Syftet med undersökning är hur lärare i årskurs F–3 beskriver hur de arbetar utvecklande och uppmuntrande med särskilt begåvade elever i svenskämnet. Undersökningen grundar sig på semistrukturerade intervjuer där sex lärare som undervisar i årkurs F–3 och som har erfarenhet av särskilt begåvade elever deltar. Det teoretiska ramverket i undersökningen är det sociokulturella perspektivet. Slutsatsen i den här undersökningen visar att vikt bör läggas på individanpassad undervisning för alla elever. Ofta läggs vikt vid individanpassning av svagare elever samtidigt som det är minst lika viktigt som de särskilt begåvade eleverna. Genom att individanpassa undervisningen kan särskilt begåvade elever bli utmanade, vilket då gör att eleverna blir mer motiverade. Att eleverna känner sig motiverade i undervisningen är en av de viktigaste aspekterna när det kommer till särskilt begåvade elevers lärande. / <p>Svenska</p>

Syftet med detta examensarbete är att fördjupa kunskapen kring de särskilt begåvade eleverna inom svenskämnet. Hur kan lärare identifiera och bemöta dessa elever? Hur definierar och beskriver man dessa elever samt hur upptäcker man dem? I detta examensarbete har två empiriska studier genomförts, en fallstudie och enkätundersökning. Fallstudien har tagit form på en skola i södra Sverige, där en elev har deltagit i intervju och observationer. Elevens lärare och den verksamma specialpedagogen på den berörda skolan har även intervjuats genom semistrukturerade intervjuer. Undersökningen kompletterades med en enkätundersökning för att få en bredare syn över lärarens uppfattning kring särskilt begåvade elever. I enkätundersökningen deltog 102 verksamma lärare i årskurs F-3 samt 4–6. Enkätundersökningen publicerades på två forum som är till för yrkesverksamma lärare och specialpedagoger.

Detta är en systematisk litteraturstudie med fokus på lågstadieelever med särskild begåvning i matematik och hur de kan utmanas i klassrummet. Elever med svårigheter i matematik uppmärksammas ofta, medan elever med särskild begåvning hamnar i skymundan och inte får stöd och utmaningar som krävs för att de ska utvecklas. Syftet med studien är att beskriva hur tidigare forskning karaktäriserar särskilt begåvade elever. Vidare är även syftet att beskriva forskningsresultat om hur lågstadieelever med särskild begåvning i matematik kan utmanas i matematikklassrummet samt vilka för- och nackdelar som kan finnas med eventuella strategier. Vetenskapliga artiklar har sökts i databaserna ERIC, Swepub och Google Scholar. Utefter sökningarna valdes 16 vetenskapliga artiklar ut som sammanställdes och granskades utifrån forskningsfrågorna. Utifrån granskad litteratur och studiens resultat skriver majoriteten av författarna att det inte finns någon entydig definition för hur särskilt begåvade elever kan karaktäriseras, men att dessa elever ofta har liknande egenskaper som kan uppmärksammas i tidig ålder. Studien lyfter även olika strategier som kan användas i undervisningen för att stötta, motivera och fördjupa de särskilt begåvade elevernas kunskaper. De strategier som flera författare nämner är berikning, acceleration och nivågrupperingar. För- och nackdelar med strategierna redovisas också i resultatet.

Syftet med detta arbete är att undersöka om pedagoger anser sig ha tillräckligt med kunskaper och erfarenheter kring särskilt begåvade elever i matematikundervisningen. Utgångspunkter är identifiering och utmaning av särskilt begåvade elever. Metoden för undersökningen bygger på kvalitativ och kvantitativ metod med två intervjuer och en enkätundersökning som besvarats av 19 pedagoger. Studiens resultat visar en jämn fördelning mellan de lärare som anser sig kunna identifiera särskilt begåvade elever, dock bygger det på en spridning av pedagogers definitioner. Över 50 % anser sig ha tillräckligt med kunskaper för utmaning av särskilt begåvade elever, med bland annat acceleration och berikning, och det framkommer att det finns en stor spridning i vilka stöd som finns på de olika skolorna vid utmaning av särskilt begåvade elever. Viktiga slutsatser att dra från undersökningen är att det behövs mer kunskap om särskild begåvning.

