Spel om pengar finns i olika former och har blivit en del av många personers vardag, dessvärre kan inte alla hantera spelet. Spelmissbruk påverkar personen som för en ständig jakt på pengar och speltid vilket medför konsekvenser och känslor som är svåra att hantera. Ett spelmissbruk påverkar även omgivningen i form arbetsgivare, vänner, familj, barn med flera som alla blir en del av ett missbruk. Denna kvalitativa studie avser studera hur en person inträder i ett spelmissbruk, hur personen upprätthåller ett liv som spelmissbrukare och hur personen tar sig ur missbruket. Vårt syfte med studien är att få en djupare förståelse samt att urskilja vilka känslor ett spelmissbruk medför. Vi har genomfört djupintervjuer med åtta personer och tolkningen och analysen har skett hermeneutiskt. Genom vår analys har sju teman kunnat urskiljas intresse för spel i tidig ålder, inträde i spelmissbruk, ångest skuld och skam, verklighetsflykt, förändringar i identiteten och beteende, relationer och interaktion och avslutningsvis strategier. Vi har tagit del av åtta gripande berättelser och fann att spelmissbruk medför stora konsekvenser för den enskilde individen men även för personer i omgivningen. Spelmissbruk är viktigt att belysa och lyfta i samhället då det är ett växande problem som berör många och att det ofta är ett dolt missbruk. / Gambling with money comes in different forms and have become a part of many people's everyday lives, unfortunately not everyone can handle the game. Compulsive gambling affects the person who has a constant search for money and playing time, that gives consequences and feelings that are difficult to manage. The addiction affects people in the environment as employers, friends, family, children and others who all become part of an addiction. This qualitative study intends to study how a person enters a gambling addiction, how the person maintains a life as a compulsive gambler and how the person enter the abuse. Our purpose of the study is to gain a deeper understanding and to identify what emotions the addiction brings. We have conducted in-depth interviews with eight people and the interpretation and analysis has been hermeneutic. Through our analysis seven themes have been distinguished interest in the game at an early age, entry into gambling addiction, anxiety, guilt and shame, escapism, changes in the identity and behavior, relationships and interactions and finally strategies. We have taken note of the arrest of eight stories and found that compulsive gambling entails serious consequences for the individual but also for people in the surroundings. Compulsive gambling is important to highlight and promote in the community as it is a growing problem that affects many and it is often a hidden addiction.

The aim of this study has been to highlight and describe the perceptions of beggars, by studying and analyzing empirical data collected through observing different threads on a Swedish discussion forum. We wanted to study how beggars are mentioned in the discussion forum to illustrate the opinions and perceptions. To analyze the data a qualitative method of meaning condensation were used. The result was analyzed from a perspective of deviant behavior and three theories: Goffman's theory about Stigma, Beckers labelling theory and the theory about the established and the outsiders by Elias. The results showed that beggars are categorized and described as criminals, misfits and frauds. The results also gave us the conclusion that there are negative attitudes towards beggars.

