Belöningssystem är något som många organisationer använder sig av för att bland annat skapa arbetsmotivation. Inom banksektorn används mestadels den monetära belöningen allmän bonus. Den allmänna bonusen är en kollektiv belöning som nästan alla i hela banken kan ta del av. I och med detta blir det intressant att studera om denna belöningen skapar arbetsmotivation för de anställda. Förväntningsteorin är en teori som beskriver hur individer skapar motivation. Den fokuserar på motivation i allmänhet, men har även använts som grund av forskare för att analysera arbetsmotivationen. Studiens syfte är att förklara bankpersonalens arbetsmotivation i relation till personalens egna förväntningar och deras upplevelse om värdet av den allmänna bonusen. Detta studeras genom en positivistisk forskningsfilosofi med en deduktiv forskningsansats, vilket grundas i att forskningen är hypotesprövande. Empiriska data mäts utifrån en kvantitativ metod i form av webbenkäter. Undersökningens resultat indikerar att den anställdes individuella upplevda värde av den allmänna bonusen samt personens upplevda nåbarhet av bonusen har en positiv inverkan på dennes arbetsmotivation. Med värde menas hur värdefull individen upplever att bonusen är. En begränsning som har gjorts i arbetet är att den endast studerar respondenter inom en svensk bankkoncern som använder sig av den allmänna bonusen. Detta för att vi förutsätter att bankerna kan ha olika krav, storlekar och regler avseende sådana belöningar. Forskning kring hur vidare banksektorns användande av ett allmänt bonussystem bidrar till ökad arbetsmotivation är nästintill ostuderat. Därför anses denna uppsats ha ett värde för att belysa motivationseffekten av att använda sig av sådana belöningssystem.

Studiens syfte var att fördjupa förståelsen gällande uppskattning i arbetslivet. Uppskattning är ett aktuellt ämne som ofta lyfts i media och det är intressant att se till de effekterna som uppskattning kan ge. För att fördjupa förståelsen kring ämnet så undersöktes det hur chefer och medarbetare upplevde uppskattning, vilka positiva och negativa associationer det fanns kopplade till uppskattning samt om det fanns ett samförstånd eller en dissonans i upplevelsen av uppskattning mellan chefer och medarbetare. Studien är genomförd med ett perspektiv på både chefer och medarbetares upplevelse av uppskattning och båda grupperna kan dra nytta av undersökningens resultat. Den teoretiska referensramen som består av tolkningar av uppskattningsbegreppet, belöningssystemen och det psykologiska kontraktet ligger till grund för analysen av det empiriska materialet. Det empiriska materialet samlades in genom 11 intervjuer med både chefer och anställda inom kommun- och restaurangbranschen. Resultatet visar på att den verbala uppskattningen är den viktigaste formen av uppskattning för båda grupperna. Det fanns vissa skillnader mellan grupperna och det återfanns både en samstämmighet och en dissonans i den upplevda uppskattningen på arbetsplatserna. Överlag var uppfattningen kring uppskattning positiv. / The purpose of the study was to deepen the understanding of appreciation in working life. Appreciation is a current topic that is often raised in the media and it is interesting to see the effects that appreciation can give. To deepen the understanding of the subject, it was investigated how managers and employees experienced appreciation, what positive and negative associations there were linked to appreciation and whether there was a consensus or a dissonance in the experience of appreciation between managers and employees. The study was conducted with a perspective on both managers and employees experience of appreciation and both groups can benefit from the study’s results. The theoretical frame of reference, which consists of interpretations of the concept of appreciation, the reward systems and the psychological contract, forms the basis for the analysis of the empirical material. The empirical material was collected through 11 interviews with both managers and employees in the municipal and restaurant industry. The results show that verbal appreciation is the most important form of appreciation for both groups. There were some differences between the groups and there was both a consensus and a dissonance in the perceived appreciation in the workplaces. Overall, the perception of appreciation was positive.

