Tidigare forskning om nyemissioner och hur bolag som genomför dessa presterar på marknaden finns det gott om. Överlag är alla ense om att ett bolag som genomfört en nyemission kan väntas generera lägre avkastning under de kommande åren jämfört med bolag som inte sett detta behov. Vad som däremot inte visat sig självklart är huruvida branschen som det emitterande bolaget verkar på har en signifikant påverkan på substansen av denna underprestation. Således är syftet med denna studie att analysera huruvida emittenter skiljer sig från icke emitterande bolag och om bolagets rådande bransch påverkar dessa eventuella skillnader. För att undersöka detta har en eventstudie genomförts baserat på 94 emissioner utbrett på tre olika branscher. Statistiska tester har utförts på kursdatan för dessa emitterande bolag samt tre matchningsbolag, ett för varje bransch. Studiens resultat indikerar att det finns en viss branscheffekt, dock inte av någon signifikans. Vad som istället visade sig ha ett signifikant negativt samband med bolagets avkastning var P/B-värdet. Ett högre P/B-värde har alltså i populationen som studerats inneburit en lägre avkastning, och vice versa. / Previous research within seasoned equity offerings and the issuing companies’ performance on the market is plentiful. In general, most researchers agree that an issuing company can expect to generate a lower return in the years following the issuance in comparison to companies that does not feel the need to acquire equity in this way. However, something that has not been conclusively shown is whether the industry on which the issuing company operates has a significant effect on the substance of this underperformance. Therefore, the purpose of this study is to analyse whether the issuing company differs from the nonissuing company and if the industry on which they operate affects the outcome. To investigate this, an event study has been conducted based on a total of 94 issuances on three different industries. Statistical tests have been performed on the equity share data of these companies, along with three matching companies, one for each industry. The results of the study indicate that there is a certain industry-effect, however it has not been successfully proven with any real significance. What has been significantly shown, however, is that the price-to-book value of the issuing company has a significantly negative relationship with the companies’ return on equity. This means that a higher price-to-book value within the studied population has meant a lower return, and vice versa.

Bolag har i över 100 års tid förvärvat andra bolag i en rad olika syften, vilket utgör en enorm marknad både i Sverige och internationellt. Trots detta råder det ingen tydlig konsensus kring hur värdeskapande förvärv egentligen är eller huruvida mer erfarna förvärvare skapar mer värde vid förvärv. Denna studie fokuserar på vad som händer med aktiepriset på förvärvande bolag i och med att ett nytt förvärv annonseras. Urvalet har delats upp i två grupper som jämförts; singelförvärvare i den ena, serieförvärvare i den andra. Händelsestudien som genomförts visar på att det i studiens urval skapas en överavkastning i samband med annonsering av företagsförvärv, både för singelförvärvare och serieförvärvare. I resultatet visar även att singelförvärvares förvärv generellt tas emot bättre av marknaden jämfört med när serieförvärvare genomför ett förvärv.

