Med tanke på att tidigare forskning har visat att undervisningsmetoder som stimulerar elevernas autonoma yttre motivation i matematiken också gynnar elevernas lärande, handlar vårt arbete om en sådan undervisningsmetod (Froiland, Davison & Worrell, 2016; Hornstra, Mansfield, Veen, Peetsma & Volman, 2015; Katz och Shahar, 2015; Nenthien & Loima, 2016; Szklarski, 2011). Konkreta material kan användas för att sti-mulera elevernas autonoma motivation. Därmed kommer detta arbete att handla om hur eleverna ställer sig till konkreta material som en motiverande faktor i matematikunder-visningen. För att ta reda på den här frågan genomfördes två likadana matematiklektio-ner i två olika klasser där den enda skillnaden var att man i en av klasserna använde sig av konkreta material medan man inte gjorde det i den andra klassen. Efter lektionen fick eleverna besvara en enkät där eleverna skulle dela med sig av sina erfarenheter och tan-kar kring arbetet med konkreta material. Därefter intervjuades två elever från vardera klassen där syftet var att vi skulle få en djupare förståelse av hur eleverna tänker kring konkreta material som en nyckel till motivationen inom matematiken. Resultatet visade att eleverna tycker att det är roligt att arbeta med konkreta material, dock visar en del av dessa elever en viss tveksamhet till om de konkreta materialen är den mest optimala metoden för deras inlärning.

Syftet med studien var att undersöka skadefrekvens hos elitidrottsutövare, samt att undersöka om autonomistöd, autonom motivation, och intention mot skadeförebyggande beteenden, och utförda skadeförebyggande beteenden har ett samband med skadefrekvens. I studien undersöks hur skadeförebyggande beteenden påverkar skadefrekvens med utgång i Bahr och Krosshaugs modell (2005). Bahr och Krosshaug (2005) menar att för att kunna förebygga skador är det viktigt att förstå varför skadan uppstår. Studien undersöker även i vilken utsträckning autonomistöd (Williams et al., 1996), autonom motivation (Chan & Hagger, 2012b) och intention (Chan & Hagger, 2012a) påverkar utförandet av skadeförebyggande beteenden samt skadefrekvens. Insamlingen av data gjordes genom ett icke-slumpmässigt bekvämlighetsurval. Studien var en kvantitativ longitudinal design. I studien deltog 69 elitidrottsutövande golf- och volleybollspelare, med åldrarna 15 år till 30 år (M= 21.06 SD=3.88). Studien visade en hög skadefrekvens bland de deltagande elitidrottsutövarna. 61% av deltagarna registrerade symptom på överträning och 54% registrerade symptom som klassas som allvarlig överträningsproblematik vid minst ett svarstillfälle under de fem veckor studien genomfördes. Inget signifikant samband visades i flernivåanalysen mellan skadefrekvens och de skadeförebyggande beteenden eller mellan skadefrekvens och variablerna autonomistöd, autonom motivation och intention mot skadeförebyggande beteenden. Utifrån studiens resultat rekommenderas det en mer detaljerad undersökning av skadeförebyggande beteenden.

Autonomi har en betydande inverkan på vår inre motivation. När vi har en inremotivation är vi mer nöjda och tror att det vi gör är mer spännande. Vi känner oss merproduktiva och tar till oss information på ett djupgående sätt. Vi har också lättare atthantera problem och vi kan fortsätta att prestera på en hög nivå inför svårigheter. Vårinre motivation är mycket kraftfull, vilket gör att vi kan få oss i gång och hålla ossaktiva. Vår önskan och hängivenhet styrs av vår inre motivation.Syftet med denna forskning är att skapa en djupare förståelse för hur medarbetaredrivs av inre motivationsfaktorer. Mitt forskningsfokus kommer att vara inriktat påden autonoma motivationen, men för att skapa djupare förståelse hur denna typmotivation tar sig uttryck kommer det också att vara nödvändigt att studera motsatsen,det vill säga den kontrollerad motivation för att se kontrasterna i deras olikheter. Enkvalitativ studie baserad på semistrukturerade intervjuer genomfördes för attundersöka detta. Denna fallstudie genomfördes med hjälp av Företag Kalmar AB ochdess två medarbetare och två chefer. Eftersom jag också en av medarbetare på dettaföretag kommer min uppfattning av det valda ämnet för forskning att inkluderas. Dettabetyder att jag genomförde en etnografisk studie för att ge en rättvisande bild avverkligheten för studien genom deltagande observationer. Materialet undersöktesdärefter med induktiv metodanalys baserad på Self Determination Theory.