Genom att framställa vissa fenomen som viktiga och samtidigt exkludera andra har media en stor inverkan på hur vi upplever nyheter, exempelvis om forskning. De senaste decennierna har biomedicinsk alkoholforskning tagit allt större plats i nyhetsmedia, framför allt i artiklar som rör hälsofrågor. Forskningens inträde på arenor i individers vardagsliv är intressant, dels för att det kan öka informationsflödet från forskare till samhällsmedborgare och dels för att en ytterligare dimension – forskningen – läggs till sammanflätningen av samhälle, media och människa. Syftet med uppsatsen är att analysera hur tidningsläsare tolkar biomedicinsk alkoholforskning skildrad i media, och vilken betydelse detta har för deras förståelse av (alkohol)beroende. Genom att intervjua tidningsläsare vill jag få möjlighet att undersöka hur media, samhälle, forskning och individer producerar kunskap (tillsammans). Analysen visar bland annat att tidningsläsares förståelse av beroende realiseras genom en sammanvävning av både nyhetsrapportering om forskning och egna erfarenheter samt att tidningsläsare omdefinierar det biomedicinska begreppet belöningssystem. Det sker en definitionsförskjutning av begreppet: Från den biomedicinska förståelsen av belöningssystemet som kemiska processer i hjärnan till tidningsläsares egna förståelser av att belöna sig med något. I förskjutningen uppstår konflikter och lösningar som tillsammans med intervjupersonernas övergripande förståelse synliggör, förstärker och utmanar den biomedicinska alkoholforskningens position i samhället.

Generation Y är den generation som just nu befinner sig på arbetsmarknaden (Erickson, 2008). Denna generation bär med sig nya krav och behov in på arbetsplatser, bland annat vad gäller motivation och hur de för sig kring andra personer (Venuta, 2014; Treuren & Anderson, 2010). Dessa nya karaktärsdrag har därför satt andra krav på arbetsmarknaden. Motivationen kan drivas av både icke-monetära och monetära belöningar. Tidigare forskning (Herzberg, 1968; Maslow, 1954) har visat på att icke-monetära, som till exempel bekräftelse och uppmärksamhet motiverar individer men även att monetära belöningar i form av provision ökar produktiviteten och motivationen (Aguinis, 2013; Rynes et al. 2004). Generation Ys karaktärsdrag stämmer överens med det icke-monetära belöningssystemet, därför ansåg studiens författare att det vore intressant att studera om det fanns motivation även inom det monetära belöningssystemet för denna generation. Syftet med studien har därför varit att skapa en djupare förståelse för hur generation Y förhåller sig till provisionsbaserat belöningssystem. För att smalna av studien har författarna valt att studera en bransch där provisionsbaserat belöningssystem är dominerande, nämligen fastighetsmäklarbranschen. Den valda teoretiska referensramen har byggt på två motivationsteorier, nämligen Herzbergs tvåfaktorsteori och Maslows behovspyramid (Herzberg, 1968; Maslow, 1954). Upptill detta har forskning kring generation Y används samt om belöningssystem. De belöningssystem som berörts är icke-monetära belöningar samt monetära, där även provisionsbaserat belöningssystem ingår. Studien är en intervjustudie med kvalitativ metod. För att samla in den empiri som krävs för att bemöta frågeställningen så har semistrukturerade intervjuer utförts med tio fastighetsmäklare. Respondenterna valdes ut från fyra av Sveriges mest etablerade fastighetsmäklarfirmor, dock från olika kontor runt om i Västsverige. Insamlade data har sedan analyserats med hjälp av den teoretiska referensramen för att komma fram till ett resultat. Resultatet av studien visar att fastighetsmäklare ur generation Y absolut motiveras av provisionsbaserat belöningssystem, men att pengarna inte är allt. Det som väger tyngst, och motiverar mest, är istället de relationer som fastighetsmäklarna har med sina kollegor och kunder. Vilket stämmer överens med den tidigare forskning som finns kring generation Y. / Generation Y is the generation that is currently in the labor market (Erickson, 2008). This generation brings new demands and needs in workplaces, including in terms of motivation and how they relate to other people (Venuta, 2014; Treuren & Anderson, 2010). These new characteristics have therefore set other demands in the labor market. The motivation can be driven by both non-monetary and monetary rewards. Previous research (Herzberg, 1968; Maslow, 1954) has shown that non-monetary, such as confirmation and attention, motivate individuals but also that monetary rewards in the form of commissions increase productivity and motivation (Aguinis, 2013; Rynes et al. 2004). Generation Y's character traits are consistent with the non-monetary reward system, therefore, the study's authors considered it would be interesting to study whether there was motivation even within the monetary reward system for this generation. The purpose of the study has therefore been to create a deeper understanding of how generation Y relates to commission-based reward system. To narrow the study, the authors have chosen to study an industry where commission-based reward systems are dominant, the real estate industry. The chosen theoretical frame of reference has been based on two motivational theories, namely Herzberg's two-factor theory and Maslow's pyramid of needs (Herzberg, 1968; Maslow, 1954). Up to this, theories about generation Y have been used as well as theories about reward systems. The reward systems involved are monetary and non-monetary rewards, which also include commission-based reward systems. The study is an interview study with a qualitative method. In order to collect the empirical data needed to deal with the question, semi-structured interviews have been conducted with ten real estate agents. The respondents were selected from Sweden's most established real estate firms, though from various offices around western Sweden. The collected data has then been analyzed using the theoretical frame of reference to gain a result. The results of the study show that generation Y real estate agents are motivated by commission-based reward system, but that money is not everything. What matters most, and motivates most, is instead the relationships that real estate agents have with their colleagues and clients. Which corresponds to the previous research on generation Y.

