I denna studie analyserades vad som blir föremål för undervisningen i förskolans verksamhet, hur undervisningen uppfattas och vad som karaktäriserar undervisningen. För att vi skulle kunna få ta del av vad som blir föremål för undervisningen observerades sex olika aktiviteter och för att få ta del av hur undervisningen uppfattas intervjuades sex olika förskollärare. Vi använde oss av ett hermeneutiskt perspektiv i analysen av datamaterialet vilket gjorde att vi kunde tolka och förstå det som skedde i den specifika aktiviteten som berörde undervisning i förskolan. Utifrån vår tolkning riktade resultatet in sig mot två diskurser som handlade om barn och miljö och utifrån dessa visar resultatet på att förskollärarna har en gemensam barnsyn som utgår från det kompetenta barnet och dennes intressen. Undervisningsaktiviteterna skedde i olika miljöer då förskolorna strävar efter olika visioner och utifrån vår tolkning förenades de båda förskolorna i en gemensam barnsyn i undervisningen. Slutsatsen som dras utifrån detta är att det finns ett gemensamt synsätt om kompetenta barn som har egna rättigheter och en sann möjlighet att vara delaktiga i undervisningen i förskolan. Vi har även sett att undervisningen sker i olika former och aktiviteter till trots att undervisningen vilar på samma barnsyn. / <p>Godkännande datum:2019-01-04</p>

The aim of this Master&apos;s thesis is to examine and analyze what discourses about children that can be found in three Swedish culture publications, and also to identify the different social roles that are attributed to children in these publications. The theoretical and methodological background is discourse theory, as described by Ernesto Laclau and Chantal Mouffe. Additional theory used is social constructionism and Norman Fairclough’s critical discourse theory. Three questions are asked: What discourse/s can be found in these publications? What do these discourses tell us about the view on children within the library domain? What social roles are attributed to the children in the texts and what consequences do these have for the power configuration between children and adults? Furthermore there is a discussion concerning what effects these discourses might have on the direct and indirect reception of children in the library. 84 articles from three publications - Biblioteksbladet, DIK-forum and Barn &amp; unga – are analyzed, and four discourses concerning children are identified: the discourse of the idyllic child, the discourse of the indigent child, the discourse of the resource receiving child and the discourse of the equal child. Four social roles are also identified: groups in exposed positions, babies and small children, gender and pupils. The analysis shows that the unequal balance of power between children and adults is maintained and reproduced within the discourses, and is very rarely challenged. / Uppsatsnivå: D

Syftet med studien är att belysa lämningssituationen i förskolan genom förskollärares perspektiv. Med utgångspunkt i tre centrala frågeställningar har fem förskollärares uppfattningar om lämningen undersökts. De tre frågeställningarna som identifierats berör förskollärares förhållningssätt, relationer samt anknytning i förskolan. Resultatet har analyserats med hjälp av tidigare forskning och litteratur som berör förskollärares förhållningssätt och relationsskapande i förskolan. Dessutom har resultatet analyserats med utgångspunkt i anknytningsteorin som Broberg, Hagström och Broberg (2012) presenterar. Anknytningsteorin menar kortfattat att barn behöver en trygg bas att återvända till när det känner sig osäkert. Barn ordnar sina trygga baser i hierarkisk ordning och vanligtvis är det barnets vårdnadshavare som är barnets första trygga bas. När barnet lämnas på förskolan är det viktigt att det knutit an till personalen där eftersom barnet behöver en trygg bas som stllföreträder den första trygga basen. Studien visar att förskollärarna är eniga om att lämningen är en viktig del av den förskolepedagogiska verksamheten. De är även eniga om att det är deras ansvar som förskollärare att lämningssituationen blir god och att de relationer som skapas innefattar en trygghet och tillit. Däremot uttrycker sig förskollärarna väldigt olika i talet om hur barn knyter an. Dessutom skiljer de sig i uttryck som berör deras barnsyn och förhållningssätt. Vi vill med studien bidra med kunskap som ger möjlighet till reflektion och diskussion angående hur förskollärare hanterar och bemöter barn och vårdnadshavare i en lämningssituation.