Titel: Belöningar, autonom motivation och dess påverkan på turnover intentions - en studie på fastighetsmäklare i Stockholm Nivå: Examensarbete på Grundnivå (kandidatexamen) i ämnet företagsekonomi Författare: Lizette Lundh och Gabriel Nordenhaag Handledare: Jonas Kågström och Martin Ahlenius Datum: 2021 - Juni   Syfte Syftet med studie är att undersöka om autonom motivation spelar en medierad roll mellan monetära och icke monetära belöningar på turnover intention bland fastighetsmäklare i Stockholm.   Metod Studien har genomförts med hjälp av en kvantitativ forskningsmetod där en internetbaserad webbenkät har skickats ut via programmet Qualtrics. Enkäterna ligger till grund för empirin i resultatet och analysen. 142 användbara svar från fastighetsmäklare samlades in och av dessa gjordes en deskriptiv analys, korrelationsanalys och en strukturell ekvationsmodell. Dessa analyser gjordes med hjälp av systemet Smart PLS. Därefter analyserades all data från resultatet mot relevanta teorier och tidigare studier.   Resultat & slutsats Resultatet av studien visar att monetära och icke-monetära belöningar ökar mängden autonom motivation en person upplever till sitt jobb. Den autonoma motivationen har sedan en negativ påverkan på turnover intention. Studien visade dock att monetära och icke-monetära belöningar har en starkare negativ påverkan på turnover intention när de inte medieras av autonom motivation. Därför har författarna dragit slutsatsen att autonom motivation inte har en mederande roll mellan belöningar och turnover intention.   Uppsatsens bidrag Det mest framhävande studien visade var att monetära belöningar visades ha störst total påverkan på både turnover intentions och autonom motivation. Det innebär att monetära belöningar är den faktor som har störs negativ påverkan på turnover intention hos fastighetsmäklare i Stockholm. Pengar påverkar således fastighetsmäklarnas inre motivation mest samt deras benägenhet till att vilja lämna arbetsplatsen. Resultatet visar även att icke monetära belöningar, kompetensutveckling, autonomistöd och bekräftelse, har en starkare egen påverkan på turnover intention än om det medieras av autonom motivation. Det innebär att icke-monetära belöningar inte medieras av autonom motivation. Studiens resultat påvisar tydliga skillnader mellan män och kvinnor. Det förtydligar vikten för en organisation att förstå vad som verkligen motiverar deras anställda och prioritera humankapitalet. Inte förrän då går det att påverka deras anställdas turnover intentions och uppnå framgång.   Förslag till fortsatt forskning I resultatet framgår det att när alla motivationsfaktorerna som använts i studien drogs som en egen korrelation till turnover intention uppfylldes bara 0.512 för kvinnor och 0.580 för män. Dessa siffror visar hur stor del av turnover intention som blivit uppmätt genom studien. Det ger indikationer på att det finns fler faktorer som inte är med i den här studien men som har en betydande roll för turnover intention. Det vore därför intressant att undersöka vidare kring vilka dessa faktorer är och vilken påverkan de har på fastighetsmäklares avsikt att lämna arbetsplatsen.   Nyckelord Turnover intentions, autonom motivation, monetära belöningar, autonomistöd, bekräftelse, kompetensutveckling, fastighetsmäklare.

Covid-pandemin förändrade det moderna arbetslivet och distansarbete tros vara här för att stanna. I en kvantitativ studie undersöktes hur distansarbete relaterar till autonom motivation med utgångspunkt i självbestämmandeteorin för motivation och med ett särskilt fokus på arbetsrelationer, då behovet av samhörighet riskerar att bli lidande under distansarbete. Tidigare forskning har visat att distansarbete kan bidra till social isolering, sämre kontakt med kollegor och ensamhet vilket föreslår att distansarbetet bidrar till sämre arbetsrelationer. Hypotesen blev således att distansarbete har ett negativt samband med autonom motivation och att sambandet medieras av arbetsrelationer. I denna studie, som genomfördes via en enkät till 125 deltagare i ett bekvämlighetsurval, hittades inget sådant samband. Däremot fann man ett positivt samband mellan arbetsrelationer och autonom motivation. Studien har vissa begränsningar man bör ha i åtanke, bland annat en låg andel undersökningsdeltagare som arbetar mycket på distans. Framtida studier föreslås att efterforska vidare hur distansarbete relaterar till arbetsrelationer och motivation, men med ett mer strategiskt urval och longitudinell design.

