Den här kvalitativa studien undersöker hur marknadsföring på TikTok påverkar konsumenters köpbeslutsprocess och köpbeslut – med särskilt fokus på konsumtion av mode och kläder. Vidare vill den här studien klargöra för de faktorer som driver konsumenter att bryta sina uttalade värderingar och intentioner under köpbeslutsprocessen i förhållande till hållbarhetsaspekterna. En särskild uppmärksamhet kommer att riktas mot det gröna gapet, det vill säga den diskrepans som finns mellan konsumenters uttalade värderingar och intentioner kring hållbarhet och deras faktiska köpbeslut. Teorier om plattformslogik och kognitiv dissonans kommer således att användas för att belysa det här fenomenet. På så sätt syftar den här studien till att öka medvetenheten om konsumenters uppfattningar om de sociala, ekonomiska och ekologiska hållbarhetsaspekterna och huruvida de tas i beaktning vid konsumtion av mode och kläder samt om TikToks plattformslogik. De frågeställningar som studien kommer att besvara är Hur påverkar marknadsföring på plattformen TikTok konsumenters köpbeslut inom konsumtion av mode och kläder? och Vad driver konsumenter att gå emot deras uttalade värderingar och intentioner trots att det finns en ökad medvetenhet kring hållbarhetsaspekterna? För att uppnå syftet och besvara frågeställningarna har studien använt sig av både en abduktiv och en kvalitativ ansats. Empirin som den här studien vilar på har vidare samlats in genom en kvalitativ datainsamling av relevant material och genom åtta semistrukturerade intervjuer med aktiva TikTok användare som konsumerar mode och kläder. För att öka intervjuernas validitet har vidare fältanteckningar tagits under intervjuerna.Utifrån studiens resultat har det framkommit att TikTok som sociala medieplattform har en betydande roll när det gäller konsumtion av mode och kläder. Däremot har det ur intervjuerna framgått att plattformen inte påverkar konsumenter till den grad att det har lett till ett faktiskt köpbeslut. Vidare har det framgått att det gröna gapet går att identifiera i samband med hållbar konsumtion och konsumentbeteende. Kognitiv dissonans var en återkommande faktor när det gällde bortförklaringar och rationaliserande av olika tidigare köpbeslut av mode och kläder samtidigt som en rad andra faktorer kunde identifieras.

Utvecklingen och den ökade medvetenheten om hållbarhet i dagens samhälle, har lett till en ökad efterfrågan av hållbara matvaruprodukter. Det var därmed av intresse att undersöka denna utveckling inom Generation Z. Syftet med denna uppsats är att i en småskalig studie undersöka Generation Z:s medvetenhet och värdering kring hållbara matvaruprodukter mot faktorer såsom pris, produktkvalitet, låg ekonomisk standard och kompensationsbeteende vid köpbeslut. De huvudsakliga teorier som lagt grunden för denna uppsats är tidigare forskning gällande hållbarhet, köpbeteende, Generation Z, attitude-behaviour gap, pris, produktkvalitet och kompensationsbeteende. Utifrån dessa teorier har fem hypoteser konstruerats. Denna uppsats har använt sig av en kvantitativ metod genom en webbenkät med främst slutna frågor. Datan samlades in från 88 respondenter, varav 85 giltiga. Resultatet från studien indikerar att respondenterna inom Generation Z värderar variablerna pris, låg ekonomisk standard och produktkvalitet över hållbara matvaruprodukter vid köpbeslut. Kompensation för tidigare köp var däremot inte ett frekvent beteende hos respondenterna. Resultatet påvisade även ett visst gap mellan hur mycket Generation Z värderar hållbarhet i teorin kontra det faktiska beteendet. Vidare, uppkom ett antal begränsningar under uppsatsprocessen som skulle kunna användas som vägledning för framtida forskning inom liknande ämnesområde.

This study investigates the intricate relationship between environmental knowledge (EK), adoption barriers, and sustainable consumption (SC) behavior among young adults in Sweden. Utilizing cognitive dissonance theory (CDT) as a framework, the research aims to explain the mechanisms behind the intention-behavior gap in sustainable consumption. The Moderated Multiple Regression (MMR) analysis of survey data reveals a significant positive association between environmental knowledge and sustainable consumption behavior, with income level moderating this relationship – individuals with lower-income face barriers to sustainable consumption despite their knowledge.  Although product availability and psychological factors (control/self-efficacy) were not significant moderators, their importance in shaping sustainable consumption choices is highlighted, emphasizing the complexity of barriers. The study also finds that sustainable consumption behavior moderates the relationship between environmental knowledge and cognitive dissonance (CD), suggesting that aligning actions with knowledge reduces psychological discomfort. This research provides valuable insights for developing interventions to promote sustainable consumption among young adults in Sweden. Despite these insights, the persistence of the intention-behavior gap calls for further investigation.

