Sammanfattning: År 2010 ändrades skollagen till att de som nått de krav som ställs i kunskapsform i skolan ska kunna erbjudas stöd och hjälp för att kunna utvecklas ännu mera enligt egen takt. Enligt skolverket (2010) så är 5 % av elever i skolan särskilt begåvade barn. Dessa elever ligger oftast långt före sina klasskompisar och kan i värsta fall tappa helt sin motivation till att fortsätta studera på grund av uteblivet stöd (Skolverket). Persson (2010) hävdar vidare i sin studie att de begåvade barn som nu är vuxna har stor psykisk ohälsa och att många av de som inte fått rätt stöd har även tankar på att ta livet av sig (SKL, 2016). Skolverket fick i uppdrag av regeringen att ta fram ett stödmaterial för dessa elever. Stödmaterialet från Skolverket blev upprättat i form av en broschyr, därefter samarbetade vissa kommuner med Statens Kommun och Landsting och upprättade en handlingsplan för särskilt begåvade elever. Denna studie har som ändamål att ta reda på huruvida det finns en handlingsplan för särskilt begåvade elever i Västerbottens län i sex slumpvis ospecifika kommuner för särskilt begåvade barn. Syftet med denna studie är att förebygga psykisk ohälsa hos särskilt begåvade barn genom att undersöka om stödet genom en upprättad handlingsplan finns överlag i Västerbottens kommuner. Studien innefattar förutom litteraturforskning även en kvantitativ- och kvalitativundersökning, forskning från vetenskapliga artiklar och information från Skolverket.

Syftet med vår studie var att undersöka rektorers och förskollärarnas erfarenheter av särskilt begåvade barn i förskolan, samt hur förskollärarna beskriver de anpassningar som görs i undervisningssituationer för särskilt begåvade barn och hur rektorer beskriver anpassningar när det gäller särskilt begåvade barn i förskolan. För att undersöka vårt syfte använde vi oss av kvalitativ metod i form av semistrukturerad intervju. Empirin analyserades utifrån tematisk analysmetod. Respondenterna var sex rektorer och sex förskollärare. Vår teoretiska utgångspunkt är de didaktiska frågorna Vad? Hur? Varför? och Vem? samt den didaktiska pyramiden. Vi har utgått ifrån begreppen ramfaktorer och pedagogiskt ABC. I studiens resultat framkom det att rektorerna och förskollärarna, enligt deras uppfattningar, har eller haft särskilt begåvade barn i förskolan.  Detta resulterar i ett intresse hos rektorerna och förskollärarna att vilja förmedla mer kunskap om dessa barn. Rektorerna är överens om att särskilt begåvade barn ska få anpassning i förskolan. Det framkommer även att förskollärarna gjorde anpassningar när det gäller särskilt begåvade barn i undervisningssituationer. Studien visar att alla förskollärare tycks använda sig av pedagogisk ABC fast ingen av förskollärarna benämnde det på det sättet.

Följande empiriska studie inriktar sig på matematiskt begåvade elever i årskurs F-3. Alla elever har rätt att få ledning och stimulans i sin utveckling, även de som lätt når kunskapskraven. Trots det har både forskning och våra egna erfarenheter visat att matematiskt begåvade elever ofta glöms eller prioriteras bort i klassrummen. Studien syftar därför till att undersöka hur verksamma lärare beskriver att de arbetar med matematiskt begåvade elever. Studiens frågeställningar fokuserar på att undersöka hur matematiskt begåvade elever identifieras samt vilka aktiviteter och utmaningar som finns vid undervisning av dessa elever enligt verksamma lärare i årskurs F-3. I studien samlas data in genom en metodkombination av såväl kvantitativ som kvalitativ karaktär. Kvantitativa data samlas in genom en enkätundersökning och kvalitativa data samlas in genom intervjuer. Empirin bearbetas och granskas genom en innehållsanalys med hjälp av kategoriseringsscheman. Data analyseras i förhållande till Krutetskiis teori, Mönks triadiska interdependensmodell och MEF, vilka är studiens ramverk. Resultatet visar att verksamma lärare använder olika tillvägagångssätt för att identifiera matematiskt begåvade elever, där en kombination av metoder är vanligast. Exempelvis uppmärksammas elevers förmågor och det används olika tester. Vilka matematiska aktiviteter som används skiljer sig åt mellan lärare. En gemensam faktor är att de på något sätt använder sig av en differentierad undervisning där elever arbetar både enskilt och i grupp. Verksamma lärare påtalar även att det finns många utmaningar i arbetet med matematiskt begåvade elever. En av de vanligaste utmaningarna är bristen på tid och att matematiskt begåvade elever ofta prioriteras bort. Slutsatsen är att verksamma lärare identifierar matematiskt begåvade elever i relation till olika matematiska aktiviteter, där aktiviteterna skiljer sig mellan lärare. Vidare finns det matematiska aktiviteter som är mer vanligt förekommande för att utmana elever. Lärare verkar besitta kunskapen om hur de ska arbeta för att utmana elever men däremot finns det faktorer som hämmar möjligheten att arbeta på ett sådant sätt.