Belöningssystem är ett omtalat verktyg inom organisationer och används i syfte attmotivera organisationers anställda. Självbestämmandeteorin (SDT) förklarar viktigaaspekter för att främja arbetsmotivation inom organisationer, som omfattar upplevelsenav autonomi, tillhörighet och kompetens. Bland forskare råder det delade meningargällande vilka former av belöningar som främjar arbetsmotivation. Uppsatsens syfte attundersöka hur arbetstagare upplever arbetsmotivation och belöningar, samt hur dessaförhåller sig till varandra. För att besvara uppsatsens syfte genomfördes en kvalitativstudie, vilket omfattade ett genomförande av intervjuer med anställda på en organisationi Sverige. Resultatet visade huruvida belöningar och arbetsmotivation upplevdes, samthur belöningar och arbetsmotivation samspelar med varandra. Det framkom att olikaindividuella aspekter som exempelvis personlighet, livssituation och övriga behov ochpreferenser påverkar vilken form av belöning som eftersträvas

Syftet med studien var att identifiera faktorer och egenskaper av belöningssystem som kan påverka banktjänstemäns inre och yttre motivation. Faktorer som studerades var banktjänstemäns upplevda kontrollerbarhet, rättvisa och transparens av ett belöningssystem. De två olika kontrasterande forskningsströmmarna inom motivation tillsammans med ökat intresse för motivation och arbetstillfredsställelse inom banksektorn har skapat ett relevant område att utforska och identifiera belöningssystemets påverkan på både den yttre och inre motivation hos banktjänstemän. Studien tillämpade en kvantitativ forskningsansats i form av en enkätundersökning där deltagarna var anonyma. En statistik analys med hjälp av SPSS användes för att ta fram resultaten i studien. Totalt 22st banktjänstemän på en bank i norra Sverige har deltagit i undersökningen. Resultatet tyder på att det finns ett positivt samband mellan banktjänstemäns upplevda kontrollerbarhet, rättvisa och transparens av belöningssystemet och deras yttre motivation. Vidare indikerar resultatet att banktjänstemäns upplevda kontrollerbarhet, rättvisa och transparens av belöningssystemet inte har någon signifikant påverkan på deras inre motivation. Detta tyder på att den negativa undergrävande effekten som belöningssystem har på inre motivation är frånvarande. Ytterligare forskning som undersöker effektens storlek genom att mäta förändringen på prestation både innan och efter införandet av ett belöningssystem som tar hänsyn till de faktorerna som lyfts fram i studien kan rekommenderas för att få en förbättrad förståelse för om den positiva effekten på yttre motivation är betydande eller inte. / The purpose of the study was to identify factors and characteristics of reward systems that can affect bank employees' intrinsic and extrinsic motivation. Factors studied were bank officers' perceived controllability, fairness, and transparency of a reward system. The two different contrasting streams of research in motivation together with increased interest in motivation and job satisfaction in the banking sector have created a relevant area to explore and identify the impact of the reward system on both the extrinsic and intrinsic motivation of bank employees. The study applied a quantitative research approach in the form of a survey where the participants were anonymous. A statistical analysis using SPSS was used to produce the results in the study. A total of 22 bank employees at a bank in northern Sweden have participated in the survey. The result suggests that there is a positive relationship between bank employees' perceived controllability, fairness and transparency of the reward system and their extrinsic motivation. Furthermore, the results indicate that bank employees' perceived controllability, fairness and transparency of the reward system have no significant impact on their intrinsic motivation. This suggests that the negative undermining effect that reward systems have on intrinsic motivation is absent. Further research investigating the magnitude of the effect by measuring the change in performance both before and after the introduction of a reward system that considers the factors highlighted in the study may be recommended to gain an improved understanding of whether the positive effect on extrinsic motivation is significant or not.