Syftet av denna kvalitativa studie var att undersöka hur karaktärer som framställs med psykisk ohälsa porträtteras i skräckfilm samt hur de övriga karaktärerna i filmerna förhåller sig till dem. Med hjälp av semiotiska analysverktyg, neoformalism och stereotypiska kategorier som teori och metod avslöjade vi underliggande meningar i filmerna genom att observera karaktärernas beteende och estetiska egenskaper i bakgrunden. Analysen delades upp i tre kategorier; porträttering av avvikande beteende, omgivningens förhållningssätt och miljö, detta för att göra det enklare att få fram ett resultat. Materialet bestod av filmerna The Shining (1980) och Lights Out (2016) och valdes eftersom båda filmerna porträtterar karaktärer med psykisk ohälsa. Resultatet påvisade att det i båda utvalda karaktärernas beteende går att identifiera samtliga av de utvalda stereotyper som presenterats i teorikapitlet. Det framkom även att majoriteten av de konnotationer som identifierades var negativa vilket även speglades i omgivningens förhållningssätt till karaktärerna. The Shining visade en större skillnad gällande positiva och negativa konnotationer som identifierats mellan början och slutet av filmen medan Lights Out inte visade någon förändring. / The purpose of this qualitative study was to examine how characters with mental illnesses are portrayed in horror movies and also the other characters attitude towards them. With the help of semiotic analyzing tools, neoformalism and stereotypical categories as both theory and method did we discover the underlaying meanings of the movies by observing the characters behavior and aesthetic characteristics in the background. The analysis was split in three categories; portrayal of deviant behavior, the other characters attitude towards the characters and environment, this to make it easier to get a result. The material consisted of the movies The Shining (1980) and Lights Out (2016) and were chosen since both movies portray characters with mental illnesses. The result did show that in both of the chosen characters behaviors was it possible to identify all of the stereotypes presented earlier in the theory chapter. It also appeared that the majority of all connotations that were identified was negative which was also reflected in the surrounding characters attitude towards the chosen characters. The Shining showed a bigger difference regarding positive and negative connotations between the beginning and ending of the movie while Lights Out barely showed any difference between them at all.

<p>This thesis discusses the representation of bodies in todays non-fiction television in Sweden. I have chosen to focus on deviant bodies (sexual, deformed or unhealthy) on display in reality-shows and documentaries on SVT, TV4 but especially on the commercial channels TV3 and Kanal5. Also discussed are the viewers emotional and bodily reactions. Altough these shows are different from one another in many respects, I argue that there is also a common thread between them. From a sociological and cultural perspective, and with help of some historical examples, I try to illustrate how we view these shows and what their function is. I conclude that the body is a site of powerstruggle and that these shows have many different levels of meaning. We cathegorize and value these deviant bodies but also our own. It is about making creating a ”us and them” and in the long run it has to do with making class and identity. The voyeuristic pleasure in watching these people displayed on TV is made possible from the safe distance of our livingroom.</p>

<p>Syftet med den här studien var att undersöka ett relativt outforskat område, nämligen missbruk bland assyrier/syrianer. Trots att folkgruppen har levt i Sverige i drygt 40 år och utgör en av landets större invandrargrupper, har det bedrivits väldigt lite forskning gällande missbruk bland populationen. Förhoppningen med studien är att den kan tillföra ytterligare kunskap som kan vara av betydelse för de som på något sätt kommer i kontakt med assyriska/syrianska missbrukare, exempelvis sociala myndigheter, behandlingsinstitutioner med flera, men även att studien kan frambringa en konstruktiv debatt, som författaren anser saknas bland den assyriska/syrianska folkgruppen, och belysa temat missbruk ytterligare.</p><p>Med hjälp av den kvalitativa metoden har fem före detta missbrukande assyrier/syrianer, med en bakgrund i ett narkotika- och/eller spelmissbruk studerats. Huvudfrågan har varit att studera hur respondenterna hamnat i ett missbruk, tiden under missbruk, samt hur man därefter tagit sig ur missbruket. Empirin insamlades via fyra enskilda intervjuer i det fysiska rummet samt en via e-mail. Resultaten har relaterats till de olika teorierna avvikande beteende, stämplingsteorin samt Goldbergs avvikarkarriärmodell.</p><p>Studiens huvudresultat är att respondenterna, i varierande grad, har upplevt en svår uppväxt. För flera har den ena föräldern gått bort i tidig ålder och i andra fall att föräldern helt enkelt varit frånvarande. Vidare har även några fått utstå fysiskt våld i olika former, hot, mobbning eller diskriminering, antingen i skolan, i hemmet eller ute i samhället. Det har visat sig att respondenterna upplevt en eller flera kriser kombinerat med sorg, vilket skapat en otrygghet i deras liv.</p><p>Vägen till att bryta sig ur missbruket har sett olika ut för individerna. Gemensamt för dem alla är att närmaste familjen fungerat som ett stöd. En av respondenterna kom att bli frälst och en annan genomgick diverse terapibehandlingar. Övriga har tagit sig ur på egen hand med stöd från familjen.</p> / <p>The purpose of this study is to investigate a relatively unknown domain, namely the one of abuse amongst Assyrians/Syriacs. Although the community has lived in Sweden for more than 40 years and yields one for the countries larger immigrant groups, there has been little research performed addressing the question of abuse within the community. Hopefully this study will provide useful knowledge to those whom in one way or another deal with abusing Assyrians/Syriacs, such as for instance rehabilitation institutes or social welfare authorities. It might also promote a constructive debate on the issue within this specific community, which the author thinks is lacking, and to further shed light on the question of abuse in general.</p><p>By the method of qualitative study, five former abusing Assyrians/Syriacs, with backgrounds in drug substance abuse and/or gambling addiction have been studied. The primary questions have been those of how the subjects got into abusing, the time during the abuse, and how the abuse was overcome. Empirical data was collected through four individual face-to-face interviews and one via e-mail, and the resulting conclusions were drawn by relating the data to the theories of deviant behavior, labeling theory and Goldbergs deviant career model.</p><p>The main result of the study is that the respondents to various degrees have suffered a difficult childhood. In the case of many of them one parent was deceased prematurely or for others the parent was largely absent. Furthermore, some had to endure physical violence in different forms, threats, bullying, or discrimination, either in school, at home or by society. It became evident that the respondents have experienced one or several crisis in combination with grief, which has created a sense of insecurity on their lives.</p><p>The path away from abuse has been different for the individuals, although they all share having had the support from the closest family. One of the respondents became a born-again Christian and another went through various therapy rehabilitation treatments. The others have managed on their own with the support from family.</p>