<p>Syftet med studien är att kartlägga och beskriva hur förskolan möjliggör för barnen  att uppleva teknik i uterummet och vilka förutsättningar som finns för att ytterligare stimulera dem för ämnet. Jag ger en beskrivning av denna verksamhet vid fyra förskolor vilka har varierande grad av teknikprofil för att se likheter och skillnader i deras arbets- och förhållningssätt. De metoder som jag använder mig av är dokumentation av förskolegården samt intervjuer med pedagoger och barn. Mina huvudresultat visar att faktorer som påverkar teknikimplementering i förskolan består av utbildning och intresse hos ledning, pedagoger, barn och föräldrar. Förskolorna använder gårdens fysiska förutsättningar för att uppleva tekniken och erbjuder barnen till största delen bygg- och konstruktionsmaterial. Verksamhetens planering bör utgå från barnens intressen där pedagoger och barn i en tillåtande atmosfär tillsammans skapar ett lustfyllt lärande. De slutsatser som jag kan dra av studien är att teknikämnet i förskolan har stora förutsättningar då barnen har ett stort intresse av att undersöka och konstruera. Uterummet utnyttjas i hög utsträckning. Faktorer som påverkar förutsättningarna är en tydlig verksamhetsprofil som är förankrad hos förskolechef och pedagoger.</p>

<p>”Livsfrågor är något man måste äga in i märgen”- en kvalitativ studie av två olika skolor om pedagogers syn på sitt bemötande och arbete med barns livsfrågorStudiens syfte var att undersöka pedagogers syn på sitt bemötande och arbete med barns livsfrågor. Även att undersöka vilken roll pedagogerna anser sig ha i arbetet med barns livsfrågor och vilket förhållningssätt pedagogerna anser sig ha då barns bakgrunder ser olika ut. Den kvalitativa intervjumetoden har använts, då målet var att få en nyanserad bild av pedagogers olika arbeten med barns livsfrågor. Intervjuerna har skett på två olika skolor där den ena skolan har en majoritet med elever med svensk bakgrund medan den andra skolan har en majoritet med elever från skilda kulturer. Två pedagoger från varje skola har varit med i studien. Rektorerna på båda skolorna har även intervjuats för att få deras syn på pedagogernas arbete med barns livsfrågor. Resultatet visar att pedagogerna anser sig ha en betydelsefull roll i arbetet med barns livsfrågor. Genom att lyssna och vara lyhörd inför eleverna blir allas tankar betydelsefulla. Den problematik som framkom i studien var att då elevers kulturer skiljer sig åt kan det vara svårt som pedagog att finna ett förhållningssätt där alla blir sedda. Det är av stor betydelse att lyfta barns olikheter för att finna en förståelse för varandra. Skolan är inte bara en plats för lärande av ämnen utan en plats med lärande för livet, då arbetet och bemötandet av barns livsfrågor har en stor roll. Pedagogerna saknade teoretisk kunskap från lärarutbildningen gällande barns livsfrågor men genom erfarenhet utvecklas man som pedagog inom ämnet. Studien visar att man önskat mer utbildning.</p> / <p>“Vital questions are something one has to possess in the marrow according to”- a qualitative study of the pedagogue’s opinion on their behavior and work with children´s vital questions in two different schools. The aim of the study was to investigate the point of view of the pedagogues in their work with children´s vital questions. Also to investigate which role the pedagogues believe they have in working with the vital questions of children and which behavior the pedagogues consider they have when the children’s backgrounds look different. The qualitative method of the interview has been used because the aim was to get a verified picture of the pedagogues´ different work with children´s vital questions. The interviews have been taken place in two different schools, where one school has a majority of children with a Swedish background, while the other one has a majority of pupils from various cultures. Two pedagogues from each school have taken part in the study. The headmasters from both schools have also been interviewed in order to get their point of view on the pedagogues´ work with children´s vital questions.The result shows that the pedagogues think that they have an important role in working with vital questions of the children. Through listening and having sensitive ears in the presence of the pupils will all thoughts be important. The problems which came out in the study were because of the difference in cultures it can be difficult as a pedagogue to find a method where all can be seen. The school is not only a place in order to learn subjects. It is a place with learning for life, because the work and meeting of children´s vital questions have a great role. The pedagogues have no theoretical knowledge from the education of teachers according to children´s vital questions but through experience one develops as a pedagogue within the subject. The study shows that they wish much more education.</p>

<p>Syftet med mitt arbete har varit att undersöka pedagogers strategier att bemöta barns olik­heter. Hur går de tillväga för att göra den pedagogiska verksamheten meningsfull för alla barn? Jag vill genom undersökningen också skaffa mig redskap för mitt kommande yrkesliv genom att ta del av verksamma pedagogers erfarenheter. Genom studien kan jag också knyta ihop teorin från min utbildning med verksamheten på fältet.</p><p>I läroplanen står att förskolan har i uppdrag att bemöta och ta tillvara alla barns individu­ella behov samt att de skall göra verksamheten meningsfull för alla barn. Jag har ställt mig följande frågor.  Vad har pedagoger för strategier för att bemöta varje enskilt barn, på dess individuella nivå? Hur anpassar pedagoger gruppverksamhet, exempelvis samlingar eller annan planerad verksamhet till alla barns individuella behov?</p><p>Jag har som metod använt mig av kvalitativa intervjuer. Jag har varit på två olika förskolor där jag intervjuat tre pedagoger på respektive förskola.</p><p>Resultatet av min undersökning pekar på att bemötandet är av stor betydelse för barns utveckling och lärande. Det är pedagogens barnsyn som är avgörande för hur de förhåller sig i mötet med barn och till barns lärande. Det är nödvändigt att pedagoger är medvetna om sin egen barnsyn (för bemötandet hänger ihop med förmågan till samspel). Har pedagoger förmågan att bemöta och samspela med barnen, så kan de även anpassa och organisera den pedagogiska verksamheten efter barnens behov och intressen. Bland det viktigaste är, att pedagoger är medvetna om att i lärandet finns det två personer. Pedagogen och barnet, och pedagogen är lika viktig som den som ska lära.</p>