Background: The world is currently experiencing an economic and socio-political crisis causing the global environment to be characterized by increased uncertainty and risk (Carter et al., 2021). After severe years of the COVID-19 pandemic havoc, the world has been presented with yet another setback of the Russian invasion of Ukraine (Assaf et al., 2023) resulting in significant inflation, increasing energy prices, and serious impact causing financial struggles for individuals. Together with an increasing awareness of environmental deterioration and environmentally conscious demanding sustainable products, consumer behaviors are being shaped (Du et al., 2014). Despite the increase in environmental consciousness among the public, a gap exists between an individual’s sustainable consumption intention and behavior becoming particularly apparent during times of uncertainty. To explore how individual sustainable consumption intentions/attitudes and behavior are affected by the current economic and socio-political uncertainty this study seeks to build upon previous research analyzing determining factors to better understand and strengthen sustainable consumption behaviors. Purpose: The purpose of this study is to identify how perceived risk and uncertainty due to economic and socio-political uncertainty affects individuals’ ability to act on the intended consumption behavior, to generate a better understanding of how sustainable consumption behavior can be supported during times of uncertainty. Method: This study is conducted using a qualitative research strategy through an inductive approach following a more positivistic epistemological stance and an internal realism from the ontological viewpoint, where ten semi-structured interviews have been collected. Conclusion: After generating data from our interviews and analyzing the results in connection to relevant studies and theories, different factors have become apparent to affect respondents during uncertainty. The results have shown that among the most determinant factors affecting consumption behavior during times of increasing uncertainty are price, quality, longevity, social norms, time, and energy. The study has thereby also identified factors with a tendency to encourage sustainable consumption behavior during times of uncertainty such as environmental concern and strong personal values and attitudes as well as behavioral motivation originating from altruistic values can enhance individual ability to act on one's intention even during times of uncertainty. These findings identify the need for and the importance of increasing the environmental knowledge and risk perception of how the environment is affected by production and consumption as well as developing personal norms and moral obligations by ascribing an individual responsibility for preventing environmental degradation with the belief that the sustainable consumption actions performed will generate the desired outcomes.

Antalet flygresor har ökat markant i världen de senaste decennierna. Detta har medfört en ökning av flygets koldioxidutsläpp som därmed har gett en ökad påverkan på klimatet. Forskning angående människors syn på och uppfattning om flyget är relativt ny och forskning rörande ämnet är mer förekommande idag än för ett decennium sedan. Tidigare undersökningar är dock i stort sett eniga om att människor, både miljömedvetna och icke-miljömedvetna personer, inte tänker ändra på sina flygvanor och flyga mindre på grund av flygets klimatpåverkan. Denna studie undersöker klimatengagerade personers flygvanor och vad de har för syn på flyget och flygets påverkan på klimatet. Resultatet i studien skiljer sig från tidigare forskning genom att de klimatengagerade personerna i undersökningen antingen försöker begränsa sina flygresor eller inte längre flyger alls på grund av den klimatpåverkan en flygresa innebär. The low-cost hypothesis har använts som ett teoretiskt ramverk för att undersöka om det finns ett attitude-behavior gap. Det framkom att the low-cost hypothesis endast delvis kan appliceras och att det finns ett litet attitude-behavior gap hos de respondenter som flyger. Det finns inget attitude-behavior gap hos respondenterna som inte flyger. Det framkom även att sociala normer till viss del påverkar valet att flyga eller inte flyga.

The environmental issue is more relevant and important than ever. As society’s awareness of environmental issues has gained, consumers’ and companies’ concerns aiming for a positive environmental impact have increased to save our planet. Eco-labels are common in grocery stores, where the labels guide consumers to choose an environmentally friendly alternative. However, consumers’ actions do not seem to correspond to their attitudes and intentions regarding environmental issues related to food products. This study investigates consumers’ attitudes towards eco-labels between Generation X (1965-1980) and Generation Z (1995-2002). Furthermore, this study aims to present, analyze, and compare somewhat differences and similarities in their attitudes, buying intentions, and purchase decisions. The theoretical framework is based on the theory of planned behavior by Azjen (1991) and the analytical framework, motivational and behavior, by Moisander (2007). In addition, the theoretical framework is complemented by concepts and theories within attitudes, eco-labels, and the attitude-behavior gap. The thesis is based on a qualitative research method with semi-structured interviews. The thematic analysis emerged five themes: environmental knowledge, motivation, buying intention, consumers’ behavior, and consumers’ understanding of eco-labels.  The paper concludes that the attitude-behavior gap occurs in Generation X and Generation Z. However, the study results show that there is no clear attitude-behavior gap among the respondents in Generation X in comparison with Generation Z. Generation X is environmentally conscious, and their intentions and consumption behavior are carefully considered. Eco-labels are given priority compared to Generation Z, which is also environmentally aware but does not prioritize eco-labels in their consumption behavior.

