The purpose of the report is to analyse how automatic identification technology affects traceability, and then analyse the effects of automatic identification technology on inventory management. This report is based on the research questions "How can barcodes and RFID affect inventory management?" and "What advantages and disadvantages can automatic identification technologies lead to in warehousing?". In order to answer the report's purpose and research questions, a case study was conducted. The company is a manufacturing company and is active in the chemical industry. The company is categorized as a large company located in western Sweden. Two challenges for the company are to reduce the number of incorrect deliveries and improve the inventory accuracy. These problems are due to the fact that activities in the company's warehouse are done manually. The consequence is reduced inventory efficiency and a risk for dissatisfied customers. During the 2017 fiscal year 45 non-conformances were registered, some of which derives from incorrect deliveries. Empirical data was collected through interviews, observations and internal documents. The case study consists of a process mapping in which the company's processes and activities have been mapped. To obtain a better basis for analysis, a literature study of earlier research was conducted in the field of traceability and automatic identification technologies. A summary of the literature study is found in the theoretical framework. The theoretical framework includes traceability, automatic identification and data capture (AIDC), barcodes and radio frequency identification (RFID).The results shows which activities in the process mapping that identification technologies can be applied to and what effects an application may lead to. It appears that the identification technologies have similar effects on inventory management as they both result in automated product identification and automated transfer of information. These effects in combination with an integration with the ERP-system can lead to increased inventory efficiency with fewer incorrect deliveries and improved inventory accuracy. The company is recommended to implement AIDC, however the study shows that further research needs to be carried out to investigate what kind of barcodes or RFID is most beneficial. / Rapportens syfte är att undersöka hur identifieringsteknik påverkar spårbarhet, för att därefter undersöka vilka effekter en tillämpning av identifieringsteknik kan leda till inom lagerhållning. Denna rapport utgår från frågeställningarna “Hur kan streckkoder och RFID påverka lagerhållning?” och “Vilka för- och nackdelar kan automatisk identifieringsteknik inom lagerhållning leda till?”.För att besvara rapportens syfte och frågeställning genomfördes en fallstudie. Fallföretaget är ett tillverkande företag och är verksamt inom kemiindustrin. Företaget kategoriseras som ett storföretag med säte i Västsverige. Två utmaningar för företaget är att minska antalet felaktiga leveranser och förbättra precisionen i lagersaldot. Dessa problem är en följd av att aktiviteter i företagets lagerhållning sker manuellt. Konsekvensen är en försämrad lagereffektivitet och risk för missnöjda kunder. Under verksamhetsåret 2017 registrerades 45 avvikelser, där en del av dessa kan härledas till felaktiga leveranser. Empiriskt material insamlades genom intervjuer, observationer och dokumentstudier. Fallstudien består av en processkartläggning där företagets processer och aktiviteter kartlagts. För att få ett bättre underlag för analys så genomfördes en litteraturstudie av tidigare forskning inom ämnesområdena spårbarhet och automatisk identifieringsteknik. En sammanställning av litteraturstudien återfinns i det teoretiska ramverket. Det teoretiska ramverket innefattar spårbarhet, automatisk identifierings- och datafångstteknik (AIDC), streckkoder och radiofrekvensidentifiering (RFID). Resultatet visar vilka aktiviteter i processkartläggningen där identifieringsteknik kan tillämpas samt vilka effekter en tillämpning kan medföra. Det framkommer att streckkoder och RFID har liknande effekter på lagerhållningen då de båda medför automatiserad produktidentifiering och automatiserad informationsöverföring. Om streckkoder eller RFID integreras med affärssystemet kan det medföra en högre lagereffektivitet med färre felaktiga leveranser och ett mer korrekt lagersaldo. Företaget rekommenderas att implementera en teknik för produktidentifiering. Däremot visar studien att fortsatt forskning behöver genomföras för att undersöka vilken typ av streckkoder eller RFID som är mest gynnsamt.

No description available.