”Livsfrågor är något man måste äga in i märgen”- en kvalitativ studie av två olika skolor om pedagogers syn på sitt bemötande och arbete med barns livsfrågorStudiens syfte var att undersöka pedagogers syn på sitt bemötande och arbete med barns livsfrågor. Även att undersöka vilken roll pedagogerna anser sig ha i arbetet med barns livsfrågor och vilket förhållningssätt pedagogerna anser sig ha då barns bakgrunder ser olika ut. Den kvalitativa intervjumetoden har använts, då målet var att få en nyanserad bild av pedagogers olika arbeten med barns livsfrågor. Intervjuerna har skett på två olika skolor där den ena skolan har en majoritet med elever med svensk bakgrund medan den andra skolan har en majoritet med elever från skilda kulturer. Två pedagoger från varje skola har varit med i studien. Rektorerna på båda skolorna har även intervjuats för att få deras syn på pedagogernas arbete med barns livsfrågor. Resultatet visar att pedagogerna anser sig ha en betydelsefull roll i arbetet med barns livsfrågor. Genom att lyssna och vara lyhörd inför eleverna blir allas tankar betydelsefulla. Den problematik som framkom i studien var att då elevers kulturer skiljer sig åt kan det vara svårt som pedagog att finna ett förhållningssätt där alla blir sedda. Det är av stor betydelse att lyfta barns olikheter för att finna en förståelse för varandra. Skolan är inte bara en plats för lärande av ämnen utan en plats med lärande för livet, då arbetet och bemötandet av barns livsfrågor har en stor roll. Pedagogerna saknade teoretisk kunskap från lärarutbildningen gällande barns livsfrågor men genom erfarenhet utvecklas man som pedagog inom ämnet. Studien visar att man önskat mer utbildning. / “Vital questions are something one has to possess in the marrow according to”- a qualitative study of the pedagogue’s opinion on their behavior and work with children´s vital questions in two different schools. The aim of the study was to investigate the point of view of the pedagogues in their work with children´s vital questions. Also to investigate which role the pedagogues believe they have in working with the vital questions of children and which behavior the pedagogues consider they have when the children’s backgrounds look different. The qualitative method of the interview has been used because the aim was to get a verified picture of the pedagogues´ different work with children´s vital questions. The interviews have been taken place in two different schools, where one school has a majority of children with a Swedish background, while the other one has a majority of pupils from various cultures. Two pedagogues from each school have taken part in the study. The headmasters from both schools have also been interviewed in order to get their point of view on the pedagogues´ work with children´s vital questions.The result shows that the pedagogues think that they have an important role in working with vital questions of the children. Through listening and having sensitive ears in the presence of the pupils will all thoughts be important. The problems which came out in the study were because of the difference in cultures it can be difficult as a pedagogue to find a method where all can be seen. The school is not only a place in order to learn subjects. It is a place with learning for life, because the work and meeting of children´s vital questions have a great role. The pedagogues have no theoretical knowledge from the education of teachers according to children´s vital questions but through experience one develops as a pedagogue within the subject. The study shows that they wish much more education.

