Syftet med denna studie är att studera förskollärares förståelse av sitt ledarskap i relation till konflikter, med ett fokus på det lågaffektiva bemötandet. Arbetet syftar mer specifikt till att skapa förståelse för hur förskollärarna anser att konflikter uppstår mellan vuxen och barn i förskolan samt hur de väljer att hantera det. Förskollärarnas beskrivna förståelse ställs i relation till forskning om ledarskapsstilar med särskilt betoning på det lågaffektiva bemötandet. I studien har sju förskollärare intervjuats och dessa bor utspritt i Sverige och har olika yrkeserfarenheter. De teoretiska utgångspunkterna är tre specialpedagogiska perspektiv, dessa är det kompensatoriska och det kritiska samt dilemmaperspektivet. Andra ledarskapsstilar som diskuteras i detta arbete är det auktoritära, empatiska demokratiska, undvikande, växlande samt det lågaffektiva. Resultat visar att ledarskap till stor del handlar om att förekomma konfliktsituationer som ligger i linje med det lågaffektiva och det kritiska perspektivet. Det som är av vikt är att skapa lockande aktiviteter, få barn att följa självmant, ligga steget före och att involvera barnen i situationer där det finns en konflikt mellan den vuxne och barnet. I ledarskapet finns det en makt att förhålla sig till visar resultatet, vilket i sig kan leda till konflikter och hanteras på olika sätt. Förskollärarna gav uttryck för det kompensatoriska och kritiska perspektivet i studien. Samtliga förskollärare talar om betydelsen av att individanpassa sitt ledarskap och hur de bemöter konflikter. En av förskollärarna frågar sig hur pass mycket hen ska anpassa sitt ledarskap till individen och i det synliggörs dilemmaperspektivet. Pågående konflikter hanteras lågaffektivt genom ett lugn i syfte att inte förvärra situationer av ett flertal av förskollärarna. Samtliga förskollärare i studien hade en uppfattning om vad lågaffektivt bemötande är, men de var inte entydigt positiva till det. Det lågaffektiva ledarskapet utgår enligt förskollärarnas svar från det empatiska och demokratiska ledarskapet. Fördelar som förskollärarna ser med lågaffektivt bemötande är goda relationer och ömsesidig respekt. Ett flertal förskollärare menar att det lågaffektiva bemötandet bekräftar den barnsyn och arbetssätt de eftersträvar att arbeta efter i förskolan. Nackdelar är att kollegor har svårt att förstå deras bemötande i konflikter och att ledarskapet till viss del kräver mer tid av förskollärarna. Tidsbrist och stress i yrket gör det svårt för förskollärarna att arbeta lågaffektivt. Det leder vidare till att det auktoritära ofta träder fram hos förskollärarna när de finner tiden knapp och stressfylld.

Barn ska ges utrymme att vara sig själv i förskolans verksamhet där de får medinflytande att påverka, enligt gällande läroplan för förskolan (Skolverket, 2018). Studiens syfte är att undersöka hur förskollärare talar om barns medinflytande och barns agens. För att besvara studiens forskningsfrågor har en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer använts. Insamlade data har därefter analyserats med tematisk analys. Hur vi har sett på barn har förändrats över tid och idag har barn en mer betydande roll i dagens samhälle. Studien har undersökt hur förskollärare talar om ”barns medinflytande” och ”barns agens”. Det vill säga hur förskollärarna talar om barn som aktörer i verksamheten och om barns medinflytande i förskolans vardag. Fyra förskollärare som är verksamma på fyra olika förskolor har därför intervjuats. Studiens resultat visar att förskollärare, i de flesta fall, har ett öppet förhållningssätt där barns medinflytande och barns agens synliggörs i förskolan men att det inte sker i alla delar av verksamheten.

Syftet med denna studie är att undersöka och bidra med kunskap utifrån förskollärarnas uppfattningar om hur utformningen av förskolans inomhusmiljö och förskollärarnas närvaro kan påverka barns lek och fantasi. De frågeställningar som legat till grund för studien är Hur upplever förskollärarna att inomhusmiljöns utformning påverkar barns lek och fantasi? samt Vilken inverkan upplever förskollärare att deras närvaro har på barns lek? För att undersöka detta har fokusgruppsamtal med förskollärare genomförts. Studien har tagit hjälp av begrepp från det postmoderna synsättet för att analysera det insamlade datamaterial. De begreppen som använts är samspel, identitetsskapande och subjektskapande. Med hjälp av begreppen påvisades hur leken och fantasin kan påverkas av förskolans inomhusmiljö. Samt hur förskollärarnas närvaro kan påverka barn och deras lek. Resultatet i studien synliggör hur barns lek påverkas utav de normer och regler som förskollärarna och miljön förmedlar. Resultatet visar att barns lek och fantasi både kan möjliggöras och hindras i verksamheten utav miljön och förskollärarna.

