Background: Around two thirds of the Swedish population use prescripted drugs and usage usually increases with age. Along with increasing age and more prescriptions, the risk of side effects and interactions also increases. Drug-related problems (DRP) causes suffering of inviduals and is also associated with high costs for the society. A previous study has shown that discrepancies in prescription lists are common, which can pose a significant risk of DRP. Accurate drug information increases the chance that the right medicine will be dispensed at the right time, at the right dose, to the right person and that the patient will use it correctly. Aim: The aim of this study was to investigate the presence of discrepancies in prescription lists, defined as outdated prescriptions, duplicates, incorrect dosage and uncertainty, as well as the extent to which prescriptions for current drug treatment were missing. The secondary purpose was to investigate how sure pharmacy customers felt about their medicine – what medicine to use, how to use them and why. Methods: An interview study was conducted at nine pharmacies, in six different cities in Sweden, during spring 2021. Inclusion criteria were pharmacy customers over the age of 18 who picked up medicines for themselves, spoke Swedish and had three or more prescriptions. Exclusion criteria were customer with multidose-dispensed drugs (ApoDos) or an agent. An interview guide was used together with a printing of the prescription list for pharmaceutical review. Written informed consent was obtained from the participants before the start of the interview. Result: 485 people met the inclusion criteria. The loss was 232 people (48 %). Out of 253 participants, 63,2 % had at least one discrepancy in prescription list and the number of discrepancies ranged from 1-16 per person for these. Only 36,8 % of participants had a completely correct prescription list. Out of a total of 2084 prescriptions, 463 prescriptions (22 %) had some form of discrepancy, the most common of which was “Duplicates” (n = 195) and “Outdated prescription” (n = 193), followed by “Incorrect dosage” (n = 71) and “Uncertainty” (n = 4). 86 participants (34 %) lacked a prescription for current treatment, a total of 131 prescriptions were missing. Participants felt very confident about their drug use. 83,8 % felt completely confident about which medicines to use, 95,3 % about how to use them and 88,9 % about why. Conclusions: The conclusions that can be drawn from this study are that discrepancies are quite common in the prescription lists as discrepancies were found in every fifth prescription. The most frequent discrepancies were outdated prescriptions and duplicates thus increasing the risk for medication errors and/or overdoses. Around one third of the participants were missing some prescriptions. These discrepancies in prescription lists can be a huge problem and also a safety issue if the patients rely solely on this information in the lists. Moreover, this study also showed that, in spite of the discrepancies, the patients felt very sure about which medicine to use and also how to use them and why. / Bakgrund: Två tredjedelar av den svenska befolkningen använder receptbelagda läkemedel och högst är användnignen hos de äldre. Med stigande ålder och fler recept ökar risken för biverkningar och interaktioner. Läkemedelsrelaterade problem (LRP) kostar samhället pengar och individen lidande. Tidigare studier har visat att avvikelser i receptlistor är vanliga, vilket kan utgöra risk för läkemedelsfel. Korrekt information ökar chansen att läkemedel förskrivs, expedieras och används rätt av patienten.  Syfte: Syftet med den här studien var att undersöka avvikelser i receptlistan ”Mina sparade recept” (MSR) på apotek, definierade som inaktuella recept, dubbletter, felaktig dosering och oklarhet, samt i vilken utsträckning recept saknades. Sekundärt syfte var att undersöka hur säkra apotekskunder kände sig kring sin läkemedelsanvändning – vilka läkemedel de skulle använda, hur och varför.  Metod: En intervjustudie genomfördes på nio apotek i sex städer i Sverige våren 2021. Inklusions-kriterier var apotekskunder över 18 år som hämtade läkemedel till sig själva, talade svenska och hade tre eller fler recept. Exklusionskriterier var doskunder och ombud. Deltagarna lämnade skriftligt informerat samtycke. Studien genomfördes innan Nationella läkemedelslistan (NLL) infördes.  Resultat: Totalt uppfyllde 485 personer inklusionskriterierna, bortfallet var 47,8 %. Av 253 deltagare hade 63,2 % minst en avvikelse i MSR och antalet avvikelser varierade mellan 1-16 per person för dessa. Endast 36,8 % hade en korrekt receptlista. Av totalt 2084 recept innehöll 463 recept (22,2 %) någon form av avvikelse, varav det vanligaste var ”Dubblett” (n=195) och ”Inaktuellt recept” (n=193). 34,0 % av deltagarna saknade recept och totalt saknades 131 recept. Deltagarna kände sig väldigt säkra på sin läkemedelsanvändning. 83,8 % kände sig helt och hållet säkra på vilka läkemedel de skulle använda, 95,3 % på hur de skulle använda dem och 88,9 % på varför. Slutsats: Studien visade att avvikelser fortfarande är vanligt förekommande i MSR då var femte recept utgjorde en avvikelse. Inaktuella recept och dubbletter var vanligast, vilket kan utgöra en risk för felmedicinering och överdosering. Saknade recept förekom hos en tredjedel av deltagarna. Dessa fel i MSR kan utgöra ett problem om patienter förlitar sig på denna informationskälla. Studien visade samtidigt att deltagarna kände sig väldigt säkra på vilka läkemedel de skulle använda, hur och varför.