<p>Vissa grupper i samhället uppmärksammas mer än andra. Det kan finnas många anledningar till detta men ofta handlar det om avvikande beteende. I denna antologi behandlas grupper som av den samhälleliga normen betraktas, eller riskerar att bli betraktade, som avvikande. Gemensamt för de fält som studeras är att insatser, bland annat i form av institutioner och organisationer, har tillsatts för att erbjuda hjälp och arbeta förebyggande för att de berörda ska fungera inom den rådande samhällsordningen. Vi har studerat professionellt arbetande personers föreställningar om ett väl fungerande drogförebyggande arbete, elever och skolpersonals föreställningar om diagnosen DAMP och ungdomar som diagnostiserats med DAMP, nattvandrare med fokusering på tjejers kriminalitet, brottsoffers livsvillkor utifrån verksamma personer på Brottsofferjouren och organisationen Kriminellas Revansch I Samhället med representanter. De är i denna antologi inte de direkt berörda som studeras utan utsagor av personer som genom de fält som ovan presenterades, kommer i kontakt med dem.</p>

<p>Syftet med denna studie är att undersöka och diskutera samtidens porträttering av maskulinitet och avvikelser inom populärkulturen. För att genomföra denna studie analyseras två olika teveserier varav den ena är en dokusåpa och den andra en dramaserie. Båda serierna uppstod vid en och samma tidpunkt på olika delar av världen. Den likhet som fanns mellan dem var att de porträtterade framväxten av en och samma fenomen, nördar som ny manlighet. Analysen genomförs utifrån teoretiska verktyg med grund inom remedering samt teorier om immersivitet och manlighet men även en återkoppling till begreppet freakshow. Uppsatsen är förankrad för att lyfta fram tankar och aspekter kring framväxt av den manliga identiteten men även väcka nya diskussioner.</p> / <p>The purpose of this study is to examine and discuss the current ways of portraying masculinity and deviations within popular culture. For this study, I’ve focused on two different sources, one being a reality-show and the other being a fictional series. Both of these series aired for the first time during 2005, though not in the same country. Despite the distance, both of these series portrayed the appearance of new masculinity, in this case, the fact of being a nerd as a new masculinity. The analysis focuses on examining the series with roots in the remediation theories as well as concepts of the immersive media and masculinity. Also, placing these series in a context where they can be compared to the late freakshow phenomena. This study aims to bring up thoughts around appearances of masculine standards as well as plant seeds for future discussions.</p>

