Med utgångspunkt i begreppet litteracitet var syftet med denna kvalitativa studie att utveckla kunskap om vilken uppfattning verksamma förskollärare har om högläsning som litteracitetutvecklande möjlighet. Studien tog sin början i observationer som mynnade ut i gruppintervjuer vilka baserades på upptäckter från observationerna. Resultatet är framställt ur en tematisk innehållsanalys av transkriberingarna från gruppintervjuerna. Vidare tyder resultatet på att det finns en uppfattning om att ansvaret för litteraciteutvecklande högläsning är delat mellan bibliotek, förskollärare och barn. Det framkom också under analysarbetet att förskollärares intresse, kunskap och barnsyn var de faktorer som främst påverkade deras uppfattningar. Sammanfattningsvis visar studien att det är av yttersta vikt att verksamma förskollärare är medvetna om den avgörande roll de har för att barn ska ges möjlighet att utveckla litteracitet. Detta eftersom förskolan kan vara den enda plats där barn får möta en stöttande språklig förebild samt ta del av olika böckers rika innehåll / <p>Betyg i Ladok 220118.</p>

Gränssättning i fritidshemmet handlar om att skapa regler som ger barn trygghet och fördelaktiga förutsättningar för utveckling. Syftet med denna studie är att undersöka fritidshemslärares förhållningssätt till sina elever och hur detta påverkar deras syn på gränssättning i relation till aktiviteter i fritidshemmets utomhusmiljö. Studien använder sig av ett barndomssociologiskt teoretiskt perspektiv och dess relaterade begrepp. Studien använder svensk och internationell forskning och utgått från kvalitativa intervjuer av fritidshemslärare för att komma nära deras individuella synsätt på frågeställningarna. Intervjuerna spelades in för att senare transkriberas och analyseras. I denna studie framkommer det att fritidshemslärarna är en övergripande struktur som påverkar barns möjligheter till handling. I sin gränssättning sätter de barnets bästa främst och genom det skapa trygga miljöer som bidrar till elevernas utveckling och förhindrar trauma och onödig skada. Fritidshemslärarnas barnsyn visar att de ser eleverna som sårbara med behov av stöd samtidigt som de ger eleverna utrymme att vara kompetenta aktörer med möjlighet till eget handlingsutrymme, men att graden av självständighet beror elevernas ålder och mognad. / Boundary-setting in leisure-time teaching is about creating rules giving pupils safe and favorable conditions for their development. The aim of this study is to shed light on leisure-time teachers' approach to their pupils and how this affects their outlook on boundary-setting in relation to leisure-time centres outdoor environment. The study’s outlook is based on the theoretical perspective of childhood sociology and its concepts. The study has used Swedish and international research and been based upon qualitative interviews of leisure-time teachers to get close to their individual approach to the questions. The interviews were recorded, transcribed, and then analyzed. This study shows that leisure-time teachers function as a comprehensive structure that affects children's possibilities for action. In their boundary-setting leisure-time teachers act in the interests of the children, which creates safe environments that will contribute to the pupil’s development and meanwhile prevent trauma as well as unnecessary injury. The leisure-time teachers' perspective on children presents them as vulnerable and in need of support while pupils are given room to function as competent agents on their own, though the degree of independence depends upon the pupils age and maturity.

Vårt arbete behandlar en förskola som är belägen i storstadsmiljö. Vårt syfte med arbetet är att beskriva en storstadsförskolas verksamhet utifrån dess fysiska miljö. Vi vill med vårt arbete redogöra för hur en barngrupp, pedagoger och föräldrar tänker om den miljö som barnen befinner sig i under förskoletiden. Vi har arbetat utifrån följande frågeställningar: Hur tänker de utvalda pedagogerna kring sin förskolas fysiska miljö? Hur ser det ut på en förskola i storstadsmiljö? Var i den fysiska miljön på Skattkistan trivs barnen bäst? Vad anser föräldrarna om Skattkistans fysiska miljö?Våra frågeställningar har besvarats genom observation av en barngrupp, intervjuer med berörda pedagoger och enkäter till föräldrarna. Det insamlade empiriska materialet och den tidigare forskningen som valts har visat på den inverkan som miljön utgör i barns utveckling. Miljön kan ses som den tredje pedagogen enligt den Reggio Emilia inspirerade pedagogiken. Rummens utformning ger barn och pedagoger en möjlighet till en utvecklad verksamhet vilket vårt arbete belyser. Vår slutsats är dock att hur miljön än är beskaffad kan den inte väga upp bemötandet av barnen och deras delaktighet i den egna utvecklingen.

