In today's society we have come to depend on digital media to carry out several daily tasks in order to achieve a fluent lifestyle. But with all of these handy features at our reach, entertainment has emerged permanently accessible for most individuals and as a result people in general spend more time in front of digital screens. By putting our attention to this assumption we want to investigate how companies go about incentivicing us to spend more time infront of digital media and how this might affect us. We believe that a clearer understanding regarding our reward system in relation to media consumption can be beneficial for a lot of people. To examine this matter, we have studied and compared to relevant research as well as executed a qualitative study where we have questioned both professionals in the industry regarding how they think when creating services and consumers to find out how they perceive these services. Our conclusions were that companies aren’t as aware of the theoretical mechanisms for addiction and UX for forced behaviour as we anticipated. However, they still use brand-new design tools which maximize what in fact is this very effect, such as extensive data-collection to optimise things like retention. Our consumer interviews revealed almost the opposite, all civilians were well aware and had a shockingly big understanding of algorithms and other forces that guide their hand, but they still felt hopelessly addicted to something useless. The takeaway synthesis of these two results is that companies should consider another parameter than things like retention when evaluating. They should start considering what time wasted consumers find meaningful. And a datapoint won't do any good in that regard

Bakgrund: Ett effektivt styrverktyg många organisationer använder sig av är belöningssystem, i syfte att motivera och behålla sina medarbetare. En ny generation, Generation Z är på väg att inta arbetsmarknaden, vilket innebär nya karaktärsdrag, egenskaper och attityder mot arbetet och arbetsplatsen. Det är således viktigt att organisationer tar hänsyn till Generation Zs styrkor och motivationsfaktorer, för att kunna styra och motivera dem till att uppnå organisationens mål och behålla dem i organisationen. Med omotiverade och missnöjda medarbetare kan organisationen öka sin personalomsättning, och därmed förlora viktig kunskap och kompetens, vilket utgör en stor kostnad för organisationen. En av de branscher svenska Generation Z kommer arbeta inom är bankbranschen och är den bransch den här studien har fokuserat på. Syfte: Studiens syfte är att bidra med en djupare kunskap och förståelse om vad som driver och motiverar svenska Generation Z i arbetslivet. Organisationer inom bankbranschen kan utifrån informationen i den här studien, utforma och anpassa sina belöningssystem för att på bästa sätt motivera Generation Z. Genom att lyckas med det, kan organisationer behålla Generation Z i företaget och därmed minska sin kostnad för personalomsättning. Teoretisk referensram: Studiens teori inleds med generationsteorin av Mannheim (1970) och en definition av Generation Z. Vidare presenteras två motivationsteorier: behovshierarkin av Maslow (1987) och tvåfaktorsteorin av Hertzberg et al. (1959), vilka underlättar förståelsen kring vad som skapar motivation. Avslutningsvis behandlas teorier om belöningssystem, finansiella och icke-finansiella belöningar. Metod: Studien utgår ifrån en fallstudiedesign som grundar sig på en kvantitativ enkätundersökning med individer som ingår i Generation Z och som studerade någon form av ekonomi på högskolenivå. Enkätundersökningen kompletterades med fyra kvalitativa intervjuer med individer inom Generation Z, som arbetade inom bankbranschen. De två insamlingsmetoderna utgjorde tillsammans en triangulering. Slutsatser: De faktorer som är mest motiverande i ett belöningssystem för Generation Z är de icke-finansiella belöningarna: karriärmässig utveckling, kompetensutveckling och inflytande över arbetsuppgifter. Dessutom ansågs anställningstrygghet, uppmärksamhet från chefer och bra relation till kollegor som viktiga parametrar för att stanna på en arbetsplats. / Background: To motivate and retain employees, reward systems are used in many organizations as an effective management tool. A new generation, Generation Z is about to enter the labor market, which means new traits, characteristics and attitudes towards work and the workplace. It is therefore important that organizations take Generations Z’s strengths and motivational factors into account, in order to guide and motivate them to achieve the organization’s goals and keep them in the organization. With unmotivated and dissatisfied employees, organizations can lose important skills and increase their labor turnover, which is a huge expense for organizations. One industry that Swedish Generation Z will be working within is the banking industry, which is the industry this study will focus on. Purpose: The purpose of the study is to contribute with a deeper knowledge and understanding of what motivates Swedish Generation Z in working life. Organizations within the banking industry can, based on the information in this study, design and adapt their reward systems in the most efficient way to motivate Generation Z. By succeeding in this, organizations can keep Generation Z in the company and thereby reduce their labor turnover to the better. Theory: The theory of the study starts with the generation theory by Mannheim (1970) and a definition of Generation Z. Furthermore, two motivation theories, the hierarchy of needs by Maslow (1987) and the two-factor theory by Hertzberg et al. (1959) which facilitates the understanding of what creates motivation. Finally, theories of reward systems, financial and non-financial rewards are discussed. Method: This study is based on a case study performed as a quantitative survey with individuals within Generation Z, who studied some form of economics at the university level. The survey was supplemented by four qualitative interviews with individuals within Generation Z, who worked in the banking industry. The two collection methods together constituted a triangulation. Conclusions: The factors that are the most motivating in a Generation Z reward system are the non-financial rewards: career development, skills development, and influence over tasks. In addition, job security, attention from managers and a good relationship with colleagues were considered important parameters for staying in a workplace.

