I syfte att belysa om och i så fall hur tidiga läsare och skrivare stimuleras i skolan under de första åren har intervjuer genomförts med sex lärare i årskurserna ett, två och tre. Av resultaten framgår att arbetet med att få lågpresterande elever att uppnå kursplanens mål är så pass krävande att behoven hos högpresterande elever inte hinner tillgodoses.  En slutsats som kan dras av studien är att lärarna, trots medvetenhet om denna problematik, begränsas av den tid som står till förfogande och upplever sig inte räcka till för att tillrättalägga undervisningen för dessa elever.

Detta examensarbete har genomförts med en kvalitativ undersökning av hur matematiklärarna beskriver elever med fallenhet och intresse för matematik och även vilka utvecklingsmöjligheter som skolan ger dessa elever. För att finna dessa elever behövs en tydlig beskrivning utifrån matematiklärarnas erfarenheter, så att skolan kan stimulera och utmana elevernas matematiska tänkande. De fem matematiklärarna i studien angav att det fanns elever med fallenhet och intresse i varje klass. Resultatet av intervjuerna visade att matematiklärarnas beskrivningar hade likheter med vad som redovisas i litteraturstudier och uppsatser som jag studerat. Vidare ansåg matematiklärarna att dessa elever alltid klarar sig och ägnade därför inte så mycket tid åt dem. Däremot var matematiklärarna överens om att begåvade elever behövde stimulans och utmaning i skolan. Matematiklärarna i undersökningen ansåg att det behövdes avancerad undervisning på den högre nivån i samma årsgrupp och fördjupningsuppgifter i form av tema och praktiskt arbete, som anpassas till varje elevs begåvning.

<p>Detta examensarbete har genomförts med en kvalitativ undersökning av hur matematiklärarna beskriver elever med fallenhet och intresse för matematik och även vilka utvecklingsmöjligheter som skolan ger dessa elever. För att finna dessa elever behövs en tydlig beskrivning utifrån matematiklärarnas erfarenheter, så att skolan kan stimulera och utmana elevernas matematiska tänkande.</p><p>De fem matematiklärarna i studien angav att det fanns elever med fallenhet och intresse i varje klass. Resultatet av intervjuerna visade att matematiklärarnas beskrivningar hade likheter med vad som redovisas i litteraturstudier och uppsatser som jag studerat. Vidare ansåg matematiklärarna att dessa elever alltid klarar sig och ägnade därför inte så mycket tid åt dem. Däremot var matematiklärarna överens om att begåvade elever behövde stimulans och utmaning i skolan. Matematiklärarna i undersökningen ansåg att det behövdes avancerad undervisning på den högre nivån i samma årsgrupp och fördjupningsuppgifter i form av tema och praktiskt arbete, som anpassas till varje elevs begåvning.</p>

Denna studie handlar om de barn som tycker att skolan är väldigt lätt och om deras rätt att få stimuleras och utvecklas utifrån deras behov. Syftet med mitt arbete är att ta reda på hur pedagoger uppfattar dessa begåvade elever och hur de arbetar för att stötta dem på ett pedagogiskt utvecklande sätt. Efter att ha gått igenom relevant litteratur inom mitt område så använde jag mig av kvalitativa intervjuer för att få svar på mina frågeställningar och genomförde intervjuer med tre verksamma pedagoger. Mina slutsatser blev att begåvade barn inte är något som det pratas mycket om och att det kanske är lätt att det fokuseras för lite på denna elevgrupp. Mina respondenter hade svårt att skilja på begåvade och högpresterande barn men menade att ett begåvat barn är ett barn som lär sig väldigt snabbt utan några hinder. Alla mina intervjupersoner visade dock en medvetenhet kring vikten av att möta varje individ där hen befinner sig och de menade att man tillsammans med eleven måste finna vad just den eleven behöver arbeta med för att fortsätta utvecklas. Alla barn har rätt att stimuleras och tycka att skolan är viktig och lärorik. / This study is about the children who think that school is very easy and about their right to be stimulated and develop based on their needs. The purpose of my study is to find out how teachers perceive these gifted students and how they are working to support them in an educational developmental way. After going through the relevant literature in my field I used qualitative interviews to answer my questions and conducted interviews with three working teachers. My conclusions are that gifted children are not something that is discussed and it’s easy to forget to focus on this group of students. My respondents found it difficult to distinguish between gifted and high-performing pupils but said that a gifted child is a child who learns very quickly without any obstacles. All my interviewees, however, showed an awareness of the importance of meeting each individual on their level. They also said that they, together with the pupil, have to find out what that particular pupil needs to work on to continue to develop. All children have the right to be stimulated and to think that school is important and educational.

