Denna systematiska litteraturstudie syftar till att beskriva hur lärarens roll påverkar elever med fallenhet samt vilka stödinsatser som kan sättas in för att bidra till utveckling hos dessa elever inom matematikämnet. Vetenskapliga artiklar har analyserats och granskats utifrån vald teori och forskningsfrågor för att få fram relevant forskning kring det aktuella ämnet. Resultatet visar att lärarens roll har en stor betydelse för utvecklingen hos elever med fallenhet. Läraren ska väcka elevernas nyfikenhet och intresse samt ge utmanande uppgifter för att skapa motivation och möta deras behov. Resultatet visar även att stödinsatser såsom differentiering, acceleration och berikning är dem som framstår som mest främjande för elever med fallenhet i matematik.

Utifrån Skollagen (Utbildningsdepartementet 3 kap. 2§) har alla elever rätt till att utvecklas efter sina förutsättningar. Enligt den tidigare forskningen (Pettersson, 2011: 219) och den insamlade empirin framgår det att skolorna fokuserar på eleverna som ej når kunskapsmålen. Syftet med denna studie är att ta reda på hur lärare kan identifiera högpresterande och begåvade elever i matematik i årskurs 4–6, samt att hitta verktyg för att differentiera undervisningen för dessa elever. Frågeställningarna studien utgått från är:  - Vilka strategier har lärare för att identifiera högpresterande och begåvade elever i matematik?  -  Vilka strategier använder lärare för att differentiera undervisningen för högpresterande och begåvade elever i matematik? Empiri har samlats in genom intervjuer med sju verksamma lärare i årskurs 4–6. Empirin analyserades kvalitativt och kategorier skapades.  Studiens resultat visar att lärare identifierar högpresterande och begåvade elever på olika sätt, exempelvis genom det matematiska språket och kvalitet på lösningar av uppgifter. Studien visar också att differentiering sker på olika sätt, främst förekommande var berikning av undervisning. Studien avslutas med en konklusion och didaktiska implikationer.

Sammanfattning Särskilt begåvade elever kommer ofta i skymundan till förmån för elever i motsatta änden av skalan. I Sverige är forskningen kring särskild begåvning nästan obefintlig. Sedan 2015 har särskilt begåvade elever aktualiserats i den svenska skolan i och med det stödmaterial Skolverket tagit fram. Med hänvisning till rådande krav från Högskolan i Borås har den här forskningsöversikten en ämneskoppling, i det här fallet matematik. Syfte Syftet med denna forskningsöversikt är att besvara följande frågor: 1. Vad kännetecknar forskning om hur särbegåvade elevers undervisning utformas inom matematikämnet? 2. Vilka metoder förespråkas för att undervisa särbegåvade elever i matematik? Metod Genom systematiska sökningar har relevant forskning identifierats, studerats och kartlagts för att besvara frågorna ovan. Urvalsprocessen har skett via tre olika former av sökningar; databassökning, snöbollsurval och konsultation. I databassökningen påbörjades sökningarna från det svenska begreppet särskilt begåvad, vilket inte gav relevanta träffar. Därefter användes det engelska begreppet gifted children. Det slutgiltiga urvalet blev åtta primärstudier efter att fyra artiklar exkluderats på grund av att de var sekundärstudier. Resultat Forskningsfältet kring utformningen av särbegåvades matematikundervisning präglas tydligt av en bredd. Bredden tar sig uttryck såväl geografiskt som gällande var forskningens utgångspunkt ligger. Det finns både forskning som intar ett lärarperspektiv och forskning som ser direkt till elevernas behov. Merdelen av forskningen sätter de berörda eleverna i centrum. Med ett undantag återfinns undervisningsmetoderna acceleration eller berikning i de artiklar som studerats. Båda undervisningsmetoderna visar goda resultat. Det kan konstateras att det är höga förväntningar som ställs på lärarkåren när det gäller att identifiera och anpassa undervisningen för de särskilt begåvade eleverna.

