Syftet med denna studie är att undersöka hur leken realiseras i förskolan samt hur denna realisering påverkas av olika faktorer, för att förstå om och hur leken kan vara i fara i den svenska förskolan. Det är en kvalitativ studie som utgår från läroplans- och ramfaktorteori. Några centrala begrepp som ramar och barnsyn används för att kunna analysera vårt resultat. Metoden som vi har använt oss av är semistrukturerade intervjuer med ungefär tjugo frågor som vi har ställt till 8 förskollärare. Materialet har bearbetats genom en tematisk analys. Resultaten visar att förskollärares syn, tankar och åsikter riktar sig mest mot lekens instrumentella värde och mindre mot lekens egenvärde, och att arbetssättet kring lek påverkas av både implicita och explicita faktorer. Slutsatsen är att förskolläraren är den som avgör hur leken ser ut i praktiken och att deras omedvetenhet kring lekens egenvärde kan leda till att leken i förskolan kan vara i fara.

No description available.

The purpose of the study is to examine how pedagogues practice their authority over children in conflict situations at preschools. How are children treated based solely on them being children? And how do preschool teachers validate children’s experiences of conflicts? To get answers I proceeded by using a qualitative data collection method and a hermeneutical analysis. I collected the material for the study by observing and interviewing pedagogues to both get an idea of ​​how they act in practice and how they reason about conflict situations in the preschool. The essay is based on a childhood sociological theoretical perspective that recognizes the importance of social and cultural context. The study’s results show that pedagogues practice their authority over children in conflict situations, but that it is done in different ways. How they practice authority, treat and validate children’s experiences depend on the pedagogues’ child perspective. Even though all the pedagogues in the study want what’s best for the children, the various conflict situations have completely different outcomes, since the pedagogues interpret children and their actions in very different ways, resulting in different responses and attitudes towards the children. The consequences of these different ways to respond need to be questioned and reflected upon. It’s time that the way pedagogues practice their authority and the way they see children is brought up for discussions within the world of preschool education.

The purpose of this study is to examine, analyse and compare to what extent the preschool teachers' child perspective influences their attitude towards different forms of circle time. More specifically, our aim is, firstly to examine how preschool teachers see children's possibilities for influence and participation depending on the form of circle time, and secondly how children are included or excluded within different forms of circle time. We will be using the following questions as a guidance to draw a conclusion: • To what extent does the preschool teacher's child perspective impact on their approach in circle time? • To what extent does the form of circle time affect the inclusion or exclusion of children according to the preschool teachers? • How is the children's influence and participation affected by different forms of circle time? This is a qualitative study based on both semi-structured interviews with preschool teachers and observations of circle time. The fieldwork was carried out at four different preschools in the Stockholm area. The main theoretical frame is based on several notions that are of importance at preschool: inclusion and exclusion, influence and participation, and preschool teachers approach on children. The results show that the child perspective of the majority of the preschool teachers respects the children's own way of thinking and therefore builds on a free will, leads to a more harmonious atmosphere without demonstrative admonitions. The majority of the preschool teachers prefer circle time with a small number of children in order to be able to show consideration both for the tranquil and the go-ahead child's behaviour. The results also show that circle time with less children improves the children's possibility for influence and inclusion compared to traditional circle time. This is because it gives the preschool teacher more time to focus on and notice every single individual. It is the preschool teacher's responsibility to create a circle time that is interesting for the children. This can be achieved either by giving the children more influence or by allowing them to decide if they want to participate at circle time.

