Syftet och frågeställningen med denna studie är att tydliggöra pedagogens självkännedom, samspel, självutveckling och lyfta varför ett gott samarbete i arbetslaget i förskolan är viktigt. Det är pedagogens betydelse och vidareutveckling som står i fokus och som har en betydande roll i barnens lärande och utveckling. I studien användes en webbenkät som metod där svarsfrekvensen blev 47 % och i resultaten belystes flera problem i förskolans verksamhet. Studien kompletterades med tre intervjuer för att introducera och belysa ett arbetssätt för att självutvecklas. Arbetssättet som kommer kallas “För att” är ett hjälpmedel för att pedagogen ska utvecklas och utmana sig själv och sitt förhållningssätt. Genom att använda ”För att” i olika situationer kan pedagogen själv eller tillsammans med barnet resonera kring beslutet och på så sätt få en förklaring och förståelse vilket bidrar till utveckling. Slutsatser från studien är att förskoleverksamheten har styrts från barnen och mera mot kvalitetssatsningar och förhöjda krav. Andra slutsatser som kan dras från studien är att det är grundläggande att kunna reflektera och kritiskt granska både sig själv som pedagog men också gemensamt i verksamheten. Genom att aktivt arbeta med arbetssättet utvecklas pedagogens didaktiska syn på viktiga delar i förskolan såsom demokrati och inflytande.

In this study I have examined teachers’ attitude to children in preschool. I have used the qualitative method focus groups to collect empirical data where the participants discussed freely about two fictitious cases. The cases is of such a nature that they could happen daily in the preschool and that they have no right or wrong answer in how teachers should act, instead there are many different ways to act in the situations. The approach a teacher has to the children proved to be about what kind of view on children they have and how it is influenced by external factors. The result shows that there are many different ways to perceive and relate to children in preschool, in this study I have found seven different categories. In the study I use a phenomenographically way of looking at the phenomenon. In a phenomenographically way of looking at a phenomenon you are interested of the second order perspective. With the second order perspective it means that you look at how the participants perceive the phenomenon. / I denna studie har jag undersökt pedagogers förhållningssätt till barnen i förskolan. Jag har använt mig av den kvalitativa metoden fokusgruppssamtal för att samla in empirin där deltagarna har fått diskutera fritt kring två fiktiva case. Casen är av sådan karaktär att de skulle kunna hända dagligen i förskolan och att de inte har något rätt eller fel i hur pedagogen ska handla utan det finns många olika sätt att agera i situationerna. Vilket förhållningssätt till barnen en pedagog har visade sig handla om vad denne har för barnsyn och hur pass påverkad pedagogen blir av yttre faktorer. Resultatet visar att det finns många olika sätt att uppfatta och förhålla sig till barn i förskolan, i den här studien har jag funnit sju olika kategorier. I studien använder jag mig av en fenomenografisk ansats och tittar i och med detta efter andra ordningens perspektiv. Med andra ordningens perspektiv menas att en tittar på hur deltagarna uppfattar fenomenet.

Tidigare forskning och litteratur visar att barns inflytande är en komplex fråga, att måltider utgör en relativt stor del av barnens tid i förskolan och att pedagogers syn på barn kan variera. Då inflytande är en rättighet för alla människor så vill vi med denna studie förstå vilket inflytande barnen ges vid måltider och även få en uppfattning hur pedagogers barnsyn påverkar vilket inflytande barnen får. För att besvara forskningsfrågorna i studien har vi valt att göra observationer då vi ville se vilket inflytande barnen fick under lunchen och intervjuer då vi ville synliggöra hur pedagogerna själva såg på begreppet inflytande samt hur de beskrev sin barnsyn. Resultatet av studien visar att det inflytande barnen ges vid lunchen ser olika ut och att pedagogers barnsyn varierar och kan även påverkas av bland annat olika ramfaktorer i den pedagogiska vardagen.