Enligt Skollagen (SFS 2010:800) har alla elever rätt till en likvärdig och meningsfull utbildning. Det innebär att varje elev, oavsett fallenhet eller svårighet i undervisning har rätt till vägledning och stimulans för att nå längre i sin kunskapsutveckling. Elever som anses starka ska få individanpassad undervisning som utmanar eleverna utifrån deras kunskaper och förutsättningar. Men finns det risker med att denna rättighet, som borde vara en självklarhet, inte uppfylls av skolors verksamhet? Denna kvalitativa intervjustudie syftar till att undersöka och ge exempel på hur rektorer och lärare stödjer starka elever i matematik utifrån skolans uppdrag och ansvar. Intervjustudien grundar sig i det sociokulturella perspektivet och utgår från frågeställningarna: Hur planerar och genomför skolor arbetet med de starka eleverna i matematik? och Hur kan lärare i F-3 arbeta för att ge starka elever i matematik ledning och stimulans att nå längre i sin kunskapsutveckling?   udien visar att skolor saknar strategier på hur lärare kan hjälpa starka elever på bästa sätt, vilket kan medföra att denna elevgrupp blir sittandes i väntan på resterande elever. Uppdraget och ansvaret att anpassa undervisningen ligger idag hos läraren, ett ansvar som borde ligga på verksamheten eller hos regeringen. Studien lyfter dock ett arbetssätt för att individanpassa  undervisning för starka elever i skolans ämnen. Detta arbetssätt innefattar en accelererande och berikande undervisning där eleven även får coachning och stöd genom hela sin skolgång för att få möjlighet att utvecklas så långt som möjligt. / Abstract According to Skollagen (SFS 2010:800), every student has the right to an equal and meaningful education. It means that regardless if the students have easy to learn or have learning difficulties, they have the right of guidance and stimulation to grow in their knowledge development. Students that are considered as strong learners must receive individualized education that challenges the students based on their individual needs. The question is if this right, that should be obvious, really is fulfilled in the schools´ education? This qualitative interview study aims to investigate and give examples of how principals and teachers support strong students in mathematics based on the school's assignment and responsibilities. The interview study is based on Vygotskijs’ socio-cultural perspective and assume the questions: How do schools plan and implement the work with the strong students in mathematics? and How can teachers in F-3 work to give strong students in mathematics guidance and stimulus to reach further in their knowledge development? The study indicates that schools lack strategies on how teachers can help strong students in the optimal way, which can implicate that this group of students is held back because of the remaining students. The assignment and responsibility to adapt the teaching today lies with the teacher, a responsibility that should lie with the organization or with the government. However, the study accents a way of working to individualize teaching for strong students in school courses. This approach includes an accelerating and enriching teaching where the students also receives coaching and support through the years in primary school to have the opportunity to develop in knowledge as far as possible.

I forskning konstateras att särbegåvade elever inte får tillräckligt utmanade undervisning för att motiveras och utvecklas. Forskning visar även att problemlösning som matematiskt innehåll är anpassningsbart utifrån elevers kunskapsnivåer, bjuder in till samarbete och diskussion samt öppnar upp för kreativt tänkande. Denna studie syftar dels till att ta del av lärares tankar och erfarenheter om undervisningsanpassningar för en inkluderande och utmanande matematikundervisning, med fokus på särbegåvade elever och problemlösning som matematiskt innehåll. Studien har även som syfte att undersöka hur lärarhandledningar stöttar lärare för utmanande problemlösnings-undervisning. För att undersöka detta har en fokusgruppsintervju med verksamma lärare i årskurs 1–3 genomförts som analyserats utifrån Vygotskijs sociokulturella teori, samt begreppen differentiering, acceleration och berikning. Utöver detta har en lärarhandlednings-analys av sex lärarhandledningar gjorts där fem riktlinjer för lärarhandledningar legat till grund. Resultatet från studien visar att lärargruppen som intervjuats upplever en del utmaningar med både problemlösning och särbegåvade elever. De har dock med stöd av specialläraren hittat lösningsstrategier som fungerar väl för att utmana och inkludera särbegåvade elever med hjälp av problemlösning. I lärarhandlednings-analysen framkommer att innehållet varierar gällande både problemlösning som matematiskt innehåll samt utmanande anpassningar för elever i behov. Riktlinjerna efterföljs till stor del, men alla har delar som behöver utvecklas.

I vårt examensarbete undersöker vi hur särbegåvade elever har upplevt matematikundervisningen i skolan och hur lärare ska arbeta med dessa elever så att de inte hämmas i sin kunskapsutveckling. Utifrån vår enkätundersökning gjord på särbegåvade vuxna visar det sig att 44 % deltagarna i åldern 18–23 har en negativ uppfattning av matematikundervisningen i grundskolan. De bakomliggande faktorerna som påverkat den negativa uppfattningen är att nivån är alldeles för låg och att undervisningen går för långsamt fram. Elever som har haft en positiv uppfattning om matematikundervisningen anger acceleration, berikning och nivågruppering som didaktiska åtgärder. Dessa arbetssätt stöds av den tidigare forskning kring hur man ska arbeta med särbegåvade elever i matematikundervisningen för att främja fortsatt utveckling utifrån elevens potential.