Syfte: Med utgångspunkt från Self Determination Theory belysa hur den autonoma och kontrollerade motivationen påverkas hos medarbetare då företag arbetar budgetlöst med avseende på decentralisering, målstyrning och belöningssystem.  Metod: Studien har utgått från ett hermeneutiskt perspektiv där fenomenet som studerats ses vara av socialkonstruktivistisk art. Teori och empiri har arbetats fram iterativt med hjälp av abduktion där grunden för studien har varit i form av en fallstudie med ett kvalitativt angreppssätt genom semistrukturerade intervjuer. Intervjuguiden används som utgångspunkt vid kategoriseringen i empirin vilket analysen baseras på.   Resultat & slutsats: Studien tyder på att decentralisering och målstyrning inom budgetlös styrning främst påverkar den autonoma motivationen. Gällande belöningssystem gav inte studien något entydigt resultat men vissa indikationer på att det fanns en risk för att en kontrollerad motivation skulle kunna uppstå. Förslag till fortsatt forskning: Till vidare forskning inom budgetlös styrning föreslår vi att undersöka belöningssystem ur ett ledningsperspektiv och påverkan på deras motivation samt att undersöka huruvida det finns ett samband mellan principerna bakom en fungerande decentralisering och motivation.   Studiens bidrag: Teoretiskt bidrar studien med att decentralisering och målstyrning påverkar den autonoma motivationen positivt medans belöningssystem kan bidra till att kontrollerad motivation uppstår. Praktiskt bidrag visar att decentralisering och målstyrning ökar möjligheten till eget ansvar och beslutsfattande, detta bör dock företag arbeta mer aktivt med. / Aim: Based on the self-determination theory shed light on how the autonomous and controlled motivation  affects the employees in companies using beyond budgeting regarding to decentralization , management by objectives and reward systems. Method: This study has a hermeneutic perspective with a base of social constructivism. The theory and the empirical material have been approached iteratively with the help of abduction method. The design of the study is a case study with a qualitative approach using semi-structured interviews.The interview guide is used as the basis for categorization of empirical data which the analysis is based upon.   Result & Conclusion: The study suggests that decentralization and management by objectives using beyond budgeting primarily affects the autonomic motivation. Current reward system did not show any unequivocal results but some indications that there was a risk that a controlled motivation could arise.  Suggestions for future research:  For further research in Beyond Budgeting, we propose to investigate the reward system from a management perspective and the impact on their motivation and to investigate whether there is a connection between the principles behind the functioning of decentralization and motivation. Contribution of the thesis: From a theoretical point of view, this study contributes to decentralization and management by objectives primarily affects the autonomous motivation while the reward system may contribute to controlled motivation. Practical contribution shows that decentralization and management by objectives within Beyond Budgeting increases the possibility of personal responsibility and decision-making, this should companies work more actively with.

En kvantitativ studie har genomförts om hur elevers motivationen påverkas vid multiplikationsberäkning av läromedelstypiska multiplikationsuppgifter  i årskurs fyra respektive espektive årskurs sex. I studien lyfts även skillnader och likheter mellan årskurserna.  För att samla in data har enkätundersökning genomförts på totalt 29 elever, varav 13 elever i årskurs fyra och  16 elever i årskurs sex. Eleverna fick besvara på 16 frågor, där data samlades in för att ta reda på hur elever skattar sitt intresse & glädje, upplevda kompetens, värde & användbarhet, press & spändhet vid beräkning av två multiplikationsuppgifter som hämtades ur ett vanligt förekommande matematikläromedel. .  Resultatet visar att det inte finns några storaörre skillnader mellan årskurserna. Elever i årskurs fyra och sex uppleverer måttligt intresse &och glädje, upplevd kompetens samt värde &och användbarhet vid beräkning av multiplikationsuppgifterna. Elever i årskurs fyra upplevde vid er lågsvag press &och spändhet medan elever i årskurs sex upplever överlag inte upplevdelåg  press &och spändhet vid utförandet. .Således synliggjordes en måttlig inre motivation.