Syftet med denna undersökning är att undersöka och synliggöra hur pedagoger ser på samlingen i förskolan. Studien har utgått från följande frågeställningar: Hur tänker pedagogerna kring ämnet samling och dess innehåll? Hur ser samlingen ut? På vilket sett får barnen delaktighet och inflytande i samlingen? Hur tänker pedagogerna kring samlingens förändring? Vilken barnsyn har pedagogerna i samlingen? För att få svar på våra frågeställningar har vi fördjupat oss i forskning på området och gjort en studie på fyra förskolor, där observationer och intervjuer har använts som metod. Intervjuerna har transkriberats och analyserats med observationerna utifrån frågeställningarna. Respondenterna talar om samlingens förändring, delaktighet och inflytande och det kompetenta barnet.Slutresultatet visar att samlingen är ett återkommande inslag i förskolans verksamhet, men att samlingens innehåll och syfte varierar mellan förskolorna. En av faktorerna till variationen är pedagogens medvetenhet om barnens delaktighet och inflytande. En annan faktor som påverkar är pedagogens barnsyn och hur de omsätter tanken om det kompetenta barnet i verksamheten. Resultatet visar även att vissa förskolor förändrat sin syn på den rutinmässiga samlingen, som enligt pedagogerna kunde ses som ett tillfälle för pedagogen att förmedla sin kunskap till barnen. Dessa pedagoger talar om att de utgår från barnens intresse och samlar barnen när de visat nyfikenhet för något. Slutresultatet visar också att pedagogernas intentioner med samlingarna är goda, då de i enlighet med läroplanen för förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande. Emellertid kan resultatet visa på att vilket barnperspektiv pedagogerna intar är av betydelse för samlingens utformning.

Podsadniak, Dorota & Rashid, Iwona (2013) Pedagogisk dokumentation i förskolan – en studie om pedagogers syn på pedagogisk dokumentation i förskolanMalmö: Lärarutbildningen: Malmö högskola.Syfte med vår studie är att undersöka hur pedagoger på två utvalda förskolor i Skåne ser på, talar om och arbetar med pedagogisk dokumentation. Vi har utgått från frågeställningarna: Hur arbetar pedagoger med pedagogisk dokumentation? Vilken funktion har pedagogisk dokumentation i verksamheterna, enligt pedagogerna.Vi har valt att använda oss av kvalitativa intervjuer bestående av sex pedagoger på två olika förskolor – tre pedagoger på vardera förskolan. Data har konstruerats genom inspelningar med pedagogerna. Svaren har sedan tolkats med hjälp av relevant litteratur inom området. Vår studie har även undersökt hur pedagoger talar om barn, till exempel under planeringsmöten, då de försöker förstå barnen i förhållande till den dokumentation som de gjort. Vi fann att pedagogerna upprepade gånger uppgav att de såg pedagogisk dokumentation som ett verktyg som stödjer barns möjligheter att visa sina kompetenser, samt som ett verktyg som kan hjälpa barn att använda sig av, samt utveckla, de kompetenser de redan har. Pedagogerna betonar även det ansvar de har för att skapa gynnsamma förutsättningar för barns utveckling och lärande. De uttrycker även att användningen av pedagogisk dokumentation i förskolan erbjuder många fördelar för förskolebarn och att dessa fördelar överväger nackdelarna / Pedagogical documentationA study of teachers views of pedagogical documentation in preschool

”Titta vad jag kan!”: En undersökning över samband mellan barnsyn, kunskapssyn och synliggörande av barns läroprocesser genom pedagogisk dokumentation i förskolan. Malmö: Lärarutbildningen, Malmö Högskola.

Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka vilan för de större barnen, vilken betydelse har den för barnen och vad anser pedagogerna att vilan har för funktion. Avsikten har också varit att studera om barnen får vara delaktiga och påverka sin vila med innehåll och uppbyggnad. Bakgrunden till att vi valde att göra studien är för att det är ett ämne som sällan diskuteras utan sker oftast bara på rutin inom förskolan.Studiens tidigare forskning fokuserar på områdena barnperspektiv och barns perspektiv och delaktighet och inflytande.Genom intervjuer med både pedagoger och barn samt observationer på två olika förskolor har vi fått en inblick i hur vilostunden anses ha för funktion för barn och pedagoger samt hur den är uppbyggd med innehåll och miljö.Slutresultatet av vår studie är att vilan för det mesta är en rutinsituation efter lunch och innehållet varieras med till exempel böcker, cd-sagor och massage. Pedagogernas syn på vila handlar först och främst om att barnen behöver en stunds avkoppling och varva ner från vardagens stress. Barnen ges möjlighet till att använda sina erfarenheter och fantasi när de skapar egna bilder av böckernas och cd-sagornas innehåll. Pedagogerna anser också att vilans innehåll kan väcka barnens nyfikenhet och intresse av läs-och skrivförståelse. Barnens tankar och erfarenheter om vilans funktion är för dem förknippat med en stunds avkoppling efter lunchen för att maten ska sjunka ner. Både pedagoger och barn upplever att det finns möjlighet till delaktighet och inflytande under vilan.