<p>Abstrakt </p><p>Högskolan i Halmstad, Sektionen HOS, Programmet för sociologi och socialt utvecklingsarbete, Höstterminen 2007</p><p>Titel: I valet och kvalet, en undersökning om studenters tankar kring konsumtion</p><p>Författare: Anna-Carin Elb och Carolina Johansson </p><p>Dokument: C-uppsats</p><p>Examinator: Magnus Ring </p><p>Handledare: Åke Nilsén</p><p>Syfte: Syftet med uppsatsen är att beskriva hur en grupp högskolestudenter upplever och förhåller sig till konsumtion. Vidare vill vi lyfta fram våra respondenters tankar om de valmöjligheter som konsumtions-samhället erbjuder samt hur deras behov och begär efter marknadens produkter tar sig uttryck och därtill även hur de använder dessa som ett medel för att framställa sig själva. </p><p>Frågeställning: Huvudfrågan vi ställt inför uppsatsarbetet är, hur upplever och förhåller sig studenter till konsumtion? Har studenterna olika förhållningssätt till konsumtion?</p><p>Metod: I relation till vår frågeställning har vi valt att använda oss av den kvalitativa metoden. Syftet med att använda denna metod och göra intervjuer med tio studenter på Högskolan i Halmstad var att få fram information som genom analys kan leda till att vi kan hitta mönster och göra jämförelser i vårt insamlade material. Den kvalitativa metoden gav oss möjlighet att få insyn i respondenternas tankar om konsumtion. </p><p>Slutsatser: I vår studie kan vi urskilja fyra grupper av konsumenter: ideala konsumenter, otillräckliga konsumenter samt konnässörer. Begreppen är baserade på Zygmunt Baumans teori om konsumtionssamhället. Vidare har det framkommit ytterligare en typ av konsument som vi i denna studie valt att kalla den avvikande konnässören. </p><p>Nyckelord: Konsumtion, identitetsskapande, förhållningssätt, behov, begär, valmöjligheter, upplevelsen av konsumtion, ideala konsumenter, otillräckliga konsumenter, konnässör, avvikande konnässör, varumärken.</p>

Abstrakt Högskolan i Halmstad, Sektionen HOS, Programmet för sociologi och socialt utvecklingsarbete, Höstterminen 2007 Titel:I valet och kvalet, en undersökning om studenters tankar kring konsumtion Författare:Anna-Carin Elb och Carolina Johansson Dokument: C-uppsats Examinator:Magnus Ring Handledare: Åke Nilsén Syfte:Syftet med uppsatsen är att beskriva hur en grupp högskolestudenter upplever och förhåller sig till konsumtion. Vidare vill vi lyfta fram våra respondenters tankar om de valmöjligheter som konsumtions-samhället erbjuder samt hur deras behov och begär efter marknadens produkter tar sig uttryck och därtill även hur de använder dessa som ett medel för att framställa sig själva. Frågeställning:Huvudfrågan vi ställt inför uppsatsarbetet är, hur upplever och förhåller sig studenter till konsumtion? Har studenterna olika förhållningssätt till konsumtion? Metod:I relation till vår frågeställning har vi valt att använda oss av den kvalitativa metoden. Syftet med att använda denna metod och göra intervjuer med tio studenter på Högskolan i Halmstad var att få fram information som genom analys kan leda till att vi kan hitta mönster och göra jämförelser i vårt insamlade material. Den kvalitativa metoden gav oss möjlighet att få insyn i respondenternas tankar om konsumtion. Slutsatser:I vår studie kan vi urskilja fyra grupper av konsumenter: ideala konsumenter, otillräckliga konsumenter samt konnässörer. Begreppen är baserade på Zygmunt Baumans teori om konsumtionssamhället. Vidare har det framkommit ytterligare en typ av konsument som vi i denna studie valt att kalla den avvikande konnässören. Nyckelord:Konsumtion, identitetsskapande, förhållningssätt, behov, begär, valmöjligheter, upplevelsen av konsumtion, ideala konsumenter, otillräckliga konsumenter, konnässör, avvikande konnässör, varumärken.