Idag finns det en stor konkurrens mellan butiker inom dagligvaruhandel, varav ledningen är i ett stort behov av sin arbetskraft. Medarbetarskap är ett begrepp som belyser medarbetarnas engagemang och ansvarstagande på arbetsplatsen. I dagsläget finns det en medvetenhet om att cheferna bör kunna påverka medarbetarskapet, däremot finns det inte några konkreta metoder eller verktyg för hur medarbetarskapet kan bli inverkat på. I samband med att det finns en vetskap om att icke-finansiella belöningar kan påverka anställdas beteende på arbetsplatsen, väcks intresset för om de här även kan ha en inverkan på medarbetarskapet. Studiens syfte är att redogöra kring förutsättningar som behövs för att uppnå ett gott medarbetarskap och att ta reda på ifall icke-finansiella belöningar kan inverka på medarbetarskapet. I den teoretiska referensramen beskrivs teorier om medarbetarskap och belöningar, däribland förklaras medarbetarskapshjulet och icke-finansiella belöningar. Datainsamlingen baseras på en kvalitativ metod, där sju butiksmedarbetare har intervjuats. Av studien framgick öppenhet och förtroende mellan medarbetarna vara faktorer som bidrog till ett gott medarbetarskap. Det framkom att ansvarsfördelning var en viktig aspekt för medarbetarna, både för skapandet av engagemang men också för att få medarbetarna att stanna kvar på arbetsplatsen. Därav kunde det konstateras att icke-finansiella belöningar i form av arbetsberikning och utveckling i form av varierade arbetsuppgifter kunde vara avgörande för medarbetarskapet. Olika former av erkännande och positiv återkoppling kunde användas för att skapa öppenhet och engagemang hos medarbetarna. Sociala aktiviteter kunde användas för att belöna medarbetarna och kunde konstateras inverka på medarbetarskapet i form av gemenskap. På grund av studiens begränsningar kan inga säkra slutsatser dras. Förslag till fortsatt forskning är exempelvis att studera medarbetarskapet utifrån butikernas storlek, studera medarbetarskapet utifrån chefernas perspektiv och studera medarbetarskapet i förhållande till lönsamheten. / Today, there is a great deal of competition between stores in the grocery trade, of which the management is in great need of its labor. Empowerment/employeeship is a concept that highlights employees' commitment and responsibility in the workplace. At present, there is an awareness that managers should be able to influence employeeship, however, there are no concrete methods or tools for how employeeships can be affected. In connection with the knowledge that non-financial rewards can affect employees' behavior in the workplace, it arouses interest in whether they can have an impact on employeeship. The purpose of the study is to report on the conditions needed to achieve good employeeship and to find out if non-financial rewards can affect employeeship. The theoretical frame of reference describes theories about employeeship and rewards, including explaining the ‘’employeeship wheel’’ and non-financial rewards. Data collection is based on a qualitative method, where seven store employees have been interviewed. The study showed that openness and trust between employees were factors that contributed to good employeeship. It emerged that responsibility was an important aspect for the employees, both for the creation of commitment but also for getting the employees to stay in the workplace. From this, it could be stated that non-financial rewards in the form of work enrichment and development in the form of varied tasks could be decisive for the employees. Various forms of recognition and positive feedback could be used to create openness and commitment among employees. Social activities could be used to reward employees and could be found to affect employeeship in the form of community. Due to the limitations of the study, no definite conclusions can be drawn. Suggestions for further research are, for example, to study the employeeship based on the size of the stores, study the employeeship from the managers' perspective and study the employeeship in relation to profitability.

