Studiens syfte var att ta del av förskollärares erfarenheter och vinna kunskap om att möjliggöra delaktighet och inflytande för barn i språklig sårbarhet med fokus främst på de äldre barnen i förskolan (3–6 år). Denna kvalitativa studie bygger på intervjuer med fem förskollärare, alla med erfarenhet av att arbeta med barn i språklig sårbarhet. Studien är genomförd i norra Sverige. Den teoretiska utgångspunkten för denna studie är ett sociokulturellt perspektiv där begrepp som proximala utvecklingszonen, mediering och artefakter är centrala begrepp. Resultatet visar att uppdraget med delaktighet och inflytande inte är helt lätt att redovisa där samtliga förskollärare påvisar en osäkerhet. Delaktighet beskrivs främst som att barnen får utöva delaktighet genom att vara delaktiga i vardagsaktiviteter som bland annat att torka stolar och bord efter en måltid. Inflytande ges barnen genom att de kan påverka vad de vill ha för grönsaker på tallriken, vilken bok som ska läsas, vilket innehåll i projektarbete eller temaarbete barnen är nyfikna på. Resultatet påvisar att för att barn i språklig sårbarhet ska kunna utöva delaktighet och inflytande används alternativt och kompletterande kommunikationsredskap som bland annat TAKK och GAKK. Förskolläraren måste vara öppen för barns kroppsspråk och göra tolkningar av vad barnen förmedlar.

Mitt syfte med denna uppsats är att i form av intervjuer undersöka pedagogers uppfattningar om de möjligheter som ges, och de begränsningar som finns, i förskolans fysiska ateljémiljö, den konkreta plats där barns bildskapande sker och genomförs, oberoende av om det är ett speciellt rum i form av en ateljé eller om det är ett hörn i matrummet. Studiens syfte har utvecklats vidare till att försöka få förståelse om pedagogers uppfattningar om barns rätt till inflytande i den fysiska ateljémiljön. Med syfte att genomföra en kvalitativ intervjustudie så samlas data in med hjälp av semistrukturerade intervjuer av sju stycken pedagoger, en pedagog i taget, från fyra olika förskolor. Jag har upplevt min studie som intressant och ständigt aktuell eftersom forskningsobjektet som jag undersökt har varit den fysiska ateljémiljön, ur ett demokratiperspektiv. Resultatet har visat att yngre barns inflytande är ganska begränsat i jämförelse med de äldre barnens möjligheter till inflytande, när det gäller den fysiska ateljémiljön. Resultatet visar också att pedagogers uppfattningar om de möjligheter som ges, och de begränsningar som finns, i förskolans fysiska ateljémiljö, beror på sorteringen av barn och i klassificeringen av det material som erbjuds i den fysiska ateljémiljön. Därför kommer maktaspekten att belysas i studien. I slutet av studien så diskuteras resultatet mot vad teoretiker och forskare säger, för att skapa goda förutsättningar för ett demokratiskt förhållningssätt i frågan om barns inflytande i utformandet av den fysiska ateljémiljön. Jag har dessutom testat Basil Bernsteins teori som ofta använder sig av rumsliga beskrivningar för att definiera olika begrepp kring kontroll och makt. / <p>Betygsdatum 2018-01-05 Ladok.</p>

Denna studie handlar om förskollärares syn på barns inflytande i förskolans verksamhet utifrån ett didaktiskt perspektiv. Hur de resonerar kring barns inflytande både som en rättighetsfråga och som en del i demokratiuppdraget. Syftet med studien är att erbjuda kunskap och få en förståelse om hur barns inflytande möjliggörs av förskollärarna på förskolan. Frågeställningarna är följande: Vilket utbildningsinnehåll beskriver förskollärarna att barn har inflytande över? Hur anser förskollärna att barns inflytande möjliggörs och hindras av deras arbetssätt? Varför anser förskollärarna att barn ska ha inflytande i förskolans verksamhet? I denna studie används kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer av fyra förskollärare. Studien visar att förskollärarna använder sig av flera olika didaktiska principer för att möjliggöra barns inflytande. Förskollärarna lägger stor vikt på relationen och interaktionen med barnen. Framförallt allt att de är lyhörda och tar reda på vad barnen är intresserade av och utgår sedan därifrån för att forma den pedagogiska verksamheten och utbildningsinnehållet. Förskollärarna prioriterar att ge tid och utrymme för den fria leken eftersom de anser att det är i leken som barn har störst möjlighet till inflytande. En didaktisk princip de använder sig av är att dela barngruppen för att möjliggöra mer lekutrymme. Studien visar att arbetet med barns inflytande är komplext, vilket innebär att inflytandet mer sker i de gemensamma angelägenheterna snarare än i barns personliga angelägenheter. Det är svårt att tillgodose varje barns inflytande vilket innebär att det enskilda barnets intresse ibland måste stå tillbaka för gruppens intresse.