Inledningsvis presenterar vi valet av ämne och dess relevans för förskollärare. Studien handlarom hur förskollärare planerar förskolans inomhusmiljö samt vilka material de väljer att erbjuda barnen och hur det kan påverka barns lek. Syftet med studien är att undersöka förskollärares uppfattningar om miljö och materialvalens betydelse för barns lek i inomhusmiljön. Vi har undersökt vilka materialval som görs och hur inomhusmiljön utformas. För att få svar på syftet har vi använt oss av en kvalitativ metod. Studien bygger på fyra semistrukturerade intervjuer med förskollärare som är verksamma på olika förskolor. Ett hermeneutiskt perspektiv har använts i bearbetningen av intervjumaterialet. Resultatet visar vikten av närvarande förskollärare i leken för att se vad barnens intressen är. Genom att förskollärarna är närvarande ser de även vilka behov och intressen som finns hos barnen, då blir det tydligt om ett material behöver plockas bort eller tillföras. Materialvalen som görs präglas till stor del av vilken barnsyn som förskollärarna har. Det färdiga materialet som till exempel dockor, bilar kontra det ofärdiga som till exempel papprör beskrivs som kodat och okodat av några förskollärare. Detta blev något som i resultatet skiljde sig åt och det kodade beskrivs som ett bra komplement till det okodade. Även barnperspektivet visar sig vara betydelsefullt när det gäller planering och placering av materialet i inomhusmiljön. Barnens delaktighet, både direkt och indirekt, är något som framkommit under studiens gång och som visat sig vara en viktig del i utformandet av miljöerna.

Studien fokuserar på socialt samspel mellan barn och på vilket sätt förskollärare möjliggör detta samspel. Studien utgår från ett relationellt perspektiv och berör socialt samspel, lek, konflikthantering och social uteslutning. I resultatet tolkades förskollärarnas svar som tecken på att de skulle kunna ha olika barnsyn. Syftet med studien är att bidra med kunskap om förskollärares arbete för att skapa förutsättningar till socialt samspel mellan barn. De frågeställningar som studien utgår från är: Vilka strategier använder sig förskollärare av för att stödja barns sociala samspel? Samt: Vilka utmaningar upplever förskollärare i arbetet med att stödja barns sociala samspel? För att besvara frågeställningarna användes en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. Det resultat som studien visar är att de sätt som förskollärarna talar om strategier och utmaningar i socialt samspel varierar. I resultatet kan man se tecken som skulle kunna tolkas som att förskollärarna har olika barnsyn, och att denna i stor utsträckning påverkar vilka förutsättningar de ger barn till socialt samspel. Dessa tecken tolkas ur förskollärarnas sätt att tala om barnens olika behov av stöttning av pedagog i socialt samspel, då vissa av förskollärarna framhåller att barn behöver mycket stöttning, medan andra berättar att barnens sociala samspel gynnas av att de får utrymme att vara ifred. Tecken på olika barnsyn tolkas även ur förskollärarnas sätt att berätta om hur de agerar vid olika utmaningar i det sociala samspelet, som konflikthantering och uteslutningar.

Denna studie lyfter förskollärares uppfattningar kring barns inflytande. Det har även undersökts vilken barnsyn som syns genom resultatet. Barnsyn innebär vilka perspektiv förskollärarna har på barn och deras inflytande. Det vill säga barns perspektiv, barnperspektivet, vuxenperspektivet och maktperspektivet. Dessa olika barnsyner visar sig genom förskollärarnas svar i resultatet och har till viss del en påverkan i barnens möjligheter till inflytande. Förskollärarna uppfattningar kom fram genom kvalitativa semi-strukturerade intervjuer med 6 förskollärare från två olika förskolor. Analysen av resultatet gjordes genom tre steg, första steget innebar att framställa vilka uppfattningar förskollärarna hade, andra steget kategoriseras uppfattningarna efter begrepp de nämnt och i tredje steget analyserades deras svar med hjälp av barnsyner som syntes i deras svar. Syftet med denna studie är att synliggöra att det finns olika uppfattningar om barns inflytande, men också olika barnsyner. Detta kan till viss del begränsa barns möjligheter men också ge barnen större möjligheter till inflytande. Det är därför av stor vikt att förskollärare är medvetna om detta och reflekterar över sin egen syn.