<p>Den här uppsatsen handlar om mobbning på gymnasiet. Syftet med uppsatsen är att studera vilka faktorer som kan leda till mobbning för att förstå hur man kan förebygga mobbning. Vidare undersöks rektors, studie- och yrkesvägledares och lärares föreställningar om mobbning, faktorer som leder till mobbning och hur de arbetar för att förebygga mobbning. För att uppnå syftet genomfördes en kvalitativ undersökning i form av intervjuer med rektorer, studie- och yrkesvägledare och lärare på två gymnasieskolor i Stockholmsområdet. Resultatet av undersökningen visar sammanfattningsvis att det förekommer mobbning på gymnasiet, som exempelvis tyst mobbning. Tyst mobbning är den vanligaste typen av mobbning och den som är svårast att upptäcka. Faktorer som leder till mobbning är språksvårigheter, dålig kommunikation, dåligt hemförhållande, svordomar, kränkande ord, bristande respekt, främlingsfientlighet, intolerans, ett aggressivt beteende, yttre avvikelser, en stor konkurrens, maktposition och kulturellt kapital. Skolan som vi har undersökt arbetar med förebyggande åtgärder mot mobbning enligt Farstametoden, som innebär att arbetet sker diskret, snabbt, effektivt och att uppföljningssamtal sker i nära anslutning. Alla som arbetar på skolan skall aktivt motverka förtryck av och trakasserier mot individer och grupper. Skolan skall sträva efter att varje elev förstår andra kulturer och respekterar andra folk. Främlingsfientlighet och intolerans måste bemötas med kunskap och öppen diskussion.</p>

Den här uppsatsen handlar om mobbning på gymnasiet. Syftet med uppsatsen är att studera vilka faktorer som kan leda till mobbning för att förstå hur man kan förebygga mobbning. Vidare undersöks rektors, studie- och yrkesvägledares och lärares föreställningar om mobbning, faktorer som leder till mobbning och hur de arbetar för att förebygga mobbning. För att uppnå syftet genomfördes en kvalitativ undersökning i form av intervjuer med rektorer, studie- och yrkesvägledare och lärare på två gymnasieskolor i Stockholmsområdet. Resultatet av undersökningen visar sammanfattningsvis att det förekommer mobbning på gymnasiet, som exempelvis tyst mobbning. Tyst mobbning är den vanligaste typen av mobbning och den som är svårast att upptäcka. Faktorer som leder till mobbning är språksvårigheter, dålig kommunikation, dåligt hemförhållande, svordomar, kränkande ord, bristande respekt, främlingsfientlighet, intolerans, ett aggressivt beteende, yttre avvikelser, en stor konkurrens, maktposition och kulturellt kapital. Skolan som vi har undersökt arbetar med förebyggande åtgärder mot mobbning enligt Farstametoden, som innebär att arbetet sker diskret, snabbt, effektivt och att uppföljningssamtal sker i nära anslutning. Alla som arbetar på skolan skall aktivt motverka förtryck av och trakasserier mot individer och grupper. Skolan skall sträva efter att varje elev förstår andra kulturer och respekterar andra folk. Främlingsfientlighet och intolerans måste bemötas med kunskap och öppen diskussion.

Bakgrund I det närmaste alla organisationer strävar efter att använda sina resurser så effektivt som möjligt. Vad som dock inte diskuterats i någon större utsträckning är att den starkt kopplade komplexa organisationen inte klarar av att bemöta ens den minsta avvikelsen utan att ägna den direkt uppmärksamhet. Den övergripande frågan är därför Hur hanteras avvikelser i starkt kopplade projekt? Det teoretiska ramverket är först och främst projektlitteratur men ramverket vidgas sedermera till att omfatta praktikansatslitteratur samt Weicks (1976) ”Loosely coupled systems”. Metod Givet ansatsen faller det sig naturligt att göra en fallstudie med observationer som huvudsaklig metod. Utöver tolv veckors observationer förlitar jag mig på 57 intervjuer och mängder av dokument. En organisation, två projektgrupper och 118 avvikelser observerades totalt under perioden. De data som samlades in analyserades med hjälp av dataprogrammet Nvivo. Resultat Analysen är uppdelad i tre integrerade kapitel. Det första kapitlet diskuterar avvikelser som företeelse och definierar begreppet närmare. En avvikelse definieras som en händelse som kräver såväl identitet som handlingskraft. Det andra analyskapitlet analyserar praktiken närmare. Allt som allt observerades 29 praktiker vilka kunde grupperas i åtta praktikmönster. Praktikmönstren kunde sedermera inordnas i två distinkta löskopplingsmönster i en teoretiskt underbyggd och empiriskt styrkt figur. Figuren och följaktligen praktikmönstren beskriver hur avvikelsen görs löst kopplad. Det tredje analyskapitlet diskuterar fem mekanismer som följer av med de löst kopplade avvikelserna. Dessa fem mekanismer kan sedermera betonas och utnyttjas av projektledaren. Slutsatser Slutsatserna följer två spår. Det ena spåret fokuserar på projekt i allmänhet och projektledning i synnerhet. Slutsatsen som kan dras där är att det finns en inneboende osäkerhet i projekt som kan utnyttjas för att hantera avvikelser. Alla avvikelser har inte stora konsekvenser men de besitter vissa gemensamma egenskaper. Det andra spåret är ett bidrag till teorin om löst kopplade system. Länge har en processuell och praktikbaserad studie saknats. Genom att undersöka löskopplingsprocesser i ljuset av en praktikansats har jag visat hur löskopplingsprocesser ser ut.