Syftet med vårt arbete är att undersöka hur pedagoger ser på normalitet och avvikelse när det kommer till barn i förskolan. Detta dels för att ämnena är något som vi anser inte talas om i så stor utsträckning i förskolans värld. Detta vill vi uppmärksamma då det enligt oss är några övergripande ämnen som råder i samhället. Vårt fokus är lagt på Montessori- och Waldorfförskolor för att se om skillnaderna mellan förskolorna är så stora som vi tidigare trott. Med hjälp av kvalitativa intervjuer, miljöobservationer ute på förskolorna och texter kring ämnet kommer vi i denna studie att undersöka just detta. Våra frågeställningar vi utgått ifrån i vår undersökning är hur pedagogen i fråga ser på normalitet respektive avvikelser när det kommer till barnen i förskolan, vilket vi har utvecklat ytterligare i fler frågor i våra kvalitativa intervjuer. Slutsatsen med undersökningen blev att de båda inriktningarna var eniga om att individens utveckling låg i centrum för förskolans arbete, men att vi tydligt kunde se skillnader i förskolornas sätt att arbeta kring detta. Både miljö, arbetssätt och verksamhetens utformande skiljde sig stort fastän svaren från de olika pedagogerna till en början kunde tolkas som likasinnade. Vi kan även dra som slutsats att normalitet och avvikelser när det kommer till förskolebarn inte är något pedagogerna gärna vill tala om rakt ut. Efter analyser av vårt insamlade material kunde vi ändå få syn på en del olika tankar, dock grundades det mesta i just alla individers olikheter, varken negativt eller positivt laddat. Nyckelord: Avvikelse, Förskola, Montessori, Normalitet, Waldorf

BakgrundInom varje pedagogisk verksamhet förekommer olika typer av bedömningar av barns beteende och utveckling, vilket leder till kategoriseringar. Dessa kategoriseringar skapas utifrån de normer och värderingar som personal i förskolan utgår ifrån. Specialpedagogiken har under åren ändrats från att endast vara individproblematiserad till att även rikta sig mot omgivningens påverkan, alltså hur omgivningen och miljön i förskolans verksamhet kan vara det som utgör ett barns svårigheter. För att alla barn i förskolan ska erbjudas det stöd som behövs för att kunna utvecklas bör verksamheten utformas för barnen individuellt och generellt för att svårigheter ska förebyggas och för att ingen ska känna sig exkluderad inom förskolans ramar.SyfteSyftet med föreliggande undersökning är att undersöka hur förskollärare resonerar kring specialpedagogiska insatser, samt om och i sådana fall hur förskollärarna anser att genomförda insatser har bidragit till förändring i verksamheterna.MetodUndersökningen har gjorts utifrån en kvalitativ metod med intervju som redskap. Urval gjordes utifrån yrkeskategori, då studien syftar till att undersöka hur förskollärare resonerar kring specialpedagogiska insatser. Sex förskollärare från två olika förskolor i en större väst svensk kommun har deltagit i denna undersökning.ResultatUndersökningen visar att kategoriseringar och bedömningar utifrån normalitet förekommer inom förskolans verksamhet där avvikelser i barns beteende och utveckling uppmärksammas. De mest förekommande anledningar till ansökan om specialpedagogiskt stöd beskrivs vara när barn har språksvårigheter eller om barnet uppvisar ett utåtagerande beteende. Insatserna som införts i verksamheten har visat sig vara inkluderande samtidigt som vissa insatser blivit mer exkluderande för barnet. Förskollärarna förlitar sig ofta på specialpedagogens kompetens och beskriver hur den egna kompetensen utvecklats i samband med praktiska erfarenheter inom förskolans verksamhet.