En  särskilt  begåvad  elev  anses  ha  en  hög  förmåga  inom  ett  specifikt  område.  Särskilt begåvade elever har en intellektuell begåvning, vilken kan vara exempelvis språklig eller matematisk. Särskilt begåvade elever är ingen homogen grupp. Deras begåvning kan vara knuten till ett eller flera områden, men det är inte alltid som begåvningen tar sig uttryck i skolprestationer. Syftet med vårt examensarbete är att ta reda på vilka förkunskaper och erfarenheter som lärare och specialpedagoger har av de särskilt begåvade eleverna. Vi vill även undersöka vilka stöd och anpassningar som de ger till de särskilt begåvade eleverna i årskurs 4-6. Vidare vill vi undersöka om det finns några skillnader mellan lärares och specialpedagogers uppfattningar om särskilt begåvade elever. Den kvalitativa metoden intervju har använts för att få svar på syfte och forskningsfrågor i arbetet. Urvalet består av verksamma specialpedagoger och lärare i grundskolan. Intervjuerna är utförda för att se om det finns en skillnad i vilken kunskap lärare och specialpedagoger besitter och hur de arbetar med de särskilt begåvade eleverna. I studien medverkar fyra lärare och fyra specialpedagoger. Resultaten visar att såväl lärare som specialpedagoger behöver mer kunskap om särskild begåvning, för att de på ett gynnsamt sätt ska kunna bemöta dessa elever. De pedagoger som deltagit i intervjuerna har delade meningar om de besitter tillräckligt med kunskap om ämnet eller inte. Dock är samtliga respondenter överens om att det är viktigt att särskilt begåvade elever får de anpassningar och det stöd som de behöver.

Bakgrund: Flera studier påvisar att elever med särskild begåvning upplever högre grad av psykisk ohälsa än andra elever. Brist på förståelse och kunskap kring särskild begåvning anses ligga till grund för detta. Det är därför viktigt att utifrån ett livsvärldsperspektiv synliggöra hur särskilt begåvade elever upplever sin skolsituation för att som skolsköterska lättare kunna identifiera dessa elever och bidra till att elevers lärande, utveckling och hälsa främjas. Syfte: Syftet är att beskriva upplevelsen av att vara särskilt begåvad elev i skolan utifrån ett livsvärldsperspektiv. Metod: Studien genomfördes med en kvalitativ fenomenologisk metod med induktiv ansats. Studien baserades på åtta intervjuer av särskilt begåvade personer. Resultat: Analysen resulterade i sex innebördsteman; Upplevelse av utanförskap-att känna sig avvikande, utsatt och ensam, upplevelse av att vara understimulerad, begränsad och besviken, upplevelse av att vara missförstådd, sviken och övergiven, upplevelse av acceptans, gemenskap och samhörighet, upplevelse av stöd, hopp och framtidstro, och upplevelse av att bli utmanad, uppmuntrad och erkänd. Slutsats: Elevhälsan och  skolsköterskan har en betydelsefull roll att med sin samlade kompetens identifiera de särskilt begåvade eleverna men också ge stöd och bidra till skapandet av en hälsofrämjande skolgång utifrån varje unik livsvärld. / Background: Several studies show that gifted students experience a lower grade of mental health than other students. Lack of understanding and knowledge about gifted students are considered to be the basis for this. It is therefore important to study from a life-world perspective how gifted students experience their schoolsituation in order to make it easier for schoolnurses  to identify these students and contribute to to promote the their learning, development and health.    Aim: The aim is to describe the experience of being a gifted student in school from a lifeworldperspective. Method: The study was conducted using a qualitative phenomenological method with a inductive approach. The study was based on eight interviews of gifted individuals. Result: The analysis resulted in six meanings; Experience of exclusion - feeling deviant, exposed and lonely, experience of not being stimulated, limited and disapointed, experience of being misunderstood, deceiving and abandoned, experience of acceptance, community and togetherness, experience of support, hope and confidence in the future, and experience of being challenged, encouraged and recognized. Conclusion: Studenthealth and the schoolnurse have an important role to identify the gifted students, but also to support and contribute to the creation of a health-promoting school attendance based on each unique life-world.

Kunskapsnivån gällande särskild begåvning som ämne påtalas inom forskning vara låg inomkontexten svensk förskola och skola. Undersökningar visar att särskild begåvning som begrepp saknaren vetenskaplig definition. Utifrån verksamheternas styrdokument ska alla barn och varje barn få stödoch utmaningar utifrån sina individuella förutsättningar. Utifrån en påtalat låg kunskapsnivå kansvårigheter uppstå att upptäcka och stötta särskilt begåvade barn. Syftet med denna studie var därför att undersöka om och i så fall hur pedagoger och specialpedagogerarbetar för att upptäcka och stötta särskilt begåvade barn i förskolan och skolans verksamhet. För att undersöka detta har kvalitativ metod och semistrukturerade intervjuer använts. Insamlat empirisktmaterial har bearbetats och analyserats med inspiration från tematisk analysmetod. Studien visar olikadilemman som kan uppstå i arbetet med barn i behov av särskilt stöd med inriktning mot det särskiltbegåvade barnet. Resultatet diskuterar möjligheter för lärare att definiera och upptäcka barns särskildabegåvning samt svårigheter och hinder i att synliggöra barns olikheter som tillgångar.

