Syftet med arbetet var att utifrån ett styrningsperspektiv undersöka hur normer, delaktighet, omsorg, barnsyn och förhållningssätt kommer till uttryck under måltiderna. Det som blev betydelsefullt att undersöka var hur förskollärarna såg på delaktighet och normer samt i vilka val barnen gavs möjlighet till delaktighet. Denna studie är gjord utifrån en kvalitativ metod där vi kombinerat observationer och intervjuer med tre verksamma förskollärare. Resultatet visade att förskollärarna såg måltiden som en social situation där barnen skulle ges möjlighet till återhämtning. Barnen förväntades även vara aktiva under måltiden, detta skulle enligt förskollärarna ske genom att barnen själva skulle ta upp mat och kunna föra lugna samtal. De flesta val som barnen gjorde styrdes dock av förskollärarna, genom verbal och kroppslig tillrättavisning. Det visade sig även att den barnsyn som förskollärarna har påverkade hur barnen bemöttes, vilka normer barnen förväntades utveckla och vilken möjlighet som gavs till delaktighet. Under hela måltiden blev det dock tydligt att det var förskollärarna som styr utifrån vad de ansåg vara det bästa för respektive barn.

Andersson Therese och Carlsson Jessica (2007). Samspel i leken. En undersökning om hur små barn samspelar i leken. Malmö högskola: lärarutbildningen.Syftet med det här examensarbetet är att få en djupare förståelse av samspelet i leken och se hur kognitiva och språkliga kompetenser och utveckling kommer till uttryck hos de små barnen. Uppsatsens frågor är:- Vad händer i samspelet mellan barnen när de leker och hur kommer detta till uttryck kognitivt och språkligt?- Hur ser några pedagoger på samspel, lek och hur barnen använder sina kognitiva och språkliga kompetenser i just samspelet i leken?- Vad säger pedagogernas beskrivningar om syn på barn och mer specifikt barns samspel?I denna studie har det gjorts observationer av flera barn och interjuver med fyra pedagoger, från två olika förskolor. Den teoretiska utgångspunkten har varit de tre relaterandedomänerna, kärnsjälvet, intersubjektivtsjälv och det verbala självet från psykoanalytiker och utvecklingspsykologen Daniel Stern och begrepp om samspel från psykologen Elin Michelsens tidigare forskning. Utifrån studiens frågeställningar visar resultatet att•De små barnen visade att när de samspelar så använder de framförallt sina kognitiva förmågor. Dessa kognitiva förmågor är, att kunna dela en gemensam uppmärksamhet, möjligt att dela ett känslotillstånd eller affektioner med en eller flera kamrater. Mycket av deras tankar mynnar ut i kroppsliga handlingar dvs. kroppsspråk. Men deras verbala/språkliga förmåga används mindre, dels för de små barnen sällan eller aldrig använde sig av ord i de olika samspelen. •Enligt pedagogerna är samspelet viktig för barnets sociala utveckling och det är i samspelet som barnen lär sig hur de ska hantera sociala situationer senare i livet. Pedagogerna tar upp viktiga förmågor som att fungera i grupp, kommunicera, samarbeta, strukturera och lägga upp strategier. Dessa kognitiva och språkliga kompetenser har barnen mer eller mindre. Pedagogerna ser barnen som kompetenta och att de har otroliga förmågor som vuxna måste lära sig att se och lyfta fram, både för sin egen skull som pedagog men också för barnets metakognition.

Vårt syfte med denna studie har varit att undersöka samlingens funktion och i vilket syfte samlingen förekommer i förskolan. Vi utförde sex intervjuer med tre förskollärare som arbetar på samma förskola. Som komplement till intervjuerna observerade vi deras samlingar för att sedan analysera deras erfarenheter av samlingens form och innehåll. Vi valde att tolka vårt insamlade material utifrån ett socialkonstruktionistiskt perspektiv, som framhäver en syn på barn, kunskap och lärande som är lämpligt för studiens ämne.Vår tolkning av vår insamlade empiri visade resultat på att förskollärarnas utbildning, yrkeserfarenheter, intressen och förskollärarnas syn på barn, kunskap och lärande formar deras konstruktioner av samlingen. En av de medverkande förskollärares arbetssätt skiljer sig från de två resterande respondenterna då förskolläraren arbetar utifrån, vår tolkning, ett socialkonstruktionistiskt perspektiv och väljer att verka som en medkonstruktör av barns kunskap och identitetsutveckling. De två övriga förskollärarna arbetar utifrån andra teoretiska utgångspunkter och utför istället planerade samlingar med traditionella inslag och anpassar innehållet efter barnens utvecklingsnivå.