Syftet med undersökning är hur lärare i årskurs F–3 beskriver hur de arbetar utvecklande och uppmuntrande med särskilt begåvade elever i svenskämnet. Undersökningen grundar sig på semistrukturerade intervjuer där sex lärare som undervisar i årkurs F–3 och som har erfarenhet av särskilt begåvade elever deltar. Det teoretiska ramverket i undersökningen är det sociokulturella perspektivet. Slutsatsen i den här undersökningen visar att vikt bör läggas på individanpassad undervisning för alla elever. Ofta läggs vikt vid individanpassning av svagare elever samtidigt som det är minst lika viktigt som de särskilt begåvade eleverna. Genom att individanpassa undervisningen kan särskilt begåvade elever bli utmanade, vilket då gör att eleverna blir mer motiverade. Att eleverna känner sig motiverade i undervisningen är en av de viktigaste aspekterna när det kommer till särskilt begåvade elevers lärande. / <p>Svenska</p>

Syftet med detta examensarbete är att fördjupa kunskapen kring de särskilt begåvade eleverna inom svenskämnet. Hur kan lärare identifiera och bemöta dessa elever? Hur definierar och beskriver man dessa elever samt hur upptäcker man dem? I detta examensarbete har två empiriska studier genomförts, en fallstudie och enkätundersökning. Fallstudien har tagit form på en skola i södra Sverige, där en elev har deltagit i intervju och observationer. Elevens lärare och den verksamma specialpedagogen på den berörda skolan har även intervjuats genom semistrukturerade intervjuer. Undersökningen kompletterades med en enkätundersökning för att få en bredare syn över lärarens uppfattning kring särskilt begåvade elever. I enkätundersökningen deltog 102 verksamma lärare i årskurs F-3 samt 4–6. Enkätundersökningen publicerades på två forum som är till för yrkesverksamma lärare och specialpedagoger.

Studiesyftet är att undersöka vad förskolepedagoger har för uppfattning om särbegåvning och behovet av stöd för att genomföra ett bra pedagogiskt arbete tillsammans med dessa barn. Kvalitativ studie med semistrukturerad intervju används som metod och fem förskolepedagoger intervjuades via e-post. Vi valde tematisk analysprocess med stöd av sociokulturellt perspektiv och begrepp från tidigare forskning, kring definition av särbegåvning. Resultatet visar att de informanter som har särbegåvade barn i sin närhet har kunskap och förståelse för dessa barn på förskolan. Pedagogernas uppfattningar är att majoriteten av deras kollegor saknar kunskap och har en negativ inställning gentemot särbegåvning. Därför anser de att pedagoger ska ha möjlighet att utföra ett bra arbete för de särbegåvade barnen på förskolan krävs utbildning och mindre barngrupper.

Detta är en systematisk litteraturstudie med fokus på lågstadieelever med särskild begåvning i matematik och hur de kan utmanas i klassrummet. Elever med svårigheter i matematik uppmärksammas ofta, medan elever med särskild begåvning hamnar i skymundan och inte får stöd och utmaningar som krävs för att de ska utvecklas. Syftet med studien är att beskriva hur tidigare forskning karaktäriserar särskilt begåvade elever. Vidare är även syftet att beskriva forskningsresultat om hur lågstadieelever med särskild begåvning i matematik kan utmanas i matematikklassrummet samt vilka för- och nackdelar som kan finnas med eventuella strategier. Vetenskapliga artiklar har sökts i databaserna ERIC, Swepub och Google Scholar. Utefter sökningarna valdes 16 vetenskapliga artiklar ut som sammanställdes och granskades utifrån forskningsfrågorna. Utifrån granskad litteratur och studiens resultat skriver majoriteten av författarna att det inte finns någon entydig definition för hur särskilt begåvade elever kan karaktäriseras, men att dessa elever ofta har liknande egenskaper som kan uppmärksammas i tidig ålder. Studien lyfter även olika strategier som kan användas i undervisningen för att stötta, motivera och fördjupa de särskilt begåvade elevernas kunskaper. De strategier som flera författare nämner är berikning, acceleration och nivågrupperingar. För- och nackdelar med strategierna redovisas också i resultatet.

