Syftet med detta examensarbete har varit att försöka ta reda på vilka elever som lärare, och vissa politiker, ser som begåvade inom den svenska grundskolan. Mitt arbete består av en teoridel, där jag bland annat belyser olika tolkningar av begreppet begåvning. Jag har sedan försökt sammanfatta de nyhetsartiklar som skrivits i samband med begåvade elever och elitskolor/elitklasser samt särskild undervisning i Sverige. Detta för att få en bild av hur vissa politiska partier ser på ämnet. Jag redovisar sedan de resultat jag fått av min undersökning där jag intervjuat åtta grundskollärare med olika bakgrunder. Jag avslutar med en slutdiskussion där jag visar sambanden mellan de teoretiska avsnitten och de resultat jag fått från den praktiska delen. De intervjuade lärarnas uppfattningar om begåvade elever skiljer sig ganska mycket men visar även att samtliga lärare vill stimulera de begåvade eleverna mer än vad tiden räcker till för.

De högpresterande eleverna har enligt tidigare forskning inte varit en prioriterad grupp inom svensk skola. Enligt flera undersökningar har de inte fått stimulerande undervisning på en för dem relevant nivå. Syftet med denna studie var att undersöka hur högpresterande elever uppmärksammas och stimuleras då de börjar i grundskolan. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med fem undervisande lärare för att få en bild av detta. Resultatet från dessa intervjuer visade, tvärtemot vad tidigare forskning säger, på en bild av lärare som var positivt inställda till de högpresterande eleverna, men som trots detta tyckte sig måsta prioritera de svagare eleverna i sina klasser. Det framkom också att lärarna just nu upplever att en kursändring är på gång, nämligen att de nu förväntas ge dessa elever mer utrymme.

Syftet med min undersökning är att lyfta fram inkluderingen av begåvade elever i gymnasieskolan, utifrån lärares och elevers uppfattningar om detta. Forskningsfrågorna som jag har utgått ifrån är: Vilka olika uppfattningar finns det bland några gymnasielärare om inkludering av begåvade elever? Hur praktiserar lärare inkludering av dessa elever i sin undervisning? Hur uppfattar några begåvade redan utexaminerade elever undervisningen och sin utbildning? Jag har använt mig av enkäter med öppna frågor och ostrukturerade intervjuer som metod i mitt arbete. 11 lärare från tre olika gymnasieskolor i Mellansverige har svarat på enkäten. Jag har intervjuat tre begåvade elever som inom de senaste sju åren tagit studenten från studieförberedande gymnasieprogram. Resultatet visade bland annat vilka svårigheter lärarna upplevde att det finns med inkludering av begåvade elever. Lärarna försöker att inkludera begåvade elever genom att ha ett öppet klassrumsklimat. Resultatet visade också att eleverna upplevde att lärarna för det mesta höll en öppen dialog med eleverna, men att det varierade från lärare till lärare.

<p>Syftet med detta examensarbete har varit att försöka ta reda på vilka elever som lärare, och vissa politiker, ser som begåvade inom den svenska grundskolan. Mitt arbete består av en teoridel, där jag bland annat belyser olika tolkningar av begreppet begåvning. Jag har sedan försökt sammanfatta de nyhetsartiklar som skrivits i samband med begåvade elever och elitskolor/elitklasser samt särskild undervisning i Sverige. Detta för att få en bild av hur vissa politiska partier ser på ämnet. Jag redovisar sedan de resultat jag fått av min undersökning där jag intervjuat åtta grundskollärare med olika bakgrunder.</p><p>Jag avslutar med en slutdiskussion där jag visar sambanden mellan de teoretiska avsnitten och de resultat jag fått från den praktiska delen. De intervjuade lärarnas uppfattningar om begåvade elever skiljer sig ganska mycket men visar även att samtliga lärare vill stimulera de begåvade eleverna mer än vad tiden räcker till för.</p>

Syftet med denna undersökning var att undersöka om undervisningen för de begåvade eller högpresterande eleverna dels var meningsfull, men också att undersöka om undervisningen antog en accelererande eller berikande karaktär. Utöver detta undersöktes lärarnas uppfattning om vilka kringliggande faktorer som påverkade deras undervisning. Detta var av intresse då alla elever i den svenska skolan, enligt skollagen, har rätt till att nå så långt som möjligt i sitt lärande. Metoden som valdes var kvalitativa intervjuer. Totalt nio lärare, vilka var behöriga att undervisa i matematikämnet i årskurs 4-6, intervjuades. De analysverktyg som användes var begreppen acceleration och berikning samt en modell för vilka matematiska färdigheter som alla elever skall utveckla för att analysera undervisningens natur samt meningsfullhet. Ramfaktorteorin användes vid analysen av bakomliggande faktorer till matematikundervisningens utformning. Resultatet visar att de flesta undervisningsmetoder lärarna använder sig av är, enligt den modell som används, meningsfull. De allra flesta undervisningsmetoder är av berikande karaktär, dock förekom även undervisningsmetoder av accelererande typ. De bakomliggande faktorerna för matematikundervisningens upplägg visar sig vara variationsrik där flera olika typer av faktorer påverkar undervisningens utformning. Slutsatsen är att de begåvade eller högpresterande elever ges undervisning som är meningsfull och mestadels berikande och att matematikundervisningens upplägg inte beror på en enskild faktor, utan att flera bakomliggande faktorer påverkar undervisningens utformning. Nyckelord: Acceleration, berikning, begåvade elever, matematiska färdigheter, ramfaktorer.