Studien syftar till att undersöka lärares erfarenheter av att identifiera särskilt begåvade elever i matematik samt lärares erfarenheter av att undervisa dessa elever. Studien syftar vidare till att undersöka eventuella hinder kopplade till detta. Undersökningen genomfördes med kvalitativ metod och data samlades in genom semistrukturerade intervjuer av fyra verksamma lärare i lågstadiet. Resultatet visade att lärarna främst upptäckte särskilt begåvade elever i matematik i den ordinarie undervisingen. Att identifiera särskilt begåvade elever i matematik var inget som lärarna beskrev som svårt, ett möjligt hinder kunde dock vara att veta huruvida eleven var särskilt begåvad eller högpresterande. Lärarna differentierade undervisningen för särskilt begåvade elever i matematik på så sätt att dessa elever ofta arbetar i en matematikbok som ligger på en lite svårare nivå än övriga elevers matematikbok. Någon använde sig av problemlösning och nivågruppering. Hinder kopplade till undervisningen av särskilt begåvade elever var att hitta utmaningar på rätt nivå, material och tid. Lärarna beskrev också att ofta prioriteras de elever som har svårt att nå målen framför de elever som behöver extra utmaningar.

Syftet med denna studie är att studera vilka av Krutetskiis matematiska förmågor som synliggörs genom olika problemlösningsuppgifter. Utgångspunkten är frågeställningen; vilka av Krutetskiis matematiska förmågor synliggörs genom olika problemlösningsuppgifter? Tidigare forskning lyfter vikten av att anpassa undervisning för begåvade elever. Anpassningar kan göras genom acceleration, differentiering och berikning. Begåvade elever beskrivs besitta specifika förmågor som kan komma i uttryck i matematiska aktiviteter, exempelvis genom problemlösningsuppgifter. Problemlösningsuppgifter som är utmanade och rika beskrivs kunna möjliggöra för elever att utveckla sina matematiska förmågor. Problemlösningsuppgifter beskrivs också som gynnande för begåvade elever och kan möjliggöra att de upptäcks och identifieras. Ramverket som använts för studien är Krutetskiis teori om matematiska förmågor. Urvalet av förmågor för studien begränsades till sex av Krutetskiis matematiska förmågor. Empirin som samlats in är elevers lösningar på fyra problemlösningsuppgifter och transkriberade intervjuer där elever har resonerat kring sina lösningar. Resultatet visade att utöver Krutetskiis matematiska förmågor som avsågs synliggöras i varje problemlösningsuppgift kunde även andra oförväntade förmågor synliggöras. Resultatet visade också att rika problemlösningsuppgifter kunde möjliggöra för att samtliga av Krutetskiis matematiska förmågor synliggjordes. För att kunna synliggöra fler av Krutetskiis matematiska förmågor kan därför en aspekt vara att implementera rika problemlösningsuppgifter. Vidare diskuteras en elev som är representerad fler gånger än övriga och där samtliga av Krutetskiis matematiska förmågor kunde synliggöras i just den rika problemlösningsuppgiften, vilket också tolkades bekräftas under intervjun med eleven. Avslutningsvis diskuteras att oavsett begåvning eller inte är rika och utmanande problemlösningsuppgifter en viktig aspekt för att möjliggöra för upptäckter av matematiska förmågor i allmänhet men i utvecklandet av matematiska förmågor i synnerhet.

<p>Syftet med studien är att undersöka om begåvade elever i årskurs 1-6 identifieras i dagens skola, vilket stöd de i så fall får, samt även vad som anses vara en begåvad elev. Undersökningen är kvalitativ och som datainsamlingsmetod användes semistrukturerade intervjuer. 3 rektorer och 2 pedagoger intervjuades på 3 olika skolor. Resultatet visar på att alla respondenter ansåg att det var svårt att skapa en uppfattning om vad begåvade elever är, samtliga menade dock att det inte behövde bero på vad eleverna presterade. Vissa respondenter ville inte använda sig av begreppet särskilt begåvad då de ansåg att det var ett negativt laddat ord. Resultatet visar även att, trots att inga åtgärdsprogram finns för de begåvade eleverna, försöker respektive skola och pedagog ge de begåvade eleverna stöd genom att utmana dem på olika sätt samt låta dem utvecklas på sin egen nivå.</p>