Studien analyserar två bilderböcker ur den svenska bilderbokskonstnären och författaren Elsa Beskows populära tantserie. Den första är Tant Grön, Tant Brun och Tant Gredelin skriven år 1918 och den andra är Petters och Lottas Jul utgiven för första gången år 1947. Syftet med denna studie är att undersöka och jämföra hur barnkaraktärerna i böckerna framställs, hur böckernas barnsyn kommer till uttryck och undersöka hur böckernas barnsyn förhåller sig till den barnsyn som kommer till uttryck i FN:s barnkonvention. Ytterligare en del av studiens syfte är att föra en diskussion kring hur pedagogen kan arbeta med bilderböckers syn på barn i äldre tider. Studien utgår ifrån det Lena Kåreland tar upp om behov- och kravpedagogik, Ellen Keys barnsyn och det Anne Banér tar upp om framväxten av sekelskiftets traditionella barnsyn. Studien utgår även ifrån Maria Nikolajevas föreställningar om bilderboken. Analysen visar att barnkaraktärerna framställs som lydiga och hjälpsamma. Analysen visar även att de båda böckerna ger uttryck för behov- och kravpedagogik samt att böckernas barnsyn till stor del är påverkad av Ellen Keys barnsyn. De båda böckernas barnsyn stämmer även i hög grad överens med den barnsyn som kommer till uttryck i FN:s barnkonvention. Den avslutande didaktiska diskussionen kommer fram till att pedagogen kan arbeta med tantböckerna i klassrummet parallellt som pedagogen arbetar med temat barn och barns villkor i äldre tider.

No description available.

Förskolan ska vara trygg, lärorik och rolig för alla barn som deltar i den svenska förskolan och Englands styrdokument pekar på att barn utvecklas bra i en väl genomtänkt miljö. Detta kräver att förskolepedagogerna reflekterar över hur de väljer att organisera miljön. Studiens syfte är att undersöka hur förskolepedagoger i England och Sverige organiserar deras inomhusmiljöer samt hur de skapar möjlighet för barns inflytande och självständighet. Studien baseras på förskolepedagogernas erfarenheter och mening vilket knyter an till att studien undersöks utifrån en kvalitativ studie. Sex förskolepedagoger deltar i min studie där tre av de intervjuades i Sverige och tre förskolepedagoger i England svarade via en enkät. En del förskolepedagoger i min studie väljer att placera materialen tillgängliga för barnen medan andra väljer att placera materialen i förråd. En annan förskolepedagog hänvisar till att deras förskola har valt att ta bort samlingen för att de inte vill att barns fantasi ska hindras. Baserat på barns inflytande menar en del förskolepedagoger i min studie att barnen bör vara delaktiga i placeringen av material medan andra menar att de förstår vad barnen behöver genom att lyssna och observera barns agerande i miljön. I min studie undersöker jag även om det finns spår från våra klassiska pedagoger på de förskolor jag använder i min studie. Utifrån förskolepedagogernas svar har jag analyserat och tolkat fram deras barnsyn och ställt den emot Reggio Emilia, Waldorf eller Montessoripedagogiken. Jag har kommit fram till att barns självständighet, kreativitet och fantasi påverkas av hur den fysiska miljön är utformad och organiserad. Om allt material finns tillgängligt kommer barnen vilja skapa något av det än om de att hela tiden behöver fråga en vuxen om hjälp för att få tillgång till en leksak. Dessvärre är inte allt material tillgängligt på barnens nivå vilket slutligen begränsar barns självständighet.

Studien behandlar ålder som social konstruktion i förskolan. Syftet som korrelerar med frågeställningarna är att öka kunskap om förskollärares uppfattningar om och förhållningssätt till ålder samt hur dessa påverkar förskolans utbildning. Studiens utformning utgår från ett socialkonstruktivistiskt perspektiv på ålder. Studiens bakgrund visar att barns ålder och mognad får betydelse i flera avseenden i förskolans struktur och praktik samt att nutidens barnsyn är påverkad av en utvecklingspsykologisk historia. En kvalitativ metod har genomförts för att besvara syftet för studien, där åtta verksamma förskollärare intervjuats. Resultatet visar att det finns en övergripande åldersnorm som skapar generaliseringar i förskolans utbildning, vilket kan få konsekvenser för de barn som inte tydligt särskiljer sig från normen. Genom empirin synliggörs uppfattningar om att barn i olika åldrar har specifika egenskaper. Yngre barn beskrivs som ickeverbala, omsorgsbehövande och förstörare. Mellanbarnen beskrivs som trotsiga och mer verbala än de yngre och de äldsta beskrivs som verbala, självständiga och med förmåga att samspela. Uppfattningarna påverkar vad förskollärarna erbjuder barnen i förskolans utbildning, gällande inflytande, lärmiljöer och bemötande.