The purpose of this thesis is to investigate how green marketing can bridge the gap between young consumers' attitudes towards green fashion and their actual purchase intentions. In order to identify and gain an understanding of the factors that influence the effect of green marketing, a multi-research method is used (a combination of qualitative and quantitative methods). The qualitative data is collected through focus groups and is analyzed using thematic analysis. The findings from the focus groups are summarized as three themes: green identity, environmental knowledge, and consumer cynicism. The quantitative data is collected through a questionnaire that is based on the three identified themes. The quantitative data has two main functions, a descriptive one, as it examines a larger sample, and the ability to study the correlation between the identified factors and the affected purchase intention.  The result presents that the green gap between young consumers' attitudes toward green fashion and their purchase intentions is affected by fashion companies' green marketing on social media. The results of the combined statistical and thematic analysis show a significant negative correlation between two of the identified themes (environmental knowledge and consumer cynicism) and the variable affected purchase intention. The third identified theme, green identity, indicates a positive significant correlation with affected purchase intention, although the correlation is weak. / Det finns en vilja hos många konsumenter att konsumera hållbart men den hållbara attityden återspeglas inte alltid i konsumentens köpintentioner eller köpbeteenden. Detta fenomen kallas för attitude-behavior gap och omtalas ibland på svenska som det gröna gapet. I denna uppsats undersöks hur svenska modeföretags gröna marknadsföring på sociala medier påverkar det gröna gapet mellan unga konsumenters attityder till grönt mode och deras faktiska köpintentioner. För att identifiera och studera vilka faktorer som påverkar effekten av grön marknadsföring används en flermetodsforsknings, en kombination av kvalitativ och kvantitativ metod. Den kvalitativa datainsamlingen utgörs av fokusgrupper och den kvantitativa av en enkätundersökning. Genom en tematisk analys av fokusgruppernas data identifierades mönster bland de unga konsumenternas tankar och upplevelser, som sammanställts under tre teman: grön identitet, miljömedvetenhet och konsumentcynism. Med utgångspunkt i dessa teman, studiens syfte och uppsatsens teoretiska referensram utvecklades en analysmodell, baserad på delar av Ajzens (1991) modell theory of planned behavior. Utifrån analysmodellens teman utformades enkäten. Data från enkätundersökningen har bidragit med deskriptiv data från ett större stickprov från populationen men har även gjort det möjligt att statistiskt analysera korrelationen mellan variablerna relaterade till analysmodellens teman.  Resultatet visar att det gröna gapet mellan unga konsumenters attityder till grönt mode och deras faktiska köpintentioner påverkas av svenska modeföretags gröna marknadsföring på sociala medier. Det föreligger signifikanta negativa samband mellan två av analysmodellens teman, miljömedvetenhet och konsumentcynism, som testats mot variabeln påverkad köpintention. Resultatet från fokusgrupperna och enkätundersökningen har visat att en medelhög nivå av miljömedvetenhet har en positiv påverkan på det gröna gapet. En hög nivå av miljömedvetenhet resulterar istället i att konsumenter blir mer skeptiska gentemot företags gröna budskap och har därmed en negativ påverkan på det gröna gapet. Konsumentcynism har i båda undersökningarna visats ha en stark negativ påverkan på det gröna gapet. Bland konsumenter som upplever att grön marknadsföring skapar köpintentioner finns ingen utbredd konsumentcynism vilket kunde identifieras bland en övervägande majoritet av konsumenterna som upplever att grön marknadsföring inte påverkar deras köpintentioner. Det föreligger ett signifikant positivt samband mellan temat grön identitet och variabeln påverkad köpintention. Emellertid är korrelationen svag och inga betydande skillnader kunde identifieras i den sammanställda empiriska data. Grön identitet har således ingen påverkan på det gröna gapet mellan unga konsumenters attityder till grönt mode och deras faktiska köpintentioner.

