljöer där delade autonoma fordon har ett reducerat anspråk i det offentliga rummet.