Banksektorn har under de senaste decennierna blivit allt mer kunskapsintensiv och en förståelse för det skifte som sker för framtidens medarbetare blir allt mer essentiell. Strategiska förändringar medför krav på ledningen att tillvarata sina medarbetares intressen genom att bland annat skapa incitament för att bibehålla gamla och skapa nya konkurrensfördelar. Syftet med vår studie är att beskriva en pågående förändringsprocess för att skapa en förståelse för hur ett generationsskifte influerar en decentraliserad organisations omstrukturering av belöningssystem. Genom detta avser vi fylla ett kunskapsgap avseende hur organisationer hanterar processen kring och utformningen av belöningssystem.  Studiens metod har utgått från en kvalitativ fallstudie. Genom 6 intervjuer på ett utvalt fallföretag har empiri insamlats för att skapa en förståelse för hur en decentraliserad organisation hanterar ett förändringsarbete i praktiken samt hur det påverkar hur ett belöningssystem moderniseras. Respondenterna är noga utvalda bland anställda från både ledande befattningar och inom kontorsrörelsen för att möjliggöra en bred förståelse för organisationsstrukturen samt dess respektive insyn i det fortskridande arbetet. Utifrån resultatet av studien kan slutsatsen dras att fallföretagets förändringsarbete har präglats av en stark top-downstyrning. En bristande medarbetarinvolvering har påvisat brister i processen och paradoxer gentemot organisationens starkt decentraliserade kultur. Vidare visar studien på att belöningssystem vid bemötande av generationsskifte är ett effektivt instrument. Emellertid kan den önskade effekten av omstruktureringen bli kortvarig om organisationen inte vidtar ytterligare åtgärder. En komplettering av instrumentet kan hjälpa företaget att uppnå en attraktivare arbetsmiljö, för alla. / The banking sector has become increasingly knowledge-intensive in recent decades, and an understanding of the shift that is taking place for future employees is becoming increasingly essential. Strategic changes entail demands on management to safeguard the interests of its employees by, among other things, creating incentives to maintain old ones and create new competitive advantages. The purpose of this study is to explain an ongoing change process to create a deep understanding of how social progress affects a decentralized organization's modernization and restructuring of incentive programs. Through this, we intend to fill the current knowledge gap regarding how organizations should handle the change process and design of reward systems. The study has been based on a qualitative case study. Through 6 interviews at a selected case company, empirical data has been collected to create an understanding for how a decentralized organization handles change management in practice and how this affects the outcome of a restructured reward system. The respondents are carefully selected among employees from both management positions and within the business field to enable a broad understanding of the organization. The study has resulted in the conclusion that the company's change management has been characterized by strong top-down control. A lack of employee involvement has shown shortcomings in the change process and paradoxes towards the organization's highly decentralized culture. Furthermore, the study shows that reward systems as a tool in dealing with generational change are an effective instrument. However, the desired effect of the restructuring may be short-lived if the organization does not take further action. Complementing the instrument can help the company attain a more attractive work environment, for everyone.

