Syftet med denna studie är att studera vilka av Krutetskiis matematiska förmågor som synliggörs genom olika problemlösningsuppgifter. Utgångspunkten är frågeställningen; vilka av Krutetskiis matematiska förmågor synliggörs genom olika problemlösningsuppgifter? Tidigare forskning lyfter vikten av att anpassa undervisning för begåvade elever. Anpassningar kan göras genom acceleration, differentiering och berikning. Begåvade elever beskrivs besitta specifika förmågor som kan komma i uttryck i matematiska aktiviteter, exempelvis genom problemlösningsuppgifter. Problemlösningsuppgifter som är utmanade och rika beskrivs kunna möjliggöra för elever att utveckla sina matematiska förmågor. Problemlösningsuppgifter beskrivs också som gynnande för begåvade elever och kan möjliggöra att de upptäcks och identifieras. Ramverket som använts för studien är Krutetskiis teori om matematiska förmågor. Urvalet av förmågor för studien begränsades till sex av Krutetskiis matematiska förmågor. Empirin som samlats in är elevers lösningar på fyra problemlösningsuppgifter och transkriberade intervjuer där elever har resonerat kring sina lösningar. Resultatet visade att utöver Krutetskiis matematiska förmågor som avsågs synliggöras i varje problemlösningsuppgift kunde även andra oförväntade förmågor synliggöras. Resultatet visade också att rika problemlösningsuppgifter kunde möjliggöra för att samtliga av Krutetskiis matematiska förmågor synliggjordes. För att kunna synliggöra fler av Krutetskiis matematiska förmågor kan därför en aspekt vara att implementera rika problemlösningsuppgifter. Vidare diskuteras en elev som är representerad fler gånger än övriga och där samtliga av Krutetskiis matematiska förmågor kunde synliggöras i just den rika problemlösningsuppgiften, vilket också tolkades bekräftas under intervjun med eleven. Avslutningsvis diskuteras att oavsett begåvning eller inte är rika och utmanande problemlösningsuppgifter en viktig aspekt för att möjliggöra för upptäckter av matematiska förmågor i allmänhet men i utvecklandet av matematiska förmågor i synnerhet.

Studiens syfte är att analysera föreställningar om ”tidigt utvecklade barn” bland förskollärare. Dessa föreställningar undersöks genom att vi uppmärksammar de konstruktioner av barn som framträder i förskollärares tal om förskolans uppdrag i relation till barns behov och förutsättningar. Syftet har brutits ner i följande frågeställningar: Hur konstrueras det enskilda barnets behov och dess förutsättningar i förskollärarnas tal? Vilka diskurser organiserar förskollärarnas tal om förskolebarn, och hur artikuleras dessa? Studien har en diskursanalytisk ansats som utgör både teori och metod. Diskursteorin bygger på Laclaus och Mouffes teorier, där verkligheten ses som diskursivt konstruerad genom språk. Det empiriska materialet består av intervjuer med fem förskollärare. Studien visar att förskollärarnas föreställningar om barns behov och förutsättningar är mångtydiga. Olika diskurser kämpar om betydelsefixering i förskollärarnas olika artikulationer, vilket medför olika motsägelser. Det gemensamma i utsagorna är att stöd likställs med brister och svårigheter, där tidigt utvecklade barn därför inte kan inkluderas i detta stöd. Studien tyder på att gruppen tidigt utvecklade barn nekas och att de därmed inte heller konstitueras; de här barnen finns inte.

Syftet med studien var att undersöka om skolan är till för alla, även de högpresterande och särbegåvade eleverna i matematik. Genom kvalitativa intervjuer av rektorer/biträdande rektorer på fem skolor och Lars Narvselius, ansvarig för Mensas program för begåvade barn, undersöktes hur undervisningen ser ut för de elever som ligger steget före i matematik. Dessutom undersöktes hur matematikundervisningen skulle kunna se ut för att inkludera alla elever. Studien visar att undervisningens utformning och innehåll inte kan vara likadan för alla elever eftersom behoven är olika, men att tillhöra en grupp, att känna trygghet i den gruppen och att bli sedd av kamrater och vuxna är alla elevers rätt i skolan. Pedagogerna måste ta hänsyn till att även högpresterande och särbegåvade elever behöver bekräftelse och stimulans, genom att erbjuda dem specialundervisning, antingen i den vanliga klassen, i speciella klasser eller i särskilda skolor.