Syftet med detta examensarbete är att fördjupa kunskapen kring de särskilt begåvade eleverna inom svenskämnet. Hur kan lärare identifiera och bemöta dessa elever? Hur definierar och beskriver man dessa elever samt hur upptäcker man dem? I detta examensarbete har två empiriska studier genomförts, en fallstudie och enkätundersökning. Fallstudien har tagit form på en skola i södra Sverige, där en elev har deltagit i intervju och observationer. Elevens lärare och den verksamma specialpedagogen på den berörda skolan har även intervjuats genom semistrukturerade intervjuer. Undersökningen kompletterades med en enkätundersökning för att få en bredare syn över lärarens uppfattning kring särskilt begåvade elever. I enkätundersökningen deltog 102 verksamma lärare i årskurs F-3 samt 4–6. Enkätundersökningen publicerades på två forum som är till för yrkesverksamma lärare och specialpedagoger.

Detta är en systematisk litteraturstudie med fokus på lågstadieelever med särskild begåvning i matematik och hur de kan utmanas i klassrummet. Elever med svårigheter i matematik uppmärksammas ofta, medan elever med särskild begåvning hamnar i skymundan och inte får stöd och utmaningar som krävs för att de ska utvecklas. Syftet med studien är att beskriva hur tidigare forskning karaktäriserar särskilt begåvade elever. Vidare är även syftet att beskriva forskningsresultat om hur lågstadieelever med särskild begåvning i matematik kan utmanas i matematikklassrummet samt vilka för- och nackdelar som kan finnas med eventuella strategier. Vetenskapliga artiklar har sökts i databaserna ERIC, Swepub och Google Scholar. Utefter sökningarna valdes 16 vetenskapliga artiklar ut som sammanställdes och granskades utifrån forskningsfrågorna. Utifrån granskad litteratur och studiens resultat skriver majoriteten av författarna att det inte finns någon entydig definition för hur särskilt begåvade elever kan karaktäriseras, men att dessa elever ofta har liknande egenskaper som kan uppmärksammas i tidig ålder. Studien lyfter även olika strategier som kan användas i undervisningen för att stötta, motivera och fördjupa de särskilt begåvade elevernas kunskaper. De strategier som flera författare nämner är berikning, acceleration och nivågrupperingar. För- och nackdelar med strategierna redovisas också i resultatet.

Syftet med detta arbete är att undersöka om pedagoger anser sig ha tillräckligt med kunskaper och erfarenheter kring särskilt begåvade elever i matematikundervisningen. Utgångspunkter är identifiering och utmaning av särskilt begåvade elever. Metoden för undersökningen bygger på kvalitativ och kvantitativ metod med två intervjuer och en enkätundersökning som besvarats av 19 pedagoger. Studiens resultat visar en jämn fördelning mellan de lärare som anser sig kunna identifiera särskilt begåvade elever, dock bygger det på en spridning av pedagogers definitioner. Över 50 % anser sig ha tillräckligt med kunskaper för utmaning av särskilt begåvade elever, med bland annat acceleration och berikning, och det framkommer att det finns en stor spridning i vilka stöd som finns på de olika skolorna vid utmaning av särskilt begåvade elever. Viktiga slutsatser att dra från undersökningen är att det behövs mer kunskap om särskild begåvning.

Syftet med denna kvalitativa studie är att ta reda på framgångsrika faktorer för att anpassa undervisningen i matematik för högpresterande och särskilt begåvade elever, detta för att tatillvara på deras begåvning. Den tidigare forskningen visar att högpresterande och särskilt begåvade elever är inte att förhasta som samma sak, det som de har gemensamt är att dessa elever behöver mer utmaningar i undervisningen. I och med att det har rådit relativt lågt forskningsintresse de senare åren för begåvade elever, så har inte heller kunskap belysts hur dessa elever bör bemötas i någon hög grad. Genom att intervjua fem lärare med erfarenhet av dessa elever i lågstadiet, så har deras erfarenheter presenterats i tre teman, med fokus på hur eleverna identifieras i klassrummet, framgångsrika strategier i undervisningen av dem samt hinder och svårigheter. Denna studies resultat visade att många begåvade elever som inte får sina behov mötta i undervisningen riskerar att underprestera och i vissa fall utveckla psykisk ohälsa. Resultatet tillsammans med tidigare forskning visar tydligt att det är av stor vikt att lärare anpassar undervisningen efter elevernas behov. Lär vi oss att ta tillvara på begåvning, så kan dessa elever senare “bli vår spjutspets i samhället.”