Syftet med denna studie var att ta reda på hur matematikundervisningen ser ut och därmed belysa vilka framgångsfaktorer som finns för de särskilt begåvade eleverna i matematik. Studien beskriver detta ur både lärare och elevers perspektiv då de inte alltid stämmer överens. Metoden som användes för att göra detta var först en kvantitativ undersökning i form av enkäter till såväl lärare som elever. Sedan övergick den till en kvalitativ metod i form av lärarintervjuer. Den teoretiska utgångspunkten har varit den sociokulturella teorin med fokus på den proximala utvecklingszonen. Resultatet visade att många lärare beskriver det som svårt att både identifiera och undervisa dessa elever. Både lärare och elever tydliggör hur eleverna ofta arbetar på egen hand med anpassade läromedel. För att de särskilt begåvade eleverna ska utmanas och vidareutveckla sina matematiska kunskaper visar denna studie att kartläggning och kommunikation är grunden. Kartläggningen är viktig för att eleven ska ha möjlighet att hoppa över sådant som den redan kan. Repetition av redan befäst kunskap är förödande för de särskilt begåvade eleverna då det ofta leder till dalande motivation. Kommunikation mellan lärare och elev, i lärarkollegiet och mellan lärare och vårdnadshavare, är viktigt för att strukturera en fungerande undervisning för eleven. Vidare visade studien att den vanligaste framgångsrika metoden i matematikklassrummet, är att arbeta med rika matematiska problem som kan lösas på flera olika nivåer.

Denna studie handlar om hur pedagoger utformar och anpassar undervisning för elever med särskild begåvning. Resultatet har analyserats utifrån ett sociokulturellt perspektiv med utgångspunkt i strategier (Liljedahl, 2017) som framställts för att tillgodose dessa elevers behov. Syftet med studien är att undersöka hur pedagoger arbetar med särskild begåvade elever utifrån studiens forskningsfrågor vilket är, 1) Hur anpassar pedagoger undervisningen för elever med särskild begåvning? 2) Vad anser pedagogerna att de får för stöd och tillgång till läromedel för att kunna anpassa undervisningen för särskilt begåvade elever? 3) Vad anser pedagogerna att det finns för utmaningar med att anpassa undervisningen för elever med särskild begåvning? Utifrån undersökningen får läsaren inblick i vad begreppet särskild begåvning innebär, hur pedagoger anpassar undervisningen och vilka utmaningar som uppstår kring detta. Undersökningen visar också på hur pedagoger och specialpedagoger uppfattar samarbetet mellan varandra. Resultatet visar att kunskap kring särskild begåvning är bristfällig och att pedagogerna använder sig av olika strategier inom acceleration, berikning och coachning, för att anpassa undervisningen och möta dessa elevers behov. En slutsats är att det framkommer ett behov hos pedagogerna av ökad kunskap och tillgång till användbara strategier för att möta dessa elever.

Enligt undersökningar som Skolverket har genomfört är cirka fem procent i den svenska skolan särskilt begåvade. Syftet med examensarbetet är att undersöka hur undervisningen anpassas för särskilt begåvade elever i matematik utifrån styrdokument, erfarenheter och kunskaper. Undersökningen för studien bygger på en kvalitativ metod utifrån intervjuer av lärare som har lång erfarenhet i att undervisa elever i matematik. Det teoretiska ramverket för studien bygger på den sociokulturella teorin utifrån Vygotskijs tankar om lärande där lärandet grundas i den sociala interaktionen mellan olika individer. Studiens resultat visar att lärare främst använder två olika metoder vid undervisningen av eleverna samt att lärarna individanpassar undervisningen för att de särskilt begåvade eleverna ska nå nästa kunskapsnivå. Resultatet visar även att det finns både motiverade samt omotiverade särskilt begåvade elever vilket är viktigt som lärare att vara medveten om.