I denna studie har syftet varit att undersöka hur barn och barndom skildras i barnböckerna, samt studera hur de olika barnbokskaraktärerna gestaltades, via skrift och bild. Tidigare forskning har visat att, hur barn och barndom gestaltas i barnböckerna, kan få betydelse för barns identitetsskapande och hur barn uppfattar deras omvärld. Denna studie syftar även till att bidra med en ökad medvetenhet kring vad barnböckerkan förmedla via sitt innehåll, och hur barnboken kan förstärka eller utmana olika rådande normer om barn. I urvalet av barnböcker till studien valde vi att kontakta 22 stycken bibliotek från olika landsdelar i Sverige, för att få deras utlåningsstatistik av barnböcker för åldern 0–6 år. Från denna utlåningsstatistik valdes tio barnböcker ut, för vidare granskning. Studien utgick ifrån en multimodal och socialsemiotisk teoribildning och hade ett analysverktyg som stöd i analysen av barnböckerna. I resultatet kunde vi utröna tre olika sätt att förstå hur barn och barndom skildrades i barnböckerna. Det första var igenom hur karaktärerna skildrades i relation till varandra. Det andra sättet var hur karaktärerna gestaltades genom deras egenskaper, karaktärsdrag och utseende. Det tredje sättet var att försöka förstå om karaktärerna bröt mot den rådande normen om barn, och i så fall på vilket sätt. De slutsatser vi kom fram till var att det fanns en komplexitet i hur karaktärerna gestaltades i barnböcker, där det inte finns ett “rätt“ sätt att tolka karaktärerna. Vi kom även fram till att karaktärerna uppfattades som medskapare av barn och barndom, som skildrades både explicit och implicit i barnböckerna. Det framkom att det var av stor vikt att vuxna studerade barnböckernas innehåll innan dessa erbjöds till barnen, detta för att få större kunskap om vad barnboken kunde förmedla. Genom att vuxna gör mer medvetna bokval, kan barnböckerna få en positiv inverkan på bland annat barns identitetsskapande. / <p>Betyg i Ladok 210606.</p>

AbstractEn tidsepoks syn på barnet kan speglas i den barnlitteratur som ges ut och därför ser vi att en analys av samtida barnlitteratur kan öka förståelsen av hur samhället ser på barn och barndom. Syftet med studien är att undersöka hur synen på barnet och barndom framställs i samtida barnlitteratur. För att konkretisera syftet har vi använt oss av följande frågeställningar: Hur framställs barnet i böckerna? Hur framställs barnet i relation till de vuxna i böckerna? Hur framställs barndom i böckerna? Studien har en barndomssociologisk ansats och metoden utgår från en kvalitativ innehållsanalys samt en ikonotextuell syn där vi har utgått från bilderbokens två berättande medium för att analysera böckernas innehåll. Analysen bygger på sex bilderböcker som varit nominerade eller vunnit Augustpriset i kategorin årets svenska barn och ungdomsbok mellan år 2017-2019. Analysen har genomförts med hjälp av närläsning och de barndomssociologiska begreppen being/becoming, den apolloniska och dionysiska synen på barnet samt plats som analytiska verktyg för att få syn på hur barnet och barndom framställs i bilderböckerna. Resultatet av analysen visar att samtliga bilderböcker skildrar barnet som kompetent och självständigt. I majoriteten av böckerna kan barnet tolkas som being. I analysen blir det även synligt att de vuxna framställs som någon som vill konstruera barnet utifrån synen på barnet som becoming. Utifrån den dionysiska och apolloniska synen på barnet kunde vi i majoriteten av böckerna tolka barnet utifrån det apolloniska synsättet. Barnet framställs som oskuldsfullt med en inneboende godhet och bilderna skildrar en känsla av ett naturligt tillstånd kopplat till naturen. Barndomen i böckerna framställs som en social konstruktion där barnet framställs som delaktig i utformandet av sitt liv och därmed sin barndom. De vuxna framställs med ett behov att skydda och kontrollera barnet vilket gör att de vuxna kan tolkas utifrån en syn på barndomen som becoming. Resultatet av analysen visar även att barndomen kan tolkas som domesticerad med kopplingar till den senmoderna tid vi lever i som kan kännetecknas som en tid av osäkerhet. Nyckelord: barndom, barndomssociologi, barnsyn, being/ becoming, bilderbok, bilderboksanalys, children's books, picture books, social aktör.

Syftet med den här studien har varit att ta reda på hur pedagoger på förskolan arbetar och upplever arbetet med barn i behov av stöd. Studien är baserad på en kvalitativ metod där jag använt mig utav både strukturerade och semistrukturerade frågor där pedagogernas egna ord spelat en stor roll. Utifrån de svar och analyser jag gjort med hjälp av mina teoretiska utgångspunkter som varit sociokulturella perspektivet och det lösningsinriktade perspektivet samt den tidigare forskning som gjorts är mina slutsatser att det som pedagogerna först och främst anser vara av störst vikt är samarbetet inom arbetslagen och pedagogernas samsyn. Det förebyggande arbetet gemensamt med verksamhetens gemensamma arbetssätt verkar vara det mest gynnsamma för förskolebarn som kan komma behöva stöd. Pedagogerna i denna studie lyfter även vikten av att veta att alla kan komma behöva stöd, även de vuxna runt omkring barnen. Då tidigare forskning varit svår att hitta angående pedagogernas egna upplevelser anser jag att min studie kan komma att ses som ett komplement inom forskningen utav barn i behov av stöd där pedagogernas upplevelser och egna ord tolkats in och analyserats utifrån det sociokulturella perspektivet samt lösningsinriktade perspektivet.