Mål- och belöningssystem är ett ständigt diskuterat ämne inom management och styrning. Hur ett företag väljer att använda dessa styrmedel påverkar de anställdas motivation och prestation. Denna uppsats ämnade med bakgrund i detta att besvara följande frågeställning: Vad påverkar vilket mål- och belöningssystem en organisation bör använda och vilka aspekter borde företag ta hänsyn till?. För att göra det har uppsatsen gjort en fallstudie på organisationen Larenius & Partners. Syftet med detta var att kunna utvärdera den använda teorins funktion i en verklig kontext. Forskningsstrategin ämnade att möjliggöra att kunna dra generella och konceptuella resonemang kring hur företag bör resonera när de utformar sin strategi för mål- och belöningssystem. Det empiriska resultatet tyder på att de aspekter som påverkar är bransch, storlek, kultur och beteenden.

Datum: 2023-05-30 för slutseminarium Titel: Belöningssystem och inre motivation inom bemanningsbranschen - En studie om hur belöningssystem påverkar den inre motivationen hos anställda i två olika bemanningsföretag Författare: Simon Melkemichel & Filip Filiposki Nivå: C-nivå Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15 hp Institution: Akademin för Ekonomi, Samhälle och Teknik, Mälardalens Universitet Nyckelord: Inre motivation, Belöningssystem, Incitament, Monetär, Icke-Monetär, Self-Determination Theory (SDT), Autonomi Bakgrund: Bemanningsbranschen i Sverige startade med "Stockholms Stenografservice" år 1953 och kämpade mot arbetsförmedlingsmonopolet för att bedriva verksamheten. Avreglering av branschen skedde till slut år 1993. Bemanningsföretag hyr ut personal för arbete till andra företag och kan inkludera både konsulter och icke-akademisk personal. Branschen har sett en betydande ökning, med över 4000 företag idag. Bemanningsbranschen är bland annat välbekant för att ha varierande arbetsförhållanden och betydligt högre personalomsättning än övriga branscher. Utifrån detta anses det som väldigt relevant att kunna ta till sig lärdom om hur organisationer kan arbeta kring frågor som motivationen hos anställda gentemot detta. Detta via exempelvis belöningssystem, som är en form av styrmedel för företag att använda för att kunna påverka graden av motivation.  Forskningsfrågor:  Hur upplever de anställda inom bemanningsföretagen det belöningssystem som används på deras arbetsplats?Hur påverkar belöningssystemet de anställda med särskilt fokus på deras inre motivation?  Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka hur belöningssystem påverkar den inre motivationen hos anställda inom bemanningsföretag. Undersökningen genomförs genom att tillämpa en kvalitativ forskningsmetod i form av intervjuer för att samla information och data. Studien kommer omfatta en jämförelse av två bemanningsföretag och kommer att kompletteras med en insamling av sekundärdata och vetenskapliga artiklar för relevant fakta av forskning som gjorts inom ämnesområdet. Studiens huvudfokus är den inre motivationen hos de anställda och hur det kan påverkas av belöningssystem. Metod: Den kvalitativa metoden med en jämförande och explorativ undersökning har tillämpats för att besvara forskningsfrågorna utifrån undersökningens syfte. Primärdatan är grundad på semistrukturerade intervjuer med fem respondenter från de båda företagen.  Teoretiskt ramverk: Det teoretiska ramverket har utgått från den centrala teorin för inre motivation, Self-Determination Theory. Ramverket har vidare utgått från att komplettera med upprättning av belöningssystem och dess olika fungerande delar. Resultat: Studiens resultat visar att belöningssystemen i bemanningsföretagen påverkar de anställdas inre motivation olika. De monetära belöningarna uppskattas mer av yngre anställda, medan de äldre anställda värderar icke-monetära belöningar mer. Inre motivation främjas när autonomi, kompetens och samhörighet tillgodoses. Studiens resultat påvisar hur ålder kan vara en avgörande faktor till varför skillnaderna mellan den inre motivationen i företagens respondenter och belöningssystemen. / Date: 2022-05-30 for final seminar Title: Reward systems and intrinsic motivation in temporary work agencies - A study on how reward systems affect the intrinsic motivation of employees in two different temporary work agency companies Author: Simon Melkemichel & Filip Filiposki Level: Bachelor thesis in Business Administration, 15 cr Institution: School of Business, Society and Engineering, Mälardalen University   Keywords: Intrinsic motivation, Reward system, Temporary work agency, Incentive, Monetary, Non-monetary, Self-Determination Theory (SDT), Autonomy Background: The temporary work agency industry in Sweden started with "Stockholms Stenografservice" in 1953. They fought against the employment agency monopoly for the right to run their business. Deregulation of the industry finally took place in 1993. Temporary work agency companies hire out staff for work to other companies which can include both consultants and non-academic staff. The industry has seen significant growth, with over 4,000 companies today. Since the staffing industry is, among other things, well-known for having varying working conditions and significantly higher staff turnover than other industries, it is considered very relevant to be able to learn about how organizations can work around issues such as the motivation of employees in relation to this. This is via, for example, reward systems, which are a form of control tool for companies to use in order to influence the degree of motivation. Research question:  1. How do employees in staffing agencies experience the reward system used in their workplace? 