Arbetet handlar om förskollärarens roll i den förändrade verksamheten med utgångspunkt i aktiviteten samling. Genom intervjuer och observationer har vi försökt närma oss våra frågeställningar kring ämnet. Syftet var att undersöka om det skett en förändring i aktiviteten samling, finns det en förändring och vad kan den i så fall bero på. Syftet var också att undersöka i vilken mån samlingen speglar förskollärarens förändrade yrkesroll i strävan efter att bli en profession. Resultatet visar att det ser olika ut på de olika förskolorna där undersökningen gjordes. Pedagogerna uttrycker att de vill ge barnen mer inflytande i aktiviteterna samling. På de två förskolorna där undersökningen gjorts använder sig pedagogerna av olika benämningar när de talar kring aktiviteterna samling. Innehållet i dessa aktiviteter ser också olika ut beroende på vilken benämning förskollärarna väljer att använda sig av. Det har skett en viss utveckling i verksamheten som lett till en förändrad barnsyn vilket resulterar i att förskollärarnas yrkesroll har förändrats. Förändringen beror till stor del på vilken utbildning förskollärarna innehar. En annan förändring som blir tydlig i undersökningen är införandet av läroplanen i förskolan och dess revidering. Revideringen har bidragit till att höja förskollärarens yrkesstatus men det innebär också att kraven på de ansvariga förskollärarna har höjts. I takt med utvecklingen av dagens digitala samhälle uttrycker en del av de äldre förskollärarna att de tvivlar på sin egen kompetens i jämförelse med nyutexaminerade förskollärare.

Lundborg, Heléne & Persson, Anna (2013) Man får inte bestämma allt – en studie av pedagogers och barns uppfattning om inflytande.Malmö: Lärarutbildningen Malmö HögskolaVårt syfte med denna studie är att undersöka hur arbetet med barnens inflytande i förskolan uppfattas av pedagoger och barn. I Läroplanen för förskolan (Lpfö 98/10) står det att pedagogerna skall arbeta med barns delaktighet och inflytande men enligt forskning i ämnet finner många det svårt att särskilja begreppen och vad de står för (Pramling Samuelsson & Sommer 2011; Arnér 2012; Tullgren 2003; Westlund 2011 m.fl.). Vi har utgått från frågeställningarna: Hur uppfattar pedagoger begreppen inflytande och delaktighet? Hur ser pedagoger på arbetet med barns inflytande i den dagliga verksamheten? Vad upplever barnen att de har inflytande över på förskolan? Som metod för att få svar på dessa frågor har vi använt oss av kvalitativa intervjuer. Sammanlagt har åtta pedagoger och femton barn intervjuats. Vi har valt att inrikta vår studie på barns inflytande som vi menar är något annat än delaktighet. Resultatet visar att personalen har en vilja att ge barnen inflytande men att de stöter på många hinder på vägen. Det verkar också vara en svår balansgång att ta sitt ansvar som vuxen men att ändå ge barnen frihet att bestämma. Barnen i sin tur upplever sig ha ett visst inflytande men inte alltid över saker som är viktiga för dem.

Denna uppsats är ett examensarbete baserat på enkätundersökning om hur föräldrar till barn i förskoleåldern uppfattar kvaliteten i den förskolan deras egen/egna barn befinner sig i. Genom att uppmärksamma hur konstruktioner av kvalitet framträder i föräldrars beskrivning kan även deras barnsyn utläsas. Vad är viktigt för föräldrarna? Att ta reda på detta kan en slutsats dras kring hur föräldrarna ser på sina barn.Studien har en socialkonstruktivismanalytisk ansats som utgör både teori och metod. Studien bygger på Wennerberg & Nilsson (2001) socialkonstruktivism teorin som påpekar att språket som vi använder oss av är socialt konstruerade. Uppsatsen är både kvantitativ och kvalitativ i den meningen att frågor i enkäten består både av slutna och öppna frågor. Det empiriska materialet i uppsatsen bygger på 42 enkäter från föräldrarna i pappersform och online form. Vid sammanställningen av svaren går det att se hur föräldrarna uttrycker olika åsikter kring vad som utgör och påverka förskolans kvalitet. Fyra faktorer framträder mest bland de tillfrågade kring vad de upplever som viktigast. •Barngruppsstorlek•Barns välmående•Lärande•Lämpliga egenskaper hos personalen såsom utbildning, engagemang och närvarande. Jämförelsevis visade det sig i analysdelen att betoningen för lärande är mer framträdande än för omsorg. Olika barnsyn kan urskiljas ur föräldrarnas svar. Barn som varande, barn som projekt, barn som en medmänniska och barn som både är skört eller stark.

