SAMMANFATTNING Syftet med detta arbete är att beskriva och analysera på vilket sätt Freinetpedagogikens syn på barn och dess lärande är förenligt med Läroplanen för förskolan, Lpfö 98, (Skolverket 2010). För att få svar på detta har jag intervjuat fyra pedagoger på två olika Freinetförskolor, som beskriver sina erfarenheter och upplevelser av att arbeta med den franske pedagogen Freinets tankar och idéer i en svensk förskola. Jag har i detta arbete utgått från en kvalitativ forskningsansats där jag via litteraturstudier och kvalitativa djupintervjuer söker besvara studiens frågeställningar och syfte. Vad gäller resultatet så ser samtliga pedagoger Freinetpedagogiken mer som ett medvetet förhållningssätt än en metod, där det utmärkande är synen på barnen. Mycket av respekten för barnen och deras kompetens befästs i det trevande försöket, handen och hjärnans arbete värderas lika. Att barnen ges stort utrymme till inflytande och medbestämmande, samt att de ges ansvar utifrån sin förmåga, är något som samtliga respondenter menar som karakteristiskt för Freinet. Detta ansvar anser de genererar i en självkänsla hos barnen som yttrar sig i ”jag kan själv” och ”allt är möjligt”, och som i sin tur ger barnen styrka i att växa som egna individer i demokratisk anda. ”Läroplanen är vår bibel” och genomsyrar allt i verksamheten menar en av respondenterna. Utifrån min analys av resultatet är det i mångt och mycket sant, Lpfö 98 (Skolverket 2010) används som ett levande dokument och används i såväl dokumentation som i temaplanering och som samtalsämne på föräldramöten. Samtliga respondenter verkar bekväma i att omvandla teorier i praktiken, teorier från såväl Lpfö 98, (Skolverket 2010) som Freinets teorier kring barn och dess lärande.

<p>BAKGRUND: Studien redogör för de företeelser vilka möjliggör eller hindrar tillvaratagandet av barns intressesfär i verksamhet inom förskola/fritidshem. Forskning och styrdokument betonar vikten av barn vilka görs till medskapare i sin vardag, där deras intressen ska utgöra grunden. SYFTE: Syftet med vår undersökning är att utreda i vilken utsträckning barn har inflytande över sina intresseyttringar i förskola/fritidshem. METOD: Med utgångspunkt i en kvalitativ ansats har examensarbetet utifrån observationer och intervjuer ämnat undersöka i vilken utsträckning barns intressen tillvaratas i verksamhet inom förskola/fritidshem. Informanterna har innefattats av både barn och pedagoger. RESULTAT: Intervjuresultatet har påvisat barns inflytande, vilket tycks vara förskjutet till den ”fria leken”. Styrdokumenten å sin sida, ger uttryck för barns rätt till inflytande över hela verksamheten. Samtliga pedagoger uttrycker att barns intresse bör ges stort utrymme. Dessvärre verkar faktorer såsom tid, miljö, barnsyn, styrdokument och stora barngrupper hämmande i tillvaratagandet av barns intressen. De centrala delarna i vårt resultat har kategoriserats. Därmed har barns och pedagogers uppfattningar utmynnat i följande kategorier: bestämmande, hörsammandet av barns intressen och tid och rum.</p>

<p>Övergripande syfte med undersökningen är att ge en bild av hur pedagoger ser på och tar till vara på individers olikheter och kompetenser i en barngrupp. I syftet ingår även att studera barns upplevelser av pedagogernas bemötande i och planerande av tambursituationen. Tyngdpunkten i undersökningen ligger på pedagogerna och deras arbetssätt då detta ligger till grund för barnens upplevelser.</p><p> </p><p>Studien är en kvalitativ intervjustudie med inspiration utifrån den hermeneutiska ansatsen och har genomförts på tre förskolor. Deltagande i intervjuer har varit 10 pedagoger och 29 barn i åldrarna 4-6 år.</p><p> </p><p>Fokus ligger något mer på pedagogernas utsagor men genom intervjuer med barn kunde tambursituationen ytterligare belysas. Genom att ta del av barnens upplevelser av tambursituationen kunde vi se om dessa skilde sig från pedagogernas utsagor, och i så fall på vilket sätt. Resultatet av studien visar en strävan hos pedagogerna att bemöta varje barn individuellt och att tillvarata barns kompetenser genom att bl.a. göra gruppindelningar. Pedagogerna ser många gånger rutinsituationen som ett stressmoment och önskar förändringar både vad gäller arbetslagets samsyn, den fysiska miljön och individers förutsättningar. Barnen är till största delen nöjda men uttrycker önskemål om mer inflytande och en lugnare miljö i tambursituationen.</p>