Bakgrund Assisterad befruktning är en vanlig behandling för infertilitet, vilket innebär oförmågan att bli gravid. Vid assisterad befruktning övervakas embryoutvecklingen med hjälp av Time Lapse Imaging-teknologi i en EmbryoScope och implantationsförmågan bedöms. Tidigare forskning har identifierat nukleära avvikelser (NE) i tidig embryoutveckling som kan påverka graviditetsfrekvensen (Pregnancy Rate, PR) och frekvensen av levande födda barn (live birth rate, LBR). Idag beräknas NE till fyra fenotyper (NEP): binukleation, mikronukleation, multinukleation samt splittrad nukleation.   Syfte Syftet med denna retrospektiva registerstudie var att undersöka sambandet mellan NE under tidig embryoutveckling och PR, LBR samt missfall för att förbättra embryoselektionen vid Reproduktionsmedicinskt centrum (RMC) på Örebro universitetssjukhus (USÖ).   Resultat Resultatet visade att 37,5% av de återförda blastocysterna i studien hade NE, och att PR och LBR påverkades av vilken NEP embryot hade. Embryon med binukleäritet hade högre PR och LBR än embryon med övriga kärnstatusar. KIDScore D5 visade sig vara ett bra selektionsverktyg för blastocyster återförda dag 5, men närvaron/frånvaron av NE påverkade kopplingen mellan KIDScore D5 och graviditet/barn på ett oväntat sätt, beroende på NEP.   Slutsats Embryoselektionen vid RMC på USÖ kan förbättras genom att ta hänsyn till kärnstatusen i tidig embryoutveckling, men en större studiepopulation behövs för att bekräfta korrelationen mellan alla variabler. / Background Assisted reproduction is a common treatment for infertility, which is the inability to become pregnant. In assisted reproduction, the development of embryos is monitored using Time Lapse Imaging technology in an EmbryoScope, and the implantation potential is assessed. Previous research has identified nuclear errors (NE) in early embryonic development that can affect pregnancy rates (PR) and live birth rates (LBR). NE is currently divided into four phenotypes (NEP): binucleation, micronucleation, multinucleation, and fragmented nucleation.   Objective The purpose of this retrospective registry study was to investigate the correlation between NE in early embryonic development and PR, LBR, and miscarriage to improve embryo selection at the Reproductive Medicine Center (RMC) at Örebro University Hospital (USÖ).   Results The results showed that 37.5% of the returned blastocysts in the study had NE, and that PR and LBR were affected by the NEP of the embryo. Embryos with binucleation had higher PR and LBR than embryos with other nuclear statuses. KIDScore D5 was found to be a good selection tool for blastocysts returned on day 5, but the presence/absence of NE affected the correlation between KIDScore D5 and pregnancy/childbirth in an unexpected way, depending on the NEP.   Conclusion Embryo selection at RMC at USÖ can be improved by considering the nuclear status in early embryonic development, but a larger study population is needed to confirm the correlation between all variables.