Undersökningen syftar till att öka kunskap och förståelse kring de medverkande faktorer som resulterar till upphörandet av en kriminell livsstil hos KRIS anställda. Vi har genomfört fem kvalitativa intervjuer med individer som är anställda hos KRIS för att få en djupare förståelse kring processen om att bryta med kriminalitet. Föreningen KRIS agerar som stöd till individer som söker frivillig vård för att upphöra ett avvikande beteende. Medlemmar inom KRIS har möjligheten till stödgrupper, terapibehandlingar, stödboenden, arbete, fritidsaktiviteter, utbildning och kamratskap. KRIS fungerar som ett skyddsnät med tillgång till ett ökat socialt nätverk för individer som vill ta sig ur kriminalitet.För att analysera forskningsempirin har vi använt oss av båda Erving Goffmans (2011) teori om stigma samt Helen Ebaughs (1988) teori om exitprocessen. Goffmans (2011) teori ökar medvetenhet om hur individen stämplas som ett stigma av omgivningen som ett resultat av sina avvikande handlingar. Ebaughs (1988) teori redogör för de processer som individen genomgår för att lämna en social roll och ersätta den med en annan social identitet. Dessa teorier möjliggör en sammanställning av de livserfarenheter som samtliga respondenter talar om i intervjuerna. Dessa teorier tillsammans med intervjuerna kommer att vara hjälpande för att förstå och analysera studiens syfte.Studiens resultat påvisar flera faktorer som bidrar till individens upphörande med kriminalitet. Resultatet indikerar att samtliga respondenter upplevde en särskild händelse i sina liv som orsakade känslor om att bryta med kriminalitet. Undersökningen visar dessutom att positiva reaktioner från familjemedlemmar och den sociala omgivningen har en bidragande effekt på respondenternas upphörande av kriminalitet. Bland andra faktorer, har KRIS-föreningen haft stor inflytande av respondenternas upphörande med kriminalitet, då KRIS motiverar och hjälper medlemmar att leva ett drogfritt och hederligt liv. / The study aims to increase knowledge and understanding of contributing factors that result in the cessation of a criminal lifestyle. We have carried out five qualitative interviews with individuals employed by KRIS to gain a deeper understanding regarding the process of breaking out of a criminal lifestyle. KRIS acts as a support system for individuals who seek voluntary care in terms of ending a deviant behavior. Members within KRIS have the opportunity for support groups, therapy treatments, supported housing, leisure activities, education, work, and friendship. KRIS works as a safety net with access to an increased social network for individuals who want to get out of crime.To analyze the research empirics, we have used both Erving Goffman's (2011) theory of stigma and Helen Ebaugh's (1988) theory of the exit process. Goffman's (2011) theory increases awareness of how the individual is stigmatized by the environment as a result of his deviant actions. Ebaugh's (1988) theory describes the processes that the individual goes through to leave a social role and replace it with another social identity. These theories enable a compilation of the life experiences that all respondents talk about in the interviews. These theories together with the interviews will clarify the study's aim.The results of the study demonstrate several factors that contribute to the individual's cessation of crime. The results indicate that all respondents experienced a special event in their lives that caused feelings of wanting to break with crime. The survey also shows that positive reactions from family members and the social environment have a contributing effect on the respondents' cessation of crime. Among other factors, the KRIS association has had a great influence on the respondents' cessation of crime, as KRIS motivates and helps members to live a drug-free and honest life.

Syftet med denna studie är att undersöka lärares uppfattningar kring elever med stödbehov på grund av språklig sårbarhet i ämnet engelska i vuxenutbildningen, för att utreda vilka mekanismer som påverkar lärares uppfattningar och därmed vilket stöd eleven faktiskt får.Metoden är semistrukturerad intervju där informanten ges möjlighet att utforma öppna svar. Därefter analyseras lärarnas uppfattningar genom att studera vad som utmärker lärarnas använda språkbruk (diskurs) i sammanhanget, med hjälp av kritisk diskursanalys och Faircloughs tredimensionella modell som verktyg och sätts i förhållande till begreppen normalitet och avvikelse. Resultatet visar att lärare i engelska på en av Sveriges större komvuxenheter har påtagligt bristfälliga kunskaper om språkstörning och språklig sårbarhet och därmed vad diagnosen innebär för svårigheten i skolsituationen, vilken didaktik som krävs och hur stöd utformas. Remittering sker istället till resursteamet (elevhälsovårdsteamet) med motiveringen tidsbrist. Diskursanalysen av intervjusvaren visar två rådande diskurser som styr de intervjuade lärarnas synsätt: den ideala eleven som en föreställning om vad som är normalitet gällande elevens egenskaper, beteende och förhållningssätt, som samverkar med diskursen om den undervisande läraren; en konstruerad sanning om läraruppdragets utformning och utförande. Förställningarna ovan föranleder ett binärt synsätt hos lärarna som bygger på att det i lärarens uppdrag ingår att definiera elever utifrån konstruktioner av normalitet och avvikelse som avgör i vilken mån lärarnas förmåga att lyckas i sitt uppdrag försvåras. Definitionen blir individbunden istället för miljöbunden och sätts i förhållande till vilken grad eleven uppfyller eller kontrasterar från kriterierna för den ideala eleven. Lärarnas egen kompetens blir aldrig en uttalad påverkande faktor i den diskursordning de är inneslutna i. Skolan blir i sammanhanget en socialiserande institution där lärarnas diskursiva praktik och den sociala praktiken om normalitet och avvikelse konstituerar varandra, vilket föranleder exkluderingsprocedurer då elever som avviker från idealet utestängs från att kunna uppnå det.