<p>Godkännandedatum: 2015-06-07</p>

Läroplan för förskolan Lpfö 98 (2010) säger att förskolan ska ge barnet förkunskap och förståelse för vad demokrati innebär. Förskollärarens roll är därför värdefull och förskolläraren bär ett stort ansvar för att främja barnets egna åsikter, att påverka sin situation, färdighet att ta eget ansvar samt förmågan att samarbeta (Skolverket, 2010). Dagens pedagogik har sina likheter med några av historiens stora teoretiker, så som Montessori, Vygotskij och Piaget. Trots tidens gång lever vissa delar av deras pedagogik kvar i dagens förskola. Redan 1946 sågs barnet som kompetent och mottagligt (Montessori, 1946). Syftet med den här studien är att undersöka barnets inflytande i förskolan samt att se hur förskolan ställer sig i förhållande till vad Läroplan för förskolan Lpfö 98 (2010) säger och hur det i så fall visar sig i verksamheten. Vi har utfört en kvalitativ studie innehållandes semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna gjordes på två förskolor i en kommun i Mellansverige där ett antal förskollärare och barn blev tillfrågade och tilldelade förutbestämda frågor, fullmakter samt missiv. Resultatet visade att båda förskolorna arbetar med avsikt att främja barnets inflytande samt arbeta utifrån ett demokratiskt förhållningssätt. Dock framkom det att förskollärarnas och barnets uppfattning om begreppen demokrati och inflytande skilde sig åt.

Syftet med studien är att undersöka hur yngre barns möjlighet till inflytande visar sig i olika sammanhang i förskolan så som vid fri lek, samling, måltid och vila. Samt hur olika barnsyn har betydelse för barns möjlighet till inflytande. Resultatet grundar sig på observationer och intervjuer med barn och personal på en förskoleavdelning för barn i åldern 1-3.   Förskolan har genom åren influerats av olika sorters pedagogik beroende på vilka rön som för tillfället varit rådande från forskarna. I dagens förskolor har inflytande fått större utrymme och blivit till en rättighet för verksamhetens barn. I förskolans Läroplan, (Lpfö 98, rev 2010) finns ett särskilt kapitel som belyser vikten av inflytande. Där går bland annat att läsa att det är pedagogernas ansvar att se till så att barnen får ett reellt inflytande på både innehållet i verksamheten samt även på arbetssättet. Detta bidrar till att inflytande har blivit en aktuell fråga inom förskolans verksamhet.   I studien visar det sig att pedagogerna har en flexibel barnsyn och att detta är något som har betydelse för barnens möjlighet till inflytande. Pedagogernas barnsyn förändrar sig beroende på vilken situation de befinner sig i. Vid till exempel fri lek så är pedagogerna väldigt öppna för att barnen ska få vara med och erbjudas chans till att påverka och erbjuder därför barnen stor möjlighet till inflytande. Tittar man istället på samlingarna så är det mer sällan som pedagogerna ser att det finns utrymme för barnens inflytande. Tidigare forskning betonar att speciellt yngre barn har ett omvårdnadsbehov som gör att pedagogerna inte alltid kan låta barnen få inflytande i alla situationer och att detta ibland leder till en barnsyn där de utgår ifrån att vuxna vet bäst, istället för att inta barnens perspektiv och aktivt arbeta med att låta dem få inflytande i verksamheten i alla situationer.