Det är många faktorer som ingår i matematikundervisning för elever, och det är en utmaning att förbereda blivande lärare att lära sig om och använda lämpliga strategier och tillvägagångssätt för att undervisa i matematik. Lärarutbildningarna har som mål att förse blivande lärare med den kompetens som krävs för att alla barn, inte bara de elever som presterar på den förväntade nivån för sin ålder och klass, ska få den bästa möjliga undervisningen. 1994 kom Europarådet med en rekommendation som indikerar att även särskilt begåvade barn behöver stöd vilket kräver olika pedagogiska lösningar. De skriver att utbildning är en viktig mänsklig rättighet och den ska främja alla elevers lärande på bästa sätt så att de utvecklar sina förmågor. Denna studie syftar till att vägleda nyexaminerade lärare i hur matematikundervisningen kan differentieras för särskilt begåvade elever i årskurs F-3, genom att undersöka vilka metoder erfarna lärare använder för att differentiera matematikundervisningen för att stimulera dessa elever, samt hur de identifierar dem. Metoden som används i denna studie är kvalitativa intervjuer, där fem lärare från olika skolor i en mindre kommun har deltagit. Resultaten visar att de främsta metoderna erfarna lärare använder sig av är arbete i mindre grupper och mer avancerade uppgifter. Hur lärare identifierar särskilt begåvade elever i matematikundervisningen sker genom utvärdering av elevernas prestationer, bedömningar och observationer, hur eleverna resonerar och kommunicerar samt elevernas arbetstempo. Slutsatsen är att differentiering i matematikundervisning för särskilt begåvade elever främst handlar om att lära känna sina elever och vilka behov de har.

<p>Syftet med studien är att undersöka om begåvade elever i årskurs 1-6 identifieras i dagens skola, vilket stöd de i så fall får, samt även vad som anses vara en begåvad elev. Undersökningen är kvalitativ och som datainsamlingsmetod användes semistrukturerade intervjuer. 3 rektorer och 2 pedagoger intervjuades på 3 olika skolor. Resultatet visar på att alla respondenter ansåg att det var svårt att skapa en uppfattning om vad begåvade elever är, samtliga menade dock att det inte behövde bero på vad eleverna presterade. Vissa respondenter ville inte använda sig av begreppet särskilt begåvad då de ansåg att det var ett negativt laddat ord. Resultatet visar även att, trots att inga åtgärdsprogram finns för de begåvade eleverna, försöker respektive skola och pedagog ge de begåvade eleverna stöd genom att utmana dem på olika sätt samt låta dem utvecklas på sin egen nivå.</p>

Syftet med studien är att undersöka om begåvade elever i årskurs 1-6 identifieras i dagens skola, vilket stöd de i så fall får, samt även vad som anses vara en begåvad elev. Undersökningen är kvalitativ och som datainsamlingsmetod användes semistrukturerade intervjuer. 3 rektorer och 2 pedagoger intervjuades på 3 olika skolor. Resultatet visar på att alla respondenter ansåg att det var svårt att skapa en uppfattning om vad begåvade elever är, samtliga menade dock att det inte behövde bero på vad eleverna presterade. Vissa respondenter ville inte använda sig av begreppet särskilt begåvad då de ansåg att det var ett negativt laddat ord. Resultatet visar även att, trots att inga åtgärdsprogram finns för de begåvade eleverna, försöker respektive skola och pedagog ge de begåvade eleverna stöd genom att utmana dem på olika sätt samt låta dem utvecklas på sin egen nivå.

Läromedlet spelar en stor roll i matematikundervisningen i den svenska skolan. På grund av att de har en sådan betydande roll för elevernas möjlighet att träna och befästa deras matematiska kunskaper och förmågor finns det höga krav på att läromedlet ska kunna tillgodose alla elevers behov i klassrummet. Trots detta finns det inte längre någon statlig läromedelsgranskning, något som innebär att det jobbet är upp till lärarna istället. Enligt skollagen ska undervisningen i skolan bidra till kunskapsutveckling för samtliga elever, oavsett tidigare kunskapsnivå. För matematiken innebär det att de uppgifter och problem som eleverna jobbar med måste kunna tillgodose behoven hos elever med svårigheter så väl som med begåvning. Denna studie har undersökt i vilken utsträckning fyra läromedel i matematik för gymnasieskolan kan ge stöd åt matematiskt begåvade elever. Resultatet av studien visar att läromedlen täcker något eller några av de kriterier som forskning visat ger stöd åt matematiskt begåvade elever. På samma gång är det viktigt att understryka att resultatet av studien endast visar potentialen läromedlen har, det är fortfarande upp till lärare att ta tillvara på det material som finns dem tillhanda och använda det på ett sådant sätt att det bidrar till begåvade elevers kunskapsutveckling. / The coursebook plays a key role in the mathematics education in the Swedish school. Because it has such an important role in the students’ abilities to practice and fortify their mathematical knowledge and abilities, there are high standards to be met for the coursebook to accommodate all of the students’ needs in the classroom. Despite this, there is no national review of coursebooks, which means that it is up to the teachers themselves to review them. According to the law, the education in schools should contribute to knowledge development to all students, regardless of their prior level of knowledge. For the subject mathematics, this means that the exercises and tasks being worked on by the students need to meet the needs of students with difficulties as well as giftedness. This study has examined to what extent four coursebooks in mathematics at the upper secondary level can support the knowledge development of gifted students. The results of the study show that the coursebooks meet one or some of the criteria research has shown supports mathematically gifted students. At the same time it is important to stress that the results of this study only show the potential that the coursebooks have, it is still up to the teacher to use the materials available to them and use them in such a way that they can contribute to the gifted students’ knowledge development.