Syftet med denna studie var att ta reda på fritidspedagogers upplevelser om barnen hade inflytande på fritidshemmen samt hur pedagogerna förstärker barnens möjlighet till inflytande i verksamheten. Metoden som valdes var kvalitativa intervjuer då det ansågs mest lämplig för denna studie som handlar om att intervjua fritidspedagoger. Resultatet visade att de 6 fritidspedagogerna som deltog i studien hade olika syn på i vilken mån barnen hade inflytande på fritidshemmet och i vilka demokratiska aspekter fritidspedagogerna arbetade med att införa inflytande. Resultatet har sedan analyserats med hjälp utav Maria Ursberg (1996) tre interaktionsstilar. Fritidspedagogerna som deltog i studien var från både Värmlands län samt Stockholms län. Slutsatsen som kan dras är att elevinflytande bör förstärkas ytterligare på fritidshemmet.

Denna studie syftar till att undersöka förskollärares perspektiv på barns inflytande, vilka begränsningar de ser för barns inflytande samt orsaker till dessa. Studien grundar sig på intervjuer som har kodats och kategoriserats för att besvara frågeställningarna. Tidigare studier har fokuserat på orsaker till begränsningar och till skillnad från det beskriver denna studie såväl orsakerna till begränsningarna som exempel på hur och när barnen begränsas. Barnen begränsas i sina valmöjligheter och tillgänglighet av material, sociala relationer och i miljön, där informanterna uttrycker att barnen begränsas på grund av personalbrist, rutiner, säkerhet och förhållningssätt. Dessa perspektiv och orsaker är inte skilda från varandra, de hänger ihop. Således kan tillgängligt material begränsa och ge barnen inflytande inom såväl sociala relationer som i tillgänglig miljö, och tvärtom. Den främsta orsaken till varför barnen såväl får inflytande som att de begränsas är pedagogernas eget förhållningssätt, vilket både tidigare studier och denna bekräftar.

The purpose of the study is to investigate how preschool teachers structure different routine situations in the preschool activities and how the preschool teachers in turn respond to children who in different ways resist these structures and situations.   The study has been conducted based on an ethnological research method. Through observations and open interview questions, preschool teachers and children have given examples of how these phenomena can be seen in daily structured pre-school activities.   The analysis, based on a relational perspective and Foucault’s theory on power, shows that preschool teachers often looks at the children's resistance as a problem and issue anchored to the child in question and not as a response to the teacher’s actions of power and other factors, which opened for further questions about children's ability to influence in preschool.

Syftet med studien är att undersöka hur 18 barn ser på inflytande ur deras perspektiv i förskolan. I studien används en kvalitativ undersökningsmetod med semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar att barnen relaterar sitt inflytande som mest i den fria leken. Barnen i studien verkar förvänta sig att pedagogerna ska lyssna mer, se från deras perspektiv och vara närvarande. Slutsatsen visar, genom barns uppfattningar, att pedagogers förhållningssätt är viktig för barns möjligheter till inflytande.