Arbetsförhållanden blev ett aktuellt ämne efter en nyhet kring det svenska modeföretaget NA-KD uppmärksammades i december 2020. Belöningssystem består bland annat av begreppen motivation och behov som kan uppnås genom att organisationer belönar sinaanställda med hjälp av belöningssystem och belöningar i form av exempelvis lön, förmåner och uppskattning. Den här uppsatsen grundar sig i att få en bättre förståelse på hur de anställda på svenska modeföretag upplever belöningssystem inom deras organisation idag och hur organisationer kan öka de anställdas prestationer med hjälp av belöningssystem. För att undersöka olika organisationers belöningssystem utifrån de anställdas synvinkelanalyseras begreppen behov och motivation med hjälp av en analysmodell uppbyggd på hur faktorerna kan leda till höjd prestation. Studien kommer bidra med en djupgående nyanserad bild av de anställdas upplevelser från åtta djupgående intervjuer med semistrukturerade utformningar. Slutsatsen som kan dras i studien är att de anställda på svenska modeföretag i dagsläget upplever brister i organisationens belöningssystem. Samtliga respondenter belyser behovet av ett mer utvecklat belöningssystem och tydligare riktlinjer kring belöningar inom organisationen. Studien visar att de anställda har olika individuella behov på arbetsplatsen och olika faktorer motiverar de anställda på arbetsplatsen. Belöningar delas ofta in i olika kategorier som Bratton and Gold (2012) presenterar som monetära, icke-monetära och psykosociala belöningar. Det är tydligt i det empiriska materialet att svenska modebranschen är en attraktivbransch vilket organisationerna utnyttjar då de är medvetna om hur eftertraktad arbetsplatsen är och jobbar mindre med monetära belöningar, utöver en grundlön. Istället fokuserar de mer på icke-monetära i form av förmåner som till exempel rabatt på organisationens produkter. Slutligen visar studiens resultat hur de anställda upplever de befintliga belöningssystem och belöningar inom deras organisation samt om uppfyllda individuella behov och motivation leder till höjd arbetsprestation. / This essay is in swedish. Working conditions became a current topic after news about the Swedish fashion company NA-KD received attention in December 2020. Reward systems includes motivation and needs that can be achieved by rewarding employees. The company can use an effective reward system and rewards such as salary, benefits and appreciation. This essay is based on gaining a better understanding into how employees in Swedish fashion companies experience reward systems within their organization today and how organizations can increase employees performance with the help of reward systems. To examine different organizations' reward systems from the point of view of employees, the concepts of need and motivation are analyzed with the help of an analysis model that is based on how the factors can lead to increased performance. The study will provide an in-depth, nuanced picture of employees experiences from eight in-depth interviews with a semi-structured design. The conclusion that can be drawn in the study is that the employees at Swedish fashion companies feel that today there are shortcomings in the organization's work with a reward system. All respondents highlight the need for a more developed reward system and clearer guidelines regarding rewards within the organization. The study shows that employees have different individual needs and that different factors motivate employees in the workplace. Rewards are often divided into different categories that Bratton and Gold (2012) present as monetary, non-monetary and psychosocial rewards. It is clear in the empirical material that the Swedish fashion industry is an attractive industry, which means that organizations take advantage of the fact that the workplace is popular by working less with monetary rewards, in addition to a basic salary. Instead, they focus more on non-monetary rewards in the form of benefits such as discounts on the organizations own products. Finally, the results of the study show how employees experience the existing reward systems and rewards within their organization and whether fulfilled individual needs and motivation lead to an increased work performance.

Syfte: Med utgångspunkt från Self Determination Theory belysa hur den autonoma och kontrollerade motivationen påverkas hos medarbetare då företag arbetar budgetlöst med avseende på decentralisering, målstyrning och belöningssystem.  Metod: Studien har utgått från ett hermeneutiskt perspektiv där fenomenet som studerats ses vara av socialkonstruktivistisk art. Teori och empiri har arbetats fram iterativt med hjälp av abduktion där grunden för studien har varit i form av en fallstudie med ett kvalitativt angreppssätt genom semistrukturerade intervjuer. Intervjuguiden används som utgångspunkt vid kategoriseringen i empirin vilket analysen baseras på.   Resultat & slutsats: Studien tyder på att decentralisering och målstyrning inom budgetlös styrning främst påverkar den autonoma motivationen. Gällande belöningssystem gav inte studien något entydigt resultat men vissa indikationer på att det fanns en risk för att en kontrollerad motivation skulle kunna uppstå. Förslag till fortsatt forskning: Till vidare forskning inom budgetlös styrning föreslår vi att undersöka belöningssystem ur ett ledningsperspektiv och påverkan på deras motivation samt att undersöka huruvida det finns ett samband mellan principerna bakom en fungerande decentralisering och motivation.   Studiens bidrag: Teoretiskt bidrar studien med att decentralisering och målstyrning påverkar den autonoma motivationen positivt medans belöningssystem kan bidra till att kontrollerad motivation uppstår. Praktiskt bidrag visar att decentralisering och målstyrning ökar möjligheten till eget ansvar och beslutsfattande, detta bör dock företag arbeta mer aktivt med. / Aim: Based on the self-determination theory shed light on how the autonomous and controlled motivation  affects the employees in companies using beyond budgeting regarding to decentralization , management by objectives and reward systems. Method: This study has a hermeneutic perspective with a base of social constructivism. The theory and the empirical material have been approached iteratively with the help of abduction method. The design of the study is a case study with a qualitative approach using semi-structured interviews.The interview guide is used as the basis for categorization of empirical data which the analysis is based upon.   Result & Conclusion: The study suggests that decentralization and management by objectives using beyond budgeting primarily affects the autonomic motivation. Current reward system did not show any unequivocal results but some indications that there was a risk that a controlled motivation could arise.  Suggestions for future research:  For further research in Beyond Budgeting, we propose to investigate the reward system from a management perspective and the impact on their motivation and to investigate whether there is a connection between the principles behind the functioning of decentralization and motivation. Contribution of the thesis: From a theoretical point of view, this study contributes to decentralization and management by objectives primarily affects the autonomous motivation while the reward system may contribute to controlled motivation. Practical contribution shows that decentralization and management by objectives within Beyond Budgeting increases the possibility of personal responsibility and decision-making, this should companies work more actively with.