Denna studie syftar till att undersöka högpresterande elevers uppfattningar av matematikundervisningen samt deras upplevelser av hur samarbetet i klassrummet fungerar. Tidigare forskning visar att det finns brister i matematikundervisningen för högpresterande elever och att dessa elever behöver mer stimulans och utmaningar för att de ska behålla sitt intresse och motivation för matematikämnet. Andra faktorer som påverkar hur de högpresterande eleverna uppfattar undervisningen är lärarens bemötande och matematiska kompetens samt betydelsen av matematiska diskussioner i klassrummet. För att undersöka detta har fem kvalitativa intervjuer med högpresterande elever i årskurserna 4–7 genomförts. Resultatet av intervjuerna visar på dubbla budskap då eleverna önskar sig fler utmaningar samtidigt som de säger att de är nöjda, både med det som ingår i undervisningen och lärarnas bemötande. Resultatet av intervjuerna visar även att de högpresterande eleverna oftast arbetar enskilt, vilket går i linje med tidigare forskning. En slutsats som kan dras av detta är att lärarens roll, tillsammans med utmanande aktiviteter, är av stor betydelse för att de högpresterande eleverna ska behålla sitt intresse för matematikämnet.

Utifrån Skollagen (Utbildningsdepartementet 3 kap. 2§) har alla elever rätt till att utvecklas efter sina förutsättningar. Enligt den tidigare forskningen (Pettersson, 2011: 219) och den insamlade empirin framgår det att skolorna fokuserar på eleverna som ej når kunskapsmålen. Syftet med denna studie är att ta reda på hur lärare kan identifiera högpresterande och begåvade elever i matematik i årskurs 4–6, samt att hitta verktyg för att differentiera undervisningen för dessa elever. Frågeställningarna studien utgått från är:  - Vilka strategier har lärare för att identifiera högpresterande och begåvade elever i matematik?  -  Vilka strategier använder lärare för att differentiera undervisningen för högpresterande och begåvade elever i matematik? Empiri har samlats in genom intervjuer med sju verksamma lärare i årskurs 4–6. Empirin analyserades kvalitativt och kategorier skapades.  Studiens resultat visar att lärare identifierar högpresterande och begåvade elever på olika sätt, exempelvis genom det matematiska språket och kvalitet på lösningar av uppgifter. Studien visar också att differentiering sker på olika sätt, främst förekommande var berikning av undervisning. Studien avslutas med en konklusion och didaktiska implikationer.

Sammanfattning Särskilt begåvade elever kommer ofta i skymundan till förmån för elever i motsatta änden av skalan. I Sverige är forskningen kring särskild begåvning nästan obefintlig. Sedan 2015 har särskilt begåvade elever aktualiserats i den svenska skolan i och med det stödmaterial Skolverket tagit fram. Med hänvisning till rådande krav från Högskolan i Borås har den här forskningsöversikten en ämneskoppling, i det här fallet matematik. Syfte Syftet med denna forskningsöversikt är att besvara följande frågor: 1. Vad kännetecknar forskning om hur särbegåvade elevers undervisning utformas inom matematikämnet? 2. Vilka metoder förespråkas för att undervisa särbegåvade elever i matematik? Metod Genom systematiska sökningar har relevant forskning identifierats, studerats och kartlagts för att besvara frågorna ovan. Urvalsprocessen har skett via tre olika former av sökningar; databassökning, snöbollsurval och konsultation. I databassökningen påbörjades sökningarna från det svenska begreppet särskilt begåvad, vilket inte gav relevanta träffar. Därefter användes det engelska begreppet gifted children. Det slutgiltiga urvalet blev åtta primärstudier efter att fyra artiklar exkluderats på grund av att de var sekundärstudier. Resultat Forskningsfältet kring utformningen av särbegåvades matematikundervisning präglas tydligt av en bredd. Bredden tar sig uttryck såväl geografiskt som gällande var forskningens utgångspunkt ligger. Det finns både forskning som intar ett lärarperspektiv och forskning som ser direkt till elevernas behov. Merdelen av forskningen sätter de berörda eleverna i centrum. Med ett undantag återfinns undervisningsmetoderna acceleration eller berikning i de artiklar som studerats. Båda undervisningsmetoderna visar goda resultat. Det kan konstateras att det är höga förväntningar som ställs på lärarkåren när det gäller att identifiera och anpassa undervisningen för de särskilt begåvade eleverna.