Det övergripande syftet med denna uppsats är att undersöka lärandet uttryckt i vardagliga samspelshandlingar mellan pedagog och barn i en förskola. Mer specifikt har vi intresserat oss för vilka förutsättningar pedagogerna skapar för barnens lärande och vilka mönster som framträder i dessa samspelshandlingar. De frågeställningar som ställs är: Vilka förutsättningar för lärandet skapas i samspel mellan pedagog och barn? Vilka samspelsmönster framkommer mellan pedagog och barn? Vilka intentioner synliggörs i pedagogers handlingar i samspel med barn? Studiens teoretiska referensram utgår från sociokulturell teori med särskild förankring kring barns lärande. Studien genomfördes på en förskola med barn i åldrarna 3-5 år samt med tre medverkande pedagoger. Samspelssekvenserna har dokumenterats med hjälp av videokamera och observationerna som transkriberats har haft fokus på samspelet mellan pedagoger och barn. Mer specifikt har vi tittat på lärandet som sker i dessa samspel. Via analyser har vi fått fram sex mönster vilka följaktligen är vägledande, uppmuntrande, styrande, rättande, tillrättavisande och ignorerande. Resultatet som framkommit via analysen visar behovet av ett reflekterande arbetssätt. Det innefattar såväl pedagogers barnsyn, kunskapssyn, förhållningssätt samt hur de ser på sitt pedagogiska uppdrag. Pedagogers förhållningssätt i samspel med barn har vi funnit nära sammankopplat med vilken intention de har i samspelet. Om pedagogerna har lärandet i fokus när de samspelar med barn så ges barnen större möjlighet till kreativitet, fantasi och inflytande. Om pedagogerna istället har en intention att barnen ska göra och svara rätt så ges barnen marginellt utrymme till att själva bidra med kunskap. Resultatet pekar också på att den traditionella synen på barn, kunskap och lärande inte helt har spelat ut sin roll. Samspelen i dessa sekvenser får då en förmedlande karaktär där kunskap överförs från pedagog till barn. Resultatanalysen visar också på gynnsamma samspelshandlingar där pedagogen utgår från barnens livs- och erfarenhetsvärld, vilket enligt oss skapar goda förutsättningar för barns lärande.

Syftet med denna studie var att undersöka hur barn i förskoleklassen ges möjligheter till delaktighet och inflytande. Fokus lades vid att ta reda på om det skiljde sig mellan formuleringsarenan och realiseringsarenan utifrån vår tolkning av begreppen d.v.s. pedagogernas förhållningssätt samt vad de säger om delaktighet och inflytande jämfört med vad de faktiskt gör i den vardagliga verksamheten. Syftet var även att utmana begreppen delaktighet och inflytande då dessa oftast används synonymt i det svenska språket och inom förskoledidaktiken. Vi använde oss av kvalitativ forskningsmetod. Vi genomförde intervjuer med tillhörande stimulated recalls med tre pedagoger i förskoleklass för att få syn på formuleringsarenan. Vidare videoobserverade vi tre samlingar och tre planerade aktiviteter i en förskoleklass för att få tag på realiseringsarenan. Detta analyserades sedan utifrån centrala begrepp och ett postmodernt och konstruktionistiskt perspektiv på lärande, kunskap och barn.  I vårt resultat fann vi att pedagogerna gav uttryck för lite olika barnsyn och förhållningssätt. Vi kunde även se att två diskurser kunde göras gällande i denna förskoleklass. I vissa fall, och av vissa pedagoger, sågs barnen som kompetenta medkonstruktörer av den kultur de ingår i. I andra fall framkom en barnsyn som kan beskrivas som att vuxna vet vad som är bäst för barnen att veta och att det är pedagogens uppgift att förmedla dessa kunskaper. Under studiens gång fann vi att lyssnandets pedagogik och intagandet av barns perspektiv kan anses som viktiga faktorer för att barnen ska få bli delaktiga och kunna påverka sin vardag. Resultatet visade även att pedagogerna uttryckte en vision om att barnen skulle få vara delaktiga och få ha inflytande i alla situationer under dagen men att det i realiteten inte alltid blev så. Pedagogerna gav uttryck för att yttre faktorer såsom stora barngrupper, brist på personal och tidsbrist påverkade barnens möjlighetsvillkor för delaktighet och inflytande.

Övergripande syfte med undersökningen är att ge en bild av hur pedagoger ser på och tar till vara på individers olikheter och kompetenser i en barngrupp. I syftet ingår även att studera barns upplevelser av pedagogernas bemötande i och planerande av tambursituationen. Tyngdpunkten i undersökningen ligger på pedagogerna och deras arbetssätt då detta ligger till grund för barnens upplevelser.   Studien är en kvalitativ intervjustudie med inspiration utifrån den hermeneutiska ansatsen och har genomförts på tre förskolor. Deltagande i intervjuer har varit 10 pedagoger och 29 barn i åldrarna 4-6 år.   Fokus ligger något mer på pedagogernas utsagor men genom intervjuer med barn kunde tambursituationen ytterligare belysas. Genom att ta del av barnens upplevelser av tambursituationen kunde vi se om dessa skilde sig från pedagogernas utsagor, och i så fall på vilket sätt. Resultatet av studien visar en strävan hos pedagogerna att bemöta varje barn individuellt och att tillvarata barns kompetenser genom att bl.a. göra gruppindelningar. Pedagogerna ser många gånger rutinsituationen som ett stressmoment och önskar förändringar både vad gäller arbetslagets samsyn, den fysiska miljön och individers förutsättningar. Barnen är till största delen nöjda men uttrycker önskemål om mer inflytande och en lugnare miljö i tambursituationen.