2. How does the reward system affect the employees with particular focus on their intrinsic motivation? Purpose: The purpose of this essay is to investigate how reward systems affect the intrinsic motivation of employees within temporary work agencies. The survey is carried out by applying a qualitative research method in the form of interviews to collect information and data. The study will include a comparison of two staffing companies and will be supplemented with a collection of secondary data and scientific articles for relevant facts of research done in the subject area. The main focus of the study is the intrinsic motivation of the employees and how it can be affected by reward systems. Method: The qualitative method with a comparative and exploratory investigation has been applied to answer the research question based on the purpose of the study. The primary data is based on semi-structured interviews with five respondents from the two companies. Theoretical framework: The theoretical framework has been based on the central theory for intrinsic motivation, the Self-Determination Theory. The framework has also been based on supplementing with the establishment of a reward system and its various functional parts. Results: The results of the study show that the reward systems in temporary work agency companies affect the employees' intrinsic motivation differently. The monetary rewards are valued more by younger employees, while the older employees value non-monetary rewards more. Intrinsic motivation is promoted when autonomy, competence and relatedness are satisfied. The study's results show how age can be a decisive factor why the differences between the intrinsic motivation in the companies' respondents occur and the reward systems.

Date:                                      2023-05-30  Level:                                     Bachelor/Master thesis in Business Administration, 15 cr   Institution:                            School of Business, Society and Engineering, Mälardalen                                                 University   Authors:                                Daniela Abada                Naemi Estifanos                                                                           (99/12/11)                                       (01/06/12)  Title:                                  The influence of sales commission on the motivation of                        telemarketers  Supervisor:                       Johan Grinbergs  Keywords:                         3 keywords  Research questions          1.How do reward systems affect employee motivation? 2.What are the consequences of this impact?  Purpose:                            The purpose of this research is to investigate the effect of sales commission as a reward and how it works as a motivational factor for employees   Method:                             Qualitative research method, face to face interviews. Thematic analysis and coding of data which is then analyzed in the analysis.  Conclusion:                       Sales commissions have an effect on employee motivation, possibly not in the long term as the majority of salespeople want to change workplaces due to the side effects that are the result of sales commissions such as stress, pressure and mental illness. Development opportunities are also motivating for salespeople, but not as extensive as the commission. The topic has divided thoughts between salespeople and the management team. / Datum:                                  2023-05-30  Nivå:                                      Kandidat-/Magisteruppsats i Företagsekonomi, 15 hp  Institution:                            Akademin för Ekonomi, Samhälle och Teknik, Mälardalens                   Universitet    Författare:                            Daniela Abada                                     Naemi Estifanos                                                                                                                                                                                      (99/12/11)                                       (01/06/12)  Titel:                                  Provisionens påverkan på telefonförsäljares      motivation  Handledare:                      Johan Grinbergs  Nyckelord:                        3 nyckelord  Forskningsfråga/or:             1.  Hur påverkar belöningssystem medarbetares motivation? 2. Vilka följder har denna påverkan?  Syfte:                                 Syftet med denna undersökning är att undersöka effekten av provision      som belöning och hur det fungerar som en motivationsfaktor för medarbetare  Metod:                              Kvalitativ forskningsmetod, face to face intervjuer. Tematisk analys och kodning av data som sedan analyseras i analysen.   Slutsats:                             Provision har en effekt på anställdas motivation, möjligtvis inte långsiktigt då majoriteten av säljare vill byta arbetsplats på grund av de bieffekter som är följden av provision som stress, press och psykisk ohälsa. Även utvecklingsmöjligheter är motiverande för säljare, däremot inte lika omfattande som provisionen. Ämnet har delade tankar mellan säljare och ledning.