En omvänd aktiesplit minskar antalet aktier i ett företag samtidigt som värdet per aktie ökar. Företag genomför vanligen omvända aktiesplittar för att justera prisintervallet, förbättra aktiens anseende och minska transaktionskostnader. Trots dessa fördelar, och att processen i sig enbart är en redovisningsmässig åtgärd som inte påverkar värdet av företag, visar tidigare forskning att både offentliggörandet och genomförandet av en omvänd aktiesplit kan resultera i avvikande avkastning. Den avvikande avkastningen som uppstår vid offentliggörandet av omvända aktiesplittar kan förklaras av signaleringsteorin, att händelsen signalerar ny information till investerare gällande företagens förväntade oförmåga att höja aktiekursen genom egen prestation. Däremot är det anmärkningsvärt att avvikande avkastning också upptäckts vid genomförandet, eftersom marknaden redan borde ha anammat den nya informationen. Studien undersöker om avvikande avkastning förekommer vid omvända aktiesplittar på London Stock Exchange under åren 2016 till 2021, och om företagets tidigare prestation mätt i räntabilitet på totalt kapital kan påverka marknadsreaktionen vid offentliggörandet. Genom att använda eventstudier finner studien resultat som stöder att det förekommer negativ avvikande avkastning vid offentliggörandet, och att företagets tidigare prestationer kan påverka den avvikande avkastningen. Det upptäcktes dock inte signifikanta reaktioner vid genomförandet, vilket kan indikera att marknaden är effektiv i sin halvstarka form. För att säkerställa denna slutsats krävs dock ytterligare studier.

FNs hållbarhetsdeklaration är ett initiativ som innefattar 17 globala mål för en hållbar utveckling, vilket världens länder antog i september 2015. Hållbarhet är ett aktuellt ämne som påverkar företagsvärlden allt mer. Uppsatsens syftar således att undersöka om den nordiska aktiemarknaden reagerar vid publicering av hållbarhetsnyheter, där urvalet består av 32 företag inkluderade i OMX Nordic 40. Totala antalet nyheter för studien är 159 nyheter, varav 86 stycken har en negativ klassificering och 73 stycken en positiv klassificering. Utifrån en eventstudie studeras den avvikande aktieavkastningen för respektive nyhet. Resultaten tyder på att den nordiska aktiemarknaden reagerar på hållbarhetsnyheter, i synnerhet negativa nyheter.

Denna studie avser synliggöra tekniklärares upplevda föreställningar kring stöd till elever som ej uppnår kursmålen i Teknik 1 inom vuxenutbildningen, vilket påverkar det stöd eleverna faktiskt erbjuds. Genom en fenomenografisk studie som omfattar intervjuer med fyra tekniklärare läggs grunden för att göra en kritisk diskursanalys i syfte att studera de språkliga strukturer som uppbär de diskurser lärarna är del av och upprätthåller. Diskurserna och den sociala praktik som lärarna ifråga är del av, är de mekanismer som underbygger lärarnas förhållningssätt, undervisningspraktik, praxis och bemötande - och i förlängningen det stöd eleverna i verksamheten ges. Resultatet visar att det verkar finnas diskrepanser mellan 3 kap Skollagen (2010:800) som reglerar stödet inom ramen för undervisningen (som gäller samtliga skolformer, inklusive vuxenutbildningen) och tekniklärarnas uppfattningar om sitt uppdrag, sin roll och sitt ansvar i förhållande till elever som riskerar att inte uppnå målen. Istället väljer lärare att standardisera sin lärargärning och förflytta ansvaret för eventuellt stöd till eleven själv att ta kontakt med specialpedagogverksamheten utanför undervisningssituationen där stödet som erbjuds är i drop-in-form och av generell karaktär och därmed inte knutet till ämnesundervisningen. Orsakerna som uppges är tids- och tjänstefördelningsbrister. Diskursen om den kompetenta eleven blir synlig där föreställningar om skillnaderna mellan normala och avvikande elever blir tydliga. Elever som inte lever upp till denna föreställning anses som avvikande och förflyttas av läraren ut ur undervisningssituationen, istället för att erbjudas stöd i själva undervisningssituationen. Elevens svårigheter uppfattas som bundna till eleven själv, istället för att granska undervisningssammanhanget och därmed vara något läraren skulle kunna påverka, trots att eleven har ett egenansvar som vuxen att själva uppsöka stöd och att välja anpassad studietakt. Lärarnas kompetens och lärargärning diskuteras aldrig som en inverkande faktor i den diskurs de är del av. Detta resulterar i att elever i behov av stöd inte lever upp till diskursen om den kompetenta eleven och föreställningar om normalitet som tekniklärarna på denna vuxenutbildningsenhet upprätthåller. På grund av lärarnas diskursiva position och sociala praktik exkluderas elever i behov av stöd därför från att få stöd och från möjligheten att lyckas. Slutligen uppvisar intervjustudien strukturella brister där arbete i enlighet med riktlinjer för ledning och stimulans inte implementeras bland lärarna som undervisar i teknikämnet. Oklarheter kring rutiner, ansvar för stöd och anpassningar åskådliggör att stödet elever ges i teknikämnet varken blir likvärdigt eller inkluderande.