Studiens syfte var att belysa om och hur förskollärare arbetar med barns inflytande i förskolan. Webbaserade enkäter användes som metod för att samla in det datamaterial som sedan analyserades kvalitativt. Det framkom att förskollärarna som medverkade i undersökningen visar stort engagemang för att arbeta med barns inflytande och göra dem delaktiga i verksamhetens utformning. Förskollärarna beskrev olika strategier som exempel på tillvägagångssätt de använder i arbetet med barns inflytande. Empirin lyfter förskollärarnas förhållningssätt till sin maktposition som en avgörande faktor för hur mycket inflytande och påverkan barnen får i verksamheten. Med hjälp av ett relationellt perspektiv och relevant litteratur bearbetades empirin i en textanalys. Slutsatsen av vår studie är att genom kontinuerliga diskussioner och medvetenhet hos förskollärarna finns det goda möjligheter till vidareutveckling för barns inflytande inom förskolan.

Studien handlar om barns möjligheter till inflytande i förskolans pedagogiska dokumentation. I Läroplan för förskolan (Lpfö 98, rev. 2016) poängteras det att barn har rätt att påverkaverksamhetens utformning och planering genom deras inflytande. Under den verksamhetsförlagda utbildningen har vi lagt märke till att pedagogerna känner stress och oro över att dokumentera. Syftet med studien är att undersöka hur pedagoger definierar pedagogisk dokumentation, samt deras tankar och förhållningssätt till barns inflytande i den pedagogiska dokumentationen och på vilket sätt pedagogisk dokumentation stödjer barns lärande. Vi har valt att endast inrikta oss på begreppet inflytande och inte delaktighet, då vi anser att det finns skillnader mellan begreppen. Inflytande handlar mer om barns möjlighetertill att påverka verksamhetens utformning och planering, medan delaktighet kan ses som att barn får vara delaktig i något förutbestämt (SAOL 2015). Barns inflytande i den pedagogiskadokumentationen kan beskrivas genom att de får vara med och reflektera över det insamladedokumentationsmaterialet. För att i nästa steg diskutera med pedagoger om vad de vill göra i verksamheten (Dahlberg, Moss, Pence 2009; Lenz Taguchi 2013). I studien har vi gjort valet att använda oss av en kvalitativ metod med intervju som ansats, som stöd har vi använt oss av ljudinspelning. Sammanlagt har tre förskollärare och tvåbarnskötare på två olika förskolor blivit intervjuade. Resultatet i studien visar att pedagogisk dokumentation används kontinuerligt i verksamheten men det finns osäkerhet kring skillnaden mellan dokumentation och pedagogiskdokumentation. Det framkom även en viss tvekan till hur man kan ge barn inflytande och begreppet blandas ofta ihop med delaktighet. Däremot belyser respondenterna att de gärna vill ge barn mer utrymme och inflytande i den pedagogiska dokumentationen, för att det i sin tur ska gynna barns lärande.

I undersökningen lyfts förskollärarnas arbete med att ta tillvara på barns intresse i förskolansutemiljö. Vikten av förskollärarens roll vid barns intresse i förskolans utemiljö har en storbetydelse för barns lärande. Utformningen av miljön på förskolans gård har därför storbetydelse för barns utveckling. Undersökningens syfte är att ta reda på hur förskollärare förhåller sig till förskolans utemiljö. En kvalitativ metod har använts i undersökningen, där sex förskollärare har intervjuats. Vi har utgått från undersökningens två frågeställningar när vi skapat intervjufrågorna. Dessa tvåfrågeställningar är: Hur uppfattar förskollärare förskolans utemiljö? Hur framställerförskollärare arbetet med att ta tillvara på barns intresse i förskolans utemiljö. Intervjufrågorna är skapade för att få reda på hur förskollärarna ser på sitt arbete med barns intresse i förskolans utemiljö samt vad en bra utemiljö innebär för förskollärarna. Vidintervjuerna samt insamling av materialet har hänsyn tagits till de fyra etiska principerna. Under bearbetning av det insamlade materialet har kategorier använts för att få framresultatet. I resultatet beskrivs förskollärarnas uppfattningar om hur utemiljön på förskolan bör vara utformad utifrån barns olika behov. Vidare beskrivs förskollärarnas roll i hur de tar tillvara på barns intresse och inflytande i förskolans utemiljö. Detta genom att vara delaktiga samt att bidra med material så att barnens lek kan fortsätta. Sammanfattningsvis framkommer det att barns intresse i förskolans utemiljö är en viktig del i barns lärande.