Syftet med den här studien var att undersöka ett relativt outforskat område, nämligen missbruk bland assyrier/syrianer. Trots att folkgruppen har levt i Sverige i drygt 40 år och utgör en av landets större invandrargrupper, har det bedrivits väldigt lite forskning gällande missbruk bland populationen. Förhoppningen med studien är att den kan tillföra ytterligare kunskap som kan vara av betydelse för de som på något sätt kommer i kontakt med assyriska/syrianska missbrukare, exempelvis sociala myndigheter, behandlingsinstitutioner med flera, men även att studien kan frambringa en konstruktiv debatt, som författaren anser saknas bland den assyriska/syrianska folkgruppen, och belysa temat missbruk ytterligare. Med hjälp av den kvalitativa metoden har fem före detta missbrukande assyrier/syrianer, med en bakgrund i ett narkotika- och/eller spelmissbruk studerats. Huvudfrågan har varit att studera hur respondenterna hamnat i ett missbruk, tiden under missbruk, samt hur man därefter tagit sig ur missbruket. Empirin insamlades via fyra enskilda intervjuer i det fysiska rummet samt en via e-mail. Resultaten har relaterats till de olika teorierna avvikande beteende, stämplingsteorin samt Goldbergs avvikarkarriärmodell. Studiens huvudresultat är att respondenterna, i varierande grad, har upplevt en svår uppväxt. För flera har den ena föräldern gått bort i tidig ålder och i andra fall att föräldern helt enkelt varit frånvarande. Vidare har även några fått utstå fysiskt våld i olika former, hot, mobbning eller diskriminering, antingen i skolan, i hemmet eller ute i samhället. Det har visat sig att respondenterna upplevt en eller flera kriser kombinerat med sorg, vilket skapat en otrygghet i deras liv. Vägen till att bryta sig ur missbruket har sett olika ut för individerna. Gemensamt för dem alla är att närmaste familjen fungerat som ett stöd. En av respondenterna kom att bli frälst och en annan genomgick diverse terapibehandlingar. Övriga har tagit sig ur på egen hand med stöd från familjen. / The purpose of this study is to investigate a relatively unknown domain, namely the one of abuse amongst Assyrians/Syriacs. Although the community has lived in Sweden for more than 40 years and yields one for the countries larger immigrant groups, there has been little research performed addressing the question of abuse within the community. Hopefully this study will provide useful knowledge to those whom in one way or another deal with abusing Assyrians/Syriacs, such as for instance rehabilitation institutes or social welfare authorities. It might also promote a constructive debate on the issue within this specific community, which the author thinks is lacking, and to further shed light on the question of abuse in general. By the method of qualitative study, five former abusing Assyrians/Syriacs, with backgrounds in drug substance abuse and/or gambling addiction have been studied. The primary questions have been those of how the subjects got into abusing, the time during the abuse, and how the abuse was overcome. Empirical data was collected through four individual face-to-face interviews and one via e-mail, and the resulting conclusions were drawn by relating the data to the theories of deviant behavior, labeling theory and Goldbergs deviant career model. The main result of the study is that the respondents to various degrees have suffered a difficult childhood. In the case of many of them one parent was deceased prematurely or for others the parent was largely absent. Furthermore, some had to endure physical violence in different forms, threats, bullying, or discrimination, either in school, at home or by society. It became evident that the respondents have experienced one or several crisis in combination with grief, which has created a sense of insecurity on their lives. The path away from abuse has been different for the individuals, although they all share having had the support from the closest family. One of the respondents became a born-again Christian and another went through various therapy rehabilitation treatments. The others have managed on their own with the support from family.