Detta examensarbete har gjorts tillsammans med företaget Flexator. I processen där ett modulhus monteras förekommer störningar som leder till ökade kostnader för företaget. Målet med studien har varit att identifiera störningar som uppstår, konsekvenser av störningar samt att sammanställa förslag till lösningar och rutiner i störningshanteringen. I studiens resultat framkommer det att ett flertal störningar upplevs återkomma i många av Flexators projekt, och att de mest frekvent återkommande störningar handlar om avsaknad av eller fel på material. Undersökningen visar även att flera aktörer på montageplats upplever brister i verksamhetens hantering av störningar. Studiens resultat pekar på att vissa störningar rapporterats vid ett flertal tillfällen under en längre tid men att någon förbättring inte märkts av. Det upplevs hos aktörer på montageplats som intervjuats att det ofta inte ges någon respons på utfärdade rapporteringar, vilket leder till minskad motivation att rapportera.

<p>I Sverige tillämpas Svensk Kod för Bolagsstyrning (Koden). Denna infördes för att öka förtroendet för svenska företag på kapitalmarknaden. Uppsatsen undersöker om samband finns mellan antal avvikelser från Koden och företagens ägarstruktur. Teorier som används är institutionell teori och agentteori. Med hjälp av teorierna har hypoteser konstruerats. Vid hypotesprövning för år 2007 framkom att det fanns ett samband mellan antalet avvikelser och ägarstruktur. I uppsatsen har även år 2006 undersökts för att se om samma resultat skulle erhållas för detta år. Så var dock inte fallet. Vårt resultat för år 2006 skiljer sig från en tidigare undersökning av år 2006 utförd av Lindén Lindsö & Nilsson (2007). En trolig förklaring till dessa skillnader i resultat för år 2006 är Lindén Lindsö & Nilssons (2007) bristfälliga metod för att räkna avvikelser.</p><p> </p><p>Skillnaden i antalet avvikelser i de båda grupperna för år 2007 förklaras med hjälp av agentteori där herrelösa företag har ett större behov av bevakning. Institutionell teori används för att förklara likheter inom grupperna. Den tredje delen av undersökningen jämför år 2006 med år 2007. Denna jämförelse är möjlig då samma metod har används. Det framkommer att en skillnad finns och en möjlig förklaring till att åren gav olika resultat är hypotestestets korrektion för ties.</p>

Purpose The purpose of this study is to conduct a survey of the Process of Drug Management in elderly care from when a drug is prescribed to when it is discarded. The purpose also includes to investigate how the various activities are linked to each other and to identify errors for the patient safety. In order to fulfil the purpose, two issues have been formulated: 1. What activities are currently in the Process of Drug Management in elderly care? 2. What deviations can occur in the Process of Drug Management and can be errors for the patient safety? Method In order to fulfil the purpose, a case study was made on the Social Service of the elderly care. Empirical data has been collected through interviews, observations and questionnaires. Further on the empirical data has been analysed and compared with the theoretical framework in order to achieve the purpose of the study. Findings The five main activities which have been identified in the Process of Drug Management are Prescription, Requisition and Check, Storage, Readying and Administration and finally Follow-up. In order to identify errors for the patient safety in the different activities, a value stream map has been designed where the risk has been placed and later on discussed. Errors for the patient safety exist among other factors such as due to lack