Syftet med denna studie är att utreda hur ett stort byggföretag i norra Sverige hanterar eventuella fel som upptäcks på byggplatsen i produktionsskedet, och hur denna erfarenhetsåterföringsprocess kan effektiviseras. För att besvara studiens syfte ställdes följande frågeställningar upp:  Hur går en stor aktör i byggbranschen till väga när de upptäcker ett fel på byggplatsen som kräver en revidering av ritning/modell?  Hur kan en stor aktör i byggbranschen effektivisera sin erfarenhetsåterföringsprocess vid produktionsskedet för att förebygga att eventuella fel återkommer? Studien tar även upp tidigare forskning kring BIM, vad det är och hur det används, andra digitala hjälpmedel samt vad som innebär med erfarenhetsåterföring och ändrings-PM. Rapporten ger även en inblick i vad som menas med kvalitet och olika typer av kvalitetsarbete. För att besvara studiens frågeställningar och syfte så har en intervjustudie genomförts på ett stort byggföretag där samtliga respondenter har varit placerade på projekt som är geografiskt belägna i norra Sverige. I rapportens resultatdel presenteras en sammanställd version av intervjustudien som sedan diskuteras i studiens diskussionskapitel. Resultatet visar att företagets arbete med erfarenhetsåterföring kan förbättras samt att arbetsprocessen inte ser likadan ut på samtliga byggarbetsplatser. I rapportens diskussionsdel presenteras ett flertal förslag på åtgärder och förbättringar som kan nyttjas av företaget för att effektivisera sin erfarenhetsåterföringsprocess samt för att motverka att specifika fel återkommer. Ett utdrag av de lösningar som presenteras är att företaget kan arbeta mer med ständiga förbättringar, vara mer noggranna med uppföljningsmöten och slutmöten, tillämpa mer kontakt mellan projektansvariga samt utföra ett mer grundligt arbete med 3D-modellen. / The purpose of this study is to investigate how a big construction company in the north region of Sweden manage possible errors that occurs during the production, and how the process of experience transfer can improve. To answer the purpose of this study, the following research questions was asked:  How does a large perator in the construction sector, located in the north region of Sweden, act when an error is discovered and requires a revision of blueprint/model?  How can a large perator in the construction sector, located in the north region of Sweden, increase their experience transfer during the production to prevent recurring errors? The study also includes previous research regarding BIM, what it is and how it is used, other digital assistive technologies and what experience transfer and modification-PM means. The report also consists of an explanation of quality and different quality methods. To answer the studies research questions and purpose, an interview survey has been carried out on a big construction company where all of responders have been in projects in the specific region. In the result, a summary of the interview study is presented and discussed in the analyze and discussion part. The work with experience transfer in the company can be improved according to the result, it also shows that standard processes can be different between various workplaces. In the discussion part, a few possible actions and improvements are presented to help the company with transfer of experience and reoccurring errors. Long-term improvement work, more focus on follow-up meetings and final meetings, better contact between project managers and more thorough work on the 3D-model are a couple of suggestions from the writers.

Anomaly detection has been one of the most important applications of datamining, widely applied in industries like financial, medical,telecommunication, even manufacturing. In many scenarios, data are in theform of streaming in a large amount, so it is preferred to analyze the datawithout storing all of them. In other words, the key is to improve the spaceefficiency of algorithms, for example, by extracting the statistical summary ofthe data. In this thesis, we study the PRAAG algorithm, a collective anomalydetection algorithm based on quantile feature of the data, so the spaceefficiency essentially depends on that of quantile algorithm.Firstly, the master thesis investigates quantile summary algorithms thatprovides quantile information of a dataset without storing all the data point.Then, we implement the selected algorithms and run experiments to test theperformance. Finally, the report focuses on experimenting on PRAAG tounderstand how the parameters affect the performance and compare it withother anomaly detection algorithms.In conclusion, GK algorithm provides a more space efficient way to estimatequantiles than simply storing all data points. Also, PRAAG is effective in termsof True Prediction Rate (TPR) and False Prediction Rate (FPR), comparingwith a baseline algorithm CUSUM. In addition, there are many possibleimprovements to be investigated, such as parallelizing the algorithm. / Att upptäcka avvikelser har varit en av de viktigaste tillämpningarna avdatautvinning (data mining). Det används stor utsträckning i branscher somfinans, medicin, telekommunikation, och även tillverkning. I många fallströmmas stora mängder data och då är det mest effektivt att analysera utanatt lagra data. Med andra ord är nyckeln att förbättra algoritmernasutrymmeseffektivitet till exempel genom att extraheraden statistiskasammanfattning avdatat. PRAAGär en kollektiv algoritm för att upptäckaavvikelser. Den ärbaserad på kvantilenegenskapernai datat, såutrymmeseffektiviteten beror i huvudsak på egenskapernahoskvantilalgoritmen.Examensarbetet undersöker kvantilsammanfattande algoritmer som gerkvantilinformationen av ett dataset utan att spara alla datapunkter. Vikommer fram till att GKalgoritmenuppfyllervåra krav. Sedan implementerarvialgoritmerna och genomför experiment för att testa prestandan. Slutligenfokuserar rapporten påexperiment på PRAAG för att förstå hur parametrarnapåverkar prestandan. Vi jämför även mot andra algoritmer för att upptäckaavvikelser.Sammanfattningsvis ger GK ett mer utrymmeseffektiv sätt att uppskattakvantiler än att lagra alla datapunkter. Dessutom är PRAAG, jämfört med enstandardalgoritm (CUSUM), effektiv när det gäller True Prediction Rate (TPR)och False Prediction Rate (FPR). Det finns fortfarande flertalet möjligaförbättringar som ska undersökas, t.ex. parallelisering av algoritmen.