Vi har valt att genomföra en undersökning vid namn: Miljöns förutsättningar för barns lärande. Vi såg ett intresse för att göra detta eftersom vi såg en stor brist på forskning kring ämnet. De få böcker som fanns beskrev ofta en av verksamheterna och inte en jämförelse mellan de två. I denna undersökning har vi därför med hjälp av kvalitativa intervjuer och observationer jämfört miljöerna hos två dagbarnvårdare och två förskolor. Resultatet av dessa intervjuer och observationer har sedan analyserats och diskuterats för att komma fram till ett resultat. Syftet med undersökningen var att undersöka vilka förutsättningar för barns lärande som ges inom den fysiska miljön hos pedagogisk omsorg samt förskolverksamhet. Och vi har därför valt frågeställningarna: Hur ser den fysiska miljö som barnen vistas i inom pedagogisk omsorg samt förskoleverksamheten ut? Hur samtalar dagbarnvårdare respektive förskollärare om den fysiska miljön? Vilka skillnader och likheter finns mellan dagbarnvårdares och förskollärares olika verksamheter? Slutsatser: Pedagogen påverkar mycket, yrkesutbildning spelar roll samt individen och miljön påverkar varandra.

Barnsynen och barnlitteraturen har förändrats över tid. Idag ses barn som kompetenta. Men hur framställs barn i barnlitteratur under de senaste årtiondena? Syftet med denna uppsats är att jämföra och analysera tolv bilderböcker utifrån barnsyn, språk och lärande, inom en tidsperiod från 80-talet och fram till idag. Metoden som användes var den hermeneutiska metoden, vilket innebär att vi analyserat böckerna om och om igen med ett nytt synsätt och nya infallsvinklar och tankar för varje gång. Alla barn är kompetenta redan från födseln. Omgivningens barnsyn spelar däremot stor roll för barnens utveckling till att våga tro på sig själva och för deras inlärning. Teoretiska utgångspunkter var Sterns och Vygotskijs teorier om det kompetenta barnet. Dessa teorier handlar om att stärka och utveckla barns självkänsla och därför kommer dessa teorier ligga till grund för denna studie. Studien visar att barnsynen utifrån det kompetenta barnet genomsyrat böckerna ända från 80-talet och fram till idag med undantag för ett par böcker som förmedlat en mer auktoritär barnsyn.

Arbetet handlar om ett tidsbundet fenomen som uppkommer på förskolan mellan vuxenstyrda aktiviteter och rutiner. Vi har valt att kalla detta fenomen för ”mellanrum”. Vi har försökt synliggöra vad barnen gör i mellanrummen genom att närma oss barnens perspektiv. Barn tycks få inflytande över sina liv i mellanrummen, inflytandet begränsas dock av förskolans strukturella utformning, det vill säga schemats styrning av verksamhetens tid. Förskoleschemat styr och kontrollerar barnens möjlighet att utveckla och fördjupa de processer som startar i mellanrummen. Det strukturella perspektivet har använts som teoretisk filter för få syn på vilka faktorer som ligger bakom mellanrummets ramar. Medan aktörsperspektivet synliggör och lyfter barnens olika handlingsmönster.Vår analys av mellanrum visar bristen på närvarande vuxna som engagerar sig i barnens görande. Vuxnas närvaro i mellanrummen är oftast av tillrättavisande karaktär. I vår studie upplever vi att barn under den icke-planerade förskoleverksamheten i stor utsträckning blir utelämnade till den enskilda pedagogens barnsyn.Nyckelord; Mellanrum, barns perspektiv, tid, styrning, inflytande, barnsyn

Styrdokumenten för förskolan uttrycker att förskolans verksamhet ska innebära trygghet, social gemenskap, omsorg och lust att lära. Det är fritt för varje arbetslag att tolka hur detta arbete ska se ut. Syftet med denna studie är att undersöka förskollärares syn på arbetet med relationsskapande i förskolan. Den teoretiska utgångspunkten för den här studien är pedagogiska relationer. Studien är baserad på kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer med förskollärare. Resultatet visar att förskollärare har olika kunskaper om och perspektiv på relationsskapande processer. De där punkter förskollärarnas uppfattningar skiljde sig mest var bär det gäller vad som utmärker trygga barn och hur inskolningar bör hanteras.