<p>Det är en ständigt pågående debatt om huruvida belöningssystem fungerar som motivationsinstrument eller inte. Många, främst inom den psykologiska skolan, är kritiska till belöningssystem, trots detta finns de i alla organisationer. Kan denna förekomst förklaras av att det finns en annan skola, den ekonomiska, som är det dominerande synsättet hos företag? Syftet med denna uppsats är att ställa den psykologiska skolans motivationsuppfattning emot den ekonomiska i en analys, och utifrån denna se om det går att dra slutsatsen att det ekonomiska tankesättet är det som dominerar och därmed ge en förklaring till varför belöningssystem förekommer som motivationsverktyg i ett företag. För att kunna utreda detta har vi valt att göra en fallstudie på företaget Tempur och dess säljare, samt tagit hjälp av teorier ur såväl den psykologiska motivationsuppfattningen, Maslow och Herzberg, som den ekonomiska, economic man. Utifrån detta har vi dels dragit slutsatsen att den ekonomiska teorin dominerar såväl Tempurs antaganden om individen som säljarnas beteenden, dels att belöningar i form av pengar är den mest betydande faktorn för säljarnas motivation.</p>

Today, it seems that informal relationships in the workplace are more important for employees than ever. Furthermore, we have seen a rising interest for staff work, even in small companies. Research has shown that staff work in small companies can be described as ad hoc. However, what influence the informal relationships have on the staff work is a rather unexplored topic. In this study, we wanted create a deeper understanding of how the informal relationships are expressed in a small company and their potential influence on the staff work. To achieve this we conducted a qualitative study with 14 in-depth interviews in a small company with about 30 employees in the south of Sweden. In the beginning of this study we believed that we would find many informal relationships with a high impact on the staff work. The result of this study has shown that informal relationships in a small company can be shallow in their character but still be perceived as good. Moreover, the study has shown that shallow informal relationships can have a similar impact in organizations as earlier research has shown that deeper informal relationships can. The impact that these informal relationships has shown in this study, is interpreted to be engagement, trust and wellbeing. But also negative aspects such as frustration founded in a lack of communication. The informal relationships has also shown an impact on how the staff work is constructed. The informal relationships that are not interpreted as well-functioning has in this study been interpreted to have a negative impact on the ad hoc staff work that the company is conducting. With this study we want to create an awareness around informal relationships and its impact on small companies and their staff work. All this to give small companies good conditions in conducting a beneficial staff work.