Multiple researchers argue that many authors of children’s books are influenced by the prevailing view of the child and childhood, in both subject selection and ways of writing. The aim of the study is to investigate how societies norms and values are reflected in picture books, written between 2010-2018. What kind of childhood is portrayed in the chosen literature? How does the illustrations and text interact to reflect the children’s characters and perspective? After an extensive selection process with several criteria, five picture books were finally chosen for analysis. With tools from researches Nikolajeva and Rhedin I’ll be focusing on illustrations, personality and environmental descriptions, as well as narration and point of view. The conclusion shows indications that the child's vision, which is portrayed in the picture books, goes hand in hand with the image of the child as subject and actor, a researching child actively in their own development. It is also possible to see traces of the multi-contextual view of children and the image of the child that is emphasized in the preschool curriculum. Another clear pattern is that the picture books reflect family constellations, gender, culture, diversity and ethnicity in a way that largely extends beyond underlying prejudices and stereotypes. / Ett flertal forskare hävdar att många barnboksförfattare påverkas av den rådande barnsynen samt barndom i både ämnesval och sätt att skriva. Syftet med studien är att undersöka hur samhällets normer och värderingar återspeglas i bildböcker, skrivna mellan 2010-2018. Vilken syn på barn gestaltas i den valda litteraturen och hur kommer den till uttryck? Hur interagerar illustrationerna och texten för att spegla barnens karaktärer och perspektiv? Efter en omfattande urvalsprocess med ett flertal kriterier valdes slutligen fem bildböcker för analys. Med verktyg från forskarna Nikolajeva och Rhedin kommer jag att fokusera på illustrationer, person- och miljöskildring samt berättarröst och synvinkel. Slutsatsen visar indikationer på att den barnsyn som speglas i bilderböckerna överensstämmer med bilden av barnet som subjekt och aktör, ett forskande barn aktivt i sin egen utveckling. Det är också möjligt att se spår av den mångkontextuella barnsyn samt den bild av barnet som framhävs i förskolans läroplan. Ett annat tydligt mönster är att bildböckerna speglar familjekonstellationer, kön, kultur, mångfald och etnicitet på ett sätt som i stor utsträckning sträcker sig bortom underliggande fördomar och stereotyper. Anknytningen mellan dagens samhälle och modernare bilderböcker är väl förankrad, och tydliga avtryck från samtiden syns i samtliga analyserade bilderböcker.

BAKGRUND:Denna studie behandlar begreppet pedagogisk dokumentation, och hur detta används iförskolor. Enligt vår uppfattning är dokumentation ett av det verktyg som finns för att följaupp varje individ och samtidigt reflektera över sin egen yrkesroll. Valet av ämne bestämdespå grund av vårt intresse för pedagogisk dokumentation.SYFTE:Syftet med detta forskningsarbete är att undersöka och analysera pedagogisk dokumentationpå tre förskolor, om när och hur den används, samt vad pedagogerna uttrycker för primärtsyfte med pedagogisk dokumentation.METOD:Studien är inspirerad av den fenomenografiska ansatsen och är en kvalitativ studie sombaseras på intervjuer med tre pedagoger och tre pedagogers self-reports samt observationerfrån tre olika förskolor.RESULTAT:Studien visar på att pedagogerna ser pedagogisk dokumentation som ett verktyg att se tillbakapå det som har hänt, samt att visa nuet. De menar även att man genom pedagogiskdokumentation kan få syn på helheten i verksamheten. Vi kan vidare tolka resultatet som attdet förekommer nackdelar med detta sätt att arbeta, främst handlar det om tidsaspekten. / Uppsatsnivå: C

<p>Min första frågeställning fokuserar på föräldrarna för att förstå vilka som är Babydramas publik och varför dessa har valt att ta med sig sina barn till föreställningen. Jag undersöker om habitus och kulturellt kapital kan användas som förklaringsvariabler genom att kartlägga föräldrarnas socioekonomiska status, kulturintresse och barnsyn, samt undersöker om det finns fog för att säga att spädbarn har habitus. Metoden är intervjuenkät med kvantitativa och kvalitativa inslag samt observationer. Det kulturella kapitalet hos föräldrarna är den avgörande faktorn till varför man har sett Babydrama. Habitus är ett förkroppsligat kulturellt kapital, vilket är den urvalsmekanism som gjort att dessa personer har valt att se Babydrama. Det finns stora likheter i föräldrarnas socioekonomiska situation, kulturkonsumtion och barnsyn. De har både stort ekonomiskt och kulturellt kapital i likhet med sina egna föräldrar. Babypublikens habitus har redan börjat formas i och med besöket på Babydrama.</p><p>Min andra frågeställning handlar om barns perspektiv och barnperspektivet på barnens upplevelser av Babydrama. Jag undersöker om det fenomenologiska förhållningssättet kan tillämpas för att förstå babypublikens egna uttryck för sin upplevelse samt intervjuar föräldrarna om deras perspektiv på detsamma, samt deras syn på bebisars kulturbehov. Materialet består av observationer från Babydrama och intervjuer med föräldrarna. Babypubliken ger högsta betyg för föreställningen, vilket stämmer överens med föräldrarnas bedömning i intervjuerna. Barns perspektiv och barnperspektivet sammanfaller. Det fenomenologiska förhållningssättet är tillämpligt för denna typ av observation. Föräldrarna har olika uppfattning om bebisars kulturbehov, men kan antas konsumera mer kultur med sina barn i framtiden genom en relativt medveten inskolningsstrategi.</p>