<p>Examen i vårdadministration, YH-utbildning: 20 Yh-poäng</p>

Bakgrund: Globalt inom hälso- och sjukvården skadas årligen tusentals patienter, somliga med dödligt utfall. Majoriteten av dessa skador sker inom den perioperativa vården där operationssjuksköterskan har ett ansvar att minimera risken för att en vårdskada ska uppkomma. En viktig del inom patientsäkerhets- och förbättringsarbetet är avvikelserapportering och detta är således ett viktigt ämne för vidare forskning. Syfte: Studiens syfte var att kartlägga inrapporterade avvikelser inom operationssjukvård samt att undersöka eventuellt samband mellan tidpunkt och avvikelseområde. Metod: Kvantitativ retrospektiv registerstudie. Studien innefattar Centraloperation i Skellefteå och Umeå universitetssjukhus samtliga operationsavdelningar. Avvikelserna samlades in via databasen Platina och materialet behandlades med hjälp av SPSS Statistics version 23. Resultat: Resultatet visade på en signifikant skillnad (p=,000) mellan för- och eftermiddag där förmiddag var vanligast förekommande tidsintervall för inrapportering av avvikelser. De tre vanligaste avvikelseområdena representerades av: Vård och rehabilitering, kommunikation och medicinsk teknik-produkt. Av de totalt 1621 inrapporterade avvikelserna så visade inte resultatet på något signifikant samband mellan tidsintervall och avvikelseområde. Ortopedoperation i Umeå var den klinik där de flesta avvikelser var inrapporterade samt den mest avvikelsefrekventa dagen var onsdag. Slutsats: En signifikant skillnad förelåg mellan antalet inrapporterade avvikelser under för- och eftermiddagar, med förmiddagar som mest frekvent. Inget signifikant samband kunde påvisas mellan tidsintervall och avvikelseområde, dock belyser båda resultaten trender i verksamheten som ur ett patientsäkerhetsperspektiv är av värde för vidare forskning. / Background: Globally within the health care system thousands of patients get injured annually, some with a deadly outcome. The majority of these injuries occur in the perioperative care, where the theatre nurse plays an important role in patient safety. An important part within patient safety and work enhancement is adverse event (AE) reporting and therefore makes it an important topic for further research. Objective: The aim of the study was to map reported AE’s in surgical care and to examine possible correlations between time and AE area. Method: Quantitative retrospective registry study. The study includes Central Operation in Skellefteå and Umeå University Hospital’s all surgical departments. The AE’s were collected through the database Platina and the material was processed with the help of SPSS Statistics version 23. Findings: The results showed a significant difference (p=,000) between morning and afternoon where morning was the most frequent. The three most common areas of AE's were represented by: Care and rehabilitation, communications and medical technology-product. Out of the total 1621 reported AE's the result showed no significant correlation between time interval and AE area. Orthopaedic surgery in Umeå was the clinic were the most AE’s was reported and the most AE frequent day was Wednesday. Conclusion: A significant difference between the numbers of reported AE's during mornings and afternoons was present, with mornings being the most frequent. No significant correlation could be found between the time interval and the AE area, both results however highlight trends in the business which from a patient safety perspective is of valuable for further research.