Syftet med denna studie är att analysera åtta bilderböcker för att undersöka hur synen på barn, förskola och motsvarande barninstitutioner har framställts och förändrats i bild och text från 1970-talet fram till senare 2010-tal. Metoden har baserats på text- och bildanalys med hjälp av några av Nikolajevas analysverktyg för att undersöka bilderböckernas uppbyggnad, karaktärer och miljöer närmare. Resultatet visar att större delen av bilderböckerna benämner förskolan som "daghem" också förkortat "dagis" samt att många böcker beskriver personalen som "fröknar". De flesta böckerna framställer barnkaraktärerna som självständiga men även i behov av omsorg. De nyare bilderböckerna skildrar en rikare variation av material och aktiviteter inom ramarna för förskola, än tidigare producerade böcker. Slutsatsen som kan dras ur studien är att gamla diskurser av barninstitutioner dominerar och att förändring sker under lång tidsperiod. Det finns en minimal förändring i hur barnen framställs i förskola och motsvarande barninstitutioner och majoriteten av böckerna framställer barn i en komplex dynamik mellan självständighet och behov av omsorg och närvaro.

Syftet med den här studien var att undersöka förskollärares uppfattningar om relationen mellan materialets placering och barns handlingsutrymme i förskolans inomhusmiljö. Vi har genomfört kvalitativa intervjuer med totalt sex förskollärare på sex olika förskolor, och datan analyserades med hjälp en innehållsanalys och centrala begrepp ur det postmoderna perspektivet. Resultatet visade att förskollärarna hade olika uppfattningar kring hur inomhusmiljön skulle anordnas och hur materialet skulle placeras i inomhusmiljön. Samtliga förskolor hade otillgängligt och tillgängligt placerat material för barnen. I resultatet framkom även att förskollärarnas erfarenheter var en betydande faktor för hur de valde att placera material och anordna inomhusmiljön. Förskollärarna uppfattade att de yngre barnens tillgång till ateljématerial, särskilt pärlor och flaskfärg utan vuxennärvaro, orsakade problem såsom nerstökning och kvävningsrisk. En begränsning av tillgången till sådana material för yngre barn är vanligt och materialet placeras till viss del otillgängligt. Konstruktionsmaterial, pennor, papper, utklädningskläder och dockor visade sig däremot vara mer tillgängligt placerat för alla barn, oavsett ålder, att självständigt använda och nyttja i lekar på de studerade förskolorna. / <p>2019-12-20</p>

Syftet med studien är baserad på en kvalitativ metod för att studera hur förskollärarna beskriver sin barnsyn och hur det kan påverka barnens delaktighet i den pedagogiska dokumentationen. För att samla in empirisk data har en grupp – och två parintervjuer använts som metod. Studien baseras utifrån en fenomenografisk teori, genom att lyfta förskollärarens olika aspekter till pedagogisk dokumentation, barnsyn och delaktighet. Det framkommer i studien att de olika begreppen hänger samman som en röd tråd. Barnsynen utgör delaktigheten i den pedagogiska dokumentationen, och den pedagogiska dokumentationen visar hur förskollärare ser på barn och hur delaktiga barnen varit i processen.  Resultatet visar en utvidgad förståelse för förskollärarens olika aspekter om barns delaktighet samt hur de ser på kompetens i arbetslaget. Kompetensen utgör en grund för barns delaktighet och lärande, och baseras på förskolans värdegrund. Att våga reflektera i arbetslaget om olikheter och likheter i relation till begreppen är en viktig aspekt, dock krävs då ett tryggt arbetslag med tillit och respekt. Tillsammans utgörs en sambedömning av barns lärande och utveckling, men också för att skapa ett tryggt arbetslag och en trygg barngrupp, för allas lika värde.

Denna kvalitativa studie undersöker förskollärarnas åsikter och erfarenheter av affekt och affektsituationer samt deras syn på det stöd de erhåller från verksamheten för att effektivt bemöta barn i affekt. Genom semistrukturerade intervjuer har åsikter, strategier och uppfattningar samlats in från erfarna förskollärare. Analysen av datamaterialet syftar till att ge en djupare förståelse för förskollärarnas perspektiv kring affekt och bemötande av barn i affekt, samt deras uppfattning om stödet från verksamheten. Resultaten förväntas bidra till diskussionen om förbättringar av stöd och resurser för att främja en effektiv hantering av barn i affekt. Genom att belysa förskollärarnas erfarenheter och perspektiv kan studien öka medvetenheten och kunskapen om bemötandet av barn i affekt, vilket i sin tur kan leda till utveckling av arbetsmetoder och stöd inom förskolans verksamhet.