Sjukvården har utvecklats till att bli en arbetsplats som upplevs alltmer stressig för de anställda. Vården har sedan 80-talet utformats utifrån New Public Management och trots regeringens budgettillskott på sex miljarder kronor förväntas många behövas sägas upp. Dessutom upplevs en högre arbetsbelastning, vilket har bidragit till ökad stress och lägre motivationsgrad inom sjuksköterskeyrket. Tidigare forskning har visat att det finns en korrelation mellan belöningssystem och motivation. Belöningssystem är problematiskt inom den offentliga sektorn då den inte kan tillämpa monetära belöningssystem likt den privata sektorn för att styra och motivera de anställda. Syftet med denna studie är därför att förklara och förstå hur icke-monetära belöningar kan påverka arbetsmotivationen bland sjuksköterskor inom offentlig sjukvård. Detta genom att utgå från tidigare forskning om Self-Determination Theory och förväntansteorin. För att besvara syftet med studien genomfördes en kvalitativ studie som tillämpade semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. Urvalet bestod av tio respondenter med en yrkestitel som sjuksköterska och yrkeserfarenhet om minst ett år. Respondenterna har kunnat bidra med kunskap och erfarenheter som givit information för att kunna koppla redan erkända teorier med verksamheten inom sjukvården. I resultatet kunde därefter olika teman kodas fram i intervjuerna vilket har varit påverkan av stress, typ av belöning, belöningarnas påverkan på arbetsmotivationen, förväntan och ansträngning samt relation till chef.  Slutligen har resultatet analyserats mot det teoretiska ramverket och med detta besvarat studiens syfte och frågeställningar. Kunskap om arbetsmotivation och belöningssystem har därpå varit en central del i att sammanväva utvalda teman med respektive belöning som påverkar arbetsmotivationen. Resultatet indikerade att sjuksköterskors arbetsplatser inte har tillräckliga belöningssystem för att minska stress och öka arbetsmotivationen. Det framgår att positiv återkoppling, utvecklingsmöjligheter och ansvar var de typer av belöningar som hade högst preferenser, men att andra typer även var av betydelse. Vidare visade studiens resultat att icke-monetära belöningar påverkade arbetsmotivationen i positiv bemärkelse av samtliga respondenter. Resultatet kan därav vara till nytta för att skapa diskussioner om hållbara belöningssystem och ge verktyg som chefer kan implementera i verksamheten. / Healthcare has evolved into an increasingly stressful workplace for employees. Since the 1980s, healthcare has been shaped by New Public Management, and despite the government's budget increase of six billion SEK, many are expected to be laid off. Furthermore, there is a perceived higher workload, contributing to increased stress and lower motivation among nurses. Previous research has shown a correlation between reward systems and motivation. Reward systems are problematic in the public sector as it cannot apply monetary reward systems like the private sector to manage and motivate employees. Therefore, the purpose of this study is to explain and understand how non-monetary rewards can affect work motivation among nurses in public healthcare, based on previous research on Self-Determination Theory and expectancy theory. To address the study's purpose, a qualitative study was conducted using semi-structured interviews as the data collection method. The sample consisted of ten respondents with a nursing background at least one year of professional experience. The respondents have been able to contribute knowledge and experiences that provided information to link recognized theories with healthcare operations. The results of the interviews yielded several themes, encompassing the effects of stress, reward types, the correlation between rewards and work motivation, expectations, effort, and the supervisor-employee relationship. Finally, the results were analyzed against the theoretical framework, thereby addressing the study's purpose and research questions. Knowledge of work motivation and reward systems has been a central part of integrating selected themes with respective rewards that influence work motivation. The results indicated that nurses' workplaces do not have sufficient reward systems to reduce stress and increase work motivation. Positive feedback, development opportunities, and responsibility were the types of rewards with the highest preferences, but other types were also significant. Furthermore, the study's results showed that non-monetary rewards positively influenced work motivation for all respondents. Therefore, the results can be useful for creating discussions about sustainable reward systems and providing tools that managers can implement in their operations.