In the following study you will be presented with the research that has been done to investigate how monetary rewards affect motivation and performance. The point of the research was to understand how monetary rewards affected employees motivation and performance. We chose to reach out to four companies within four different industries which all either have or have had monetary reward systems with either bonuses or commissions. To gather all the empirical data needed we chose semistructured interviews with a total of nine respondents. Four of the respondents have or have had monetary rewards and the other five respondents have or have had positions where they are able to affect or have insight in how the reward system works. The purpose of choosing the respondents we did was to get a broader understanding for how the monetary rewards affect employees within different industries so that we could find general conclusions that can be used within other branches and companies. The result of the research shows that monetary rewards increase the level of motivation on employees, but that it does not necessarily mean that it will have a big effect on the performance. We found that monetary rewards does affect performance in the way that it makes the employees extensively will do their best at work, but that the employees still would reach their goals at work without any monetary rewards. We also researched whether group or individually based rewards were more desired and why. Our conclusion was that most people prefer a mix of the two, but that individually based rewards was more preferred than group based. / I följande studie kommer du som läsare att få ta del av den forskning som genomförts för att undersöka finansiella belöningars påverkan på motivation och prestation. Syftet med studien var att kunna förstå hur finansiella belöningar i form av bonus och provision påverkar medarbetare. Vi valde att vända oss till fyra företag inom fyra olika branscher som alla har eller tidigare haft finansiell belöning i form av bonus eller provision. För insamling av empirisk data genomfördes nio semistrukturerade intervjuer. Fyra av respondenterna omfattas eller har omfattats av finansiell belöning och fem av respondenterna besitter positioner som har eller har haft en påverkan och insyn i hur de finansiella belöningssystemen fungerar. Syftet med det breda urvalet av respondenter var att kunna få en bredare uppfattning om hur finansiella belöningar påverkar medarbetare inom olika branscher och genom det kunna dra mer generella slutsater som kan användas även inom andra branscher och företag. Resultatet av studien visar på att finansiella belöningar är motiverande för medarbetare, men att det nödvändigtvis inte behöver ha en större påverkan på prestationen. Vi fann att finansiella belöningar ökar prestationer i den bemärkelsen att medarbetaren blir mer mån om att prestera sitt allra yttersta, men att medarbetarna även utan finansiella belöningar skulle genomföra sitt arbete och för att nå de mål som finns uppsatta. Vi undersökte också om grupp- eller individbaserad belöning föredras och varför. Slutsatsen blev att de flesta föredrar en blandning av grupp- och individbaserad belöning, men att medarbetarna föredrar individbaserad belöning före gruppbaserad.

"Hur arbetar organisationers ledning med att behålla sina medarbetare? -Vad har motivationsfaktorer för betydelse?" Idag har många organisationer hög personalomsättning vilket oftast ses som ett problem. När en organisation har lagt ner tid och resurser på rekrytering så krävs det fortfarande arbete kring personalfrågor. För att behålla medarbetare inom organisationer, för att inte bli av med dem, så krävs ytterligare arbete vilket organisationer bör vara medvetna om. Syftet med den här studien är att ta reda på ledningens arbete kring motivation för att behålla befintliga medarbetare. Studien ämnar till att ta reda på hur de motiverar medarbetare för att ge en ökad arbetstillfredsställelse och därmed få medarbetare att inte vilja lämna organisationen. För att kunna uppnå syftet med studien har vi med en kvalitativ metod genomfört fem djupgående intervjuer. Dessa intervjuer har gjorts på personer med en ledningsposition inom finans och försäkringsbranschen. Empirin visar de olika ledarnas arbetssätt gällande rekrytering och hur de själva motivera individer. Alla respondenter har fått möjligheten att med egna ord själva berätta vad som är motivation för dom. Empirin visar även vilka belöningssystem dessa organisationer har och vad ledningen anser dessa har för effekt. Bland annat resonerar tidigare forskning kring personalomsättningskostnader samt vad som krävs för att behålla befintliga medarbetare inom organisationen. Tidigare forskning visar även att det råder delade meningar om vad motivation är, hur det uppfylls och vem som bär ansvaret för att upprätthålla motivation. Resultatet visar att det finns specifika motivationsfaktorer som kan vara avgörande för om medarbetare stannar eller väljer att avsluta sin tjänst. Rekrytering visar sig också spela roll vid arbetet kring att behålla medarbetare. / "How does organizational management keep their employees?" -Of what significance are motivational factors? Today, many organizations have high employee turnover which is often seen as a problem. When an organization has invested time and resources in recruitment, it still requires work on personnel matters. In order to retain employees within organizations further work is needed which organizations should be aware of. The purpose of this study is to find out how the management work with motivation as a factor to keep existing employees. The study aims to find out how they motivate employees to give greater job satisfaction and thus get people not wanting to leave the organization. In order to achieve the purpose of the study, we have with a qualitative approach conducted five in-depth interviews. The respondents of these interviews did all have a leadership position in the financial or insurance business. The empirical data shows how the various leaders complete their recruitments and how they motivate individuals. All respondents got the opportunity to, with their own words, describe what motivation is for them. The empirical data also shows which reward systems these organizations use and what kind of effect it has. Earlier research shows what kind of employee costs there are and what it takes to retain existing employees within the organization. Previous research also shows that there is a disagreement between authors about what motivation is, how it is fulfilled and whom that is responsible for maintaining motivation. The result shows that there are specific motivational factors that can determine whether employees stay or choose to give their notice. Recruitment is also shown to be significant in the work on retaining employees.