Denna studie utgår från hermeneutiken samt det sociokulturella och undersöker hur verksamma lärare bemöter behoven hos de avancerade läsarna i årskurs 1 samt hur lärarna arbetar med identifiering och motivation med dessa elever. Avancerade läsare avser i denna studie tidiga läsare samt särskilt begåvade och talangfulla läsare. Tidigare forskning visar på att lärare har en god vilja, men sällan använder de strategier som finns och därmed utvecklas inte de avancerade läsarna i den grad de skulle kunna utvecklas. De får helt enkelt inte tillräckligt eller rätt utmaningar och blir bortprioriterade för mer krävande elever (Brighton et al. 2015:281; Ivarsson 2008:83; Miller 2010:282 &amp; Reis et al.2004:315, 334). Enligt styrdokumenten har alla elever rätt till att utvecklas utifrån sina förutsättningar och behov (Skolverket 2019:6; SFS 2010:800). En kvalitativ studie har därför utförts där åtta grundskolelärare från mellersta och södra Sverige har intervjuats för att ta reda på hur lärarna bemöter de avancerade läsarnas behov. Lärarna använder sig av differentierad undervisning och till viss del Pedagogiskt ABC för att möta behoven och undervisningen präglas av ett sociokulturellt lärperspektiv. Identifiering upplevs inte som något problem hos lärarna utan sker genom överlämningar från förskoleklass och genom att de avancerade läsarna utmärker sig i klassrummet. Arbetet med att bemöta behoven och främja motivation sker främst genom att utmana de avancerade läsarna på rätt nivå och inom deras intresse, men även genom att förse dem med nya texttyper. Om alla de avancerade läsarna däremot identifieras och hur de identifieras samt om de får tillräckligt med stöd och utmaningar för att utvecklas i största möjliga grad är något som diskuteras. / <p>Godkänt datum 2021-01-17</p>

Syftet med den här studien är att fördjupa kunskapen om särskilt begåvade elevers behov avanpassningar, och att, genom att läsa tidigare forskning, hitta metoder och strategier för attanpassa undervisningen för särskilt begåvade elever i högstadiet, genom användning avexempelvis differentiering, berikning och/eller acceleration, främst i ämnet moderna språk.Resultatet av mina sökningar visar att det finns många beprövade sätt att differentieraundervisning på som gynnar särskilt begåvade elevers inlärningssätt, bland annat genomindividuella instruktioner, nivågrupperingar av olika slag samt anpassad- och/ellerkomprimerad/utökad läroplan. Ett annat sätt att differentiera undervisningen på är genomberikning och fördjupning i form av mer avancerat material, möjlighet att välja mellanenklare och mer komplext material, högre nivå av frågeställningar, möjligheter tillanvändning av kritiskt och/eller kreativt tänkande och så kallat högre ordningens tänkande.Ytterligare sätt är multidiciplinära arbetsuppgifter och möjlighet att skriva och läsa på en meravancerad nivå. Acceleration kan användas dels genom att elever får accelerera inom ett ellerflera ämnen, eller genom att elever får möjlighet att flytta upp en eller flera årskurser och påså sätt gå igenom grundskolan i en snabbare takt. Metoden som har använts i denna studie ären systematisk litteraturstudie, som innefattar att systematiskt söka, granska ochsammanställa litteratur inom ett valt ämne eller problemområde.

All students are, by Swedish law, entitled to education that is differentiated based on their individual needs. Before we conducted this literary review, we experienced a lack of knowledge and education on the topic. The aim of this literary review is thus to investigate what research says about teachers’ differentiated mathematics education for gifted students. From this aim, a research question was formed: - What can teachers do to support and differentiate teaching for gifted students in mathematics? Various methods of differentiation for gifted students were found, some of these were problem solving, accelerated learning and enrichment. Further findings were that assessment, teacher co-operation and mathematical competence were important perspectives on successful differentiation in mathematics education for gifted students. Although we found numerous ways to differentiate mathematics education for gifted students, we also found that lack of time and knowledge were a hindrance for teachers in their work to create differentiated mathematics education for gifted students. / Alla elever har enligt svensk lag rättighet att få utbildning som utmanar och utvecklar dem utifrån deras behov. Idag finns det, trots detta, en brist på differentiering av undervisning för elever med särskild begåvning. Syftet med denna litteraturstudie är således att undersöka vad forskning lyfter fram att lärare kan göra för att framgångsrikt differentiera matematikundervisningen för särskild begåvade elever. Utifrån syftet formulerades följande frågeställning: - Vad kan lärare göra för att stötta och differentiera undervisning för elever med särskild begåvning inom matematikämnet? Internationell forskning belyste en rad olika differentieringsmetoder för elever med särskild begåvning. Några konkreta undervisningsmetoder som påvisades var problemlösning, acceleration och berikning. Även bedömning, samarbete mellan pedagoger samt matematisk kompetens var viktiga faktorer på hur lärare arbetar för att differentiera för elever med särskild begåvning. Slutligen kom vi fram till att det finns många positiva differentieringsmetoder som hade kunnat appliceras mer i undervisningen för elever med särskild begåvning men att metoderna inte alltid utnyttjades till sin fulla potential på grund av tidsbrist och avsaknad av kunskap.