Utifrån uppmaningen i Läroplanen för förskolan (Skolverket, 2018) som säger att alla barn i förskolan har rätt att stimuleras och utvecklas utifrån sina individuella behov och sin kunskapsnivå görs en undersökning gällande förskollärare arbetssätt för att inkludera barn som är tidiga i språkutvecklingen. En bakgrund ges till vad särskild begåvning och tidig språkutveckling är och begreppens komplexitet lyfts utifrån litteratur och tidigare forskning. Studiens syfte är att få en bild av hur förskollärare arbetar med språkundervisning i förskolan och hur de stimulerar och utmanar alla barn, med ett särskilt fokus på barn som är tidiga i språkutvecklingen. De frågeställningar som ligger till grund för studien är: Hur arbetar förskollärare för att främja barns språkutveckling? Vilka erfarenheter har förskollärare av barn som är tidiga i tal- och skriftspråksutvecklingen? och Hur arbetar förskollärarna för att utmana och stimulera de barn som är tidiga i språkutvecklingen? Studien vilar på den sociokulturella teorin. För att få svar på frågeställningarna genomfördes semistrukturerade intervjuer med åtta förskollärare som är verksamma inom förskolan. Resultatet i studien ger en bild av att samtliga förskollärare har arbetat med särskilt begåvade barn och att deras erfarenhet av detta arbete skiljer sig åt något. Förskollärarna har en delad bild gällande utmaningar och svårigheter i arbetet kring barn som är tidiga i språkutvecklingen. Förskollärarna anser inte att det är några problem med att arbeta för att utmana och stimulera de barn som är tidiga i språkutvecklingen och att utmaningarna snarare handlar om yttre omständigheter, som bland annat tidsbrist. En del uttrycker att arbetet med de barn som är tidiga i språkutvecklingen är viktigt, medan andra förskollärare menar att de behöver prioritera barn som är sena i utvecklingen.

Syftet med detta arbete är att undersöka om pedagoger anser sig ha tillräckligt med kunskaper och erfarenheter kring särskilt begåvade elever i matematikundervisningen. Utgångspunkter är identifiering och utmaning av särskilt begåvade elever. Metoden för undersökningen bygger på kvalitativ och kvantitativ metod med två intervjuer och en enkätundersökning som besvarats av 19 pedagoger. Studiens resultat visar en jämn fördelning mellan de lärare som anser sig kunna identifiera särskilt begåvade elever, dock bygger det på en spridning av pedagogers definitioner. Över 50 % anser sig ha tillräckligt med kunskaper för utmaning av särskilt begåvade elever, med bland annat acceleration och berikning, och det framkommer att det finns en stor spridning i vilka stöd som finns på de olika skolorna vid utmaning av särskilt begåvade elever. Viktiga slutsatser att dra från undersökningen är att det behövs mer kunskap om särskild begåvning.

Studien syftar till att undersöka lärares erfarenheter av att identifiera särskilt begåvade elever i matematik samt lärares erfarenheter av att undervisa dessa elever. Studien syftar vidare till att undersöka eventuella hinder kopplade till detta. Undersökningen genomfördes med kvalitativ metod och data samlades in genom semistrukturerade intervjuer av fyra verksamma lärare i lågstadiet. Resultatet visade att lärarna främst upptäckte särskilt begåvade elever i matematik i den ordinarie undervisingen. Att identifiera särskilt begåvade elever i matematik var inget som lärarna beskrev som svårt, ett möjligt hinder kunde dock vara att veta huruvida eleven var särskilt begåvad eller högpresterande. Lärarna differentierade undervisningen för särskilt begåvade elever i matematik på så sätt att dessa elever ofta arbetar i en matematikbok som ligger på en lite svårare nivå än övriga elevers matematikbok. Någon använde sig av problemlösning och nivågruppering. Hinder kopplade till undervisningen av särskilt begåvade elever var att hitta utmaningar på rätt nivå, material och tid. Lärarna beskrev också att ofta prioriteras de elever som har svårt att nå målen framför de elever som behöver extra utmaningar.