Undersökningen ger en inblick i hur etablering av relationer går till mellan föräldrar och förskollärare under inskolning på en tysk förskola och två svenska förskolor. Undersökningsmodellen utgick från en kvalitativ ansats där vi har genomfört intervjuer och observationer med föräldrar och förskollärare. Förutom att belysa hur etableringen går till och vikten av den, tar vi även upp faktorer som kan påverka etableringen av relationer. Det första mötet är bland det viktigaste som finns när en ny relation etableras poängterar såväl föräldrar som förskollärare. Det kan bero på att det är just det mötet som kan komma att forma hela den fortsatta relationen mellan föräldrarna och förskollärarna. Undersökningen lyfter fram vikten av det första mötet mellan personer samt att en öppen och välkomnande atmosfär har stor betydelse när en ny relation etableras. Föräldrar och förskollärare som deltog i undersökningen menade att det är av vikt att det finns en god relation till varandra. En del föräldrar och förskollärare ansåg att det är just en förtroendefull relation mellan parterna som gör att en relation kan utvecklas till det positiva. Att ha en god relation till förskollärarna såg däremot lite olika ut beroende på var föräldrarna hade sitt fokus.

Syftet med den här studien är att synliggöra barns perspektiv i en samling och hur pedagogerna bemöter barns perspektiv i samlingen. En kvalitativ forskningsmetod ligger till grund för arbetet och bygger på en fenomenologisk teori. Studiens data samlades in med hjälp av observationer på en förskola norr om Stockholm. Resultatet visar att barnen kroppsligt uttrycker sina upplevelser och erfarenheter av samlingen, där olika former av passivitet och motstånd var förekommande hos barnen. Studien visar även på att barnen ofta söker sig till varandra med avsikten att ingå i sociala gemenskaper, dela glädje och upplevelser. Vidare pekar resultaten på att samlingen kan ses som traditionellt utformad stark ritualiserad. Många gånger såg vi en avsaknad från pedagogernas sida, när det gällde att närma sig barns perspektiv. Istället kan samlingen beskrivas som en kontrollerad och vuxenstyrd aktivitet där barn och pedagogers intentioner ofta krockar. Slutsatsen av studien är att en traditionell samling inte möjliggör för ett närmande av barns perspektiv.

Syftet med mitt arbete har varit att undersöka pedagogers strategier att bemöta barns olik­heter. Hur går de tillväga för att göra den pedagogiska verksamheten meningsfull för alla barn? Jag vill genom undersökningen också skaffa mig redskap för mitt kommande yrkesliv genom att ta del av verksamma pedagogers erfarenheter. Genom studien kan jag också knyta ihop teorin från min utbildning med verksamheten på fältet. I läroplanen står att förskolan har i uppdrag att bemöta och ta tillvara alla barns individu­ella behov samt att de skall göra verksamheten meningsfull för alla barn. Jag har ställt mig följande frågor.  Vad har pedagoger för strategier för att bemöta varje enskilt barn, på dess individuella nivå? Hur anpassar pedagoger gruppverksamhet, exempelvis samlingar eller annan planerad verksamhet till alla barns individuella behov? Jag har som metod använt mig av kvalitativa intervjuer. Jag har varit på två olika förskolor där jag intervjuat tre pedagoger på respektive förskola. Resultatet av min undersökning pekar på att bemötandet är av stor betydelse för barns utveckling och lärande. Det är pedagogens barnsyn som är avgörande för hur de förhåller sig i mötet med barn och till barns lärande. Det är nödvändigt att pedagoger är medvetna om sin egen barnsyn (för bemötandet hänger ihop med förmågan till samspel). Har pedagoger förmågan att bemöta och samspela med barnen, så kan de även anpassa och organisera den pedagogiska verksamheten efter barnens behov och intressen. Bland det viktigaste är, att pedagoger är medvetna om att i lärandet finns det två personer. Pedagogen och barnet, och pedagogen är lika viktig som den som ska lära.

<p>Studiens syfte är att synliggöra barns tankar kring pedagogisk dokumentation, deras upplevelse och känslor av att bli dokumenterade samt deras tankar kring hur pedagogisk dokumentation används. Data består av tjugofyra intervjuer med 4- och 5-åringar på två olika förskolor som arbetar medvetet med pedagogisk dokumentation. Resultatet visar att barnen har mycket olika uppfattningar kring syftet och användningen med den pedagogiska dokumentationen, och att deras upplevelser i huvudsak är positiva.</p>