Syftet med studien är att undersöka om begåvade elever i årskurs 1-6 identifieras i dagens skola, vilket stöd de i så fall får, samt även vad som anses vara en begåvad elev. Undersökningen är kvalitativ och som datainsamlingsmetod användes semistrukturerade intervjuer. 3 rektorer och 2 pedagoger intervjuades på 3 olika skolor. Resultatet visar på att alla respondenter ansåg att det var svårt att skapa en uppfattning om vad begåvade elever är, samtliga menade dock att det inte behövde bero på vad eleverna presterade. Vissa respondenter ville inte använda sig av begreppet särskilt begåvad då de ansåg att det var ett negativt laddat ord. Resultatet visar även att, trots att inga åtgärdsprogram finns för de begåvade eleverna, försöker respektive skola och pedagog ge de begåvade eleverna stöd genom att utmana dem på olika sätt samt låta dem utvecklas på sin egen nivå.

I centrum för denna litteraturstudie står den särbegåvade eleven, hur elever med begåvning behandlas i vårt samhälle, i vår skola och hur denne upplever sin begåvning. Det övergripande syftet är att analysera hur begåvning och intelligens bemöts i samhället och i skolan. I litteraturstudien behandlas tidigare litteraturstudier samt forskningsresultat i ämnet. Det verkar finnas en konflikt mellan politikerna och skolan, där politikerna efterfrågar spetskompetenser samtidigt som skolan strävar efter att ge alla elever en likvärdig utbildning. I konflikten tycks de särbegåvade eleverna komma i kläm, då de upplever sin skolgång som understimulerande och värdelös. En skola för alla verkar lägga alla resurser på att ta hand om elever som har svårt att uppnå målen, medan de andra eleverna förväntas klara sig på egen hand. I diskussionerna kring särbegåvningen uppstår även konflikter kring hur dessa ska identifieras, eftersom IQ-testning enkom utgör en liten del av vad begåvning innebär.

Läromedlet spelar en stor roll i matematikundervisningen i den svenska skolan. På grund av att de har en sådan betydande roll för elevernas möjlighet att träna och befästa deras matematiska kunskaper och förmågor finns det höga krav på att läromedlet ska kunna tillgodose alla elevers behov i klassrummet. Trots detta finns det inte längre någon statlig läromedelsgranskning, något som innebär att det jobbet är upp till lärarna istället. Enligt skollagen ska undervisningen i skolan bidra till kunskapsutveckling för samtliga elever, oavsett tidigare kunskapsnivå. För matematiken innebär det att de uppgifter och problem som eleverna jobbar med måste kunna tillgodose behoven hos elever med svårigheter så väl som med begåvning. Denna studie har undersökt i vilken utsträckning fyra läromedel i matematik för gymnasieskolan kan ge stöd åt matematiskt begåvade elever. Resultatet av studien visar att läromedlen täcker något eller några av de kriterier som forskning visat ger stöd åt matematiskt begåvade elever. På samma gång är det viktigt att understryka att resultatet av studien endast visar potentialen läromedlen har, det är fortfarande upp till lärare att ta tillvara på det material som finns dem tillhanda och använda det på ett sådant sätt att det bidrar till begåvade elevers kunskapsutveckling. / The coursebook plays a key role in the mathematics education in the Swedish school. Because it has such an important role in the students’ abilities to practice and fortify their mathematical knowledge and abilities, there are high standards to be met for the coursebook to accommodate all of the students’ needs in the classroom. Despite this, there is no national review of coursebooks, which means that it is up to the teachers themselves to review them. According to the law, the education in schools should contribute to knowledge development to all students, regardless of their prior level of knowledge. For the subject mathematics, this means that the exercises and tasks being worked on by the students need to meet the needs of students with difficulties as well as giftedness. This study has examined to what extent four coursebooks in mathematics at the upper secondary level can support the knowledge development of gifted students. The results of the study show that the coursebooks meet one or some of the criteria research has shown supports mathematically gifted students. At the same time it is important to stress that the results of this study only show the potential that the coursebooks have, it is still up to the teacher to use the materials available to them and use them in such a way that they can contribute to the gifted students’ knowledge development.