SammanfattningSyftet med det här arbetet är att studera pedagogernas syn på barns inflytande i förskolan. Detta har vi undersökt med hjälp av samtal och intervjuer med pedagoger samt observationer av verksamheten. För att få en bredare förståelse har vi vänt oss till tre avdelningar på två olika förskolor. Med hjälp av våra intervjuer med öppna frågor har vi fått många olika synvinklar på pedagogernas tankar och åsikter om delaktighet och inflytande i förskolan. Vi har kommit fram till att barnens delaktighet och inflytande grundas i att vara närvarande och lyhörda pedagoger. Dokumentationer och observationer av barnen är även de arbetssätt som pedagogerna använder sig av för att kunna ge barnen möjlighet till inflytande och delaktighet i vardagen. Orsakerna till att pedagogerna kan behöva säga nej till barnens önskemål har mest grundast på brist på personal eller tidsbrist.

This survey is about pre-school teacher’s supervision over children’s play. In an earlier study children expressed that they had places they called their own. In those places where they were in charge the adults were not welcome unless they were invited by the children. This aroused our interest to do a survey about children’s influence over their playing time. In a qualitative study on two different pre-schools, eleven children and four teachers were interviewed. The study explores where children choose to play and if patterns in how they choose to play while not supervised could be identified. The study utilizes theoretical concepts such as places for children-children’s places, affordance and how the pre-school is managed. It also includes the development of the pre-school historically and social risks in a historical perspective. The results of the study show that the children feel that they aren’t allowed to play without the supervision of their teachers. The children express where they prefer to play. The children prefer to play in environments they were involved in creating, places they can find affordance in and places they were not constantly supervised by teachers. The study also shows that teachers interrupt the children during their play, and that they do so knowingly for safety reasons. The children suggest a solution that they could tell the teacher in advance that they want to play alone. The teacher’s suggestion is to start a conversation to discuss how they together can come to a solution of the problem.

Sammanfattning Syftet med detta examensarbete var att försöka undersöka hur några förskollärare som alla utbildade sig innan införandet av Läroplan för förskolan 98, uppfattar yrkets professionella utveckling. Med införandet av en läroplan ville regeringen höja kvalitén och likvärdigheten, detta förstärktes sedan också med revideringen som kom 2010. Revideringen innebär att förskollärarna nu har det pedagogiska ansvaret för verksamheten. År 2011 började också steget mot att förskollärare ska ha behörighet och legitimation. Från juli 2015 är det endast legitimerade förskollärare som får ansvara för undervisningen i förskolorna. Jag intervjuade sju förskollärare som alla gått sin utbildning innan 1998. Mitt val av metod blev kvalitativ med semistrukturerade intervjuer. Utifrån teorin och tidigare forskning i ämnet professionalitet i förskolan blev mina val av centrala begrepp barnsyn, professionalitet, kvalité och likvärdighet. Detta var begrepp som återkom i tidigare forskning kring förskolläraryrkets professionella utveckling tyckte jag mig se.Mitt syfte blev aktuellt när jag läste om att Malmö kommun hade beslutat att alla förskolor likvärdighet ska gås igenom och därför hade de anställt fem kvalitetsstödjare vars uppdrag var att åka ut till Malmös alla förskolor för att prata med förskolorna kring detta (kvalitetsstödjare, 150405). Jag intervjuade en av dessa fem för att höra hur de såg på de centrala begrepp som mitt arbete har. Denna intervjun gjorde jag i syfte att få mer insikt i ämnet.Mitt resultat och slutsats är att förskollärarna upplever att införande av läroplanen har inneburit ökad professionalitet. Även om inte alla sju förskollärare hade samma syn på begreppen likvärdighet och kvalité så hade de barnen i fokus, barnen fick vara med och påverka. Detta utifrån att deras barnsyn var förändrad i och med införandet av läroplan vilket de också påpekade. Kvalitetsstödjarna menade att likvärdiga förskolor just innebär att barnen ska få vara med och påverka. En annan slutsats är att vidareutbildning är viktig för förskollärarna. Watts (2009) såg i sin studie att de som jobbar med yngre barn lätt ger upp om att vidareutbilda sig. De förskollärarna jag intervjuade pratade varmt om att ta eget ansvar för vidareutbildning