Förväntat kunskapsbidragGenom denna studie önskar vi att fler yrkesverksamma på skolor ökar sin kompetens inom området, för att kunna upptäcka, förstå, acceptera och utmana dessa elever. Studien kan även synliggöra en eventuell betydelse av en specifik handlingsplan inom området och förhoppningsvis även bidra till en ökad medvetenhet om skolorganisationens roll i denna fråga.Syfte och frågeställningarSyftet med studien är att synliggöra om det finns skillnader i synsätt, förhållningssätt, kunskap och förutsättningar hos pedagoger som arbetar efter en specifik handlingsplan för särskilt begåvade elever i grundskolan, kontra pedagoger som saknar en handlingsplan. Finns det skillnader kan betydelsen av en handlingsplan för särskilt begåvade elever synliggöras och stärkas.Preciserade frågeställningarFrågeställningarna utgår från pedagogerna och deras grundskolor i denna studie. Hur resonerar pedagogerna kring begreppet särskilt begåvade elever? Hur ser arbetet med särskilt begåvade elever ut? Hur kan ett gynnsamt arbete med särskilt begåvade elever se ut?TeoriStudien har tagit stöd av det sociokulturella perspektivet, som bland annat lyfter att lärandetsker i samspel med andra. Begreppet den närmaste utvecklingszonen är centralt i detta perspektiv, liksom språkets roll, då språket fungerar som ett redskap för kommunikation både mellan människor och inom människor.MetodDenna studie har genomförts med stöd av metodansatsen fenomenografi. Empirin har samlats in via halvstrukturerade intervjuer med sju pedagoger från grundskolan. ResultatNär pedagoger brister i sin kunskap kring särskilt begåvade elever kan det uppstå svårigheter i att både definiera och identifiera denna grupp av elever. Risken finns då att särskilt begåvade förväxlas med högpresterande. Att arbeta efter en handlingsplan kring särskilt begåvade elever skapar mandat åt de yrkesverksamma på en skola att prioritera dessa elever på samma sätt som elever med svårigheter prioriteras. Risken är annars stor att skolans största fokus läggs på de eleverna som riskerar att inte nå målen, eller har andra svårigheter. Undersökningsgruppen i denna studie som arbetar efter en handlingsplan arbetar förebyggande kring området särskilt begåvade elever och har ett starkt samarbete mellan medarbetarna på skolan kring detta område. Detta arbete syns i vardagen, men också i det systematiska arbetet. Undersökningsgruppen som inte hade någon handlingsplan lyfte på samma sätt värdet i ett gott samarbete med medarbetarna. Övervägande informanter lyfte också ledningens påverkan.Skolans ledning har en betydande och avgörande roll i pedagogernas arbete med de särskilt begåvade eleverna. Genom ledningens kommunikation och prioritering av området lyfts värdet av elevgruppen och vikten av kunskap. Informanterna var överens om att ett gynnsamt arbetssätt för de särskilt begåvade eleverna kan vara olika slag av acceleration och berikning. Även att eleverna behöver träffa andra som är likasinnade lyftes av övervägande antal informanter. Flertalet informanter önskade mer tid till att kunna bedriva arbetet med de särskilt begåvade eleverna mer gynnsamt.Specialpedagogiska implikationerResultatet i denna studie, men även tidigare forskning visar vikten av ökad kunskap blandverksamma pedagoger i skolans värld. Studien visade även värdet i att rektorer och övrigledning har goda kunskaper och vikten av prioriteringar inom ämnet. Vi tror att vi som blivande specialpedagoger här har en framtida viktig roll i att kunna påverka vår ledning, men även i att sprida kunskaper och göra ämnet levande genom kommunikation med medarbetare.

Den här studien syftar till att förstå elevers perspektiv på den matematikundervisning dedeltagit i under grundskoleåren. De elever som intervjuats går en spetsmatematikutbildningför årskurs 7-9 på en kommunal grundskola. Eleverna får dela med sig av sina berättelser i ensemi-strukturerad intervju i mindre grupper. En tematisk analys har sedan gjorts avintervjutranskriptionerna och resultatet av analysen har sedan tolkats med hjälp av forskningkring elever med fallenhet för matematik, inkluderingsaspekter i matematik ochelevperspektiv på undervisning samt med socialkonstruktivistisk vetenskapsteori. Resultatenkan sammanfattas i fem olika områden: de uppgifter och det material eleverna fått arbeta med;i vilken elevsammansättning eleverna har fått arbeta; vad eleverna upplever som särskiltlustfyllda moment i matematikundervisning, deras syn på lärarens roll samt vad de självaanser vara bra organisation av matematiklektioner. Studien visar att eleverna många gångerkänt leda på grund av avsaknad av tillräckligt utmanande uppgifter; de har ofta fått jobbaensamma utan en social och didaktisk gemenskap; de upplever tävlingsmoment som lustfyllt;läraren ses mest som en leverantör av uppgifter; och en traditionell lektion med genomgång,uppgiftslösning i grupp och individuellt är det de förespråkar. Studien lyfter framelevperspektiv som är användbara i en diskussion om inkluderande undervisning av elevermed särskild fallenhet för matematik.