in communication and information, human factors such as stress, lack of sleep, cultural shocks and lack of motivation for work. The study also shows that there is lack of responsibility among the various operators in the process. Implications The process of drug management in elderly care is a problem area because of its complexity where deviations often occur which results in errors for the patient safety. The guidelines within elderly care are about the same throughout Sweden, which leads to the fact that development in order to prevent errors of the patient safety can take place within other organizations. Deviations are unfortunately making an impact in the first activity, “Prescription”, which contributes to additional deviations in the following activities. In order to improve the patient safety, developing the quality within the organization and within the Process of Drug Management should be a priority. Limitations The aim of the study was to gain a deeper insight into the process of Drug Management and identify errors for the patient safety. Wishful thinking is to investigate several more units in order to get a clearer picture of the problem area from different angles. / Syfte Syftet med denna studie är att göra en kartläggning av läkemedelshanteringsprocessen inom äldreomsorgen från det att ett läkemedel skrivs ut till att det sedan kasseras. Syftet omfattar även att undersöka hur olika aktiviteter är kopplade till varandra och att identifiera patientsäkerhetsriskerna. För att uppfylla detta syfte har två frågeställningar formulerats: 1. Vilka aktiviteter ingår idag i läkemedelshanteringsprocessen inom äldreomsorgen? 2. Vilka avvikelser kan förekomma i läkemedelshanteringsprocessen och som kan vara patientsäkerhetsrisker? Metod För att uppnå ett resultat gjordes en fallstudie på socialförvaltningens äldreomsorg. Empirisk data har samlats in med hjälp av intervjuer, observationer och enkäter. Empirin har sedan analyserats och jämförts med det teoretiska ramverket för att uppnå studiens syfte. Resultat De fem olika huvudaktiviteter som har identifierats i läkemedelshanteringsprocessen är ordination, rekvisition och kontroll, förvaring, iordningsställande och administrering och till sist uppföljning. För att kunna identifiera patientsäkerhetsriskerna i de olika aktiviteterna har en kartläggning av flödet utförts. De identifierade riskerna placerades sedan ut i processflödet och diskuterades. Patientsäkerhetsriskerna förekommer bland annat på grund av kommunikations- och informationsbrister, mänskliga faktorer så som stress, sömnbrist, kulturkrockar samt motivationsbrist i arbetet. Studien visar även att det förekommer brister i ansvarsfördelningen hos de olika aktörerna i flödet. Implikationer Det uppstår många problem i läkemedelshanteringsprocessen inom äldreomsorgen på grund av dess komplexitet. När avvikelser förekommer i processen uppstår patientsäkerhetsrisk. Socialstyrelsen och landstingen reglerar äldreomsorgen med liknade riktlinjer i hela landet vilket kan leda till att ett förbättringsarbete i en organisation kan appliceras inom andra organisationer för att undvika patientsäkerhetsrisker. Att implementera en kvalitetsutveckling i form av ett förbättringsarbete i läkemedelshanteringsprocessen kan bidra till en ökad patientsäkerhet. Begränsningar Målet med studien var att få en djupare inblick i läkemedelshanteringsprocessen samt att identifiera patientsäkerhetsrisker. Önskvärt hade varit att undersöka flera enheter inom samma organisation för att få en tydligare bild av problemområdet från olika delar i organisationen och därmed flera olika perspektiv på vilka problem som kan uppstå i processen.