Ett antal studier har visat att beröm kan ha positiva motivationseffekter på anställda med icke-komplexa arbetsuppgifter. Forskningen kring hur beröm påverkar anställda med komplexa arbetsuppgifter är dock fortfarande i ett inledande stadium men indikationer finns att de påverkas annorlunda. Syftet med studien är att addera kunskap till tidigare forskning genom att kartlägga hur beröm ges och hur det påverkar den autonoma samt kontrollerade motivationen hos anställda med komplexa arbetsuppgifter. För att besvara syftet har 15 semistrukturerade intervjuer av sjuksköterskor utförts. Ur studien framgår det att anställda med komplexa arbetsuppgifter får beröm med varierande frekvens, i olika sammanhang och på olika grunder, men vissa gemensamma tendenser går att urskilja. Studien visar även att beröm kan ha en direkt påverkan på den autonoma motivationen genom att kortsiktigt göra arbetet roligare men även indirekt genom att tillgodose de psykologiska behoven kompetens, tillhörighet och autonomi. Samtidigt riskerar beröm att påverka den kontrollerade motivationen på bekostnad av den autonoma om det ges så att det uppfattas som kontrollerande av den anställde. Studien bidrar således till befintlig forskning då den styrker redan observerade tendenser gällande hur beröm kan påverka de olika formerna av motivation och visar på beröms potential att således fungera som ett lovande ledningsverktyg. Studien bidrar dock även till en viss skepsis kring detta då den även påvisar att beröm riskerar att skada den autonoma motivationen vilket är något som tidigare har tillägnats lite uppmärksamhet. Beröm i denna studie avgränsas på det sätt att endast beröm som sker i en hierarkisk relation, alltså från chef till anställd, behandlas. Beröm mellan kollegor eller andra konstellationer ingår därav inte. / A number of studies have shown that praise can have positive motivational effects on employees with non-complex tasks. However, research on how praise affects employees with complex tasks is still in an initial stage, but there are indications that they are affected differently. The purpose of the study is to add knowledge to previous research by mapping how praise is given and how it affects the autonomous and controlled motivation of employees with complex tasks. To answer the purpose, 15 semi-structured interviews of nurses were conducted. The study shows that employees with complex tasks are praised with varying frequency, in different contexts and on different grounds, but certain common tendencies can be distinguished. The study also shows that praise can have a direct impact on the autonomous motivation by making the work more fun in the short term, but also indirectly by satisfying the psychological needs of competence, relatedness and autonomy. At the same time, praise risks affecting the controlled motivation at the expense of the autonomous if it is given so that it is perceived as controlling by the employee. The study thus contributes to existing research as it confirms already observed tendencies regarding how praise can affect the various forms of motivation and shows the potential of praise to thus function as a promising management tool. However, the study also contributes to a certain skepticism about this as it also shows that praise risks damaging the autonomous motivation, which is something that has previously been given little attention. Praise in this study is delimited in the way that only praise that takes place in a hierarchical relationship, meaning from manager to employee, is treated. Praise between colleagues or other constellations is not included.

No description available.

Problemområdet som uppsatsen belyser är sambandet mellan organisationstillhörighet och autonom motivation inom IT-konsultbranschen. Forskning om dessa områden har tidigare utförts främst var för sig, men har på senare år kopplats mer och mer samman. Dessutom har undersökningarna inom konsultbranschen enbart gjorts på bemanningsföretag. Utifrån sambandet och i förhållande till nuvarande teorier tas tre hypoteser fram och prövas. Metoden som använts i undersökningen är en enkätundersökning bestående av frågor angående organisationstillhörighet och motivation. Undersökningen genomfördes på två IT-konsultföretag i Skåne, Sverige, där 63 IT-konsulter medverkade. Detta material analyserades sedan utifrån de teorier som tagits upp. Resultatet visade att det finns ett positivt samband mellan IT-konsulternas upplevda organisationstillhörighet och autonom motivation, men att organisationstillhörighet inte är lika viktigt för externa IT-konsulter (arbetsplats på kundföretaget) som för interna IT-konsulter (arbetsplats på konsultföretaget). Resultatet bekräftar även att motivationen hos de interna IT-konsulterna var lägre än hos de externa IT-konsulterna. Vidare forskning behöver göras för att kunna öka förståelsen om sambandet mellan organisationstillhörighet och motivation inom IT-konsultbranschen; att ta in fler faktorer i sambandet, förslagsvis flexibilitet, och att undersöka vidare vilket av områdena som påverkar det andra. / The problem in focus in this thesis highlights the correlation between organizational commitment and autonomous motivation within the IT consulting business. Research within these areas has earlier mainly been conducted separated from each other, but recent research has aimed at merging the two areas together. In addition research within the consulting business has solely been made within temporary staffing agencies. Three hypotheses are developed and tested with a base in the correlation and the connection made with existing theories. The method used in the research was a survey consisting of questions regarding organizational commitment and autonomous motivation. The survey was conducted on two IT consulting firms in Skåne, Sweden, and a total of 63 IT consultants participated. The material was analyzed with regards to the existing theories. The results showed that there is a positive relationship between the IT consultants’ perceived organizational commitment and autonomous motivation, but that organizational commitment is not as important for external IT consultants (workplace at the client company) as for internal IT consultants (workplace at the consulting firm). The result also confirmed that the motivation of the internal IT consultants was lower than among the external IT consultants. Further research is needed to increase the knowledge regarding the correlation between organizational commitment and motivation within the IT consulting business; to include more factors in the correlation, flexibility as a suggestion, and to further research which area that affects the other area.