Studien är gjord efter samtal med och efterfrågan från Lunds polis. Denna studie syftar till att undersöka vilken syn ungdomarna i Lund har på polisen och dess arbete. Undersökningens syfte är att få kunskap om ungdomars syn på polisen, mäta ungdomarnas förtroende för polisen samt se om könet har någon betydelse för respondenternas åsikter. Studien syfte är också att ta reda på om ungdomars möte med polisen ger en annan syn. Resultatet på undersökningen är att respondenterna är positiva eller inte har någon åsikt om polisen i Lund. Ungdomarna anser också att mötet med polisen varit positivt. Polisens insatser tillsammans med individens moral och uppfostran påverkar framtida eventuellt kriminella beslut. Respondenternas åsikter skiljer sig inte mellan kvinnor och män.

Syftet med denna uppsatsen är att studera hur förskollärare upplever att de ser på, bemöter och arbetar med barns olika affektuttryck. Detta för att bidra till en djupare förståelse för hur känslor kan komma till uttryck, kan få möjlighet att komma till uttryck, och hur kompetenser kring affekter kan se ut i förskolan. Genom kvalitativa metoder har fem olika semistrukturerade djupintervjuer med förskollärare genomförts individuellt, och dessa utgör empirin till studien. Den teoretiska referensramen i uppsatsen utgörs av ett bio-psyko-socialt perspektiv, med utgångspunkt i Tomkins affektteori samt Sterns teori om utvecklingen av ett själv, kombinerat med ett funktionshinderperspektiv. I studiens resultat framträder en syn på arbetet med barns känslor i förskolan som komplext. Framträdande är att respondenterna upplever att känslor oftast bekräftas verbalt och speglas, och att ilska tenderar att få störst fokus och mest verktyg att hantera. De menar dock att olika barn behöver bemötas på olika sätt, och de framhåller vikten av att skapa ett inkluderande och tillåtande klimat där man skapar utrymme i förskolan att känna sig trygg i att visa alla olika känslor. De upplever svårigheter när det kommer till starka känslor som kräver andra metoder och menar att en viktig grund är att skapa förståelse i resten av gruppen för känslostarka barn. De framhåller dock svårigheter när det kommer till barn som skulle kunna ha något bakomliggande funktionshinder som gör att de inte kan reglera sina känslor. De framhåller även att positiva affekter gynnar samspelet med omgivningen och inlärningsförmågan, medan negativa affekter istället kan verka blockerande.Vad som påverkar hur känslor bemöts och arbetas med i förskolan, menar de är yttre faktorer såsom tid, resurser, krav och kompetens. De lyfter en önskan om mer generell kunskap från sin grundutbildning för att kunna möta alla barn, men att mycket kompetens utvecklas i det faktiska arbetet, och det är oftast bara när barn påvisar svårigheter med sina känslor och beteende de tenderar att få hjälp med kompetensutveckling.

No description available.