Det studerade byggprojektet i Borås har en låg rapportering av de avvikelser som förekommer i projektet och har därför en vilja att öka rapporteringen med hjälp av nya riktlinjer. En hög rapporteringsgrad av avvikelser är en förutsättning för att få en bra överblick över vad som avviker från verksamheten och vad som behöver åtgärdas. En väl fungerande rapportering och hantering av avvikelser kommer i sin tur att öka kvaliteten på verksamheten och/eller produkten. Kvaliteten kan öka med hjälp av avvikelserapporteringen då denna utgör underlaget i ett systematiskt förbättringsarbete. Genom att utföra ett systematiskt förbättringsarbete kan systematiska fel i verksamheten elimineras eller minskas, vilket kan leda till minskad problemnivå och en högre effektivitet i verksamheten. För att skapa en generell bild över avvikelser och förbättringsarbete genomfördes en omfattande litteraturstudie kring de valda ämnena. Litteraturstudien låg till grund för att skapa intervjufrågor till det studerade projektet vilka sedan användes för att besvara frågeställningarna. Med litteraturstudien samt intervjuerna som grund, utreddes förbättringspotentialen i det studerade projektet. Litteraturstudien och de intervjuades svar jämfördes och analyserades för att finna likheter samt eventuella olikheter mellan dem båda. Ur jämförelserna och analysen mellan litteraturen och intervjuerna framkom att det finns en stor förbättringspotential i hanteringen av avvikelser. Med hjälp av jämförelserna togs nya riktlinjer fram som vid användning kan leda till en ökad rapporteringsgrad av avvikelser. En av de riktlinjer som framkommit är att ledningens engagemang, stöd, intresse samt delaktighet i arbetet med avvikelser är viktigt för möjliggöra en ökad rapportering. För att nå en ökad rapportering krävs också att vi och dem mentaliteten som råder mellan yrkesarbetarna och ledningen överbyggs, vilket kan ske genom att involvera och engagera yrkesarbetarna i avvikelsearbetet. Resterande riktlinjer som bör nyttjas i projektet för att öka rapporteringsgrad av avvikelser redogörs i slutsatsen. / The studied project suffers from a low degree of deviation reports and therefore wishes a new way to increase the reporting degree of deviations with help from new guidelines. A high degree of reporting deviations is a presumption to get an overview of the problems in the company or in its units of the company. A well functional reporting system and a well performed management of deviations will increase the quality of the company or of its products. The quality of the product can be increased by using an improvement in the company. By using an improvement in the company or in its unit’s chronical errors can be erased or reduced. To create a general overview of deviations and improvement an extensive literature study was performed about the chosen subjects. From the literature study, interview questions were made. These questions where later used to give answers to the main question. With the literature and the interviews as a basis the improvement in the examined project was found. The literature and the answers given from the interview were compared to find similarities and differences between them both. The similarities and differences were analyzed and compared. During the analysis it was concluded that the project has a large improvement potential in deviations handling. New guidelines where therefore determined that could lead to an increased reporting degree of deviations. One of the guidelines that were determined was that the management has a great influence when it comes to increase the deviation reports. The study revealed a we and them mentality between the skilled workers and the management in the project. To be able to increase the degree of deviation reports this mentality needs to be eliminated. To increase the reports several other guidelines were determined, which is presented in this report’s conclusion.

Produktionslogistik handlar om att utifrån planering, styrning och organisering se till att rätt information och rätt produkter är på rätt plats vid rätt tid. Detta är något som organisationer arbetar efter idag. Problematiken bakom att uppnå en effektiv produktion är produktionsstörningar, vilket innebär att det är något som skapar en avvikelse från hur företaget i förhand har planerat att produktionen ska genomföras. Under vår studietid har vi upptäckt att många företag har problem med att hantera produktionsstörningar på ett systematiskt sätt. Problematiken innefattar att organisationer löser sina problem för stunden eller skjuter upp på sina problem genom provosoriska lösningar. Detta innebär att företag inte hanterar störningar på ett systematiskt och långsiktigt sätt. Det finns stora mängder metoder för produktionsstyrning och hantering av störningar men trots det har många företag problem med att hantera produktionsstörningar systematiskt. Syftet med undersökningen är att skapa förståelse för hur tillverkningsföretag hanterar produktionsstörningar för att skapa förutsättningar till att fortsättningsvis kunna arbeta mer systematiskt med dom.   Studien byggde på intervjuer och observationer med tre industriella tillverkningsföretag av olika storlekar. Det företagen hade gemensamt var att samtliga hanterade produktionsstörningar genom förebyggande underhåll men också genom akuta underhåll när oförutsedda störningar uppstår. Samtliga företag dokumenterade störningar som uppstår, dock skiljde det sig mellan företag hur mycket de dokumenterade. Utöver förebyggande underhåll fanns det inga strategier för att hantera produktionsstörningar.   Vi identifierade följande faktorer som grund till varför företag har problem med att hantera produktionsstörningar systematiskt: brist på dokumentation, behovet av akuta underhåll, brist på uppföljning och mätning, kompetens saknas och prioritering. Dessutom var det tydligt att organisationer rättar sig till och anpassar sig efter produktionsstörningar, istället för att ifrågasätta varför de uppstår och identifiera orsaken till problemet för att på så sätt kunna säkerställa att den riktiga orsaken hanteras och att problemen hanteras systematiskt och långsiktigt.   Förutom ovanstående upptäckte vi också att det är tydligt att företag är medvetna om problemet och dess omfattning, vilket enligt oss skapar funderingar kring varför företag fortsätter att arbeta som de alltid har gjort och varför de inte försöker tänka nytt och förändra sitt beteende för att få bukt med problemen. Det är vår tolkning att företag vill finnas kvar och kunna konkurrera på marknaden, men trots det så fortsätter de arbeta i samma hjulspår som har satt dem i problemet från första början.