<p>In this essay, I have interviewed four pedagogues from three preschools whit different pedagogical purposes. The purpose was to find out how they work with mathematics outdoor. In addition to interviews, I have conducted observations at each preschool. The different preschools are one traditional, one Reggio Emilia and one “all weather” (Friluftsfrämjandet) preschool. All the preschools were often out and then they used the natural materials like stones, sticks, leaves and fir cones when they were in the forest or in the play yard. During wintertime they used the snow too stamp and looked at the pattern that showed under the shoes. Did the pattern vary depending on shoe type? It is important that the pedagogues work on the supposition of the child and their interests and curiosity. When they are using different things that the children recognizes it is easier for them to go from the concrete to the abstract. The children’s learning and development occur in interaction with the pedagogue and the other children. All of these take place in the everyday consistency that the children can relate too. This is supposed to lead to lifetime learning (Lpfö 98). One of my conclusions is that it is a difference between the preschools in what they consider the important mathematical activities. There is a difference in whether they focus on counting, geometry, or pattern. </p>

<p>Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om hur synen på barn reflekteras genombarnlitteratur från åren 1930-2001. Mer specifikt har fyra olika bilderböcker analyserats:Hattstugan (1930), Känner du Pippi Långstrump (1947), Till vildingarnas land (1967) ochGittan och fårskallarna (2001). Analysen har rört böckernas personskildringar, berättarröstersamt tid, rörelse och kausalitet. De frågeställningar som har använts är: Hur framställsbarnkaraktärerna i dessa fyra barnböcker? Och vilken syn på barn gestaltas genom dessakaraktärer? Resultatet av analysen blev att ingen av böckerna förmedlar endast en syn på barnutan barnkaraktärerna framställs på flera olika sätt. Tydligt är dock att barnsynen sträcker sigfrån det inkompetenta barnet i den första boken till det relativt kompetenta och relativtresilienta barnet i de två sista av de analyserade böckerna.</p> / <p>The aim of this study is to contribute to the knowledge of how the view on children isreflected in children’s literature from 1930 to 2001. Specifically have four different picturebooks been analyzed, which are: Hattstugan (1930), Do You Know Pippi Longstocking?(1947), Where the Wild Things Are (1963/1967) and Bridget and the Muttonheads (2001).The analysis has concerned the book’s characterizations, the voice of the narrator along withtime, movement and causality. Two questions are asked in this essay and they are thefollowing: How are the characterizations of children portrayed in these picture books? Andwhich view on children do these characterizations portray? The result of the analysis was thatnone of the books portrayed only one view on children because the characterizations of thechildren were portrayed in different ways within the books. It is however evident that theviews on children go from the incompetent child in the first of the books to the relativelycompetent and relatively resilient child in the two latter books.</p>

Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om hur synen på barn reflekteras genombarnlitteratur från åren 1930-2001. Mer specifikt har fyra olika bilderböcker analyserats:Hattstugan (1930), Känner du Pippi Långstrump (1947), Till vildingarnas land (1967) ochGittan och fårskallarna (2001). Analysen har rört böckernas personskildringar, berättarröstersamt tid, rörelse och kausalitet. De frågeställningar som har använts är: Hur framställsbarnkaraktärerna i dessa fyra barnböcker? Och vilken syn på barn gestaltas genom dessakaraktärer? Resultatet av analysen blev att ingen av böckerna förmedlar endast en syn på barnutan barnkaraktärerna framställs på flera olika sätt. Tydligt är dock att barnsynen sträcker sigfrån det inkompetenta barnet i den första boken till det relativt kompetenta och relativtresilienta barnet i de två sista av de analyserade böckerna. / The aim of this study is to contribute to the knowledge of how the view on children isreflected in children’s literature from 1930 to 2001. Specifically have four different picturebooks been analyzed, which are: Hattstugan (1930), Do You Know Pippi Longstocking?(1947), Where the Wild Things Are (1963/1967) and Bridget and the Muttonheads (2001).The analysis has concerned the book’s characterizations, the voice of the narrator along withtime, movement and causality. Two questions are asked in this essay and they are thefollowing: How are the characterizations of children portrayed in these picture books? Andwhich view on children do these characterizations portray? The result of the analysis was thatnone of the books portrayed only one view on children because the characterizations of thechildren were portrayed in different ways within the books. It is however evident that theviews on children go from the incompetent child in the first of the books to the relativelycompetent and relatively resilient child in the two latter books.