I dagens samhälle är det svårt att undvika den negativa påverkan som resande har på miljön.Fossila bränslen dominerar fortfarande det globala energisystemet, och turistindustrins bidragtill klimatförändringarna är betydande. Trots detta finns det möjligheter för resenärer attminska sin miljöpåverkan genom att reducera sina egna utsläpp. Tidigare studier har visat atten positiv attityd gentemot miljö och hållbarhet inte alltid leder till ansvarsfullt beteendebland konsumenter, särskilt under semesterresor, vilket skapar ett attityd-beteendegap.Genom att använda puffar kan man förändra beslutsfattarens miljö, informera om olikaalternativ och främja mer hållbara val, vilket hjälper konsumenter att fatta mer ansvarsfullabeslut. Denna studie tillämpade teorier om attityd-beteendegap och puffar för att undersökaom ett sådant gap förekommer hos svenskar som reser inom Sverige, och vilka puffar somkan användas för att främja ansvarsfull turism. En kombination av kvantitativa ochkvalitativa metoder användes för att initialt undersöka attityder och beteenden genom enenkätundersökning, som sedan kompletterades med djupgående insikter från kvalitativaintervjuer. Resultatet visade på ett attityd-beteendegap bland svenska resenärer därmajoriteten hade en positiv inställning till hållbarhet och agerade ansvarsfullt i sin vardag,men att samma attityd och beteende inte applicerades på deras beslut av resa. Studienidentifierade att svenska resenärer främst efterfrågar självgynnande puffar för att kunna göramer ansvarsfulla val under sina resor. Dessa puffar kan inkludera ekonomiskt fördelaktigaerbjudanden, lättillgänglig information och fler hållbara alternativ som inte kompromissarmed resenärens bekvämlighet, smidighet eller tidsmässiga fördelar. / In today's society, it's hard to ignore the negative impact travel has on the environment. Fossilfuels currently dominate the global energy system, and the tourism industry's contribution toclimate change is significant. However, travelers have opportunities to reduce their ownenvironmental impact by lowering their emissions. Studies have shown that even whenpeople have positive attitudes towards the environment and sustainability, this doesn't alwayslead to responsible behavior, especially during vacations. This disconnect is known as theattitude-behavior gap. Using nudges can help change the decision-making environment,informing people about different options and promoting more sustainable choices. This studyexplored whether an attitude-behavior gap exists among Swedes traveling within Sweden andwhich nudges that could encourage more responsible tourism. A mix of quantitative surveysand qualitative interviews was used to examine attitudes and behaviors in detail. The findingsrevealed that while most Swedish travelers have a positive attitude towards sustainability andmake responsible choices at home, they often abandon these behaviors when traveling. It wasfound that Swedish travelers are most responsive to nudges that benefit them personally, suchas cost-saving offers, more accessible information, and sustainable options that do notcompromise their comfort, convenience, or time.

Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om hur människor bortförklarar, bortprioriterar och förskjuter ansvar för hållbar konsumtion. Vi använde oss av en kvalitativansats där vi utförde semi-strukturerade intervjuer med totalt 7 respondenter. Datamaterialet analyserades med hjälp av en tematisk analys där vi fann teman som hjälper oss förklara hur konsumenter resonerar kring sin klädkonsumtion. Den teoretiska utgångspunkten för denna studie grundar sig i självuppfattning för att se hur kläder används och hur hållbarhet förhåller sig. Vi kom fram till att vid klädkonsumtion så förskjuts ansvaret för en hållbar konsumtion och istället är det viktigare att konsumtionen är kongruerande med individens självuppfattning och sociala kontext. / This study aims to contribute with knowledge on how people rationalize, de-prioritize andproject responsibility within sustainable consumption. This was achieved through semistructuredinterviews with a total of 7 respondents. The collected material was later analysedusing thematic analysis which helped us explain how consumers reason about their ownapparel consumption. Our theoretical approach bounds in self-concept to see how consumersspeak about their apparel consumption and how sustainability is reflected through it. Weconclude in this paper that consumers project responsibility for sustainable consumption andit is more essential to consume congruently to the individuals self-concept and accordinglywith the social context that people finds themselves in. This paper is written in Swedish.

Holiday air travel behaviors are nowadays a significant issue in relation to climate change and sustainable tourism. Indeed, transportation, and especially air transportation, have a significant role in climate change. Hence, it is important that the tourism industry includes the transportation sector when developing solutions for sustainable tourism. As students are the future main target group of this industry, it is important to understand the reasons behind their choices. Until now, travel behaviors have been explained using single and specific theories, which did not include many factors explaining holiday air travel decisions. In this study, this concern is addressed by combining two theories in relation to behavior formation - the theory of planned behavior and the value-belief-norm theory - in order to understand all motivations and barriers behind students’ holiday air travel behaviors. The analysis of the findings shows that many internal and external factors affect students decisions in regards to flying during holidays, including values, beliefs, social and personal norms, as well as accessibility, country of origin, price, time, distance, and social influence. However, the analysis of the results also demonstrates two gaps between attitudes and behaviors within the student community, which link to the cognitive dissonance theory: an awareness-attitude behavior gap and a contextual gap. The paper argues that while the theory of planned behavior and the value-belief-norm theory can be used simultaneously in order to analyze decisions regarding holiday air transportation, they are not sufficient as these two gaps emerged. The study concludes suggesting destination developers and national governments to take into account the present factors behind students’ decisions in order to develop sustainable destinations.