Bakgrund: Patientsäkerhetsarbete bedrivs inom hälso-och sjukvården för att minimera risker att skador, tillbud eller negativa händelser uppstår under tiden patienter erhåller vård. Det främsta målet inom hälso- och sjukvården är att lindra människors lidande, trots detta är det väl dokumenterat att vissa vårdsituationer leder till lidande, förvirring och otrygghet. Syfte: Denna studie syftar till att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av patientsäkerhetsarbete. Metod: Detta examensarbete utformas som en systematisk litteraturstudie med utgångspunkt i en beskrivande syntes. Resultat: I resultatet framkom två teman: Organisationens påverkan på sjuksköterskor samt Sjuksköterskors gemensamma ansvar. Utifrån dessa framkom även fyra subteman: Att möta hinder i sin vardag, Att sakna information, Att aktivt välja ett ansvarsfullt ledarskap samt Att kontinuerligt utveckla sin kompetens. Sjuksköterskor har ett professionellt ansvar, framför allt mot patienter. Kommunikation kan inte begränsas till att dela information inom teamet. Patientsäkerhetskulturen formas när chefer är hängivna till att skapa, forma och överföra denna kultur till organisationen. Slutsatser: Att behöva tampas med ogynnsamma arbetsförhållanden, stress, bristfälligt ledarskap och sin egen utveckling på daglig basis framkommer som utmattande. Positiva erfarenheter genomlyser de negativa genom att sjuksköterskor använder de brister och hinder de erfar i sin vardag för att utveckla sig själva, sin egen kompetens och sin egenmakt.

Bakgrund: Tidigare forskning visar områden där patientsäkerheten brister och socialstyrelsen för fram att sjukvården har redskap men det implementeras inte. Vårdskador minskar inte i önskad takt. Syfte: Beskriva sjuksköterskors erfarenheter av patientsäkerhetsarbete. Metod: Kvalitativ intervjustudie med sex sjuksköterskor. Semikonstruerad intervjuguide med öppna frågor. Kvalitativ innehållsanalys med manifest steg. Resultat: Fyra kategorier utformades av resultatet: Faktorer som påverkar patientsäkerheten, Avvikelsehantering, Vårdkultur och Patientsäkerhetskunskap. För många patienter och för hög arbetsbelastning påverkar patientsäkerheten negativt. Hierarkier påverkar omvårdnaden negativt. Patienten är inte alltid delaktig i sin vård. Avvikelser avslutas inte ordentligt. Vårdkulturen kan bli hård när det gäller förändringar och ny kunskap. Gehöret från chefer önskas vara större. Sjuksköterskor kan känna en stress över arbetsbelastningen och patientsäkerheten. Patientsäkerhetskunskapen behöver ökas. Slutsats: Det förebyggande arbetet behöver stärkas. Omvårdnadsperspektivet och den personcentrerade vården behöver stärkas från chefsnivå. Patientsäkerhetskunskapen behöver öka. Avvikelser utmynna i konkreta planer med ansvariga som implementerar förbättringsarbete. Hierarkier bör försvinna till förmån för gemensamt lärande i säkerhetskulturen. Chefer och organisationer behöver ansvara över patientsäkerheten och sjuksköterskor få förutsättningarna att bedriva en patientsäker omvårdnad.